Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga lärares aflöning samt rörande understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken under förfall på grund af sjukdom

1894-04-27 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:66, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga lärares aflöning samt rörande understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken under förfall på grund af sjukdom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 april 1894, kL 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående

öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga

lärares aflöning samt rörande understöd åt extra ordinarie

lärare vid allmänna läroverken under förfall på grund

af sjukdom(2:a U. A.)

Med åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 9 nästlidne mars har Kongl. Maj:t i en samma

dag till Riksdagen aflaten proposition (n:o 57), som blifvit till statsutskottet

remitterad, föreslagit Riksdagen att medgifva:

dels att de lönebelopp, som skola utgå till de i berörda protokoll

omförmälde lärare, hvilka qvarstå på de jemlik! kong], brefvet den 16

december 1892 indragna läroverkens stat, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten

under riksstatens nionde hufvudtitel;

dels att vid allmänt läroverk eller pedagogi anstäld extra ordinarie

lärare, som af vederbörande eforalstyrelse erhållit förordnande under

hel läsetermin eller derutöfver med full tjenstgöring, men som af vederbörligen

styrkt sjukdom förhindrats att tjenstgöra, måtte, derest han före

detta förordnande tjenstgjort vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla understöd

för den tid, hvarunder han varit ur stånd att tjenstgöra, till beliih.

till Riksd. l\ot. 1804. 4 Sami. 1 Afd 46 Höft. (N:o 66.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

lopp motsvarande hälften af det arfvode, som på grund af ifrågavarande

förordnande eljest skulle tillkommit honom för samma tid, dock att dylikt

understöd icke skulle utgå för längre tid än ett läsår, äfven om förordnandet

för längre tid meddelats; äfvensom att för bestridande af härigenom föranledda

utgifter måtte till Kongl. Maj:ts förfogande ställas ett förslagsanslag

af 5,000 kronor årligen.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen till en

början anfört, att uti en af åtskillige lärare, såväl ordinarie som extra

ordinarie, vid rikets allmänna läroverk till Kongl. Maj:t ingifven petition

hemstälts, huruvida icke åt de extra ordinarie lärarne, hvilka genom Riksdagens

beslut fått sina löneförmåner icke obetydligt förbättrade, äfven

borde och kunde beredas en annan och mera betryggad samt för såväl

lärarecorpsen som staten mera värdig ställning än hittills, för hvilket ändamål

petitionärerna anhållit:

att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att i den vidsträcktaste

mån, som förhållandena det medgåfve, besätta de lärarebefattningar, som

nu uppehölles af extra ordinarie lärare, med ordinarie;

att vid befordringar till ordinarie lärareplatser måtte, i likhet med

hvad förhållandet vore på andra tjenstemannabanor, inrymmas större betydelse

åt tjenstgöringsmeriter;

att åt de extra ordinarie lärare, som det oaktadt fortfarande behöfdes,

måtte beredas en fastare och mera betryggad ställning, helst på det sätt,

att de erhölle sina förordnanden af kongl. ecklesiastikdepartementet; samt

att åt extra ordinarie lärare, som efter viss tids tjenstgöring af sjukdom

eller ålder urståndsattes att tjenstgöra, måtte beredas skäligt understöd.

Till förklaring af de nu rådande olyckliga förhållandena och till stöd

för sin framställning hade petitionärerna i hufvudsak anfört följande:

Enär det växande behofvet af lärarekrafter i allmänhet hos oss tillgodosetts

genom anställande af extra ordinarie lärare i stället för genom

ordinarie platsers upprättande, måste för närvarande omkring 130 lärareplatser,

hvilka år från år visat sig nödvändiga, upprätthållas af extra ordinarie

lärare, ehuru sådana endast borde användas såsom vikarier vid inträffande

ledigheter eller i de undantagsfall, då läroverk visade en så

hastig tillväxt, att denna kunde anses vara endast tillfällig. I följd häraf

hade vid somliga större läroverk, hvilka snabbt utvecklat sig, antalet

extra lärare biifvit oproportionerligt stort i jemförelse med antalet ordinarie

lärare. Så tjenstgjorde t. ex. under läsåret 1891 —1892

vid Göteborgs realläroverk 14 ordinarie och 12 extra lärare,

vid högre allmänna läroverket i Helsingborg 12 ordinarie och 9 extra

lärare,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

3

vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm 19 ordinarie och

12 extra lärare,

_ vid högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm 15 ordinarie

och 9 extra lärare o. s. v.

Genom berörda sätt att fylla behofvet af ökade lärarekrafter hade

utsigten till befordran för de extra ordinarie lärarne blifvit öfver höfvan

inskränkt, i det att derigenom dels årliga medeltalet af ledigförklarade

tjenster blefve mindre, dels antalet sökande större, än hvad under sundare

förhållanden skulle hafva varit fallet; och ju längre detta system tillämpades,

dess större blefve detta missförhållande.

Emellertid minskades utsigten till befordran för en stor del af de

obefordrade ytterligare genom gällande befordringslag. Denna uppstälde

nemligen såsom befordringsgrund i första rummet undervisningsskicklighet,

ådagalagd vid undervisningsprofvet för den sökta platsen, men fäste sig

vid tjensteålder och betyg öfver föregående tjenstgöring endast i sista hand

och bidroge derigenom till uppkomsten af en klass af gamla extra ordinarie

lärare, som nästan kunde sägas vara uteslutna från befordran. Att

detta verkligen vore förhållandet framginge redan genom en jemförelse

mellan två hvarandra så närbelägna tidpunkter som vårterminen 1889 och

vårterminen 1892. Det visade sig nemligen af tillgängliga uppgifter, att

under denna korta tid antalet extra ordinarie lärare i åldern 45—61 år

vuxit med 113 procent och i åldern 40—44 år med 10 procent, under

det att hela antalet blott ökats med 20 procent. Fördubblingen af antalet

i högsta åldersklassen berodde tydligen derpå, att en stor del af dem,

som 1889 tillhört näst högsta klassen, icke vunnit någon befordran, utan

ryckt upp i förstnämnda klass.

Dylika äldre extra ordinarie lärares ställning vore i synnerhet bedröflig:

deras förordnande kunde upphöra när som helst utan något deras

eget förvållande, och träffades de af sjukdom, äfven blott för en kortare

tid, förlorade de sin anställning och lemnades af staten alldeles utan existensmedel,

så att för dem intet annat återstode än att anlita den enskilda

eller allmänna barinhertigheten. Än värre blefve emellertid förhållandet,

då de till sist blefve af ålder ui’ståndsatta eller mindre lämpliga att vidare

tjenstgöra.

Till svårigheten att vinna ordinarie anställning komine nemligen en

genomgående osäkerhet under den extra ordinarie tjänstgöringen, beroende

dels derpå, att den extra ordinarie läraren icke finge behålla någon del

af sitt arfvode, derest han vore af sjukdom hindrad att tjenstgöra, dels

af Mättet för de extra ordinarie lärarnes anställning. De förordnades nemligen

på vederbörande rektors förslag af de olika stiftens eforer vanligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

på termin, mera sällan på läsår och komme derigenom i en beroende och

prekär ställning, som icke hade någon motsvarighet inom andra tjenstemannacorpser,

der extra ordinarie tjensteman användes. Detta anställningssätt,

på grund hvaraf till och med personer, som icke varit kompetenta

till ordinarie lärarebefattning, kunnat för längre tid få anställning vid

läroverken, innebure ganska ringa säkerhet för en extra lärare, som blefve

utan plats, att icke vid sökande af nytt förordnande blifva förbigången

af yngre, mindre meriterade medsökande; och äfven om ny anställning

af sådan extra lärare vunnes, så~blefve han ofta nödsakad att undervisa i

helt nya ämnen, hvilket vore till skada både för honom sjelf och ännu

mer för undervisningen.

Den undervisande och uppfostrande verksamhet, som en extra lärare

under trycket af en sådan ställning och med sådana framtidsutsigter kunde

utöfva, blefve också på ett betänkligt sätt förlamad och förryckt samt

medförde icke allt det gagn, den eljest kunnat. Om lärarecorpsen skulle på ett

någorlunda tillfredsställande sätt kunna motsvara de anspråk, hvilka så i

fråga om kunskaper och skicklighet som i socialt hänseende stäldes på

densamma, och framför allt om den skulle kunna inför lärjungar och målsmän

bevara den auktoritet och det oberoende, som ett rätt utöfvande af

lärarekallet kräfde, så vore det nödvändigt, att icke inom densamma skapades

ett lärareproletariat.

Enligt hvad departementschefen härefter meddelar, hade ofvan omförmälda

petition remitterats till den för utarbetande af förslag till stadga

för rikets allmänna läroverk den 6 juni 1890 af Kongl. Maj:t förordnade

kommitté, som dervid fått sig anbefaldt ej mindre att taga petitionen i

öfvervägande vid behandlingen af sådana med dess syfte sammanhängande

frågor, om hvilka koinmitterade fått uppdrag att afgifva yttrande och förslag,

än äfven att till Kongl. Maj:t afgifva det utlåtande i öfrigt, hvartill

petitionen kunde anses föranleda; och hade koinmitterade den 14 december

sistlidet år afgifvit yttrande i ämnet.

Af detta yttrande, som blifvit i statsrådsprotokollet på sid. 6—29

återgifvet, inhemtas, att kommitterade ansett sig höra föreslå och hemställa:

l:o) att kongl. cirkuläret den 12 juni 1882 angående ledigblifvande

läraretjenster vid treklassiga allmänna läroverk och pedagogier måtte så till

vida upphäfvas, att lediga eller ledigblifvande ämneslärarebefattningar vid

berörda läroverk finge i vanlig ordning tillsättas, dock att härvid föreskrefves,

att sålunda tillsatt lärare skulle vara skyldig underkasta sig den

förflyttning till annat läroverk och den förändrade tjenstgöring, som Kongl.

Maj:t kunde finna skäligt bestämma;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

5

2:o) att den adjunktsbefattning vid högre allmänna läroverket i Falun,

som på grund af kongl. brefvet den 16 augusti 1878 uppehölles med

vikarie, måtte förses med ordinarie innehafvare;

3:o) att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att de lönebelopp,

som skulle utgå till lärare, hvilka qvarstode på de jemlikt kongl. brefvet

den 16 december 1892 indragna läroverkens stat, måtte uppföras å allmänna

indragningsstaten, och att i följd häraf samtlige af 1890 års Riksdag

beviljade nya lärarebefattningar måtte få oförtöfvadt tillsättas;

4:o) att gällande bestämmelser rörande lärareplatsers tillsättning måtte

ändras på sätt kommitterade hemstält i sitt den 24 nästlidne november

afgifna förslag till ändrade bestämmelser rörande undervisningsprof för

lärarebefattningar vid rikets allmänna läroverk jemte dermed i samband

stående frågor;

5:o) att Kongl. Maj:t täcktes till hvar och en af Riksdagarne 1895—

1897 göra framställning om upprättande af 4 nya lektors- och''16 nya

adjunktsbefattningar, med rätt för Kongl. Maj:t att efter sig företeende

omständigheter bestämma, vid hvilka läroverk de särskilda befattningarna

närmast skulle fästas;

6:o) att hvad i petitionen blifvit anfördt och yrkadt med afseende å

sättet för de extra ordinarie lärarnes anställning icke måtte till någon

Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda; samt

7:o) att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att extra ordinarie

lärare vid allmänt läroverk eller pedagogi, som af vederbörande eforalstyrelse

erhållit förordnande under hel läsetermin eller derutöfver med

full tjenstgöring, men som af vederbörligen styrkt sjukdom förhindrats

att sin tjenst bestrida, måtte, derest han före detta förordnande tjenstgjort

vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla understöd, motsvarande hälften

af det arfvode, som på grund af ifrågavarande förordnande skulle tillkommit

honom, för den tid, hvarunder han varit ur stånd att tjenstgöra,

dock att dylikt understöd icke finge utgå för längre tid än ett läsår, äfven

om förordnandet för längre tid meddelats, äfvensom att för bestridande

af härigenom föranledda utgifter ett förslagsanslag af 5,000 kronor måtte

ställas till Kongl Maj:ts förfogande.

För egen del har departementschefen, med afseende å hvad kommitterade

under punkten l:o hemstält, yttrat, att han vore något tveksam,

huruvida icke ett upphäfvande, på sätt kommitterade föreslagit, af kongl.

cirkuläret den 12 juni 1882 angående ledigblifvande läraretjenster vid treklassiga

läroverk och pedagogier skulle — äfven om dervid föreskrefves,

ätt den, som vid dylika läroanstalter vunne ordinarie anställning, skulle

vara skyldig att underkasta sig förflyttning till annat läroverk och för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

ändrad tjenstgöring — komma att i viss mån lägga hinder i vägen för

en ändamålsenlig lösning af den på dagordningen stående frågan om de

treklassiga läroverkens och pedagogiernas ombildning, på grund hvaraf

departementschefen ansett sig böra framdeles efter närmare utredning göra

framställning i denna fråga.

Beträffande kommitteradés hemställan under mom. 2, att en vid allmänna

läroverket i Falun ledig adjunktsbefattning måtte förses med ordinarie

innehafvare, har departementschefen meddelat, att Kongl. Maj:t den

2 sistlidne februari beslutat, att nämnda lärarebefattning skulle åter besättas

med ordinarie innehafvare.

Hvad angår 3:dje punkten af kommitterades förslag, så hade kommitmiterade

med afseende härå anfört, hurusom 1890 års Riksdag medgifvit,

att i den mån tillgångar blefve disponibla genom tillämpning af bestämmelserna

om indragning af vissa läroverk, 32 nya ämneslärareplatser,

nemligen 8 lektors- och 24 adjunktsbefattningar, finge upprättas. Af dessa

hade enligt kongl. bref den 19 juni 1891 9 adjunktsbefattningar blifvit å

läroverkens stat uppförda och förklarade till ansökning lediga. När de

öfriga 15 adjunkts- och 8 lektorsbefattningarna kunde komma att tillsättas,

vore ännu obestämdt. I enlighet med Kongl. Maj:ts proposition och

nämnda Riksdags beslut; skulle nemligen de vid läroverkens indragning å

dessas stat qvarstående lärarne uppföras på indragningsstat med de löneförmåner,

som enligt gällande ordinarie stat dem tillkomme. Menades här

med indragningsstat en de allmänna läroverkens indragningsstat och icke

den allmänna indragningsstaten, skulle tydligen följden blifva, att de nya

befattningarna icke skulle få tillsättas, förr än medel till deras aflöning

blefve disponibla genom de å de indragna läroverkens stat qvarstående

lärarnes afgång genom döden, hvilket åter, då flere bland dessa vore medelålders

män, kunde draga ut till långt in på nästa århundrade. Emellertid

vore de läroverk, Indika dessa platser tilldelats, i stort behof af desamma:

och hänvisade kommitterade i detta afseende till en vid deras yttrande

fogad tabell öfver extra lärarnes antal höstterminerna 1882—1892.

Departementschefen har med afseende å ifrågavarande punkt af kommitteradés

hemställan erinrat, hurusom i anledning af och i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts proposition till 1890 års Riksdag angående

ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och

pedagogierna Riksdagen medgifvit, dels att åtskilliga treklassiga läroverk och

pedagogier skulle med de ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den

1 juli 1893, indragas, samt att de vid dessa läroverks indragning å deras

stat qvarstående lärare skulle uppföras å indragningsstat med de löneförmåner,

som enligt gällande ordinarie stat dem tillkomme, dels ock att — i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

7

den man tillgångar blefve disponibla genom nämnda läroverks indragning

vissa nya lärareplatser finge inrättas. I enlighet med detta Riksdagens

beslut hade Kongl. Maj:t förordnat den 22 maj 1891, att pedagogierna i

Kungsbacka, Borgholm, öregrund, Mariefred, Säter och Laholm skulle indraga,

och den 16 december 1892, att treklassiga allmänna läroverken i

Vernamo och Ronneby, tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna

och Kungelf samt enklassiga pedagogierna i Ulricehamn, Lindesberg, Falkenberg

och Mönsterås skulle från den 1 juli 1893 indragas. Genom särskilda

kongl. bref hade derefter, i öfverensstämmelse med bemälda Riksdags

beslut, medgifvits, att följande vid berörda läroverks indragning å deras stat

qvarstående lärare skulle uppföras å indragningsstat med nedannämnda

löneförmåner, som enligt gällande ordinarie stat tillkommit desse, nemligen:
-

Rektorn vid Hjo pedagogi, J. F. Kylander ......

Läraren vid Mönsterås pedagogi, J. W. Goijer...................

Rektorn vid Ronneby lägre allmänna läroverk, O. Ingstad.....

Kollegan vid samma läroverk, C. A. Westerlund

Musikläraren vid samma läroverk, E. Svensson ...................

Rektorn vid Vernamo lägre allmänna läroverk, S. P. Nilsson

Musikläraren vid samma läroverk, D. S. Gasslander

Kollegan vid Grenna pedagogi, N. Brenner

Musikläraren vid samma pedagogi, A. Lagerström ..............

Kollegan vid Hedemora pedagogi, J. I. Wahlman.................

Musikläraren vid samma pedagogi, P. G. Tengman

Rektorn vid Kungelfs pedagogi, H. G. rundhult ..............

Läraren vid Falkenbergs pedagogi, G. Hedén...................

Musikläraren vid Kungsbacka pedagogi, L. P. Wahlin

Kr. 3,500

» 1,500

» 3,500

» 3,500

» 300

» 3,500

* 300

» 2,500

» 200

» 3,000

» 200

» 3,500

» 1,473

» 200

Summa Kr. 27,173.

Då icke uttryckligen blifvit utsagdt, vare sig i Riksdagens skrifvelse

eller i berörda kongl. bref, huruvida med indragningsstat här afsetts allmänna

indragningsstaten eller de allmänna läroverkens indragningsstat,

hade någon tvekan rådt med afseende härå, men enär Riksdagen vid beviljande

af de nya lärareplatserna förklarat, att dessa finge tillsättas blott

i den man tillgångar blefve disponibla genom ofvan omförmälda läroverks

indragning, hade Kongl. Maj:t i bref till statskontoret den 8 december

1893 förklarat, att ifrågavarande lönebelopp skulle utgå af anslagen till

de allmänna läroverken. På grund af denna uppfattning både” sedan

statskontoret vid särskilda tillfällen inkommit med uppgift å för ända
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Vtlåtande N:o 66.

målet disponibla medel, genom Kongl. Maj:ts beslut den 19 juni 1891 och

den 2 februari innevarande år*) tillstånd gifvits till tillsättande af åtskilliga

af de nya lärareplatser, som beviljats af 1890 års Riksdag, under det att

andra måste förblifva obesatta, till dess medel till deras upprättande blefve

disponibla genom ofvan nämnde på indragningsstat uppförde lärares afgång.

Emellertid vore det, såsom af kommitterade äfven blifvit framhållet,

af synnerlig vigt såväl för de läroverk, hvilka dessa platser tilldelats,

som för de obefordrade lärarne, att sistberörda lärarebefattningar, nemligen

tre lektors- och fyra adjunktsbefattningar å en för samtliga under

direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk lydande gemensam

stat, eu lektorsbefattning vid hvardera af allmänna läroverken i Malmö

och Nyköping samt tre adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket i

Karlstad, finge så snart som möjligt tillsättas.

Rörande kommitterades hemställan under mom. 4 angående sådan

ändring i gällande bestämmelser om lärareplatsers tillsättning, att tjenstetiden

skulle få en större betydelse, ämnade departementschefen yttra sig,

då han koinme att inför Kongl. Maj:t föredraga kommitterades den 24 november

1893 särskilt afgifna förslag i nämnda hänseende.

Departementschefen, som likaledes förmält sig vilja framdeles återkomma

till kommitterades hemställan under mom. 5 om upprättande af

än flera nya lärarebefattningar, hvilken hemställan icke för närvarande påkallade

någon Kongl. Maj:ts åtgärd, instämde i hvad kommitterade yttrat

med anledning af hvad som i petitionen blifvit anfördt och yrkadt med

afseende å sättet för de extra ordinarie lärarnes anställning samt hemstälde,

att detta yrkande icke måtte vinna afseende.

Beträffande slutligen det i sista punkten af kommitterades hemställan

framstälda förslaget att åt extra ordinarie lärare, som efter viss tids tjenstgöring

af sjukdom urståndsattes att tjenstgöra, bereda något understöd, hade

kommitterade yttrat, att det icke kunnde förnekas, att för extra ordinarie

lärare, hvilken af sjukdom hindrades att tjenstgöra, ställningen blefve bekymmersam,

och att billigheten syntes kräfva, att han icke lemnades helt

och hållet utan understöd. Kommitterade kunde icke angifva något exempel

på att extra ordinarie tjensteman erhölle sin aflöning eller någon del

deraf för tid, hvarunder de icke tjenstgjorde. Men såsom ett i viss mån

likartadt fall syntes kunna anföras den rätt, som af 1893 års Riksdag,

*) Enligt hvad utskottet inhemtat, förordnade Kongl. Maja den 2 sistlidne februari

om tillsättande af 41 utaf ifrågavarande lärarebefattningar, nemligen 3 adjunktsbefattningar

vid allmänna läroverken i Stockholm, 2 lektors- och 2 adjunktsbefattningar vid högre allmänna

läroverket i Helsingborg samt 1 lektors- och 3 adjunktsbefattningar vid högre realläroverket

i Göteborg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtcinde N:o 66.

9

med anledning af enskild motion, medgifvits åt teckningslärare, att vid tjenstledighet

på grund af sjukdom uppbära en del af det arfvode för åt dem

uppdragen extra ordinarie tjenstgöring, som skulle hafva till dem utgått,

derest de sjelfve bestridt densamma. Samma skäl, som förmått Riksdagen

att bevilja teckningslärarne ersättning för det arfvode för extra ordinarie

tjenstgöring, som de på grund af sjukdom måste afstå, syntes nemligen

kommitterade tala för att denna förmån äfven borde beviljas de extra

ordinarie lärarne, alldenstund deras tjenstgöring vid läroverken måste

anses upptaga hela deras tid och de utöfva sin verksamhet med samma

ansvar och sjelfständighet som de ordinarie lärarne.

Beträffande de närmare bestämmelser, som med afseende å dylik

ersättning eller understöd blifvit, på sätt här ofvan meddelats, af kommitterade

föreslagna, hade kommitterade yttrat att, då de extra ordinarie

lärare, som tjenstgjorde såsom vikarier för tjenstledige ordinarie lärare,

hvilka det ålåge att sjelfva bekosta vikariernas aflöning, eller såsom

extra lärare vid läroverk, vid hvilka undervisningen på kommunens bekostnad

utsträckts, förordnades af vederbörande eforalstyrelse, så att det

uteslutande berodde på denna, hvilka personer som anstäldes, syntes

äfven dessa extra ordinarie lärare vid sjukdomsfall böra erhålla stadgadt

understöd af statsmedel. Att understödet föreslagits skola utgå blott

under den tid förordnandet varade och högst under ett år, hade åter sin

grund deri, att den extra ordinarie läraren icke tillhörde läroverket

längre, än hans förordnande räckte, och att förordnanden af här ifrågavarande

slag i allmänhet gåfves på högst ett år i sänder. Hvad slutligen

understödets belopp anginge, hade kommitterade inskränkt sig till att föreslå,

att detsamma måtte bestämmas till hälften af det arfvode, som eljest

skulle hafva utgått. De ordinarie lärarne hade att vid tjenstledighet för

sjukdom afstå dels 1 4 af lönen, dels den del af det tillfälliga lönetillägget,

som belöpte sig på tiden för tjenstledigheten. Eu ordinarie adjunkt i

lägsta lönegraden afstode således vid tjenstledighet för sjukdom omkring

'' 5 af sin aflöning, och öfriga ordinarie lärare en mindre del deraf. Men

då de ordinarie lärarne i allmänhet hade familj, vore de extra ordinarie

lärarne i regeln ogifta, hvarför de vid sjukdomsfall borde kunna anses

hjelpta med ett mindre belopp.

För de bestämmelser, som i öfrigt föreslagits, syntes särskilda skäl icke

behöfva anföras.

Vid beräkningen af den kostnad, som understöd vid sjukdomsfall åt

extra ordinarie lärare skulle enligt angifna bestämmelser medföra, hade

kommitterade utgått från den förutsättning, att genom tillsättning af dels

redan beflntliga, dels af Riksdagen redan beviljade ordinarie lärareplatser,

juli. till Riksd. Prof. 1864. 4 Sami. 1 Afd. 46 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

de extra ordinarie lärarnes antal kunde nedbringas till 240. Antoges vidare,

att årligen något öfver 8 procent eller 20 af dessa under i medeltal

10 läsveckor genom sjukdom hindrades att förrätta sin tjenst, skulle understöd

behöfva meddelas för 200 sjukveckor. Sannolikheten af detta antagande

kunde kommittera de icke ådagalägga genom någon statistisk utredning

af de extra ordinarie lärarnes sjukdoms förhållanden, då primäruppgifter

för en sådan statistik saknats; men vid undersökning af de

extra ordinarie lärarnes tjenstgöringstid under sista årtiondet hade kommitterade

fått det intrycket, att angifna antal sjukveckor snarare borde anses

för stort än för litet. De extra ordinarie lärarnes arfvoden vore för närvarande

bestämda till 1,500 kronor, 1,800 kronor eller 2,000 kronor för

läsår och kunde i medeltal upptagas till 1,800 kronor, som det stora flertalet

uppbure. Understödet under sjukdom skulle således utgå med i

medeltal 900 kronor för läsår eller 25 kronor för vecka, hvaraf åter följde,

att totalkostnaden skulle kunna anslås till omkring 5,000 kronor om året.

För egen del har departementschefen med afseende å nu ifrågavarande

förslag yttrat, att då de extra ordinarie lärares ställning, hvilka af sjukdom

hindrades att fullgöra dem meddeladt uppdrag, vore högeligen behjertansvärd,

kunde departementschefen ej annat än instämma i kommitterades

hemställan, att något understöd vid dylika fall måtte dem beredas.

Mot de närmare bestämmelser kommitterade för sådant understöds meddelande

föreslagit, hade departementschefen intet att anmärka.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, afser Kongl. Maj:ts framställning

om öfverflyttande på allmänna indragningsstaten af de till ofvannämnde

lärare vid indragna läroverk utgående lönebelopp i sjelfva verket

en åtgärd, hvarigenom samtliga de lärarebefattningar, hvilkas inrättande

1890 års Riksdag medgifvit, måtte kunna tillsättas. Att ett verkligt behof

häraf förefinnes, framgår deraf att, såsom utskottet inhemtat, för läsåret

1893—94 följande antal extra lärare anstälts vid de läroverk, hvilka de

ännu ej tillsatta lärarebefattningarna tilldelats, nemligen vid de allmänna

läroverken i Stockholm 49 samt vid högre allmänna läroverken i Nyköping

2, i Malmö 9 och i Karlstad 8. Vid sådant förhållande och då tillsättandet

af ifrågavarande 12 lärarebefattningar, hvilkas behöflighet redan

af 1890 års Riksdag blifvit erkänd, synes utskottet böra åtminstone i någon

mån bidraga att förbättra utsigterna till befordran för de extra ordinarie

lärarne, anser utskottet sig ega grundad anledning att tillstyrka bifall

till Kongl. Maj:ts förevarande förslag.

Hvad derefter angår förslaget att bereda något understöd åt vikarierande

eller extra lärare, som af sjukdom hindras att bestrida hononr med
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

11

deladt förordnande, så anser utskottet, att ehuru, såsom äfven blifvit af

kommitterade framhållet, det icke torde förekomma exempel på att en

extra ordinarie tjensteman inom andra områden är berättigad att uppbära

något arfvode för tid, då han icke tjenstgör, de extra ordinarie lärarne

likväl med hänsyn dertill, att icke blott samma tjensteåligganden ofta

under en lång följd af år af dem skötas med samma ansvar som af de

ordinarie lärarne, utan äfven en ej obetydlig del af de läraretjenster, hvilka

uppehållas af extra ordinarie lärare, äro sådana, som, ehuru uppförda å

läroverkens ordinarie stat, dock till följd af särskilda omständigheter icke

fått med ordinarie innehafvare besättas, väl äro förtjenta af att kunna

påräkna ett dylikt understöd; och utskottet anser sig så mycket hellre

kunna förorda Kongl. Maj:ts förslag härom, som ett bifall dertill, med de

bestämmelser, hvilka i detta afseende föreslagits och emot hvilka utskottet

icke har något att erinra, ej torde för statsverket medföra synnerligen afsevärda

kostnader.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, medgifva:

a) att de lönebelopp, som skola utgå till de i statsrådsprotokollet

för den 9 mars 1894 omförmälde lärare,

hvilka qvarstå på de jemlikt kongl. brefvet den 16 december

1892 indragna läroverkens stat, må uppföras å

allmänna indragningsstaten under riksstatens nionde hufvudtitel;
bj

att vid allmänt läroverk eller pedagogi anstäld

extra ordinarie lärare, som af vederbörande eforalstyrelse

erhållit förordnande under hel lästermin eller derutöfver

med full tjenstgöring, men som af vederbörligen styrkt

sjukdom förhindrats att tjenstgöra, må, derest han före

detta förordnande tjenstgjort vid dylikt läroverk minst

ett år, erhålla understöd för den tid, hvarunder han

varit ur stånd att tjenstgöra, till belopp motsvarande

hälften af det arfvode, som på grund af ifrågavarande

förordnande eljest skulle tillkommit honom för samma

tid, dock att dylikt understöd icke må utgå för längre

tid än ett läsår, äfven om förordnandet för längre tid

meddelats; äfvensom att för bestriande af härigenom för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

anledda utgifter må till Kongl. Maj:ts förfogande ställas

ett förslagsanslag af 5,000 kronor årligen.

Stockholm den 27 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

af herrar A. Persson, H. Andersson, P. Holm, O. Jonsson, L. Jönsson, P.

Pehrson, C. Persson, N. Petersson, J. E. Wikstén, A. P. Danielson, ÅT.

Hilsson och O. A. Ericsson, hvilka ansett, att utskottets yttrande om förslag

bort hafva följande lydelse:

»Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, afser Kongl. Maj:ts framställning

om öfverflyttande på allmänna indragningsstaten af de till ofvannämnde

lärare vid indragna läroverk utgående lönebelopp egentligen, att

samtliga de lärarebefattningar, hvilkas inrättande 1890 års Riksdag medgifvit,

måtte kunna tillsättas. Men att på detta sätt åstadkomma en ökning

af den nu befintliga ordinarie lärarepersonalen synes utskottet under förhandenvarande

omständigheter, och innan den sedan lång tid på dagordningen

stående läroverksfrågan fått sin lösning, vara ganska betänkligt. Det torde

nemligen vara ovedersägligt, att, derest i sammanhang med en lönereglering

för lärarne vid de allmänna läroverken terminsafgifter komma att

påläggas lärjungarne vid dessa läroverk, man har att emotse en ej oväsentlig

minskning i lärjungeantalet, i sammanhang hvarmed naturligen behofvet

af lärarekrafter äfven kommer att blifva mindre. Vid sådant förhållande

och då äfven andra reformer, som med afseende å de allmänna läroverken

ifrågasatts, torde kunna medföra en minskning i den erforderlig^ lärarepersonalen,

kan utskottet icke finna det tillrådligt, att Riksdagen nu skulle

gifva sitt bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Hvad vidare angår förslaget att bereda något understöd åt vikarierande

eller extra lärare, som af sjukdom hindras att bestrida honom meddeladt

förordnande, så har utskottet, da, såsom äfven af kommitterade blifvit

framhållet, det icke torde förekomma exempel på att en extra ordinarie

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

13

tjensteman inom andra områden är berättigad att uppbära något arfvode

för tid, han icke tjenstgör, och med hänsyn derjemte till de anspråk på

liknande förmåner, som ett bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning

utan tvifvel skulle kunna framkalla från statens öfriga till stort antal

uppgående extra ordinarie tjensteman, icke ansett sig böra tillstyrka bifall

till Kongl. Maj:ts förslag.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts framställning, att de lönebelopp,

som skola utgå till de i statsrådsprotokollet för den 9

mars 1894 omförmälde lärare, hvilka qvarstå på de jemlik!

kongl. brefvet den 16 december 1892 indragna läroverkens

stat, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten

under riksstatens nionde hufvudtitel, icke må af

Riksdagen bifallas; samt

b) att Riksdagen ej heller må bifalla Kongl. Maj:ts

ifrågavarande förslag angående understöd åt extra ordinarie

lärare vid allmänna, läroverken under förfall på

grund af sjukdom och att följakligen det för sådant

ändamål af Kongl. Maj:t äskade anslag icke må af Riksdagen

beviljas.»

Bih. till Riksd. Prof. 18.94. 4 Sami.

I Afd. 46 Udft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:105 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående öfverflyttning till allmänna indragning sstaten af åtskilliga lärares aflöning samt s. 9 i texten