Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin. i } r,,».rf,. r rv. , r>\ * j

1895-03-26 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1895:14, Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin. i } r,,».rf,. r rv. , r>\ * j

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskott ds Betänkande 1S:o 14.

1

N:o 14.

'' ''-ni ;■ " ■ • : , .1 <•;( •-.{ i..

Ank. till Riksd. kansli den 26 mars 1895, kl. 12 raidd.

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

i } r,,».rf,. r rv. , r>\ * j

(2:a A.)

1 ■!'' ■'' ’ ! ‘ i l l '' < * > t : 1 i. - .

§ 10 mom, 1 och 2 samt § 12 mom. 1 i gällande förordning’

angående tillverkning af bränvin den 13 juli 1887 lyda enligt kungörelsen

den 10 oktober 1890 sålunda:

§ 10. ,

1. För bränvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af två

procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 50 öre för

hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid -|- 15° å

Oelsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.

§ 12.

1. Af obeskattad!; bränvin skola minst åttiofem procent såsom

säkerhet för skatten vara liggande på nederlag. Återstoden eger tillverkaren

utbekomma utan skattens erläggande, dock med skyldighet

att före den 1 påföljande oktober erlägga derpå belöpande skatt, vid

påföljd att Kong!. Maj:ts befallningshafvande eljest låter ofördröjligen

utmäta densamma.

Bih. t dt Riksd. /‘rot. 18äö.

5 Sand. 1 A fä. lä Höft. (N:o 14).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

I en inom Första Kammaren väckt motion n:o 16, liar grefve

De la Gardie anfört följande:

»Då, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 13 juli 1887

angående vilkoren för tillverkning af bränvin, vid skatteförändring förhöjd

skatt skulle kunna drabba redan tillverkadt på nederlag liggande

bränvin och derigenom framkalla en panikartad osäkerhet i affären utan

att staten derför erhölle ökad inkomst, så torde ett tillägg till och en

förändring uti ofvannämnda kongl. förordning vara af nöden.

Jag föranledes väcka förslag härom till följd af erfarenheten från

föregående år, då vid ryktet om en skatteförhöjning de flesta, såväl

enskilda som allmänna, nederlag blefvo på en gång uttagna och flera

millioner kronor onödigtvis drogos ur den allmänna rörelsen. Att detta

medförde stora förluster i räntor och omkostnader för alla dem, som

togo ut sina nederlag och verkade tryckande på marknadspriset under

sommaren och hösten, utan att staten härigenom tillskyndades någon

som helst motsvarande fördel, är alldeles uppenbart.

Visserligen har Riksdagen vid alla de senaste skattehöjningarna

för hvarje gång beslutit, att det redan tillverkade på nederlag liggande

bränvinet icke skulle drabbas af förhöjd skatt, men då den kongl. förordningen

ej lemnar trygghet härför, utan tvärtom, så måste alltid

uppstå oro och ovisshet vid hvarje fråga om förhöjning af bränvinsskatt.

Som naturligt är anser tillverkaren, och för att kunna med något

slags beräkning drifva sin affär, måste han så göra, att, då han erhållit

vederbörligt tillstånd bedrifva sin tillverkning, han då också eger sköta

sin affär under de vilkor, som äro för handen, intill dess regering och

riksdag besluta förändrade bestämmelser. Följaktligen disponerar tillverkaren

vanligen genast det honom tillåtna qvantum, 15 procent åt

tillverkningen, och låter de såsom statens säkerhet för skatten föreskrifna

85 procent qvarligga på nederlaget tills vidare. Detta parti

säljes icke så sällan på leverans längre fram efter köparens beqvämlighet

i clen tanke, att, då man uppfylt föreskrifna skyldigheter, man då också

har rättighet drifva sin affär ostörd.

Rätteligen må man väl anse, att bränvinet är beskattadt sä fort

det passerat kontrollapparaten och blifva i afräknmgslänc/den uppför dt,

äfven om staten, för att icke onödigtvis draga så stora kapital ur den

allmänna rörelsen, lemnar anstånd med liqviden till dess varan skall ut

i konsumtion. Huru skulle man eljest kunna anse, att de på nederlag

qvarliggande 85 procent af tillverkningen äro tillräcklig garanti för

hela skattebeloppet, om man ej antager detta belopp vara känd! och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 14.

bestämdt vid varans inläggande på nederlaget; icke kunna de väl vara

tillräcklig säkerhet för ett alldeles okändt förhöjdt skattebelopp.

Blifver nu ingen förändring uti den kong!, förordningen vidtagen

i den rigtning, att förhöjd skatt kominer endast att drabba det bränvin,

som tillverkas efter af Riksdag beslutad och af Kongl. Maj:t faststäld

skatteförändring, så kommer att upprepas vid hvarje fråga om skattehöjning

detsamma som skedde föregående år, nemligen att alla som

kunna skaffa penningar taga ut sina nederlag och söka på så vis rädda

sig under alla omständigheter.

Att detta i främsta rummet kommer att ske med de kapitalstarka

bolagens stora nederlag och äfven de större enskildes är säkert, så att

om äfven mot förmodan något nederlag befunnes åtkomligt, så blefve

dock vinsten för staten högst obetydlig.

För att förekomma dylik skadlig panik får jag derför vördsamt

hemställa, att Riksdagen ville för sin del besluta följande tillägg till §

10 mom. 2 i gällande kongl. förordning af den 10 oktober 1890 angående

vilkoren för tillverkning af bränvin:

Vid uttagning från nederlag gäller den skatt, som blifvit bränvinet

påförd uti den under tillverkningsrätten förda afräkningslängd,

och att § 12 mom. 1 får följande lydelse:

Af bränvin, för livilket tillverkningsskatt ej blifvit erlagd i ränteri

eller påförd allmänt nederlag, skola etc.»

På sätt motionären erinrat har Riksdagen vid föregående tillfällen,

då höjning i bränvinstillverkningsskatten egt rum, från sådan höjning

undantagit på nederlag liggande bränvin. Att nu, såsom motionären

föreslagit, låta den i berörda hänseende af Riksdagen hittills utöfvade

pröfningsrätt upphöra och i stället meddela uttrycklig bestämmelse derom,

att vidtagen förhöjning af bränviustillverkningsskatten ej skall drabba

det vid tidpunkten för skattens höjande på nederlag liggande bränvin,

kan utskottet för sin del icke förorda. Godkännandet af ett sådant förslag

skulle nemligen, befarar utskottet, hafva till följd att vid de tillfällen, då

anledning förefunnes antaga att nämnda skatt skulle blifva höjd, en onaturlig

spekulation inom ifrågavarande näring kornnie att uppstå, vida större än

den, som med nu gällande bestämmelser kan antagas förekomma. Bränvinstillverkarne

skulle troligen vid dylika tillfällen så mycket som möjligt

forcera bränningen för att kunna få största möjliga qvantitet bränvin

upplagdt på nederlag, i syfte att såmedelst och då en förhöjning i bränvinsförsäljningspriset

kunde såsom en följd af skattens ökning påräknas,

men bränvinstillverkarne å sin sida ej bchöfdc för det å nederlag liggande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

bränvin erlägga höjd skatt, skörda ekonomisk vinst genom skattens

ökning. Att dylika i spekulationssyfte vidtagna åtgärder ej skulle lända

till gagn för det allmänna torde vara klart.

Utskottet, som sålunda anser, att Riksdagen fortfarande såsom hittills

bör hafva i sin hand att vid de tillfällen, då höjning i bränvinstillverkningsskatten

ifrågakommer, efter sig företeende omständigheter

pröfva, huruvida särskilda undantagsbestämmelser böra meddelas beträffande

skatten för det å nederlag liggande bränvin, hemställer,

l:o) att grefve De la Gardies ifrågavarande motion

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Enligt gällande bränvinstillverkningsförordning är, såsom bekant,

t.illverkningsskatten bestämd utan afseende å hvilket slags råmaterial

vid tillverkningen användts.

I två inom Andra Kammaren väckta motioner hafva förslag framstälts

om höjning i tillverkningsskatten för bränvin, tillverkadt af vissa

slag af råämnen.

Sålunda har af herr O. B. Olsson i Maglehult i motion n:o 101,

i hvilken motions syfte elfva af kammarens ledamöter förklarat sig instämma,

föreslagits

»att Riksdagen måtte bifalla följande förslag samt vidtaga de förändringar

i gällande kongl. förordning om tillverkning af bränvin, som

deraf kan blifva en följd:

För bränvin, som tillverkas af majs, ris eller andra slag af råämnen,

som äro af beskaffenhet att icke inom landet allmännare alstras,

samt mjöl af alla slag, skall erläggas en förhöjd tillverkningsskatt af

10 öre för hvarje liter bränvin. Om med här omförmälda råämnen äfven

andra slag samtidigt användas för tillverkning af bränvin, skall äfven

för sådant bränvin erläggas den förhöjda skatten.

Den, som till bränvinsbränning använder råämnen annorlunda än

som härofvan blifvit stadgadt, straffes med böter från 500 kronor till

1,500 kronor, samt erlägger dessutom en särskild förhöjd tillverkningsskatt

med 10 öre för hvarje liter bränvin, som på detta säjt olotligen

blifvit tillverkadt.»

Vidare är af herr N. Jönsson i Gammalstorp i motion n:o 133,

i hvilken motions syfte fem af kammarens ledamöter instämt, yrkadt,

bland annat hvarom här nedan vidare förmäles, att Riksdagen måtte be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Be v illn ings u t skottets Betänkande N:o 14. 5

sluta, »att bränvin, tillverkadt af melass, åsättes 10 öre högre skatt på

liter 50 procent än bränvin, tillverkadt af andra produkter.»

Efter att hafva erinrat, hurusom vid flera föregående tillfällen hos

Riksdagen gjorts framställningar i syfte att vid tillverkning af bränvin

inom landet hindra användandet af majs med flera utländska produkter,

anför förstnämnde motionär till stöd för sitt förslag följande:

»Eu förändring af vår bränvinslagstiftning i det angifna syftet är

af behofvet högeligen påkallad, såvida ej odlingen af potatis inom landet

för bränvinstillverkningen skall i hög grad, om ej helt och hållet omöjliggöras.

Detta senare förhållande har eu desto större vigt och betydelse

för vissa delar af vårt land, hvars jord är af så mager beskaffenhet, att

den icke med säkerhet kan bära andra skördar än råg och potatis. Denna

sistnämnda produkt har redan fått en allt för stark konkurrent i de utländska

sädesslag, majs och ris in. m., som, synnerligast hvad det förstnämnda

beträffar, i icke ringa grad utgör råmaterialet till vårt lands

mer än tillräckligt stora bränvinstillverkning, och såmedelst nedtrycker

priset på potatisen ända derhän, att icke arbetet på dess odlande på långt

när blir betaldt, och tusentals mindre jordbrukare gå sin undergång till

mötes, derest Riksdagen icke beslutar en högre beskattning på bränvin,

tillverkadt af majs, ris, hvete och råg, krossad eller okrossad, och detta

äfven användt tillsammans med potatis. Hvad pressjästfabrikationen

inom vårt land beträffar, kan jag icke föreställa mig, att denna skulle

lida något otillbörligt intrång genom en högre beskattning på det bränvin,

som tillverkas af dessa förutnämnda ädlare produkter; ty dessa

fabrikers rättigheter måste rättvisligen grunda sig på tillverkningen åt

pressjäst och icke på biprodukten bränvin.

Så länge konsumtionen af bränvin i vårt land är så stor som nu

beklagligen är fallet, måste det utan tvifvel vara en icke ringa fördel

att för tillverkningen af detta bränvin använda egna och mindre kostsamma

produkter än att inköpa sådana — låt vara ädlare — från utlandet,

emedan ett sådant förfaringssätt utan tvifvel skall blifva eu stor

nationalförlust. Under förutsättning att, som jag hoppas, Riksdagen

skall finna det vara för landet fördelaktigt, att en högre skatt pålägges

sådant bränvin, som tillverkas af majs m. in. samt mjöl, och- således

godkänner det förslag, jag här nedan framställer, lärer det blifva nödvändigt,

för att förminska svårigheterna vid kontrollen öfver tillverkningen,

att, när bränvinstillverkaren vill utöfva sin tillverkning af nu

omnämnda råämnen, sådant skall i god tid anmälas hos kontrollören på

stället, hvarom föreskrift lämpligen kan lemnas i ordningsstadgan. Likaså

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande Ako 14.

lärer det icke kunna undvikas, för att en säker kontroll skall kunna

utöfvas vid tillverkningen, att under den tid majs och dylikt användas

vid inmäskningen, dä andra råämnen, såsom potatis m. in., samtidigt

dertill användas, den förhöjda skatten i sådant fall måste drabba allt

det bränvin, som deraf erhålles.»

Herr N. Jönsson åter anför, bland annat, följande:

»Bränvinsbränniugen inom landet torde inom kort, för så vidt icke

lagstiftningen skyndsamt kommer emellan, komma att öfvergå till storindustrien

— hufvudsakligast sockerfabrikerna och pressjästfabrikerna

— i stället för att såsom hittills vara en binäring till jordbruket. Att

så skall blifva förhållandet, torde framgå derutaf, att sockerfabriksegarne

redan i år äro betänkta på att vid fabrikerna uppföra större brännerier

— några äro förut uppförda — för tillverkning af bränvin af melassen,

som numera icke med fördel kan exporteras, samt derutaf att bränvinstillverkningen

vid pressjästfabrikerna — måhända till följd af allt för

lindriga bestämmelser vid fabrikationen — allt mer och mer visat tendens

att stiga.

Att storindustriens öfvertagande af bränvinstillverkningen inom

landet skall verka skadligt och ruinerande för landets potatisodlare och

bränvinsbrännare, ligger i öppen dag. Sockerfabrikernas förut gynsamma

ställning torde icke heller vara i behof af att ytterligare gynnas på

potatisproducenternas och bränvinsbrännarnes bekostnad.»

Såsom bevis för rigtigheten af de sålunda anförda förhållanden

samt för behofvet af lagstiftningens skyndsamma mellankomst i förevarande

afseende, hänvisar sistnämnde motionär till innehållet i en utaf Kristianstads

läns hushållningssällskap till landtbruksstyrelsen under sistlidne december

månad aflåten skrifvelse; och förmenar motionären, att hvad i denna skrifvelse

blifvit anfördt. eger sin tillämplighet äfven inom andra delar af

landet, der potatisodling och bränvinsbränning utöfvas. Berörda skrifvelse

är i de af motionären åberopade delar så lydande:

»Tillverkningen af bränvin här i landet har hittills haft sin hufvud - sakliga betydelse såsom en binäring till landtbruket och såsom sådan af

statsmagterna varit erkänd och betraktad, ity att densamma bedrifvits

icke så mycket i förhoppning på vinst genom försäljning åt den tillverkade

spriten, som fastmer för erhållande af dranken, hvilken genom

sina beståndsdelar, fett- och ägghviteämnen, obestridligen eger högsta

värde såsom kreatursfoder och derigenom varit ett kraftigt medel till

befrämjande af ladugårdsskötsel^ alla grenar och till framkallande af

grödor på svag jord.

Bränvinstillverkningen har härigenom, der den bedrifvits, verkat

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

til] höjande af jordens fruktbarhet, hvilket så mycket klarare framträder,

som tillverkningen gemenligen bedrifvits i trakter, der den magra och

torra jorden, i saknad af den möjlighet till riklig gödning, som genom

potatisodling och bränvinstillverkning vinnes, skulle vara ganska ofruktbar

och lemna ringa eller ingen inkomst af odlingen.

Bränvinstillverkningens stora betydelse för jordbruket ligger sålunda

i öppen dag, likasom att en förändring i tillverkningen derhän,

att densamma upphörde att vara en binäring till jordbruket och i stället

blefve en fabriksrörelse i stort, helt och hållet skulle omstörta hushållningen

i de trakter af landet, der densamma bedrifvits i sammanhang

med jordbruk, och blifva ödesdiger för dem, som odla potatis till afsalu.

Emellertid har under den senaste tiden en dylik bränvinstillverkningens

tendens att öfvergå till storindustri börjat visa sig, ej blott derigenom,

att en allt större myckenhet bränvin tillverkas i sammanhang

med pressjästberedningen, utan äfven i ännu högre grad derigenom, att

man i sammanhang med hvitbetssockertillverkningen börjat vid dylika

fabriker anlägga brännerier för att tillgodogöra sig melassen, hvilken

numera icke med fördel kan exporteras.

Då bland dessa fabriker, hvilkas antal för hvarje år växer, det

ena slaget disponerar öfver ett råmaterial så billigt, att intet annat kan

dermed i billighet jemföras, enär råvaruvärdet och tillverkningskostnaden

vid användande af melassen uppgå till allenast omkring åtta, högst tio

öre för hvarje liter, och det andra slaget åtnjuter den stora fördelen att

ega rätt till bränvinstillverkning hela året, samt vinst dessutom erhålles

antingen af jästen eller bränvinet eller af bådadera, allt efter konjunkturerna,

är det uppenbart, att inga i sammanhang med landtbruk drifna

brännerier kunna uthärda konkurrens med nämnda fabriker, utan måste

upphöra med tillverkningen eller ombildas till några få i stor skala och

utan sammanhang med landtbruk drifna spritfabriker.

Enligt officiella uppgifter tillverkades under tillverkningsåret 1892—

1893 öfver 31,000,000 liter bränvin i hela landet, deraf vid åtta pressjästfabriker

G å 7 millioner liter. Under förutsättning, att den vid

pressjästfabrikerna hittills varande tillverkningen af bränvin icke kolumn

att minskas, hvartill ingen tendens förefinnes, utan snarare motsatsen,

samt med beräkning att vid i gång varande sockerfabriker årligen kunna tillverkas

omkring 11,000,000 liter och derutöfver, hvilket vid jemförelse med

den tillverkning, som hittills egt rum vid de sockerfabriker, der brännerier

redan anlagts, ingalunda är eu hög siffra, så erhålles eu sammanlagd tillverkning

vid dessa fabriker af 17- till 18,000,000 liter, motsvarande nära

nog två tredjedelar af den bär i landet behöfiiga myckenhet bränvin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

Med de antydda förhållandena lör ögonen är alldeles uppenbart,

att allt jordbruk, som nu kunnat bedrifvas på lättare jord eller jord af

mindre god beskaffenhet och uteslutande haft sin förutsättning i att kunna

odla råg och potatis, går sin gifna undergång till mötes, då potatissprit

helt enkelt försättes ur stånd att kunna konkurrera med jäst- och melassbränvin.

Som en nationel tillbakagång måste det då anses, om jordbruket

på redan i och för sig svag jord skall beröfvas sitt existens vilkor.

Man har äfven i andra länder uppmärksammat den fara, som hotar

jordbruket genom bränvinstillverkningens öfvergång från att vara eu

landtbrukets binäring till storindustri. Så har man t. ex. i Tyskland

sökt reglera förhållandena genom olika beskattning.

Äfven andra sätt att motverka tillverkningens fullständiga uppgående

i storindustri äro möjliga t. ex. höjd skatt för sprittillverkning

af majs och melass; inskränkning i pressjästfabrikernas rätt till bränvinstillverkning

till allenast den tid af året, då öfriga brännerier ega tillverkningsrätt;

nedsättning af maximitillverkningen för hvarje till verkningsdygn

från nuvarande 5,000 till exempelvis 3,000 liter m. fl.»

Vid behandling af föreliggande motioner har utskottet satts i tillfälle

taga kännedom om innehållet af ett utaf Stockholms läns hushållningssällskap

i frågan afgifvet yttrande, och då detta synts utskottet i

derå afseenden beaktansvärdt, har utskottet ansett sig böra här meddela

innehållet af detsamma; varande ifrågavarande yttrande i nedanintagna

delar så lydande:

»I en till Stockholms läns hushållningssällskap den 22 nästlidne

december adåten skrifvelse har Kristianstads läns hushållningssällskap,

med bifogande i afskrift af en samma dag till kongl. landtbruksstyrelsen

insänd skrifvelse, anhållit, att de bland hushållningssällskapen, inom

hvilkas område sprittillverkningen har betydelse såsom binäring till jordbruket,

ville medverka dertill, att jordbrukets intressen uti bär i fråga

varande afseende måtte på bästa sätt tillgodoses.

I den nämnda framställningen till kongl. landtbruksstyrelsen framliålles

hufvudsakligen,

Då man inom Kristianstads län, der det största antalet af landets

potatisbrännerier äro belägna och der jordbruket haft störa fördelar

genom brännerierna, med största oro ser den hotande faran, så tiar

Kristanstads läns hushållningssällskap velat fästa kongl. landtbruksstyrelsens

uppmärksamhet på den föreliggande faran samt anhållit, att sty
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o li.

relsen måtte, på sätt lämpligt syntes, hos regering och Riksdag vidtaga

allvarliga och kraftiga åtgärder till förebyggande af, att den i förening

med jordbruk existerande bränvinsbränningen undertrycktes och derigenom

ett förkrossande slag träffade landtbruket på den potatisodlande

jorden i vårt land.

Då Stockholms läns hushållningssällskap för sin del icke kan dela

den uppfattning, som i Kristianstads läns hushållningssällskaps framställning

till landtbruksstyrelsen är uttalad, men med afseende å den

förevarande frågans betydelse anser sig böra gifva sin åsigt i densamma

till känna, tillåter sig sällskapet till sakens belysande anföra följande.

Utan att på något sätt vilja förringa värdet af bränvinsbränningen

såsom binäring till jordbruket, hvarigenom detta erhåller ett värderikt

tillskott i dranken såsom ett utmärkt kraftfodermedel, torde det dock

vara rigtigast att först något granska de orsaker, som bidragit att minska

denna handterings bedrifvande vid en mängd mindre brännerier för att

i stället drifvas vid ett mindre antal större dylika, innan man förordar

att genom lagstiftningsåtgärder söka återföra bränvinsbränningen till en

sådan binäring till jordbruket, att den ej finge bedrifvas annat än i

mindre skala vid en massa små brännerier.

Orsaken dertill att åtskilliga mindre brännerier nedlagt sin verksamhet,

hvilket förhållande klart belyses genom den af kanslirådet

Lindeberg vid landtbruksakademiens sammanträde den 17 september

nästlidna år lemnade statistiska redogörelse i ämnet, torde först och

främst böra sökas deruti, att dessa mindre brännerier ej kunnat följa

med den tekniska utveckling, som denna handtering på den senare tiden

undergått, hvarigenom större och säkrare utbyte erhållits af de använda

råprodukterna, hvilka sålunda fördelaktigare kunnat afyttrats vid de

större brännerierna, der nyare tidens förbättringar kunnat tillgodogöras

och en omsorgsfullare teknisk ledning egnas denna handtering.

Dertill kommer den hastiga utvecklingen af kommunikationsväsendet

genom byggande under senaste tiden, synnerligast i Skånes potatisodlande

distrikt, af ett antal nya jernvägar, de der underlättat transporten

af potatis från aflägsnare orter till de större brännerierna samt möjliggjort

drankens återtransport till de potatisodlande jordbrukarne, hvilka

derför ansett med sin fördel förenligt att nedlägga sina små brännerier

och i stället afyttra sin potatis till närbelägna större briinnerier.

Häraf torde framgå, att anläggningen af ett större bränneri i stiillet

för flera mindre dylika kan bereda ett väsentligt bättre utbyte af de använda

råmaterialerna, utan att jordbruket derför går miste om den lör

Bill. till Ililcsd. Prot. 1805. 5 Sami. 1 Afd. 13 Uäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

detsamma värdefulla dranken, och att derför en sådan förändring af

tillverkningssättet, långt ifrån att skada, kan vara till gagn för jordbruket.

Att bränvin sbränning i förening med pressjästberedning bär och

der i landet uppstått, torde ej vara att beklaga, då derigenom andra

orters jordbruk än de, der potatisodling hufvudsakligen bedrifves, kunna

komma i åtnjutande af alla de fördelar, som äro förenade med erhållandet

af dessa fabrikers biprodukt, dranken, hvilken, såsom i den omförmälda

skrifvelsen yttras, genom sina beståndsdelar, fett och ägghviteämnen,

obestridligen eger högt värde såsom kreatursfoder.

Ej mindre än tre dylika fabriker äro belägna inom Stockholms

län och eu i Stockholms stad, hvilka alla inverka förmånlig! på kringliggande

jordbruks höjande, derigenom att de lemna ett kraftigt medel

till befrämjande af ladugårdsskötsel. Det vore enligt sällskapets mening

i hög grad obilligt och äfven orättvist, om man genom försvårande af

pressjästfabrikernas verksamhet förorsakade förluster för jordbruket i

vissa delar af landet till förmån för detsamma i andra delar.

Om den i sammanhang med hvitbetssockertillverkningen började

bränvinsbränningen af melassen torde vara väl tidigt att fälla något omdöme,

allra minst huru denna kan komma att i en framtid inverka på

bränvinsbränningen i sin helhet, ty bittals har det visat sig, att denna

tillverkning haft att kämpa med många svårigheter och ej ännu lyckats

åstadkomma en produkt, som i värde kan motsvara annan råsprit.

I fråga om de sätt, hvilka anförts såsom egnade att hindra bränviustillverkningens

öfvergång till storindustri, tillåter sig sällskapet göra

följande erinringar.

Att man i Tyskland sökt reglera förhållandena mellan de större

och mindre brännerierna genom olika beskattning, torde hafva sin grund

i deras sätt för skattens beräkning, hvilken stöder sig på jäskarens rymd

och ej såsom hos oss på mängden tillverkad sprit, i följd hvaraf de

större, väl skötta brännerierna kunna med samma storlek på jäskaren

uttaga en större qvantitet sprit än de mindre, som ej äro i tillfälle att

bedrifva sin tillverkning lika rationel! som de förra. Vid lika beskattning

efter jäskarens rymd skulle alltså de små brännerierna faktiskt

komma att erlägga en högre skatt på tillverkad spritqvantitet än de

större.

Kristianstads läns hushållningssällskap föreslår en höjning af skatten

för sprittillverkning af majs och melass. Om emellertid, medelst förhöjd

tillverkningsskatt, bränvinsbränning af majs, hvars pris redan genom tull

fördyrats till skydd för potatisodlingen inom vårt land, blefve ytterligare

försvårad, skulle jordbrukare i de trakter, der hufvudsakligen majs

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14. 11

måste användas för bränvinsbränning och hvilka nu för höjande af sin

ladugårdsskötsel hafva att tillgå ett kraftfodermedel, hvars fodervärde

vida öfverträffar potatisdranken, nödgas gå förlustige alla de fördelar,

som genom bränvinsbränningen kunna komma jordbruket till godo.

Äfven de skånska potatisodlande jordbrukare skulle under vissa år lida

men af en dylik skatteförhöjning, då de måste ersätta bristande potatistillgång

med import af majs. Kontrollen öfver en bränvinstillverkning

med högre beskattning för olika råvaror torde äfven möta så stora

svårigheter, att den omöjligen kan utföras med de nuvarande kontrollanternas

antal.

Att lägga högre skatt på det bränvin, som indirekt tillverkas af

hvitbetor genom tillgodogörande af den vid sockertillverkningen erhållna

melassen, torde näppeligen vara rättvist, då derigenom det förhållande

uppstode, att tvenne jordbrukare i Skåne, af hvilka den ene

odlade potatis och den andre hvitbetor, skulle vid tillverkning af samma

produkt af svenska staten beskattas på olika sätt. Den tid torde dessutom

redan vara inne, då sockertillverkningen af betor har att kämpa

mot stora ekonomiska svårigheter till följd af öfverproduktion. Att derför

under sådana förhållanden genom skatteförhöjning å en dess biprodukt

ytterligare öka dessa svårigheter torde ej vara klokt, då derigenom

den betodlande jordbrukaren blefve den, som slutligen finge sitta

emellan genom låga pris på sin betskörd.

Det jemväl föreslagna sättet att inskränka pressjästfabrikernas rätt

till bränvinstillverkning till allenast den tid af året, då öfriga brännerier

ega tillverkningsrätt, synes sällskapet icke heller vara välbetänkt, ty

härigenom skulle ju afnämare af nödvändighetsartikeln pressjäst ej blifva

i tillfälle att erhålla dylik vara af svensk tillverkning från den 1 maj

till den 1 oktober. En tidsenlig reform i bränvinstillverkningen torde

snarare böra syfta derhän, att bränvinstillverkning i allmänhet tillåtes

under hela året, ty den inskränkning deri, som nu förefinnes, torde hafva

sin grund i det förhållande, att, då detta stadgande tillkom, stallfodring

af kreaturen under hela året ej var så allmän som nu, hvarigenom dranktillskottet

väl ej ansågs vara behöflig! annat än under de månader af

året, då kreaturen i allmänhet fodrades inom hus.

Att slutligen nedsätta maximitillverkningen för hvarje tillverkningsdygn

från nuvarande 5,000 till 3,000 liter, torde väl vara ett sätt att i

någon mån återupplifva bränning på en mängd mindre brännerier, men

detta kan enligt sällskapets förmenande ej vara rätta sättet för höjande

af denna industri. Dessutom skulle nedsättning af nuvarande maximitillverkning

vara ett bra hardt slag och en orättvisa emot de fabriker,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

som redan äro i verksamhet och grundat sin anläggning på nuvarande

lagbestämmelser. Det naturligaste och tillförlitligaste sättet för höjande

af ifrågavarande industri synes sällskapet vara, att denna i likhet med

andra till jordbruket hörande binäringar, såsom exempelvis hvitbetssockertillverkningen,

öltillverkningen och mejerihandteringen, får utveckla

sig till en industri, som med tillgodogörande af alla tekniska framsteg,

med tidsenlig såväl teknisk som merkantil skötsel kan ernå det högsta

möjliga utbyte af de använda råvarorna och derigenom sätta jordbrukarne

i tillfälle att säkrast och varaktigast erhålla god betalning för sin skörd

och ett billigare kraftfoder för sina kreatur.

Sällskapet tillåter sig slutligen erinra derom, att ett bränneri, det

må drifva sin tillverkning i huru stor skala som helst, icke kan existera

utan att vinna afsättning för sina produkter vid eget jordbruk eller hos

kringboende jordbrukare, och att derför bränvinstillverkningen, äfven

om den bedrifves som storindustri, måste blifva till stort gagn för jordbruket.

I följd af här ofvan uttalade uppfattning finner sig sällskapet förhindradt

att biträda det syfte, som uttalas i Kristianstads läns hushållningssällskaps

ofvan omförmälda skrifvelse eller vidtaga någon annan åtgärd

i förevarande fråga.»— -— — -— — — ---— — — — — — —

Äfven andra läns hushållningssällskap, särskildt Östergötlands och

Gotlands, hafva, enligt hvad utskottet inhemtat, uttalat sig afvisande

gent emot de ifrågasatta nya bestämmelserna angående bränvinstillverkningen.

Då till stöd för nu föreliggande förslag åberopats den i Tyskland

i förevarande ämne gällande lagstiftning, har utskottet låtit sig angeläget

vara att taga kännedom om denna lagstiftning; och får utskottet här

meddela hufvudgrunderna af densamma.

De tyska brännerierna indelas, med afseende å beskattningen, i

två hufvudgrupper, nemligen jordbruksbrännerier, d. v. s. sådana, der

bränvinstillverkningen är en binäring till eget jordbruk, samt industriella

brännerier, bland hvilka man skiljer mellan pressjästfabriker och andra

industriella brännerier. Brännerier, som tillverka bränvin af melass och

hvitbetor, räknas för närvarande till jordbruksbrännerier samt njuta samma

förmåner som dessa.

Hvad först angår beskattningen vid jordbruksbrännerier na, så utgår

vid dessa brännerier i allmänhet dels en, enligt lag af den 24 juni 1887

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14. 13

bestämd, fabrikats- eller konsumtionsskatt, dels ock en sedan gammalt

bruklig s. k. mäskvolymskatt.

Fabrikats- eller konsumtions skatten utgår med olika belopp, beroende

på i hvilken omfattning ifrågavarande brännerier drifva sin tillverkning.

Till den lägre skatten, utgörande 50 pfennige per liter a 100 procent

alkohol, får hvarje bränneri blott bringa i handeln en viss qvantitet

bränvin, den s. k. kontingenten. Denna kontingent, hvilken för närvarande

bestämmes för tre år i sänder, beräknas under antagande af en

årsförbrukning inom landet af 4 \ liter absolut alkohol per individ, hvilken

bränvinsmängd sedan fördelas på alla till kontingent berättigade brännerier

i förhållande till deras förutvarande tillverkning. Hvad som från

bränneriet bringas i marknaden till förtäring utöfver denna kontingent

belägges med en skatt af 70 pfennige per liter å 100 procent alkohol.

Mäskvolymskatten åter utgår med 1 mark 31 pfennige per hektoliter

mäskvolym. Denna skatt nedsättes något vid smärre jordbruksbrännerier,

livilka blott bränna mellan den 1 oktober och den 15 juni,

samt bortfaller alldeles dels vid de minsta brännerierna, hvilka i stället

få betala en viss fixerad summa för hela året, dels ock för alla brännerier

under tiden mellan den 16 juni och 30 september, då i stället i den

till 50 pfennige bestämda konsumtionsskatten inträder en höjning med

16—20 pfennige per liter. Att märka är, att ifrågavarande brännerier

kunna välja mellan mäskvolymskatt och ett tillägg till den med 50

pfennige utgående konsumtionsskatten, hvilket tillägg — beräknadt med

hänsyn till den omfattning, hvari brännerierna drifva sin tillverkning —

uppgår till 12, 14, 16, 18 eller 20 pfennige per liter.

De industriella brännerierna få ej kontingent och vid dessa brännerier

utgår ej någon mäskvolymskatt. Beskattningen här utgöres allenast

af en enligt ofvannämnda lag bestämd fabrikats- eller konsumtionsskatt,

hvilken utgår: för pressjästfabriker med 70 pfennige och för andra industriella

brännerier med 66—70 pfennige, allt per liter å 100 procent alkohol.

Af bränvin, hvarför skatt utgår med 70 pfennige, kan hvarje bränneri

tillverka huru mycket som helst, allenast med den inskränkning,

att de större och största brännerierna, både jordbruks- och industriella

brännerier, erlägga en särskild tilläggsskatt af respektive 2 och 4 pfennige

por liter.

För närvarande förberedes i Tyskland ett nytt lagförslag om

beskattning af bränvin. Detta förslags vigtigaste bestämmelser torde

vara:

l:o) en efter bränneriernas produktion afpassad progressiv skatt

skulle införas, och genom denna skatt skulle bildas ett slags export
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

fond, afsedd att underlätta afsättningen vid inträffad öfverproduktion;

2:o) en skarpare begränsning skulle göras mellan jordbruks- och

industriella brännerier, hvarvid melassbrännerierna skulle räknas till

de industriella;

3:o) konfingenteringen skulle ske blott hvart femte år, och intet

nytt bränneri finge kontingenteras högre än 80,000 liter; samt

4:o) de mindre jordbruksbrännerierna skulle gynnas ännu mera

än förut.

Till upplysning, i hvilken mängd olika råämnen blifvit inom Sverige

under femårsperioden 1890—1894 för tillverkning af bränvin och pressjäst

förbrukade, får utskottet meddela följande å finansdepartementets

kontroll och justeringsbyrå utarbetade öfversigt:

Råämnen, använda för tillverkning af bränvin och pressjäst:

Till-

verkningsår.

S

pa n. mål, kilo

gram.

Potatis.

hl.

Melass.

kg-

Eåg.

Korn.

Bland-

säd.

Majs.

1

Ris. j

i

Annan

spanmål.

Summa.

■

1889/90

4,760,908

6,959,929

2,635,525

3,347,301

1,850

532,957

18,238,470

1,597,786

483,750

1890/91

6,148,736

8,227,602

4,267,676

13,380,217

18,104''

857,014

32,899,349

1,030,534

1,078,650

1891/92

4,562,221

6,988,640

3,799,091

12,768,754

—

742,681

28,861,387

1,221,571

1,269,000

1892/93

5,319,414

7,077,097

3,706,289

6,383,144

654,829

23,140,773

1,278,745

2,823,909

1893/94

6,610,463

8,164,611

3,560,811

5,868,828

__J

437,703

24,642,416

1,634,059

1,607,915

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

15

Af ofvanangifna råämnesmängder hafva vid pressjästfabrikerna användts

följande belopp:

i

5* « 1

s

p a n m

41, kil

o g r a

m.

Potatis.

hl.

Melass.

kg.

5’ £

| ‘ j BAg.

Korn.

Bland-

säd.

Majs.

Ris.

Annan

spanmål.

Summa.

|

1889/90 4,412,473

3,173,005

1,550

1,764,699

1,850

251,910

9,605,487

6,677

__

1890/91 4,723,991

3,936,088 54,380

1,899,084

18,104

372,927

11,004,574

10,974

—

1891/92 4,447,458

3,551,976 1,910

2,862,293

491,340

11,355,007

12,612

—

1892/93 4,860,090

3,882,273

297,941

2,086,475

424,986

11,551,771

21,269

—

1893/94 5,683,234

4,340,376

2,583,044

—

325,165

12,931,819

17,871

----

För förevarande frågas allsidiga bedömande är det tydligen afforsla

vigt att erhålla utredning om det olika utbyte af bränvin, som erhålles,

samt de olika tillverkningskostnader, som uppstå, i händelse det ena eller

andra slaget af råämnen vid tillverkningen användes. Motionärerna

hafva härutinnan ej förebragt någon utredning. Fn sådan är äfven förenad

med stora svårigheter, och ett fullt noggrant resultat i förevarande hänseende

torde ej kunna åstadkommas utan en föregående, på tekniska insigter

grundad, synnerligen omfattande undersökning. För bedömande

af befogenheten af de utaf motionärerna nu gjorda yrkanden torde emellertid

nedan angifna, från finansdepartementets kontroll och justeringsbyrå

erhållna approximativa siffror vara till fyllest.

På grund af från kontrollpersonalen under nästlidet år till nämnda

byrå insända uppgifter angående bränvinstillverkningon lärer man

kunna antaga, att vid sprittillverkning, med användning af uedannämnda

råämnen jemte tillsats af nödig qvantitet malt, utbytet af bränvin

n

n

ii

ii ii

ii

n

utgör:

af 1 hektoliter potatis omkring 16 liter bränvin å 50 procent

100 kilogram majs ,, 75 ,, ,,

100 „ melass ,, 57 ,, ,,

Med tillämpning vidare af de i förutnämnda uppgifter angifna

pris å de olika råämnena, kan materialkostnaden för 1 liter bränvin

å 50 procent beräknas utgöra:

vid tillverkning med användning af potatis omkring 13 öre

majs ,, 14

melass ,, 9

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande B:o 14.

Med afseende å nyssnämnda, såsom materialkostnad för bränvin,

framstäldt af majs, angifna belopp, 14 öre per liter, är dock att märka,

att vid beräkningen af detta belopp majsen upptagits till det varupris,

som detta sädesslag betingade före den genom kungörelsen den 5 sistlidne

januari vidtagna tullförhöjning. Då, såsom ju är att antaga, genom

den sålunda bestämda, af innevarande Riksdag ytterligare förhöjda tullsatsen

för omalen majs priset å detta sädesslag höjes, åstadkommes

härigenom en ej oväsentlig ökning i tillverkningskostnaden för bränvin,

framstäldt af majs.

Vidare är att beakta, att det vid bränvinsbränning med användning

af melass erhållna affall, hvilket ej kan till utfodring åt kreatur

användas, icke kan anses hafva något värde, under dét att åter den

vid bränvinstillverkning af potatis eller majs såsom biprodukt erhållna

dranken, såsom bekant, utgör ett värdefullt kraftfoder. Detta förhålllande

motväger naturligen i sin mån den fördel, melassbrännerierna

ega deri, att den vid dem använda råvaran betingar ett billigare pris

än det vid andra brännerier begagnade råmaterial. Att berörda förhållande

är af ganska stor betydelse för förevarande fråga, framgår af

följande från kontroll- och justeringsbyrån erhållna upplysningar angående

drankens mängd och värde.

Mäsken vid de svenska potatis- eller majsbrännerierna har eu

mycket vexlande sockerhalt, från 9 till 17 procent. Då man kan antaga,

att efter utjäsningen alkoholhalten utgör hälften af sockret, kommer

således alkoholhalten i den utjästa mäsken att vexla mellan 4.5 och

8.5 procent. Vid destilleringen bortgår denna alkohol tillsammans med

något vatten och bildar råbränvinet, som under tillverkningsåret 1893

—1894 för hela riket hade en medelstyrka af 76.7 procent. Om man

för enkelhetens skull antager den utjästa mäskens alkoholhalt till ett

medeltal af 7 procent samt råbränvinets styrka till 77 procent, så öfvergå,

vid destination, af 100 delar mäsk 7 delar alkohol -f- 2.1 delar

vatten till råbränvin. I dranken återstå således 90.9 delar, hvadan

drankens volym förhåller sig till råbränvinets som 90.9 : 9.1, d. v. s.

man erhåller ungefär tio gånger så mycket drank som råbränvin. Reduceras

nu råspriten af 77 procent till normalstyrka eller 50 procent, så

erhålles af 1 liter råsprit 1.54 liter af normalstyrka. Mot hvarje liter

50-procentigt bränvin svara sålunda ungefär 7 liter drank. Vid brännerier,

som verkställa destilleringen med vattenånga — hvilket de flesta

numera göra — blir drankmängden ännu större. Hvad drankens värde

beträffar, anser man majs- och potatisdranken i allmänhet betäcka brän
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14. 17

vinets tillverkningskostnad. Dess saluvärde uppgifves till omkring

35 öre per 100 liter, hvadan priset för ofvannämnda, mot 1 liter 50- procentigt bränvin svarande drankmängd blir omkring 2\ öre.

Af det ofvan anförda torde framgå, att bestämmelser, sådana som

motionärerna föreslagit, skulle verka såsom förbud att vid tillverkningaf

bränvin använda de i förevarande motioner omförmälda råämnen —

en åtgärd, som, enligt utskottets förmenande, skulle innebära ett allt

för stort ingrepp i den näringsfrihet, som bör tillkomma bränvinstillverkningen

såsom varande en inom landet tillåten näring. Det synes

utskottet deremot kunna med fog ifrågasättas, huruvida icke, då tillverkningskostnaden

för bränvin, tillverkadt af melass, otvifvelaktigt

något understiger tillverkningskostnaden för bränvin, framstäldt af

andra råämnen, skatten för bränvin, tillverkadt af förstnämnda råvara,

borde till utjemnande af berörda förhållande i någon mindre mån, än

nu föreslagits, böjas. Med hänsyn emellertid till den ringa erfarenhet,

som ännu i vårt land vunnits beträffande användningen af melass vid

sprittillverkning, och i betraktande jemväl af de synnerliga svårigheter

ur kontrollsynpunkt, som bestämmelser om olika skatt för bränvin,

tillverkadt af olika slag af råämnen, tydligen skulle medföra, finner

utskottet ej skäl förorda, att för det närvarande någon åtgärd vidtages

till ändring af i ämnet nu gällande bestämmelser.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa:

2:o) att herr O. B. Olssons ifrågavarande motion

icke måtte bifallas; samt

3:o) att herr N. Jönssons förevarande motion, i

hvad densamma afser förhöjning i tillverkningsskatten

för bränvin, tillverkadt af melass, ej för närvarande

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

I ofvanberörda af herr N. Jönsson i Gammalstorp väckta motion

föreslås derjemte, att Riksdagen måtte besluta den ändring i gällande

bränvinstillverkningsförordning, »att maximitillverkningen vid hvarje

bränneri nedsättes från 5,000 till 3,000 liter per dygn».

Detta motionärens yrkande lärer väl afse den i bränvinstillverkningsförordningen

förekommande bestämmelse, att, i händelse tillverkningen

öfverstiger 5,000 liter i medeltal för hvarje tillverkningsdygn, en afBih.

till Biksd. Vrot. 1895. 5 Sami. 1 Afd. 13 Iläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 ld.

gift af 10 öre skall, förutom stadgad skatt, utgå för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade bränvinet öfverstiger en medeltillverkning, beräknad

efter 5,000 liter för hvarje tillverkningsdygn; och torde motionären

med sitt förslag åsyfta, att det i nyssberörda stadgande an■gifna

belopp 5,000 liter nedsättes till 3,000 iiter.

Utskottet finner ej giltigt skäl föreligga för den ifrågasatta ändringen.

En bestämmelse sådan som den föreslagna skulle för öfrigt ej blifva

af någon så synnerligen stor praktisk betydelse, enär, enligt hvad utskottet

inhemtat, af de i riket år 1893/g4 varande 137 brännerierna allenast 11

hade en tillverkning öfverstigande 3,000 liter i medeltal för hvarje tillverkningsdygn.

Motsvarande antal för år 1892/g3 utgjorde resp. 142

och 7.

Utskottet hemställer,

4:o) att herr N. Jönssons förevarande förslag

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 mars 1895.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

Herrar Almström och af Buren hafva anhållit få antecknadt, att

de icke deltagit i behandlingen af de i detta betänkande omförmälda

frågor.

STOCKHOLM, ISAAC JfARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.