Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om exporttull å trävaror och trätnassa.

1895-03-18 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1895:13, Betänkande, i anledning af väckt motion om exporttull å trävaror och trätnassa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande A7:o 18.

1

HT: o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1895, kl. 12 m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om exporttull å trävaror

och trätnassa.

(l:a A.)

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 7, hvilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har herr af Buren, under erinran om skogarnes

inflytande å vårt lands klimat, deras betydelse för vårt näringslif i allmänhet

och för jordbruk och bergshandtering i synnerhet, äfvensom om

den gynsamma inverkan, vår handelsbalans rönt af trävaruexporten, framhållit

faran af den ohejdade skogssköfling, som egt rum inom landet och

som, hvad Norrland beträffar, alltjemt bedrefves i ganska stor utsträckning,

samt angelägenheten af att i tid vidtaga åtgärder i syfte att förhindra

utsinandet af den källa till nationell välstånd, som skogarne utgjorde.

»Alla» — erinrar motionären vidare — »äro eniga derom, att

något] [måste göras, men om sjelfva lagbestämmelsernas art och natur

tvistar man.» För sin del anser motionären — som icke kan »skänka den

skogslagstiftning sina sympatier, hvilken godtyckligt inskränker individens

rätt att fritt förfoga öfver sina egna skogar, det vare i afseende på mängden

af den skog, som han kan önska att sig tillgodogöra, eller hvad angår

trädens dimensioner» — att skogarnes framtida bestånd skulle lämpligast

kunna betryggas genom en trävaruindustrien ålagd beskattning. Härom

anför motionären, efter att hafva påpekat, hurusom inom Göta och Svea

land de allmänna och några enskilda skogar hafva att uppvisa vackra

resultat af en under 40 å 50 år fortsatt omsorgsfull vård, men att i

hela Norrland, med få obetydliga undantag, någon skogsvård icke förekommer,

följande:

Bih. till Riksd. Prut. 1895. 5 Sami. 1 Afd. 12 Raft. (N:o 13).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

»Då väl ingen affär i vårt land lemna! den störa behållning som

trävaruindustrien och icke någon affär haft så ödesdigert inflytande på

den del af befolkningen, som deraf varit berörd, då från stort öfverflöd

vid skogsafverkningens slut framkallats armod, och då härtill kommer,

att efter dessa skogsafverkningar stora landsträckor hlifvit så kalhuggna,

att de icke kunna utan skogsodling blifva skogbärande, hvilket bevisas

bäst deraf, att i 40 år naturen på en del trakter icke förmått frambringa

återväxt, så synes rättvisa och billighet fordra, att trävaruindustrien

tvingas att i någon mån upphjelpa de skador, den framkallat,

genom att pålägga densamma en exporttull af BO öre per kubikmeter,

hvilken afgäld är en obetydlighet i förhållande till affärens omfattning

enligt vår statistiks värdeuppgifter, belöpande sig exporten för år 189B

till 124,351,158 kronor, hvaraf för trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna

113,430,898 kronor och för trämassa 10,920,260 kronor och då

denna afgäld säkerligen i sista hand kommer att betalas af köparen

genom det högre pris, säljaren sannolikt kommer att med anledning häraf

betinga sig. En sådan ringa afgift, som icke ens uppgår till ett öre

kubikfoten, har för öfrigt ingen betydelse hvarken för köparen, säljaren

eller konsumenten. Enligt samma vår statistiks qvantitetsuppgifter har

exporten af trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna, för år 1893 uppgått

till 5,879,452 kubikmeter. Virkesåtgången för trämassefabrikationen

kan jag af statistiken ej bedöma, men af landtbruksakademiens handlingar

och tidskrift för år 1894 har jag funnit följande meddelande: ''Trämassefabrikationen,

som är i ständigt stigande, har erhållit stora dimensioner.

Under år 1893 producerades, enligt meddelande af herr C. F.

Waern till torfkolskomitén, i rundt tal 70,000 ton torr kemisk massa å

8 kubikmeter ved fast mått per ton samt 50,000 ton torr mekanisk

massa ä 4,5 kubikmeter ved fast mått. Virkesåtgångarna för trämassefabrikationen

uppgick således till 785,000 kubikmeter fast mått.’ Att

den häraf tillverkade trämassan blifvit exporterad kan man taga för

gifvet, hvilket antagande vinner stöd af att värdet af den exporterade

trämassan är i statistiken för år 1893 upptagen till 10,920,260 kronor.

Då sålunda qvantitetsexporten för såväl det ena som det andra kan beräknas

till öfver 6,660,000 kubikmeter och densamma helt visst icke

kommer att minskas, så skulle med en exporttull af 30 öre per kubikmeter

en årlig inkomst vinnas af i rundt tal 2 millioner kronor för att

uteslutande användas för skogsskötselns befrämjande i hela vårt land och

i första rummet i Norrland på det sätt, att med hälften deraf skulle in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 8

köpas skogsmarker i större komplexer och med den andra hälften dessa

inköpta marker göras skogbärande samt såväl bevakning som skötsel stå

under allmän vård och kontroll på sätt är med våra i Svea och Göta

land samt Dalarne belägna härads allmänningar (kommunalskogar). De

sålunda inköpta markerna skulle användas att för framtiden bilda kommunalskogar,

och af hvilken betydelse dessa äro för en ort är allmänt

bekant för befolkningen inom Svea och Göta land samt Dalarne. Enligt

erfarenheten vid köp för statens skogsväsende af skogsmarker kosta dessa

i Norrland 10 å 20 kronor per hektar, hvadan således årligen en areal

af cirka 50- till 100,000 hektar eller 4 till 8 qvadratinil kunna förvärfvas

för kommunernas framtida nytta och såmedelst betydliga kalmarker

göras skogbärande och lemnande orternas befolkning eu säker och

stigande inkomst samt ett uthållande arbete.

Vid inköp af marker borde så mycket som möjligt iakttagas, att

hvarje län, och i synnerhet de norrländska, dertill finge lika stora anslag

af inköpsfonden och i förhållande till hvarje läns större eller mindre behof

och att köpen skulle verkställas af Konungens befallningshafvande.

Nödvändigt måste dessa skogars skötsel och vård ställas under domänstyrelsens

kontroll, ty att plottra bort. penningarne för skogsodling och

skogsskötsel (röjning och risbränning) på enskildas skogar lemnar inga

säkra resultat, hvilket bäst ådalägges inom många län genom hushållningssällskapens

bemödanden med skogsodling hos den enskilde.»

Efter att tillika hafva bemött den under senare tiden uttalade åsigt,

att skogsodling icke skulle lämpa sig för de norrländska landskapen, samt

efter att hafva ytterligare betonat, att åtgärder för skogens bestånd erfordras

äfven inom rikets sydligare och sydligaste delar, hemställer motionären

i följd af hvad han sålunda och i öfrigt anfört,

Datt Riksdagen ville besluta, för att genast träda i kraft, en exporttull

af 30 öre pr kubikmeter dels för trävaror, oarbetade, sågade eller

tillhuggna, dels för virkesåtgången till exporterad trämassa, beräknad efter

8 kubikmeter ved fast mått pr ton för torr kemisk massa och till 4,5

kubikmeter ved fast mått pr ton för torr mekanisk massa.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Ingen lärer kunna annat än till fullo behjerta motionens syfte och

skänka motionären sitt erkännande för det nit om våra skogars bestånd,

hvarom förslaget vittnar, och för framläggandet af de betydelsefulla skal,

hvilka tala för skogsfrågans snara ordnande. Hvad motionären härutinnan

anfört anser utskottet vara synnerligen beaktansvärdt. Emellertid kan

utskottet icke finna, att denna mycket svårlösta fråga här föreligger i det

utredda skick, att man kan bilda sig ett säkert och klart omdöme om

de åtgärder, hvilka i angifna syftet borde lämpligast ifrågakomma, och

uppenbart torde vara, att en allsidig utredning af denna fråga icke kan

ankomma på bevillningsutskottet. Utskottet vill i sammanhang härmed

meddela att, enligt hvad utskottet inhemtat, en framställning i ämnet

från domänstyrelsen till Kongl. Maj:t inom den närmaste tiden är att

förvänta.

Beträffande den åtgärd, som motionären föreslår för betryggandet af

skogens framtida bestånd, nemligen bestämmandet af en exporttull till

angifvet belopp för vissa slag af virke, synes det utskottet att denna åtgärd

skulle komma att medföra mindre välbetänkta rubbningar för den

näringsverksamhet, som har till föremål skogens tillgodogörande på ett

fullt rationelt sätt, och för dem, hvilka äro beroende af denna näring.

För trävarurörelsen, som hufvudsakligen är grundad på export till utlandet,

skulle en pålaga, sådan som den motionären föreslår, verka alltför

betungande, och icke minst skulle derigenom trämassefabrikationen, som

redan nu arbetar under mindre gynsamma konjunkturer, drabbas af svårigheter.

Ovisst är det äfven, om genom motionärens förslag målet fullständigt

vinnes, då icke hvarje art af skogsafverkning, som är af beskaffenhet

att böra motarbetas, träffas af tullen, enär så icke blir förhållandet

med t. ex. afverkning för kolning, äfven om sådan afverkning bedrifves

så, att skogen sköflas.

Af de betänkligheter, motionärens förslag sålunda väcker, framgår,

att detsamma icke är det rätta sättet för syftemålets vinnande.

På nu anförda skäl hemställer utskottet för den skull,

att ifrågavarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 18 mars 1895.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

b

Reservationer:

af herr af Buren, som anfört:

r>Då den af mig föreslagna exporttullen af 30 öre pr kubikmeter

dels för trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna, dels för virkesåtgången

till exporterad trämassa är afsedd att uteslutande användas för skogsskötselns

befrämjande i hela vårt land;

dä jag icke tror, att man på lagstiftningens väg utan penningar kan

åstadkomma detta, ej heller att erforderliga medel genom statsanslag

kunna erhållas för att bilda kommunalskogar inom alla landsdelar och

derigenom bevara skogarne åt kommande generationer;

då den föreslagna afgälden är en obetydlighet och endast utgör ll/,2

ä 2 % af värdet å en sågad vara, som ofta fluktuerar intill 10 % och

sålunda ej kan menligt inverka på sågverksindustrien, hvaremot den

skulle hafva den stora fördelen att genast gifva de afverkade skogstrakterna

ett visst värde;

då det är en lämplig tidpunkt för inköp af afverkade skogsmarker,

enär egendomar med sköflad skog nu finnas till salu öfverallt i vårt

land och särskildt i Norrland, der t. ex. inom Sundsvalls och Hernösands

distrikt de primitiva skogsköpen bedrefvos hufvudsakligast från åren 1845

till 1865, hvarvid, då de flesta kontrakten voro upprättade på 50 år, desamma

komma att utlöpa från och med i år till 1915, och många byalag

och hemmansegare önska troligen ej bättre än, då de återfå dispositionsrätten

till sin egande skog, att åter få sälja densamma efter ett

värde, som med ledning af för statens räkning redan gjorda inköp kan

beräknas från 10 kronor till 30—40 kronor pr hektar skogsmark;

då stora skogstrakter härigenom skulle komma under statens vård

och kontroll och på samma sätt som våra nuvarande allmänningar blifva

en besparad tillgång samt derigenom komma att lemna en uthållande

skogsafkastning till trävaruindustriens fromma;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

då begreppet om ett sågtimmer nu mot förr betydligt ändrats, enär

man rent af möter svårigheter att sälja plankor 3"X9" och deröfver,

hvaremot 4, 5, 6, 7 tums bredt virke är mest begärligt, hvilket är en

stor fördel för skogsdriften i vårt nordliga klimat, der återväxten är särdeles

långsam, isynnerhet sedan träden uppnått en diameter af 9 tum pr

20 fots höjd från marken;

då sågverksbolagen skördat millioner kronor från på viss afverkningstid

köpta skogar, hvarå de helt naturligt icke sörjt för någon återväxt,

ännu mindre de sågverksbolag med skogar, som helt eller delvis

egas af utländingar, och det är en allmänt känd sak, att denna affär har

en synnerligen gynsarn ställning, synas rättvisa och billighet fordra, att

de tvingas att i någon mån upphjelpa de skador de framkallat, hvilket

är en lifsfråga för trävarurörelsen och således i deras eget intresse, och

icke som utskottet sagt »medför mindre välbetänkta rubbningar för den

näringsverksamhet, som har till föremål skogens tillgodogörande på ett

fullt rationelt sätt, och för dem hvilka äro beroende af denna näring»;

då jag icke på något sätt velat hindra den enskilde skogsegaren att

efter godtfinnande använda sin skog eller tänkt mig möjligheten af att

här i landet, lika litet som det lyckats i andra länder, genom lagstiftningsåtgärder

förhindra de enskilda skogarnes ödeläggelse, men deremot

afsett att genom köp af skogsmarker och genom att å dem införa ordnad

skogshushållning rädda för framtiden och för sågverksindustrien stora skogar,

innan den privatiserande egennyttan hunnit genom skogssköfling förvandla

äfven de norrländska skogarne till sådana ljunghedar och ödemarker,

hvaraf södra delar af landet hafva så stor tillgång, hvilken skogssköfling

är för Norrland än mera betänklig, då de klimatiska förhållandena

der göra en skogsodling ganska vansklig, om ock staten skulle finna sig

nödsakad att i en framtid inköpa sådana marker för att göra dem skogbärande;
då,

utom afverkning af skog för trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna,

ingen art af skogsafverkning har så menligt inflytande på en

ordnad skogshushållning som trämassefabrikationen, enär för densamma

utsökas endast de q vistrenaste och vackraste till ändamålet tjenliga stammarne,

men de sämre, odugliga träden qvarlemnas, som hindra ordentlig

återväxt att uppkomma, och dessa qvarleinnade stammar, dugliga endast

till ved, glesställa marken, som derigenom utmagras, så att den för framtiden

ej kan frambringa ny skörd, hvaremot efter kolningar, isynnerhet

efter svedning, vacker och sluten ungskog uppkommer, hvarför, der kol
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

ning eger rutil, ordnad skogsskötsel är möjlig just derigenom att allt vid

afverkningen kan medtagas, hvilket icke sker vid huggningen af trämasseved.

De vackraste ungskogarne träffar man ock i allmänhet inom våra

bergslager, som hafva måst ställa sin utverkning på kolning, hvarför jag

i motsats mot utskottet håller före, att från skogshushållningens synpunkt

skogsafverkning för kolning ej bör motarbetas;

då slutligen naturens herre och mästare gifvit Sverige dessa skogar,

för att Sveriges folk skall kunna i den höga nordens hårda klimat bygga

och bo, lefva och verka samt skörda sina tegar, icke för att gagna en

generation, utan alla generationer i alla tider — så anser jag, att utskottet

haft fullgiltiga skäl att hemställa,

att Riksdagen ville besluta, för att genast träda i

kraft, en exporttull af 30 öre per kubikmeter dels för

trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna, dels för

virkesåtgången till exporterad trämassa, beräknad efter

8 kubikmeter ved fast mått pr ton för torr kemisk

massa och till 4,5 kubikmeter ved fast mått pr ton

för torr mekanisk massa

att användas icke till olika ändamål för statsutgifter, utan uteslutande

för skogsskötselns befrämjande i landet»;

af herr Bolcströ?n, som anfört:

»T likhet med utskottet erkänner jag motionens behjertansvärda syfte

och vigten af de betydelsefulla skäl, motionären anfört för skogsfrågans

snara ordnande, samt instämmer i utskottets uttalande derom, att denna

mycket svårlösta fråga här icke föreligger i det utredda skick, att man

kan bilda sig ett säkert och klart omdöme om de åtgärder, hvilka i angifna

syfte borde lämpligast ifrågakomma, samt att uppenbart torde vara,

att en allsidig utredning af denna fråga icke kan ankomma på bevillningsutskottet.

Men om ock tungt vägande skäl kunna anföras emot exporttullar i

allmänhet och särskild! mot exporttull å vissa slag af virke, i följd hvaraf

motionärens förslag, sådant det föreligger, svårligen kunnat af utskottet

tillstyrkas, så torde likväl de betänkligheter, utskottet anfört emot nämnda

exporttull, icke kunna tillmätas någon afgörande betydelse för det fall, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

<let för såväl trävarurörelsens som landets framtid befinnes oafvisligen

nödigt att stadga en sådan exporttull för att uteslutande användas till

skogens föryngring och afhjelpande af de skador, som uppstå genom en

allt för långt drifven skogsafverkning, och mot hvilka andra medel visat

sig vanmägtiga. Då emellertid denna fråga ännu icke är utredd, så har

jag för min del ansett, att utskottet icke redan nu bort ovilkorligen

fastslå, att det jemväl af utskottet erkända behjer tans värda syftemål, som

i motionen afses, omöjligen skulle kunna ernås på den af motionären

antydda vägen»;

samt af herrar Almqvist och Fredholm.

Friherre Älströmer har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i utskottets behandling af detta ärende.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL TRYCKERIET, 18 9i.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.