Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18

1895-04-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1895:18, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

1

i t f i, : l rr t *

i :

t ''

ST:© 18.

? i ri i i ’ tf

art,

fii.MTiJi-lifirJlOi t.:"*, J/iaiOvUU .''>!>*? PuU )[f$ (I^öi

.iii Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1895, kl. 12 midd. \

ril

s it#no • A?s\oh ''wi

J f ; Q''

Betänkande, angående stämpelafgiften.

i fi‘.

1 ■■ .! .! ’• Ti;;:

Af de till bevillningsutskottet från kamrarne hänvisade framställningar

afse tvenne ändringar i kongl. förordningen angående stämpelafgiften

den 9 augusti 1894, nemligen Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåta

proposition, n:o 30, och den inom Andra Kammaren väckta motionen,

n:o 48, af herr S. B. Bruhn.

bo.

Under förutsättning att den af Kongl. Maj:t uti den till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

föreslagna lönereglering för konsistorienotarierna blefve af Riksdagen antagen,

har Kongl. Maj:t, med hänvisning till hvad vid beslutandet af

statsverkspropositionen blifvit inför Kongl. Maj:t i statsrådet anfördt, föreslagit

Riksdagen att vidtaga sådana förändringar i gällande föreskrifter

angående stämpelafgiften,

att domkapitlen och Stockholms stads konsistorium öfverflyttas från

den första till den tredje af de afdelningar, hvartill statsmyndigheterna i

fråga om stämpel till expeditioner äro hänförda i kongl. förordningen

angående stämpelafgiften den 9 augusti 1894; samt

att i sagda förordnings tariff, tredje afdelningen, införas stämpelafgifter:
Bill.

till Riksd. Prot. 1895. 5 Sami. 1 Afd. 17 Häft. (N:o 18).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

för af domkapitlet eller Stockholms stads konsistorium utfärdadt

betyg öfver aflagdt kunskapsprof, till belopp motsvarande den för sådant

betyg nu utgående lösen, med ......................................................... 3 kronor,

för missiv för predikoprofs afläggande dito dito.................. 2 »

för prestebref, motsvarande sammanlagda beloppen af för

sådant bref nu utgående lösen och stämpelafgift........................... 4 3)

för skiljebref i äktenskap eller trolofning dito dito............ 7 »

för stämning dito dito.................................................................. 2 » .

Då Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition, åsyftande att till statsverket

öfverflytta den för närvarande konsistorietjenstemännen i form af

lösen tillfallande inkömst af förenämnda expeditioner, förutsätter bifall

till Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna framställning om lönereglering

för konsistorienotarierna, men sistberörda framställning numera blifvit af

Riksdagen afslagen, lärer utskottets yttrande i nu förevarande fråga kunna

inskränkas till en hemställan,

att Riksdagen måtte finna Kongl. Maj:ts ifrågavarande

proposition angående ändringar i gällande

stämpelförordning hafva förfallit.

2:o.

Herr Bruhns motion är af följande lydelse:

»Det synes vara tvifvel underkastadt, huruvida stadgandet i 7 § kongl.

förordningen angående stämpelskatt den 9 augusti 1894, som från stämpelskatt

fritager kommuner i mål och ärenden rörande de allmänna vägarne,

eger tillämpning å väghållningsdistrikt och dessas målsmän, vägstyrelser.

Enahanda bestämmelse rörande kommuners frihet från stämpelskatt fans

i 1890 års förordning angående stämpelafgiften, men det oaktadt har det

inträffat, att handlingar till vägstyrelsen rörande väghållningsdistriktets

ärende belagts med stämpelpapper. Då det i analogi med den frihet från

stämpelskatt, som är medgifven åtskilliga andra institutioner och inrättningar

och särskildt kommuner i fråga om vägärenden, borde vara en

naturlig följd, att äfven väghållningsdistrikt och vägstyrelser vore från

dylik skatt fria, men detta icke är med bestämdhet uttryckt, och då i

hvarje fall ett förtydligande af eller tillägg till förordningens stadgande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

3

synes mig vara att föredraga framför att genom besvär vinna nödig klarhet

i frågan, så tillåter jag mig föreslå,

att Riksdagen måtte besluta ett sådant tillägg till 7 § Kongl. Maj:ts

nådiga förordning angående stämpelskatt den 9 augusti 1894, att deraf

med bestämdhet kommer att framgå, det väghållningsdistrikt och vägstyrelser

äro från stämpelskatt fria.»

Lika med motionären anser utskottet, att väghållningsdistrikt och

vägstyrelse böra vara befriade från stämpelafgift för de till dem utgående

expeditioner. Då det emellertid, på sätt motionären anfört, dragits i

tvifvelsmål, huruvida sådan frihet tillkommer dem på grund af stadgandet

om stämpelfrihet för kommuner i mål och ärenden rörande de allmänna

vägarn e och deras underhåll, finner utskottet ett tillägg till nyssberörda

stadgande böra göras i det af motionären angifna syfte; och får derför

utskottet, som, då vägstyrelsen företräder väghållningsdistriktet, anser,

att tilläggsstadgandet endast behöfver hänföra sig till detta senare, hemställa,

att 7 § i kongl. förordningen angående stämpelafgiften

den 9 augusti 1894 måtte i nedanintagna

delar erhålla följande förändrade lydelse:

»Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan

befriad.

Dessutom äro från stämpelafgift enligt denna

Art., — — — — — — — — — — — befriade;

Kommuner och väghållningsdistrikt i mål och ärenden

rörande de allmänna vägarne och deras underhåll,

jemväl vintertid;

— — — — — — — — — — — — —b

Stockholm den 22 april 1895.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:54 Skrifvelse till Konungen, angående stämpelafgiften. s. 15 i texten