Sök i Ratio Lex

Memorial, angående verkstäld granskning af tulltaxan.

1895-04-22 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1895:16, Memorial, angående verkstäld granskning af tulltaxan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

1

r -4

N:o 16.

, : ■ 1 r»* *: i * i! f 7 ;«H » }>m! irnin • *>» . •*; ; ^

uhl !/Vt :^iiih4>lm; Kllo/tafi: Fwlij. *9.41 i ni

Ank. till Rikad. kansli den 26 april 1895 kl. 12 midd.

nc.trnn tull»f £. a/apobisuib.u c ib *£*:;!is.><f ''•■>!{•.» v 1 »n.:;I‘.-nu

Memorial, angående verkstäld granskning af tulltaxan.

(l:a A.)

,f j - . < I r r i : i / . V. j j.. f fl • , j tr ,j ,.,; j. . » , f ,t *,,.

«'':! ** * f * *. * > t’ ;U?fi t V i, i {; / JVti) > !••»; Uj-] 4 * hft''- ;

Sedan Riksdagen till pröfning och afgörande förehaft de delar af

tulltaxan med dertill hörande underrättelser, som afhandlats i bevillningsutskottets

betänkanden mis 1 och 2, har utskottet företagit den jemlikt

40 § riksdagsordningen utskottet tillika åliggande granskning af de tullbevillningen

-rörande bestämmelser, beträffande hvilka någon framställning

icke blifvit från kamrarne till utskottet hänvisad; och går utskottet härmed

att framställa de förslag, till hvilka berörda granskning gifvit anledning.

I sammanhang dermed får utskottet jemväl afgifva yttrande angående

ett inom Riksdagen väckt förslag om ändring i tullen å jäst, hvilket

förslag utskottet, enligt hvad i betänkandet n:o 1 anförts, ansett böra förekomma

till behandling först efter det, att spanmålstullarna blifvit bestämda.

Med utlåtande rörande de väckta framställningarne om tullen å tobak och

spritdrycker har deremot, i anseende till dessa framställningars samband

med andra, ännu oafgjorda frågor, måst ytterligare anstå.

l:o.

Då dextrin fortfarande bör, såsom hittills, draga samma tull som

stärkelse samt utskottet här nedan tillstyrker tullförhöjning för sistBih.

till Riksd. Prot. 1895. 5 sand. 1 Afl. 15 Häft. (N:o 16). 1

»

Dextrin.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Glas.

s

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

nämnda artikel till 20 öre per kg., föranlåtes utskottet jemväl att hemställa,

att tullsatsen för dextrin eller dextringummi måtte

höjas till 20 öre per kg.

2:o.

Utskottets uppmärksamhet har blifvit fäst derå, att gällande tulltaxas

bestämmelser rörande tullen ä glas leda till vissa oegentligheter,

hvilket förhållande gifvit utskottet anledning att föreslå här nedan angifna

ändringar i berörda bestämmelser.

Enligt taxerubriken n:o 171 skola bunkar, burkar, buteljer och flaskor

med slipade kanter eller bottnar eller inslipade proppar men utan annan

slipning, för att draga en tull af endast 10 öre per kg. jemväl sakna »målning

eller annan dekorering». Samma inskränkande bestämmelse synes

emellertid med skäl böra göras gällande äfven i afseende å ifrågavarande

artiklar, då de äro helt och hållet oslipade. Målningen eller dekoreringen

bör i ena såväl som i andra fallet göra varan hänförlig till glas, andra

slag, ej specificerade.

Glasrör äro ej i gällande tulltaxa särskildt upptagna och måste följaktligen

hänföras till glas, andra slag, ej specificerade. Lämpligare och

rigtigare synes emellertid vara, att dessa artiklar med hänsyn till sin användning

åsättas samma tull som kemiska glas eller 10 öre per kg. och

förty särskildt specificeras i rubriken n:o 171.

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar (bestående af vanliga

glasskifvor, på hvilkas ena sida blifvit utbredt ett gelatinskikt, hvari

förefinnas ytterst finfördelade ljuskänsliga silfversalter) tullbehandlas för

närvarande, enligt särskilda, af generaltullstyrelsen meddelade beslut, såsom

glas, fönster-, oslipade och ofolierade, och di*aga förty en tull af 7 öre per

kg. Detta innebär emellertid en oegentlighet, enär glasets värde är obetydligt

i förhållande till den färdiga varans; och då dertill kommer, att

en fabrik för tillverkning af denna artikel inom landet uppstått, synes det

lämpligt, att under artikeln glas en särskild högre tullsats stadgas för

berörda varuslag. Denna tullsats synes utskottet lämpligen kunna bestämmas

till 30 öre per kg., hvilket motsvarar ungefär 15 procent af

värdet; börande naturligen med hänsyn till varans ömtåliga beskaffenhet

bruttoförtullning ega rum. '''' ;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

3

ii iii

in t

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

• i''.. i.>)<'':''■'' *''i

att åt tulltaxans bestämmelser rörande artikeln

glas måtte gifvas följande förändrade lydelse:

vGlas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och

hållet oslipade och utan målning eller annan

dekorering:

af mörkgrön eller

i brun massa............ 1 kilogram 2 öre

;v,vv, af annan massa......... 1 kilogram 6 »

bunkar, burkar, buteljer

och flaskor, med slipade

kanter eller bottnar eller

inslipade proppar men

utan annan slipning

och utan målning eller

annan dekorering, äfvensom

kemiska glas,

glasrör, patentglas och

glastakpannor samt för

fartyg afsedda sidventilglas

med eller utan

ramar.................. 1 kilogram 10 »

optiska glas, lösa och oinfattade,

samt emaljögon-- fria.

fönster- och spegel-:

oslipade och ofolierade,

s. k. glasämnen derunder

inbegripna:

af t. o. m. V2qv.-m.

yta.....i...,,............ 1 kilogram 7 »

af större dimensioner.

................ 1 kilogram 10 »

ofolierade, mattslipade

eller slipade och polerade

:

af t. o. in. V2qv.-m. x

yta...................... 1 kilogram 20 »

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Gryn.

Hattar.

■»Hl ''■

I,,

.''Ti nt i?V>

Glas:

fönster- och spegel-:

ofolierade, mattslipade

eller slipade och polerade

:

af större dimen
-

sioner... .............

1 kilogram

30

öre

folierade:

af t. o. m. V2 qv.-m.

yta........................-

1 kilogram

30

»

af större dimensioner

1 kilogram

50

»

fotografiska torrplåtar eller

s. k. ernulsionsplätar,

askars och pappers vigt

inbegripen......................

1 kilogram

30

»

andra slag, ej specificerade,

karafiner och pressade

eller slipade flaskor

derunder inbegripna

............................ 1 kilogram 60 »

Anm. Glasvaror, försedda med flätning eller annan beklädnad,

som icke utgör varuemballage, tullbehandlas såsom

Glas, andra slag.»

3:o.

Enär gryn, andra slag, i allmänhet tillverkas af stärkelse, är tullsatsen

derför bestämd lika med stärkelsetullen; och då utskottet här nedan

föreslagit en höjning af sistnämnda tull till 20 öre per kilogram, hemställer

utskottet jemväl,

. 1 i '' -. 7 ‘ > \ ’ .11} • • . ‘ i <"

att tullsatsen för gryn, andra slag, måtte höjas

till 20 öre per kilogram.

4:o.

För hattar, andra slag, »af annat ämne», försedda med foder, svettrem

eller band, stadgar gällande tulltaxa en tull af 75 öre per stycke, hvar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 5

emot då hatten icke har något af dessa tillbehör, tullsatsen utgör endast

50 öre. Nyssnämnda högre tullsats torde emellertid med skäl böra gälla

äfven för hattar, försedda med snören eller liknande tillbehör, och hemställer

utskottet för den skull,

fvnmcn -Mif vjiiiih'' r.o.•!<•* .''!•■!> .ioonjv/sdöt in;><-.«»•: .*•!> .• •ihtob ''is
att

tulltaxans bestämmelser rörande hattar måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

: • i, i i ■'' 01! 4 . i" ’ ''li.rl-llii "fö''| -f, 111/?''

»Hattar: -

fruntimmers-, med blommor, plymer eller spetsar

monterade, alla slag...,,, 1 stycke kr. 4: —-

andra slag, färdiga eller

halffärdiga:

af hel- eller halfsiden,

felbhattar inberäk
-

nade........................

1 stycke

» 2- —

af vaxduk; äfvensom

oljade hattar eller

s. k. sydvester........

1 stycke

» —: 40

af annat ämne:

försedda med foder,

svettrem, band

eller annat dylikt

tillbehör..............

o r>,f eif i t •>'' ''• •

1 stycke

» : 75

utan sådant till-

behör ...................

1 stycke

» — 50

Anm. 1. Äro hattarne sammansatta af liera materialier, förtullas

de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen

bestå.

Anm. 2. S. k. filtstumpar, synbarligen ämnade till hattar, förtullas

såsom hattar.»

5:o.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, ri:o 28, anför herr P. Z.

Larsson följande:

»För pressjäst, som består af ungefär 75 procent ren jäst och 25

procent potatismjöl, bestämmer gällande tulltaxa eu tull af 20 öre för 1

kilogram. Efter afdrag härifrån af tullafgifterna för den vid pressjästens

Jäst.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

tillverkning använda spanmål och potatismjöl, hvilka afgifter ökat inköpspriset

här i landet af dessa ämnen, återstod dock såsom tullskydd för

sjelfva tillverkningen omkring tio (10) öre per kilogram; men då spanmålstullen

numera betydligt ökats och priset å inhemsk spanmål i samma mån

stegrats, har detta skydd nästan försvunnit och saken ställer sig numera

sålunda:

Tull å 100 kilogram pressjäst å 20 öre per kilogram................ kr. 20: —

Tull å den för tillverkning af 75 kilogram ren jäst använda

qvantitet omalen spanmål eller 487 kilogram efter 3 kronor

15 öre per 100 kilogram........................................ kr. 15: 34

Tull å 25 kilogram potatismjöl å 17 öre per kilogram » 4: 25 kr. 19: 59

Återstår såsom tullskydd för tillverkningen endast....................... kr. 0: 41

för 100 kilogram pressjäst, eller knappt ett hälft öre per kilogram.

4 ,:

Jästfabrikanterna i Norge, som lemna en betydlig del af jästinförseln

till Sverige, hafva med den tolkning, som hittills gifvits den s. k.

mellanrikslagen, fått tullfritt införa sin vara och derigenom lyckats att här

i Sverige nedtrycka jästpriset till den grad, att svenska jästindustrien derigenom

lider en förlust, som betydligt öfverstiger 10 öre per kilogram

såld jäst, hvarom närlagda, af Sveriges jästfabrikanter till kongl. kommerskollegiuin

inlemnade skrifvelse lemnar närmare upplysning. Men äfven om

tullfrihet för jäst från Norge skulle, på sätt i sagda skrifvelse yrkas, vid

blifvande revision af mellanrikslagen upphöra, torde den svenska jästindustrien,

sedan spaninålstullen nyligen blifvit höjd, icke numera hafva

åsyftadt, gagn af en dylik revision, ty då priset å inhemsk spanmål genom

nämnda tullförhöjning blifvit betydligt ökadt, kan den svenska jästindustrien,

sedan tullskyddet för sjelfva tillverkningen sålunda bortfallit, icke

vidare uthärda täflan med andra länder, der billigare spanmålspris och

lägre spanmålstullar äro rådande. Såvida icke denna industri skall gå rent

af under, måste den återfå samma skydd, den förut hade under de tullförhållanden,

som voro rådande år 1894.

Tullafgifter för den spanmål och potatismjöl, som åtgår för tillverkning af

1 kilogram pressjäst, uppgår, såsom ofvan är nämndt, till... 19,59 öre.

Om dertill lägges samma tullskydd för tillverkningen, som jästindustrien

hittills åtnjutit, motsvarande för 1 kilogram pressjäst

................................................................................................ 10,oo »

vinnes en tull per kilogram pressjäst af.....................r................... 29,59 öre,

eller i rundt tal af 30 öre, hvarmed jästindustrien kan räddas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande ]Y:o 16.

7

Då Sveriges jordbruk vunnit eftersträfvadt skydd genom att tullen

å omalen spannmål blifvit höjd mer än 21/2 gånger, torde väl rättvisa och

billighet bjuda, att Sveriges jästindustri, som är en betydlig afnämare af

inhemsk spanmål, återfår sitt förut åtnjutna skydd och genom beviljande *

af en vida lägre höjning af tullen å sin tillverkning erhåller hjelp att bära

den börda, som till jordbrukets gagn blifvit densamma pålagd.»

På grund häraf hemställer motionären, »att tullen å den i Tulltaxan

af den 8 juni 1892 under n:o 248 upptagna artikeln: ”Jäst, alla slag”

måtte af Riksdagen höjas till 30 öre för ett kilogram.»

■ ■■'' ■ ‘.o • ii '' ..

Pressjästtillverkningen inom landet representerade år 1880 ett tillverkningsvärde

af 929,485 kr., nedgick derefter så, att tillverkningsvärdet

år 1885 belöpte sig till endast 331,358 kr. men har sedermera åter stigit

så, att tillverkningsvärdet uppgick år 1891 till 656,360 kr. och år 1892

till 1,488,349 kr. Sistnämnda summa motsvarar en tillverkningsqvantitet

af 2,005,785 kg., framstäld vid tio särskilda fabriker, af hvilka åtta voro

förenade med bränvinsbränneri.

In- och utförseln af jäst har, enligt den officiella statistiken, under

de senaste fem åren, för hvilka uppgifter föreligga, omfattat:

år 1889

» 1890

» 1891

» 1892

» 1893

Införsel.

Kg
56,

200

138,026

116,091

107,212

137,692

Utförsel. ’

Kg
1,

482

2,251

4,343

1,908

1,305

Af den jäst, som infördes år 1893, inkommo 49,513 kg. från Norge

och 86,498 kg. från Danmark.

Förestående siffror synas utskottet ådagalägga, att den inhemska

jästindustrien har att utstå eu i hög grad tryckande konkurrens från våra

grannländer. Förklaringsgrunden härtill ligger naturligen i olika produktionsvilkor.

Omalen spanmål, som är det förnämsta råämnet vid jästtillverkningen,

är nemligen i Danmark tullfri och drager i Norge endast

eu obetydlig inregistreringsafgift. Då nu spanmålstullen i Sverige innevarande

år blifvit höjd till ett jemförelsevis högt belopp, är det äfven

uppenbart, att den nuvarande tullsatsen för jäst, 20 öre per kg., icke längre

kan anses tillfyllestgörande. Sant är visserligen, att så länge nuvarande

mellanrikslag eger bestånd, en tullförhöjning för artikeln jäst icke inverkar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Kautschuk.

på införseln från Norge, då ju den norska jästen åtnjuter tullfrihet; men,

såsom ofvan synes, är konkurrensen från Danmark ändå större än från

Norge, vid hvilket förhållande och då jäst är en artikel, som erbjuder

svårighet vid längre transport, tullförhöjningen äfven under nuvarande omständigheter

torde blifva till väsentligt gagn för de svenska jästfabrikerna.

Beträffande den ifrågasatta tullförhöjningens storlek har utskottet,

med beaktande af den omständighet, att den nuvarande tullsatsen tillkom

under det, att spanmålstullen utgick med 2 kr. 50 öre per 100 kg., för

sin del ansett, att en till 25 öre förhöjd tullsats bör kunna antagas bereda

erforderligt skydd, hvadan utskottet hemställer,

-it i > >'' r > «j ''it» r, i/ ;!; <■.- ■. .■ j«\‘yi ivOiii;! i *:'' ? ? i! • L:: ,i i 5 .Vr.i J11 f ■ -i

att tullsatsen för jäst, alla slag, måtte höjas till

25 öre per kg.

6:o.

Under rubriken 275 upptager gällande tulltaxa åtskilliga bearbetningar

af kautschuk, hvilka, på grund af deras betydelse för industrien, och

enär de icke inom landet tillverkas, åtnjuta tullfrihet. Utskottets uppmärksamhet

har blifvit fäst derå, att med afseende å nyssberörda förhållanden

äfven tråd af kautschuk borde bland dessa bearbetningar upptagas;

och hemställer utskottet med anledning deraf,

att den nuvarande tulltaxerubriken 275 måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

''»Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad

eller icke, samt Gutta percha:

arbetad:

tråd, rör, slangar, buffers, maskinremmar

och packningar, äfvensom knifskaft och

ämnen dertill — — fria.»

7:o.

Kläder.

Beträffande artikeln kläder, ej specificerade, innehåller tulltaxan, bland

annat, följande bestämmelser:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

9

»klädespersedlar, åt linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom

sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar,

lakan, örngått, gardiner med flera dylika, äfven då sådana klädesoch

hushållspersedlar eller delar deraf äro med broderier försedda;

förtullas med 50 procents förhöjning i den tull, som är bestämd

för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen

består.

Amu. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning, utgår tullförhöjningen med

blott 10 procent af den för tyget bestämda tull.»

Anförda bestämmelser hafva, enligt hvad utskottet inhemtat, i tilllämpningen

visat sig leda till åtskilliga inkonseqvenser och oegentligheter

i betraktande deraf, att broderade arbeten, ej specificerade, äro belagda med

en tilläggstull af 100 procent till tygets tull. Sålunda har anmärkts, att

en broderad remsa af linne- eller bomullsväfnad, afsedd att sönderklippas

till fruntimmerskragar eller till garnering af fruntimmerspersedlar, drager

100 procents förhöjning, under det att de af sådana remsor förfärdigade

persedlarne äro belagda med endast 50 procents förhöjning af väfnadens

tull; att eu till gardiner afsedd broderad väfnad af hvad ämne som helst

drager en förhöjning af 100 procent, då deremot för helt och hållet färdigsydda

gardiner af samma broderade väfnad tullförhöjningen utgår med

endast 50 procent af väfnadens tull o. s. v.

För åvägabringande af rättelse i anmärkta missförhållande synes det

utskottet nödigt, att de färdiga persedlarne i hvarje fall, då de äro med

broderier försedda, beläggas med en tilläggsafgift af 100 procent af tygets

tull; och hemställer utskottet fördenskull,

att, i stället för hvad gällande tulltaxa stadgar

rörande tullen å klädespersedlar af linne eller bomull

och delar af sådana samt sydda hushållspersedlar, varda

i tulltaxan intagna följande bestämmelser:

»Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull, samt delar

af sådana, äfvensom sydda hushållspersedlar,

alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,

örngått, gardiner med flera dylika:

försedda med broderier; förtullas med 100

procents förhöjning i den tull, som är

bestämd för tyget, hvaraf klädes- eller

hushållspersedeln hufvudsakligen består.

Bih. till Rikad. Pro t. 1805. 5 Sand. 1 Afd. 15 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Kreatur.

Oljor.

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull samt delar

af sådana, äfvensom sydda hushållspersedlar,

alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,

örngått, gardiner med flera dylika:

andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning

i tullen för tyget, hvaraf persedeln

hufvudsakligen består.

Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning,

utgår tullförhöjningen med blott 10 procent af den för

tyget bestämda tull.»

8:o.

Tullen å lefvande svin utgår ännu med samma belopp, som år 1888

åsattes, eller 15 öre per kg., oaktadt den samtidigt åsätta tullen å fläsk,

andra slag, sedermera blifvit nedsatt till 10 öre per kg. Då det emellertid

måste anses oegentligt, att tullen för sjelf va kreaturet, per vigtenhet räknadt,

är högre än för fläsket, anser sig utskottet böra hemställa,

att tullen för svinkreatur måtte nedsättas till 10

öre per kg.

9:o.

I afseende å flygtiga, vegetabiliska oljor stadgar tulltaxan, att »flaskornas»

vigt vid förtullningen skall i varans inbegripas. Utskottet har uppmärksamgjorts

derpå, att de till form och storlek mycket vexlande kärl,

på hvilka denna vara inkommer, icke alltid äro hänförliga till hvad som i

allmänhet förstås med flaskor; och då med afseende å detta förhållande en

förändrad redaktion af stadgandet lärer inom tullverket anses önskvärd,

hemställer utskottet,

att rubriken n:o 474 i gällande tulltaxa måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

» Oljor:

flygtiga, vegetabiliska, ej specificerade, kärlens

vigt inbegripen, 1 kilogram 2 kronor.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

11

10:o.

Sammansatta ställningar till paraplyer och parasoller äfvensom käppar,

synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller, draga, enligt rubriken

n:o 492, i gällande tulltaxa en tull af 50 öre per kg.

På grund af de upplysningar, utskottet inhemtat angående förhållandet

mellan tullen å färdiga paraplyer och parasoller samt tullen å

delarne till dessa artiklar, har det synts utskottet, att nu ifrågavarande

tullsats borde, i den mån sådant lämpligen kan ske, sänkas. Med afseende

derå, att de särskilda delarne till ställningen, då de inkomma lösa, tullbehandlas

såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, torde tullsatsen för

sammansatta ställningar icke kunna sättas lägre än för lackerade jernvaror,

det vill säga 50 öre per kg.; men deremot torde det icke böra möta någon

betänklighet att sänka tullen för lösa käppar till hälften af detta belopp.

Utskottet anser sig förty böra hemställa,

att, i stället för den nuvarande tulltaxerubriken

492, följande bestämmelser måtte i taxan införas:

»Paraplyer och Parasoller:

delar deraf:

ställningar, sammansatta 1 kilogram 50 öre

käppar, synbarligen afsedda

till paraplyer

eller parasoller............ I kilogram 25 öre.»

1 l:o.

Tullen å pomeranser — nu utgående med 20 öre per kilogram —

eger visserligen föga betydelse, enär införseln är högst obetydlig; men då

apelsiner och citroner äro belagda med eu tull af endast 10 öre per kg.,

synes konseqvensen fordra, att äfven pomeranstullen sättes till sistnämnda

belopp. Med afseende härå hemställer utskottet,

att tullen å pomerans^ nedsättes till 10 öre per kg.

Paraplyer

och

Parasoller.

Pome
ranser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Silke.

Stärkelse.

12:o.

Under senaste tiden har konstgjordt silke, framstäldt af cellulosa

och mycket likt vanligt silke, förts i marknaden, och antagligt är, att

dylik vara kommer att vinna allt större användning. Vid sådant förhållande

torde ock uttrycklig bestämmelse böra meddelas om tullbehandlingen

af såväl konstgjordt silke som deraf helt eller delvis framstälda artiklar.

Hittills har denna artikel vid tullbehandlingen hänförts till »varor, i taxan

ej specificerade»; men då densamma är ett surrogat för silke, torde den

ock böra såsom silke tullbehandlas. Utskottet hemställer i sådant syfte,

att i tulltaxan måtte under rubrikerna för artikeln

silke införas följande:

a Anm. Vid tullbehandla^ af konstgjordt silke och deraf helt

eller delvis framstälda artiklar skall nämnda vara anses såsom silke.»

13:o.

Då tillverkning af risstärkelse eger rum inom landet, lärer billigheten

fordra, att den förhöjda tullen å risgryn äfven föranleder höjning i

tullen å stärkelse. Enligt utskottet meddelade upplysningar åtgå för framställning

af 100 kg. risstärkelse 143 kg. risgryn, för hvilken råämnesqvantitet

tullen numera utgår med 9 kr. 30 öre. Då nu gällande tullsats

för stärkelse, 17 öre per kg., år 1888 bestämdes, utgjorde tullen för nyssnämnda

qvantitet risgryn 6 kr. 15 öre. Med bibehållande af det nuvarande

skyddet för stärkelsefabrikationen — hvilket, enligt hvad nyss

anförts, uppgår till 10 kr. 85 öre för 100 kg’, och hvilket i det allra

närmaste öfverensstämmer med det skydd, denna industri åtnjöt, medan

ännu risgryn voro tullfria — bör alltså tullen å risstärkelse höjas till

20 öre per kg. För potatesstärkelse kunde visserligen någon tullförhöjning

icke erfordras; men då det ur tullteknisk synpunkt möter svårighet att

tillämpa olika tullsatser för olika slag af stärkelse, och då en förhöjd tull

för potatesmjöl näppeligen lärer inverka på priset å detta fabrikat, för

hvilket råämnet finnes inom landet, torde, fortfarande såsom hittills, samma

tull, som finnes nödig för risstärkelse, böra gälla äfven för öfriga slag af

stärkelse. Utskottet hemställer fördenskull,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande jV:o 16. 13

att tullsatsen för stärkelse af hvete, potates eller

andra vegetabiliska ämnen måtte höjas till 20 öre per

kg., vigten af askar och pappersomslag inberäknad,

-fn .i,;-,:i (h) tmm -A-däUu. 0V ,.hi ^.ikmbi.v

■ 1)9;, 14:0.

ij i . i . .

Ämnen af trä till infattning af borstar, s. k. borstträn, förtullas för Trävaror.

närvarande såsom snickarearbeten och draga alltså, enligt rubriken n:o 631

i gällande tulltaxa, en tull af 30 öre per kg. Denna tullsats står onekligen

i ett mindre väl afpassadt förhållande till varans värde, ity att densamma,

enligt de pris- och vigtuppgifter, som meddelats utskottet beträffande

ifrågavarande artikel, i vissa fall kan uppgå till mera än 175

procent af varuvärdet. Märkas bör tillika, att ifrågavarande artikel utgör

ett halffabrikat äfven till sådana simplare borstar, som enligt tulltaxerubriken

n:o 60 draga en tull af endast 15 öre per kg., och då tullen å

halffabrikatet bör vara lägre än tullen å den färdiga varan, lärer tullsatsen

för ifrågakomna varuslag äfven af detta skäl böra väsentligt nedsättas.

Den nedsatta tullsatsen kan, enligt utskottets åsigt, lämpligen bestämmas

till samma belopp, som är åsatt de med borstträn likartade tillverkningarne

block, läster och träskor; och får utskottet alltså hemställa,

att rubriken n:o 625 i gällande tulltaxa måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

» Trävaror:

block och läster till skoarbeten, äfvensom träskor

och ämnen till infattning af* borstar, s. k.

borstträn .......................... 1 kilogram 10 öre.»

15:o.

Enligt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna beviljas vid utförsel J^derrättd

från stapelstad af helsidenväfnad under vissa vilkor restitution af tullen serna.

för silket med 2 kr. per kg. Bland dessa vilkor förekommer, att minst

50 kg. skola på eu gång utföras Denna minimiqvantitet, som motsvarar

ett värde af omkring 4,000 kr., kan naturligtvis endast undantagsvis förekomma

till utförsel från vårt land och synes, på sätt äfven kommerskollegium

och generaltullstyrelsen vid den ifrågavarande bestämmelsens tillkomst

anmärkt i sitt den 25 oktober 1893 afgifna underdåniga utlåtande

öfver Riksdagens beslut, skäligen böra nedsättas till 10 kg. Utskottet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

anser äfven fog förefinnas för embetsverkens vid samma tillfälle uttalade

åsigt, att, enär de svenska sidenfabrikernas export till andra länder än Norge

hufvudsakligen omfattar med påknutna fransar försedda dukar, hvilka äro

hänförliga icke till »väfnader» utan till »kläder», restitutionsrätten bör utsträckas

äfven till dylika dukar; och hemställer utskottet, med afseende å

hvad sålunda anförts,

att § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna måtte

i här nedan intagna delar erhålla följande förändrade

lydelse:

»Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf

utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas

restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kg. helsidenväfnad eller dukar,

uteslutande af silke, med eller utan

fransar..............,.................................. 2 kronor.

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af sidenväfnad och dukar af silke minst

10 kg. och af öfriga här upptagna varor minst

50 kg. af hvardera skola till export angifvas

och på en gång afsändas; kommande dock

Stockholm den 22 april 1895.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

15

: i • : ; i-iiii .‘"ivc.Vo i!->. ■ ■ ■ . ■ ■ . V\ \

Reservationer:

vid punkten l:o): af herrar J. Johansson i Noraskog, friherre von

Schwerin, Collander, Fred ko bo, G. Jansson, S. M. Olsson, Bokström och

Brornée, som yttrat:

»Med åberopande af de skäl, som återfinnas i herr Fredholms reservation

mot utskottets beslut att föreslå tullförhöjning för artikeln »Stärkelse»,

få vi hemställa,

att tullsatsen för dextrin eller dextr in gummi måtte

bibehållas vid sitt nuvarande belopp 17 öre per kg.»

vid punkten 3:o): af herrar J. Johansson i Noraskog, friherre von

Schwerin, Collander, Fredholm, G. Jansson, S. Af. Olsson, Bokström och

Brornée, hvilka anfört:

»Då bevillningsutskottet såsom skäl för den af utskottet föreslagna

tullen å gryn från 17 till 20 öre per kg. anfört, »att gryn andra slag i

allmänhet tillverkas af stärkelse», så bör detta rätteligen så förstås, att de

gryn, hvarom här är fråga, nästan uteslutande utgöras af sagogryn, hvilka

tillverkas af potatisstärkelse. Men då utskottet i fråga om tullen å stärkelse

(sid. 13 i betänkandet) säger, att för potatisstärkelsen någon tullförhöjning

visserligen icke är erforderlig, så borde också enligt utskottets

mening deraf följa, att någon höjd tull å »gryn andra slag» icke är erforderlig.

En sådan uppfattning bör man så mycket hellre kunna omfatta, som

nu gällande tullsats, 17 öre per kg., vid ett pris af 40 öre per kg. sagogryn

utgör ett tullskydd, uppgående ända till 42 % af varans värde.

På grund häraf få vi hemställa,

att Riksdagen behagade, med afslag å hvad utskottet

i punkt 3:o) af betänkandet föreslagit, bibehålla

tullen å »gryn andra slag» vid sitt nuvarande belopp

eller 17 öre per kilogram.»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

vid punkten 5:o)\ af herr Fredholm, i hvars yrkande herrar J.

Johansson i Noraskog, friherre von Schwerin, Collander, G. Jansson, S. M.

Olsson, Bokström och Bromée instämt:

»Antalet pressjästfabriker, som i början på 1860-talet var fem, nedgick

under åren 1869—78 till en, för att i slutet på 1880-talet åter uppgå

till förstnämnda antal. För närvarande finnas 10 fabriker i gång, af

hvilka, 8 äro förenade med bränvinsbränneri. Af dessa senare tillverka

fem uteslutande bränneri- eller skumjäst, under det de återstående äfven

tillverka luftjäst, hvilken tillverkningsmetod hit infördes från Danmark i

början på 1880-talet.

Den totala tillverkningsqvantiteten, som under åren 1866—70 i årligt

medeltal utgjorde omkring 400,000 kg., nedgick åren 1871—75 till

ungefär 25,000 kg., antagligen på grund af den förhöjda beskattningen

af det, bränvin, som i förening med jästfabrikationen blef tillverkadt. Den

26 juni 1871 blef nemligen medgifvet att undertiden 1 maj—1 oktober få

bränna bränvin i förening med jästfabrikation mot vilkor, att för det sålunda

tillverkade bränvinet erlades en förhöjd skatt af 25 öre per kanna

utöfver tillverkningsskatten, som annars var 80 öre. Då importen af jäst

i jembredd med den minskade tillverkningen under perioden 1871 — 75

ökades till ett årligt medeltal af omkring 155,000 kg., från att under

åren 1866—70 hafva utgjort endast omkring 50,500 kg., föranledde detta

framläggandet vid 1873 års riksdag af en motion om åsättandet af tull å

pressjäst, motsvarande 14 öre pr kg. Denna framställning blef dock ej

af Riksdagen bifallen, hvaremot den förhöjda bränvinsskatten afskaffades

den 1 maj 1874.

Oaktadt den tullfrihet för pressjäst, som nu egde rum, utvecklade

sig den inhemska tillverkningen mycket kraftigt, så att, under de fem

åren 1879—83 det, årliga tillverkningsvärdet, uppgick till omkring 560,000

kr., motsvarande en tillverkningsqvantitet, af mer än 700,000 kg. Samtidigt

dermed steg utförseln till 162,700 kg. i årligt medeltal, under det,

att införseln ej uppgick till mer än 90,600 kg. På grund af dessa förhållanden

fäste Riksdagen icke heller afseende på de framställningar om

tullskydd, som gjordes vid 1878, 1880 och 1881 års riksdagar. Af samma

anledning blef likaledes ej någon tull å pressjäst föreslagen af 1882 års

tullko mité.

Från och med 1884 började dock utförseln att högst betydligt nedgå,

och oaktadt tillverkningen åren 1886—90 ökades till i medeltal

1,156,000 kg. om året,, för att år 1892 uppgå till mer än 2 millioner kg.,

har utförseln icke vunnit någon stegring. Enligt, berättelsen öfver utrikes

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutsko/tets Betänkande N:o JO.

17

handel utgjorde den år 1890 2,251 kg., 1891 4,343, 1892 1,908 och år

1893 allenast 1,305 kg. Man kan dock anse sig befogad att påstå, det

dessa uppgifter äro väsentligen origtiga, då enligt norska statistiken ensamt

till detta land infördes från Sverige 35,420 kg. år 1890, 32,090 år

1891, 30,350 år 1892 samt- 21,510 år 1893. Införseln till Sverige deremot,

som 1876—80 ej uppgick till mer än 62,750 kg. om året, ökades

1881—85 till 100,300 kg., nedgick åren 1886-—88 till 50,500 kg. för att

nästföljande fem år 1889—93 åter stiga till ett årligt medeltal af 111,000

kg., och detta oaktadt pressjäst sedan 1888 varit i åtnjutande af tullskydd.

Sistnämnda år väcktes nemligen i riksdagen fyra motioner om tull å

pressjäst med en föreslagen tullsats, gående från 14 till 25 öre pr kg.

Bevillningsutskottet föreslog med anledning deraf en tull af 20 öre pr kg.,

men utan angifvande af något skäl, hvarför tullsatsen bestämdes just till

denna siffra. Riksdagen godkände utan diskussion i någondera kammaren

hvad utskottet föreslagit. Den sålunda faststälda tullsatsen ansåg 1891

års tullkoinité böra höjas till 25 öre, men 1892 års Riksdag bibehöll den

oförändrad vid sitt nuvarande belopp.

Då den förhöjning i tullen å spanmål, som detta år egt rum, kan

synas motivera en höjning i tullen äfven å pressjäst, vill det vara angeläget

att tillse, huru stort tullskvdd den nu befintliga tullen å pressjäst

bereder tillverkningen af denna vara. 1 pressjäst ingår ren jäst med 75 %

och potatismjöl med 25 %. Vid pressjästtillverkningen lemnar 100 kg.

spanmål 12 kg. ren jäst och 42 liter bränvin, om jästen utgöres af skumjäst,

men 24 å 30 kg. och mer ren jäst samt 18 a. 15 liter bränvin, om

jästen utgöres af luftjäst. Då 100 kg. spanmål lemnar 60 liter bränvin,

skulle sålunda i förra fallet till 12 kg. jäst åtgå 30 kg. spanmål och i

senare fallet till 27 kg. jäst 72 kg. spanmål. I medeltal skulle alltså till

1 kg. ren jäst åtgå 2,6 kg. spanmål. Efter en tull af 3,7 öre pr kg. medför

spanmålstullen en tullutgift vid pressjästberedningen af 9,6 öre pr 1

kg. jäst eller 7,2 öre för 3U kg., som är den qvantitet ren jäst, hvilken

ingår i ett kg. pressjäst. Då priset å potatismjöl knappast torde röna

någon inverkan af den detta mjöl åsätta tull, torde man icke räkna för

knappt, om man antager, att tullomkostnaderna för tillverkning af 1 kg.

pressjäst uppgå till 8 öre. Med den pressjäst nu åsätta tullen af 20 öre

pr kg. skulle alltså industriskyddet ensamt uppgå till 12 öre pr kg., som

vid ett pris af 60 öre pr kg. pressjäst utgör 20 % af varans värde — ett

industriskydd, hvilket, i betraktande af det, som kommer andra mera vigtiga

näringar till del, bör kunna, anses vara fullt tillräckligt.

Om man med en tullförhöjning afser att stegra priset på den inhemska

marknaden och man skulle lyckas i denna sin afsigt, så kommer

Bill. till Riked. Prof. 1890. 0 Sami. / Afd. 15 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

en tullförhöjning å pressjäst så länge mellanrikslagen består att bereda

norrmännen ett ökadt premium för export af deras tillverkning deraf hit

till landet, och i betraktande af huru handeln med denna vara utvecklat

sig mellan Sverige och Norge under senare åren är faran för den svenska

tillverkningen af ett sådant ökadt premium icke ringa. Enligt den svenska

statistiken utfördes nemligen från Norge till Sverige af pressjäst år 1890

l, 522 kg., år 1891 18,373 kg., år 1892 29,557 kg. och år 1893 49,513 kg.

Tullen å pressjäst är i Finland 9 öre, i Norge 10 öre, i Danmark

17 öre pr kg. I England, Belgien, Nederländerna och Italien är pressjäst

vid införsel tullfri.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställes,

att Riksdagen behagade, med afslag å hvad bevillningsutskottet

i punkt 5 af betänkandet föreslagit, bibehålla

tullsatsen å pressjäst vid sitt nuvarande belopp, eller 20

öre pr kilogram.»

vid punkten 7:o): af herrar Collander och friherre von Schwerin,

hvilka yttrat:

»Då vi ej kunnat biträda hvad utskottet föreslagit beträffande artikeln

»Kläder, ej specificerade», enär genom detta förslag den nuvarande,

ej längesedan åsätta tullen å de af linne och bomull tillverkade klädespersedlarne

samt hushållspersedlar alla slag, såsom duktyg, lakan, örngått

m. fl., skulle fördubblas, om de äro försedda med broderier, af än så enkel

beskaffenhet, samt då dessa importerade varor till större delen ej äro hänförliga

till lyxartiklar, utan utgöras af förnöden hetsvaror för den stora, allmänheten,

få vi hemställa,

att hvad utskottet i denna punkt föreslagit ej måtte

af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 13:o): af herr Fredholrn, i hvars yrkande herrar J.

Johansson i Noraskog, friherre von Schwerin, Collander, G. Jansson, S. M.

Olsson, Bokström och Bromée instämt:

»Stärkelse tillverkades 1892 vid 40 fabriker, som tillsammans sysselsatte

183 arbetare. Tillverkningsqvantiteten finnes ej angifven, men värdet

af tillverkningen uppskattades till 463,478 kr. Införseln af stärkelse uppgick

samma år till 129,720 kg., i värde uppskattade till 59,671 kr. (eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

46 öre pr kg.), för hvilken införsel vantitet betalades 20,862 kr. i tull,

eller 35 % af värdet. Största importen egde rum från England med

64,000 kg., dernäst från Tyskland med 43,300 och vidare från Danmark

med 13,200, samt från Norge med 7,100 kg. Export egde ej rum till

större myckenhet än 1,683 kg., hvaraf större delen gick till Norge.

Af stärkelsesocker och dextrin, hvilka i den officiella statistiken öfver

utrikeshandeln först blifvit redovisade efter den 1 juli 1892, infördes 1893

af förstnämnda vara 76,421 kg., värda 19,105 kr. (eller 25 öre pr kg.)

och af dextrin 14,546 kg., värda 8,728 kr. (eller 60 öre pr kg.). Någon

utförsel af dessa varor egde ej rum.

I hvilken grad den inhemska stärkelsefabrikationen utvecklats kan

inhemtas af följande jemförelse mellan de årliga medeltalen för femårsperioderna

från 1861 till 1890.

Värdet af

Ant

a 1

Tillverkningen.

Fabriker.

Arbetare.

1861—65............

103,800 kr.

6

29

1866—70............

87,500 »

6

21

1871—75............

130,400 »

9

52

1876—80............

251,000 »

7

72

1881—85____________

259,100 »

15

100

1886—90...........

421,200 »

18

125

In- och utförseln hafva i

årligt medeltal

uppgått

till:

Införsel:

Utförsel:

(Qvantitet.

Värde.

Qvantitet.

Värde.

1861—65........ 52,170 kg.

27,000 kr.

3,540 kg.

1,925

kr.

1866—70........ 169,900 »

87,930 »

1,780

»

920

»

1871—75........ 516,000 >

297,190 »

4,940

2,560

»

1876—80........ 628,100 »

371,740 »

1,700

»

985

1881—85........ 665,700 »

328,000 »

4,290

»

2,480

»

1886—90........ 459,500 »

180,570 »

56,890

» 28,450

»

o

Stärkelse var åren 1826—57 åsatt en tull af 17,5 öre per kg. År

1878 nedsattes tullen till 14 öre, vid hvilket belopp den bibehöll sig till

1882. Under tiden gjordes flera försök till nedsättning. 1865 års tullkornité,

som angaf priset, på stärkelse till 47 öre per kg., föreslog en tullsats

af 4,7 öre per kg. 1877 gjordes ett nytt försök att nedsätta tullen å

stärkelse i samband med nya tullsatser å papper och papperstillverkningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Sistnämnda år föreslog Kongl. Maj:t eu tull af 7 öre pr kg., och

bevillningsutskottet tullfrihet, men Riksdagen beslöt att bibehålla tullsatsen

vid dess förutvarande belopp. Till fromma för pressjästberedningen föreslog

1882 års tullkomité stärkelsetullens nedsättning till 10 öre pr kg.,

hvilken tullsats äfven blef af Riksdagen antagen samma år. Ett försök

att höja tullen till 12 öre pr kg. gjordes vid 1885 års riksdag, men ledde

ej till något resultat. Vid 1888 års riksdag väcktes flera motioner om

höjning i tullen å stärkelse till 14, 20 och ända till 25 öre pr kg. Bevillningsutskottet,

som fann det betänkligt att höja tullen till 20 öre, föreslog

17 öre pr kg., och blef denna tullsats af Riksdagen antagen.

Beträffande det inflytande dessa olika tullsatser utöfvat på införselns

storlek, finner man, att öfverskottet af införseln utöfver utförseln i årligt

medeltal utgjort

1877—81............. 579,700 kg., tullsats 14 öre.

1883—87............. 680,000 » » 10 >

1889—93............. 261,600 » » 17 >

Härvid är dock att märka, att införseln 1885 var utomordentligt

hög, 1,118,300 kg., eller dubbelt mer än vanligt. Utesluter man derför

ur perioden 1883—87 nämnda år, så får man medeltalet af införselöfverskottet

för periodens återstående 4 år till 571,600 kg., eller mindre än

hvad det var åren 1877—81. Jemför man de tvenne åren före och efter

tullnedsättningen 1882 med hvarandra, befinnes det årliga införselöfverskottet

i medeltal vara för 1880, 1881 584,000 och för åren 1883, 1884

607,000 kg. Gör man samma jemförelse beträffande tullförhöjningen år

1888, så visar sig att införselöfverskottet, som i medeltal för de tvenne

åren 1886, 1887 utgjorde 536,250 kg., nedgått till 364,900 åren 1889, 1890.

Tullen å stärkelse utgör pr kg. 8 öre i Danmark, 4 öre i Finland,

3 öre i Norge, 4 öre i Frankrike, 7 öre i Spanien, 11 öre i Tyskland och

Österrike. I Belgien, England och Nederländerna är stärkelse tullfri, och

likartad! är förhållandet med potatismjöl i Danmark.

Prisen å stärkelse äro för potatismjöl 30 öre pr kg., för risstärkelse

54 öre och för hvetestärkelse 80 öre. Den nuvarande tullsatsen 17 öre

utgör sålunda respektive 57, 31 och 21 procent af varans värde. Utbytet

af stärkelse på 100 kg. är af potatis 14—18 kg., af hvete 50—60 kg. och

af ris 65—70 kg. Då potatis är tullfri, kan ej vid beredning af potatisstärkelse

någon råämnestull komma i betraktande. Detta är fallet endast

med afseende å stärkelse af ris och hvete, hvarå tullen är 3,70. Antager

man vid tillverkning af dessa stärkelsesorter ett utbyte endast af ett par

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

21

och 50 %, så blir råämnestullen på denna grund 7 öre, och med nuvarande

tullsats är stärkelsetillverkningen sålunda beredd ett industriskydd af 10

öre, som utgör mellan 15 och 23 % af hvete- och risstärkelsens värde här

på platsen med tullskyddet fråndraget.

I betraktande af den stora användning, förutom som födoämne,

stärkelse har inom flera näringsgrenar: såsom vid appretering af linneoch

bomullsväfnader, vid papperstillverkning, i konditorier och bokbinderier

m. fl. handtverk, inom medicinen och i hushållen vid tvätt m. m., och

då, på sätt visadt blifvit, det industriskydd, som genom nu gällande tullsats

redan blifvit denna tillverkning beredd, torde få anses fullt tillräcklig,

äfven om afseende göres på nu senast höjda tullar å spanmål och ris, så

få reservanterna hemställa,

att Riksdagen behagade, med afslag å hvad bevilningsutskottet

i punkt 14 af betänkandet föreslagit,

bibehålla tullsatsen å stärkelse vid sitt nuvarande belopp,

eller 17 öre pr kg.

Herr Swartling har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i den

slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bill. till Riksd. Prat. ISOS. 5 Sami. 1 Afd. 15 Håft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.