Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et. FilialIi'': i -''

1894-05-05 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:76, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et. FilialIi'': i -''

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

i

.rmiitii.«Jaqq'':r •< Mu/ijuotgo? f>i? jjj: .1;/iint;v moaiV-i JfiiihthiVt boM

r j-i; i v 111. i!! i i aul-tu: Rf , .in blot to •>''!;. .i > iitfihi:» in o

N:o 76.

tiiixnFI

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1894, kl. 11 f. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i

det nya reglementet för riksgäldskontor et.

FilialIi'': i -'' (R. A.)

''.ii i "UmWiÖl Jh* ''It, bjj.Ti i,it ''löjlig Rf ohMiiJr. f?.*| .0:1 •

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya

reglementet för riksgäldskontor, som angå: återstående utgifter till följd af

beslut vid föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter;

på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående

riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; samt fullmägtige

tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom till aflöningsstat

för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt till indragningsstat och

pensionsstat vid riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden

i 1893 års reglemente, med iakttagande att

§§ 21, 22 och 23 grunda sig på Riksdagens bifall till utskottets hemställan

i dess memorial n:o 31,

samt med undantag af

§ 27, som grundar sig på bifall till utskottets hemställan i utlåtande

n:o 38, punkt 2:o;

§ 33, som grundar sig på bifall till utskottets hemställan i memorial

n:o G4, mom. b), och

§ 83, som grundar sig på bifall till utskottets hemställan i memorial n:o 50.

Den föreslagna aflöningsstaten är intagen i enlighet med Riksdagens bifall

till utskottets hemställan i memorial n:o G4 mom. a). Indragnings- och pensionsstaterna

äro oförändrade.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 56 Höft. (N:o 76.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial No 76.

2

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,

om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 5 maj 1894.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

, * v- •» t v»y''*■ \ \\* . >

Angående Riksgäldskontor et åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

: Ht''i-h : HO); ifil gaP.iijl bawnh i - ■»»■tJosV fn‘ •!

§6. .) i .C i:ti; ii!1 jii''f ;in

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokolle i

öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden

Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten al

mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiébolags jernväg mellan Hudiksvall

och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar

och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid

tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den

1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges

sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån

återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot

erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer

ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624

kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa .....................................................................„ 350,810: 18

Summa kronor 536,488: 15;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

3

dels öfverlåtit åt Kong!. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll

och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må

finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande

och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf

anvisat till utgående

under år 1886 .....................,...................itj...................... kronor 2,000,000: —

„ * 1887 ................................................................. } „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 ..........................:..............v....;........:.......... „ 273,000: —

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kong!. Maj:ts disposition, utbetala

ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

.i,..8;

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stälts

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,

inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel* som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited",. till Kong],

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 76.

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 9-

Till låneunderstöd för enskilda jcrnvägar har 1886 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att

utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträcknings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76. 5

beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,

blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kong],

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra * säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den

jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande

ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel

ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och

kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnads
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 76.

fritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala

de ännu ej lyftade belopp, Kong!. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare

kan komma att anvisa.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå

under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så

att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar

anvisa4 af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga

kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens

inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

7

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för

hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett ar från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,

med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom

de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke

beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den

ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

Gro) att Kongl. Majrt skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt

att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 76.

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de

belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ Il
Riksdagen

har år 1891 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande

ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån

åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiébolag och utgå med ena hälften under år

1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos

Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är

fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor

böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under

de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda

jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående

paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret

att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1893

beviljade belopp, 1,175,000 kronor.

§ 12.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 13.

Sistlidne års Riksdag har beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter

å odliugslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån åt behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

9

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden, erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

ikd 1

Som 1892 års Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande stält ett belopp af

2.800.000 kronor, att i mån af behof lyftas i Riksgäldskontoret, för att användas

till kompletteringsarbéten å Luleå—Gellivara-banan och till inköp af rullande

materiel för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891

häfda utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, enligt Kong]. Maj:ts disposition,

behörigen utbetala det sålunda anvisade beloppet 2,800,000 kronor.

§ 15.

För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—Ofver-Ltdeä har

sistlidno års Riksdag till Kongl; Maj:ts förfogande stält ett belopp af 800,000

kronor, att i mån af behof under år 1894 lyftas i Riksgäldskontoret, med rätt för

Kongl. Majrt att, derest Kongl. Maj:t så pröfvar nödigt, deraf använda högst

500.000 kronor till inköp af malmvagnar för Luleå-Géllivara-banan samt att redan

under år 1893 i Riksgäldskontoret lyfta hvad som för dylikt inköp kan inom

sistnämnda belopp erfordras; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret

att omförmälda medel enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala.

Till af slutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luled

(Boden) har sistlidne års Riksdag för år 1894 beviljat ett anslag af 3,700,000

kronor Och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 3,000,000 kronor,

att enligt Kongl. Majits disposition utbetalas. :■■■<<

./•Ar'' !''•'' t : 4"t • >•.v.i,• i:; rfI . .• rf-,o ■>b;ii.,iev»ii:!i

I . • 1 ■ ii;>i : W/Mn-.i» -w ,*/ :.t

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 56 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial K:o 76.

3:o. Hed statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

- i:>l ’?<>; *«rJ ''.>!»• .''in: * n\<j •• . .. i < m J: t i; i

§ 20.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontor att,

sedan Kongl. M^j:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontor sålunda

förskjutit. V>t ; ^,,<}a ,

: t <\ /.-..J, i,-''T ;*s:KV-V<jv\ V\\ Vt, ■/.■.tuiTurÅnux fö^j

4:o. På Riksgfildskontoret anvisade kreditiv.

'' • r . . . . ... • , , . , t ^ r s . __ ; , ■. | * .. T . J

i.-.''-''...'',--'':-. \ - \ ./''/•''•t.;.:-:;’ § 21. ..»/ : .V"'';,,.

• . I. M *. \\ '' » . , '' \ •

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af fem millioner

kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in

pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till två millionor fem hundra tusen kronor.

§ 23.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskotitoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

u

öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio

tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, in. m.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskoslnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong!. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar,'' Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras. ’ •

§ 26.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen

hänförda utgifter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 76.

§ 27.

För komplettering och utvidgande af Biksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882

års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års

Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens

bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ........................................................................................ kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstjjöringspenningarne från aflöiiingsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ........................................................ „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

13

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att

under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af

högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom

hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 28.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af

Riksgäldskontoret; egaude revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till

de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på

Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra

dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,

som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser

om revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af

de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets

medel bestridas.

§ 29.

Aflöningeu för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge lian uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 76.

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika liar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättniug, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämndo

vaktmästare inuehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskild! är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

•

§ 30.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihctskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskoutorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embctsbcrättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskild! redovisas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets emorial N:o 76.

15

§ 31.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som

utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 58 omförmälda

uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen

kronor till den andre af Deputerade.

§32.

Aflöning en för Rihsgäldshontorets tjenstemannapersonal och vdktbetjening utgår,

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning:
1

ro. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och hora de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode

eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige

kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjeut, som af sjukdom hindras

från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,

arfvode och missräkningspenningar eller någon dol deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets Memorial N:o 76.

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 33.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 34.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterblwsen efter aflidne obemedlade

tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 35.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det ar, da nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

17

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 69.

- l. • •‘t '' • '' i '' -.j ; >. ; • y/i vi

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamre
rarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller ohehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 71.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas uoggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 66 Höft,

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 76.

§ 72.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus

samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 188G, 1887 och 1888

tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt

Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret

öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet

om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande

af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta

1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen

af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger

det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta

de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas.

§ 73.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,

Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken

tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels

att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,

hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade

fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å

artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kong], slottets

närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets

behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen

af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000

kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande

i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre

kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock

att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,

åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som

i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

19

§ 74.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 75.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag

då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige

ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På

enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 76.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, föranstalta om tryckning och

utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernas angående statsverket och

riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande

förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst

sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 77.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 76.

t

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 78.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af livilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 79.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 80.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall

vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som

mellan hypoteksbankens delägare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,

som till allmän extra ordinarie sammankomst.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

21

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens

styrelse.

nii.''; »H 3 UV T) Ji—-*.; *rrj; jir: ''lui-.A

§ 82.

I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9

September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarncs

garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper

och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom

Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista,

hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

Sedan Riksdagen år 1892. dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade

registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär

och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skål meddela,

utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt

register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867

samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript

fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen

år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af

ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom

återstoden af nyssberörde 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

§ 84.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret;

och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den

närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 85.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i do fall, då fiendens framträngande eller pest eller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 76.

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

karararne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansenibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man f stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera

verket vara tillstädes.

§ 86.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 87.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda

bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att

på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet

m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken

svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp

af högst sju millioner kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 76.

23

..''MI

imiUiio

;; nvtln

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakthetjening,

att gälla från och med år 1894.

• '' r1

* i> 1 A

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Arfvoden

och miss- räknings- penningar

Summa.

1 Sekreterare

och ombudsman

4,400

*1,600

400

J 6,400

1 Kamrerare

4,000

1,600

400

6,000

1 Kassör

3,500

1,200

800

5,500

1 Revisor .

2,500

800

.

3,300

1 Kassabokhållare

2,500

800

_ _

3,300

1 Lånebokhållare

2,000

1,500

800

2,800

2,400

1 Registrator och Kanslist

900

—

1 Kammarskrifvare.,........

1,500

600

— -:

2,100

1 Förste Vaktmästare

700

100

__

800

1 Vaktmästare

600

100

700

1,400

2 Vaktmästare ..

1,200

200

—

Efter fem Ars tjenstgöring

inom graden kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

tio års tjenstgöring med

ytterligare 600 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas med 500

kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas med 100

J kronor och tjenstgörings)

penningame med 100 kr.

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) Do med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller

missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjenston förrättat; dock må Fullmäktige

kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras

från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,

arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspcnningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid -afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspcnningarne från ahöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 76.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

. . .

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontor.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................

4,400

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................

1,500

—

Summa kronor

5,900

-

! i;<i! . : — - ''000 <.• Öl.i. ■ tk: .a d

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

Förre Notarien August Neijber ...........................................................

3,000

—

Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson......................................

800

—

Förre Kammardrängen Per Fredrik Rydgvist.......................................

575

—

Summa kronor

5,875

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.