Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 15 riksdagsordningen.

1895-03-28 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1895:11, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 15 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

3

N:o 11.

Auk. till Riksd. kansli den 29 mars 1895, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 15 riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet öfverlemnad

motion, n:o 163, bär herr A. W. Nilson från Lidköping föreslagit,

att nedannämnda tre paragrafer i nu gällande riksdagsordning måtte

erhålla följande förändrade lydelse;

§ 60.

När ärende — — — — — — — derom tillåtas.

Omröstning skall ske öppet och medelst namnupprop.

Befinnas i mål, der blott enkel pluralitet erfordras, de afgifna

rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en särskild dertill

afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda fika samt

hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en af kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

Eller alternativt:

När ärende — — — — — — derom tillåtas.

Omröstning skall ske öppet och sålunda, att de ja-röstande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

resa sig upp från sina platser och de nej-röstande förblifva

sittande. Visar sig dervid skilnaden i röster så ringa, att talmannen

förklarar sig ej kunna med visshet afgöra, huruvida

ja eller nej är öfvervägande, eller begär någon af kammarens

ledamöter ny omröstning, skall sådan ske medelst namnupprop.- Befinnes dervid i mål, der blott enkel pluralitet erfordras, de

afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en särskild

dertill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika

samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då om- >

röstningens utgång genom den sedel, som en af kammarens

ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

I de fall, 65 § omförmäler, verkställes omröstning endast

medelst namnupprop.

§ 65.

När i fråga — — — — — Riksdagens beslut.

Om vid sammanräkning af de afgifna rösterna dessa befinnas

lika delade, nedlägge Andra Kammarens talman i en

särskild dertill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres

då omröstningens utgång genom den sedel, som en af Andra

Kammarens ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan

upptager.

§ 75.

Vid alla val, livilka alltid skola ske med slutna sedlar,

iakttages-----—--erfordras.

Under erinran, hurusom frågan om användandet af öppen omröstning

i Riksdagens kamrar upprepade gånger efter den nuvarande representationsordningens

genomförande varit föremål för behandling i

Riksdagen, har motionären till stöd för den af honom nu föreslagna

grundlagsändringen i främsta rummet åberopat de skäl, som blifvit

anförda uti en vid 1889 års riksdag af herr P. Andersson i Högkil

inom Andra Kammaren i ämnet väckt motion, uti hvilken hufvudsakligen

framhållits, att karakteren af Riksdagens förhandlingar vore den,

att de skulle vara offentliga. Riksdagstrycket vore tillgängligt för all
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

5

mänheteri, diskussionerna inom kamrarne vore offentliga, och allt, som derunder

yttrades förvarades i protokollen; men vid det slutliga afgörandet af

en stridsfråga kunde riksdagsmannen dölja sig bakom den slutna voteringssedeln

och insvepa sig i ett hemlighetsmakeri, som stode i uppenbar

strid med karakteren af en fullständig offentlighet. Att Öppet och ärligt

uttala sin öfvertygelse vore kärt för hvarje sjelfständig, redbar och

tänkande man; för riksdagsmannen vore det en skyldighet. Man borde

derför sätta honom i tillfälle att äfven vid omröstningar öppet afgifva

sin röst och visa, att det hos honom funnes en man bakom ordet. Det

alltmer ökade intresse, hvarmed allmänheten omfattade Riksdagens förhandlingar,

berättigade den till att kunna erhålla fullständig kännedom

såväl om det sätt, hvarpå besluten inom Riksdagen tillkomme, som

ock hvarje särskild riksdagsmans åsigter i de på dagordningen stående

frågorna. Enligt motionärens öfvertygelse hade allmänna opinionens

kraf på öppen omröstning inom Riksdagen år från år ökats och komrae

fortfarande att ökas; och motionären funne detta naturligt, ty svenska

folket hade obestridligen rätt att kontrollera, huru dess representanter

i nationalförsamlingen fullgjorde sitt ansvarsfulla, magtpåliggande uppdrag.

För öfrigt både nyssnämnda omröstningssätt häfd i åtskilliga,

af motionären uppgifna, främmande stater och hade der på ett tillfredsställande

sätt bestått profvet.

Dessa skäl egde, enligt herr Nilsons förmenande, ännu alltjemt

oförminskad styrka; och hade han fördenskull nu föreslagit, att omröstning

i kamrarne skulle ske öppet efter namnupprop. I likhet med herr

Andersson skulle motionären icke hafva någon obenägenhet för att låta

talmannen fälla utslaget i de helt visst mycket sällsynta fall, då vid

frågors afgörande rösterna kunde befinnas lika delade. Men då motionären

visste, att många, som i öfrigt vore gynsamt stämda för reformen,

funne detta senare stadgande mindre lämpligt, så länge talmännen

utnämndes af Konungen, så hade motionären i stället föreslagit,

att, när rösterna stälde sig lika, talmannen skulle i rösturnan nedlägga

en ja-sedel och en nej-sedel, af Indika den sedel, som en af kammarens

ledamöter på anmodan af talmannen derefter upptoge ur urnan,

skulle afgöra omröstningens utgång.

Jemte den förändring, motionären i nu angifna rigtning föreslagit uti

riksdagsordningens 60, 65 och 75 §§, syntes det motionären ätven förtjena

att tagas i öfvervägande, huruvida icke genom ytterligare tillägg till 60 §

ännu ett steg lämpligen kunde tagas till förenkling af omröstningarne

inom kamrarne och till vinnande af en rätt väsentlig tidsbesparing.

Det vore nemligen väl bekant, hurusom votering ofta begärdes i skä
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

ligen oträngdt mål samt hurusom omröstningens utgång dervid ej sällan

utvisade en öfverväldigande stor majoritet. Funnes det nu ett grundlagsstadgande,

som tilläte talmannen att först söka utröna ungefärliga

skilnadeu i antalet ja- och nej-röstande genom att anmoda ena parten

resa sig upp från sina platser, under det den andra förblefve sittande,

skulle helt visst i ofantligt många fall resultatet så tydligt gifva vid

handen, huru landet läge, att ytterligare omröstning i frågan måste

betraktas såsom gagnlös och derför icke heller af någon påfordras.

Dd dessutom denna omröstningsform ej komme att upptaga nämnvärd

tid, enär ingen fullständig räkning af rösterna dervid behöfde ifrågakomma,

men oftast vore ensam tillräcklig för utrönande af flertalets mening

i föreliggande frågor; då minoriteten tvifvelsutan skulle i de flesta fall

låta bero vid det såmedelst gifna svaret å dess yrkanden, utom, såsom

kunde tänkas, i frågor af mera framstående vigt, der särskildt intresse

förefunnes att lära känna den exakta röstsiffran för och emot något

visst förslag; och dä slutligen ingens rätt genom detta omröstningssätt

kränktes, alldenstund det stode hvar och en fritt att begära ny omröstning

medelst namnupprop, så torde i sammanhang med frågan om

öfvergång från sluten till öppen omröstning i Riksdagens kamrar den

af motionären nu antydda förenklingen böra anses väl värd att komma

under ompröfning. Att ett sådant omröstningssätt förekomme i den

tyska riksförsamlingen, såsom motionären trodde sig veta, och måhända

i ännu flera, borde ock i mångas ögon göra det acceptabelt äfven

hos oss. Ofvertygad alltså om nyttan af jemväl nu senast omordade

reform, hade motionären derför tillåtit sig framlägga alternativt

förslag i sådant syfte till ändrad lydelse af 60 §.

Vid icke mindre än elfva föregående riksdagar hafva motioner med

samma syftemål som den nu föreliggande blifvit väckta. Ingen af dessa

har emellertid lyckats tillvinna sig understöd af konstitutionsutskottet,

hvars afstyrkande hemställan äfven vid samtliga riksdagarne, på ett undantag

när, af båda kamrarne godkänts. 1 Första kammaren har utskottets

hemställan endast vid två riksdagar föranledt omröstning, nemligen vid

riksdagen år 1873, då utskottets hemställan bifölls med 76 röster mot

25, och år 1882, då den bifölls med 79 röster mot 15. I Andra Kammaren

bär utskottets hemställan bifallits utan omröstning vid riksdagarne

åren 1879, 1884 och 1885 samt efter omröstning vid riksdagarne åren

1867, med 65 röster mot 52, 1873 med 107 röster mot 55, 1875 med

65 röster mot 42, 1881 med 112 röster mot 53, 1882 med 123 röster

mot 53, 1886 med 92 röster mot 32 samt vid 1889 års riksdag med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o ll.

7

109 röster mot 78, hvilka afgåfvos för ärendets återremittering till

utskottet. Vid 1891 års riksdag, då frågan senast var föremål för behandling,

blef den i ämnet väckta motionen af Första Kammaren utan

diskussion förkastad men deremot af Andra Kammaren med 116 röster

mot 94 bifallen.

Emot den föreslagna grundlagsändringen bar vid föregående tillfällen

af konstitutionsutskottet hufvudsakligen anförts:

Äfven om ur rent teoretisk synpunkt åtskilliga skäl kunde anföras

för det öppna omröstningssättet, såsom det naturligaste och mest manliga,

måste likväl frågan bedömas förnämligast ur synpunkten af dess

praktiska gagn för det allmänna. Företräde torde då höra tillerkännas

det nu stadgade omröstningssättet, som i vida högre grad än det föreslagna

gjorde det möjligt för en representant att, oberoende af hvarje

påtryckning, som i mera grannlaga och ömtåliga frågor kunde tänkas

inverka på en i allmänhet sjelfständig man, fatta sitt beslut endast på

grund af egen öfvertygelse, om denna ock vore stridande mot deras,

med hvilka han vanligen vore liktänkande, eller mot den mening, som

för tillfället ville gälla såsom den allmänna. Ett uppdrag, så omfattande

som representantens, måste gifvas af förtroende till och kännedom om

representantens karakter och tänkesätt i allmänhet, icke allenast på

grund af den visshet, man kunde ega om hans röst i en eller annan

fråga. För öfrigt antoge i en mängd vigtiga frågor debatterna i kamrarne

karakteren af öppen omröstning. Den tidsbesparing, som understundom

väntades blifva en följd af det öppna omröstningssättet, vore

tvifvelaktig, enär det snarare kunde antagas, att representanterna då

vida mer än hittills skulle anse sig böra särskildt motivera, hvarför de

deltagit i det ena eller andra beslutet. Detta skulle otvifvelaktigt blifva

händelsen, om eu ledamot i följd af skäl och upplysningar, framstälda

under öfverläggningen inom den kammare, han tillhörde, skulle finna

sig pligtig att frångå en mening, för hvilken han röstat inom utskott,

förutsatt att han icke, just på grund af den öppna omröstningen, ansåge

sig tvungen att, för undvikande af beskyllningen om bristande fasthet

i grundsatser, vidblifva eu mening, hvars rigtighet han fått giltiga skäl

att betvifla. Hvad som till stöd för den öppna omröstningen åberopats

från förhållandet inom utländska nationalrepresentationer, kunde först

då tillerkännas någon egentlig vigt, om det ådagalades, att den främmande

plägseden med fördel läte tillämpa sig på våra förhållanden. I

allt fall hade det icke visat sig, att det hos oss häfdvunna omröstningssättet

medfört några olägenheter. Särskildt berättigade icke det sätt,

hvarpå svenska folkets ombud hittills utöfvat Riksdagens beslutanderätt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

till det påståendet, att en öfvergång till den öppna omröstningen vore

af behofvet påkallad.

Med hänsyn till livad sålunda tillförene blifvit af konstitutionsutskottet

anfördt mot antagande af förslag med enahanda syfte som det

nu förevarande, samt då vid frågans senaste behandling inom Andra

Kammaren intet blifvit andraget, som enligt utskottets uppfattning,

kunnat förringa giltigheten af de skäl, som mot förändringen åberopats,

och icke heller den förnyade framställning i ämnet, som vid innevarande

riksdag förelegat till utskottets bedömande, kunnat öfvertyga

utskottet om lämpligheten att frånträda den ståndpunkt i frågan, som

af konstitutionsutskottet förut intagits, föranlåtes utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 mars 1895.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservationer:

af herrar Nilson och Elowson, som yttrat:

Det öppna omröstningssättet erkännes allmänt eg a företräde ur

teoretisk synpukt såsom det naturligaste och mest manliga. Endast

af praktiska hänsyn har också, såsom af motiveringen framgår, dess

införande i Riksdagens kamrar blifvit af utskottet afstyrkt. De praktiska

olägenheter, som, med upprepande af konstitutionsutskottets vid

föregående riksdagar afgifna yttranden i samma fråga, nu åter framhållas

såsom skäl för utskottets afstyrkande hemställan, synas oss emellertid

icke böra tillmätas synnerlig vigt i jemförelse med de många och

stora fördelar, som å andra sidan skulle genom tillämpning af den

öppna omröstningen vinnas. Hvilka dessa fördelar äro, har i den nu

behandlade motionen blifvit uttaladt. Dessutom har det öppna omröstningssättet

en uppfostrande betydelse och bidrager att bilda karakterer,

i följd hvaraf detta omröstningssätt skulle varda till båtnad för så väl

den enskilde representanten som för hela riksförsamlingen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

9

På grund af dessa och öfriga i motionen angifna skäl hafva vi

inom utskottet uttalat den mening, att utskottet skulle hemställa:

att Riksdagen måtte såsom hvilande till vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till

ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen:

§ 60.

När ärende — — — — —• — — derom tillåtas.

Omröstning skall ske öppet och medelst namnupprop.

Befinnas i mål, der blott enkel pluralitet erfordras,

de afgifna* rösterna lika delade, nedlägge talmannen

i en dertill afsedd rösturna en ja-sedel och

en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig slutna och

hoprullade, och afgöres då omröstningens utgång genom

den sedel, som en af kammarens ledamöter på

anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

§ es._

När i fråga — — — — — Riksdagens beslut.

Om vid sammanräkning af de afgifna rösterna

dessa befinnas lika delade, nedlägge Andra Kammarens

talman i en dertill afsedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig slutna

och hoprullade, och afgöres då omröstningens utgång

genom den sedel, som en af Andra Kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur rösl,urnan upptager.

§ 75.

i

Vid alla val, hvilka alltid skola ske med slutna

sedlar, iakttages — — — — —---erfordras;

af herrar Olsson i Maglehult och Norman, hvilka instämt med herrar

Nilson och Elowson;

samt af herrar Gyllensvärd och Johnsson mot utskottets motivering.

Herrar Behrn och Bengtsson hafva begärt att här få antecknadt, att

de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

B dt. till ltiksd. Prat. J8B5. J Sami. 7 Haft. ‘J

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.