Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets utlåtande n:o 4 rörande väckta motioner om ändring af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen.

1895-03-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1895:10, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets utlåtande n:o 4 rörande väckta motioner om ändring af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 10.

1

N:o 10.

..ii,; : ■ ■ , T..; y.ufl ■ ■ it -,id j." ;

Ank. till Biksd. kansli den 29 mars 1895, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning af kamrarnes

skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets utlåtande

n:o 4 rörande väckta motioner om ändring af § 52

regeringsformen och § 33 riksdagsordningen.

I motion till innevarande Riksdag hadte herr 0. B. Olsson i Maglehult

föreslagit sådan ändring af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen,

att Riksdagens kamrar skulle hvar för sig bland sina

ledamöter utse talman samt en förste och en andre vice talman, äfvensom

att, vid samtidigt förfall i en af kamrarne för både talmannen och

vice talmännen, en af kammarens öfriga ledamöter skulle, på sätt vid

val af talman eger rum, utses att tjenstgöra såsom talman för tillfället.

Härjemte hade herr G. Ryding uti väckt motion föreslagit antagandet

af följande tillägg till 33 § riksdagsordningen:

Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen

i någon af Riksdagens kamrar utses af denna kammare

under enahanda ordförandeskap, som nyss är nämndt, en

af kammarens öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

I afgifvet utlåtande öfver dessa motioner hemstälde konstitutionsutskottet,

dels att såsom livilande för vidare grundlagsenlig behandling

måtte af Riksdagen antagas det i herr Olssons motion framstälda förslag

till ändring af ifrågavarande grundlagsparagrafer, dels ock att herr

Rydings motion icke måtte till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Enligt protokollsutdrag, som till utskottet ankommit, hafva Riksdagens

kamrar, med afslag å hvad utskottet i nämnda utlåtande hemstält,

såsom livilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit,

Andra Kammaren det i herr Rydings motion väckta förslag om tillägg

Bih. till Ili/csd. Blot. 181)5. 3 Sami. 7 lliift. (N:is 10—14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o lö.

till § 33 riksdagsordningen, samt Första Kammaren ett förslag till sådant

tillägg af följande lydelse:

Vid samtidigt inträffande förfall för både talmannen och

vice talmannen i någon af Riksdagens kamrar utses under enahanda

ordförandeskap, som nyss är nämndt, en af kammarens

öfrige ledamöter att såsom talman tjenstgöra, till dess förfallet

upphört.

Frågan om rätt för kamrarne att sjelfva utse talmän och vice talmän

har sålunda genom kamrarnes sammanstämmande beslut förfallit.

Beträffande åter frågan om ett tillägg till § 33 riksdagsordningen,

afseende att meddela bestämmelse om huru det skall förfaras, i händelse

talmannen och vice talmannen i någon af kamrarne äro på en gång

hindrade att tjenstgöra, hafva båda kamrarne fattat beslut om införande

i berörda § af en dylik tilläggsbestämmelse. De å ömse sidor antagna

tilläggen äro i hufvudsak sinsemellan öfverensstämmande, men i afseende

å formuleringen förefinnas några smärre olikheter. Dessa äro dock af

den obetydliga beskaffenhet, att en sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga

beslut i förevarande hänseende lätteligen bör kunna ske. Utskottet

föreställer sig nemligen, att såväl ordet »inträffande» uti den af

Första Kammaren antagna lydelsen som orden: »af denna kammare» i

den af Andra Kammaren antagna lydelsen böra såsom helt och hållet

obehöfliga kunna uteslutas, samt att tilläggets formulering i öfrigt må

kunna godkännas i enlighet med Andra Kammarens beslut.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarne, hvar för sig med frånträdande af

sitt fattade beslut angående tillägg till § 33 riksdagsordningen,

måtte antaga såsom hvilande för vidare

grundlagsenlig behandling ett förslag om tillägg till

nämnda §, så lydande:

Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice

talmannen i någon af Riksdagens kamrar utses under

enahanda ordförandeskap, som nyss är nämndt, en af

kammarens öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

Stockholm den 26 mars 1895.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.