Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 60, 61, 73 och 77 regeringsformen.

1895-04-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1895:16, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 60, 61, 73 och 77 regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Tillåtande N:o 16.

1

-fyvV.uU. ''AouvvV . ''

V. V,.\b\o

UnV/.mmy

lutt hsVrA bni

A''v» Vvy,j\\

v^yuvrY'', «s\. '' V

\ i.AS vV>\ ,V\

\\AYiv.yo\s \a

»Va \UA \Va AVnivHivjv

os\V> ys«n

bWoAou ur,

\ \.-uu

juuamJi iu« Uv»v«

v\> suiiVsvu''

\vi n>‘j W.utwiA ri

)\) 5ä\> VV» ■. > •;

r j . jV.VV,: \

UftVui* lii;

s inwA ''\si

v A m. .v « ,\nn • VA\

\V) MVCU JA Av

■J -<A »V.! • ''V Vi

■ > V,

rot

.h\VAx.‘,Mv\

-in \w ujv.h

\(j\ n^VY,y\u(j

lh!\''l h \.) Sv JO!

»VA>s:»y>uvN ''(<j\ iAVjv.vK

v

.•.« m»-y\

Vruvvfb \i>

oV)S\''A''ua,Miu l>i\ tAVa

a.v\v,v\i^\V‘*v

<U l l ''r< J ''• 1 ti , >

Aiir åra \\

;V.\." A,'':V.U

.« \.vA \v> äja\\V''

fi ja .in

us\ (\gxfn

i-yr, \\At\\U-n■ ■

i *''A\ X\xs\ U

''A»ll\i V -A .VV'' SvV.vV» j, I f

,ni>f ;»{•»''/;!

,» .jjj .Vv

\nVuy

ihu.UV) V.Vv

•A,av. >V«t;V A •» .'',''uvn

j nr.nV’ i''V,V) vW

Å>\ A.vi 4ir-jji;.ta lira fr

1 .V,

It it l\ \1

) v-.s.-uov).

i-Wdwo

N:o 16.

.«fij

o;> >''a negimno/l \v

i/i HOO ivoyil,11.110 Å ''It

Intalan*) ioqofiom rn

lot-jfuto-hn

"i'' löffrö I iiOO ''[£»110

>1 giinmi/

gin lönoii

-ro» v VAuuA,(>1 A

»•»''. \Y<\\y.s\ . -r>\

■ ''VA Av jvAWiÅ Au

v\k

i\ »m

T) vi J

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1895, kl. 3 e* m.

\vA"’U'' A; iiovtmiu/A. \

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 60, 61, 73 och 77 regeringsformen.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottets

behandling hänvisad motion, n:o 166, har herr A. V. Ljungman hemstält,

bland annat, att Riksdagen måtte antaga följande förslag till älidrad

lydelse af §§ 60, 61, 73 och 77 regeringsformen att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling.

■mvur.wr,, viiv v § 60‘ r>i■-,: . ^,.1

1. Till hevillningar enligt föregående paragraf räknas tullmedlen,

bränvinstillverknings- och andra accismedel, stämpelpappersmedlen samt

hvad hvarje Riksdag dessutom särskilt såsom bevillning sig åtager. Ej

må någon bevillning af hvad namn; och beskaffenhet som helst utan

Riksdagens samtycke kunna förändras, tullen å inkommande spanmål

allena undantagen, hvilken må kunna nedsättas. Konungen vare ''ock obeBih.

till Biksd. Prot. 1895. 3 Sami. 9 Höft. (N:o 16.).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

taget att, vid beslut om förslags framställande enligt § 59 rörande förhöjning

eller åsättande af tull eller accisafgift, föreskrifva, att den föreslagna

af giften genast må kunna utkräfvas, fast med skyldighet för statsverket att

af hvad efter sådan föreskrift uppburits återgälda det, hvarmed den af

Konungen föreslagna afgiften öfverstiger den som af Riksdagen varder

faststäld.

2. Afgifter för begagnande eller omedelbar förmån af statens inrättningar

eller för påkallande af åtgärd från statens embets- eller tjensteman

fastställas af Riksdagen. Dylik afgift må icke utan Riksdagens samtycke

kunna förändras i andra fall eller i annan omfattning, än Riksdagen

vid af giftens fastställande uttryckligen medgifvit.

3. Ej må statens af här omförmäla allmänna afgifter härrörande

inkomster af Konungen bortförpaktas eller kronan afhändas eller till

vinning för Konungen och kronan eller enskilda personer och korporationer

några monopol fastställas.

Afgift i hvilken af Riksdagen pålagts näring för bekostandet af anstalter

eller åtgärder till näringens främjande, ms, äfven om afgiften ingår

till statsverket, endast fä för det med afgiften åsyftade ändamålet användas.

4. Konungen eger att fastställa de afgifter till korporationer eller

enskilde personer, som af dem må uppbäras för begagnandet af sådana

inrättningar till allmänhetens nytta och beqvämlighet, hvilka alls icke eller

endast i otillräcklig grad medgifva täflan mellan flera dylika å samma ort.

§ 61.

Alla afgifter, som Riksdagen under de i mom. 1 af förégående

paragraf omnämnda titlar beviljat, skola utgöras intill slutet af det år,

under hvilket den nya bevillningen faststäld blifver.

• cii ni • • 1 ([• iV.

§ 73.

Inga nya pålagor, utskrifningar af manskap eller af penningar

och varor må hädanefter i annan ordning, än denna regeringsform föreskrifver,

påbjudas, uppbäras eller fordras.

: I •.riiifihvni nv>fu.n ibiiä/j-tisfa rnomativb »[invit b»;vii

■ ..i ''■ ...■ V.§ 77.

jj,,;)}, i t i;.:;; Vm ö,\ oir,-/ ! rr; -.-.a

1. Kronans jordegendomar med dertill hörande lägenheter, kronans

skogar, fisken och vatten med till dessa senare hörande grund samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

3

kronans byggnader, jernväg ar och öfriga fasta egendom må Konungen

icke utan Riksdagens samtycke genom försäljning, förpantning eller

gåfva eller på något annat sätt kronan afhända. De skola förvaltas

efter de grunder, Riksdagen derom föreskrifver; dock att de personer

och menigheter, som, efter gällande författningar eller Riksdagens särskilda

beslut, sådana kronans tillhörigheter innehafva eller nyttja, må

njuta laglig rätt derå till godo.

2. Kronans inrättningar och ordinarie inkomster må Konungen

icke bort/örpakta eller utan Riksdagens samtycke afhända kronan.

Till stöd för detta förslag anför motionären:

Upprepade gånger hade under det senaste årtiondet i Riksdagens

Andra Kammare väckts motioner med syfte att dels bringa bestämmelserna

i 57, 60 och 73 §§ regeringsformen i fullständigare tillämpning,

dels gifva åt särskilt den 60 § regeringsformen en tydligare, nutidens

förhållanden mer motsvarande affattning.

Vid stiftandet af vår nu gällande regeringsform hade, såsom af

riksdagshandlingarna från åren 1809 och 1810 tydligt nog framginge, åsyftats,

att svenska folkets »sjelfbeskattningsmagt» genom Riksdagen skulle

blifva så fullständig, att den omfattade icke blott alla till staten utgående

bevillningsafgifter (»extra ordinarie utlagor» eller skatter) och ersättningsafgifter

(»gebyr»), utan äfven vissa till staten, korporationer eller enskilde

utgående afgifter för begagnandet eller omedelbar förmån af anstalter

eller inrättningar till allmänhetens eller särskild närings »nytta och beqvämlighet».

Redan vid stiftandet af ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter

hade emellertid den uppfattningen gjort sig gällande, att man vid

fastställandet af Riksdagens nämnda beskattningsmagt gått något för långt,

och man hade i följd af denna uppfattning äfven vidtagit den ur konstitutionel

synpunkt förkastliga åtgärden att, i stället för en lagligen åvägabragt

ändring eller förklaring af 60 § regeringsformen, inskränka tillämpningen

af samma paragrafs bestämmelser om »allmänna afgifter» genom att uti

bemälda ansvarighetslags § 3 inskjuta följande märkliga ord: »dock härunder

icke begripna sådana i denna 60 § ej omnämnda afgifter, hvilkas

föremål äro inrättningar till enskildes gemensamma nytta och beqvämlighet,

såsom båk-, bro-, färj- och andra afgifter af dylik beskaffenhet».

Vid behandlingen under riksdagen åren 1840—1841 af väckta förslag

till ändringar uti ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter hade ock

framhållits, att »ett sådant undantag rätteligen bort upptagas i nämnda §

af regeringsformen» (lagutskottets betänkande n:o 127 den 17 september

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

1840), och bestridas kundo val knappast, att en omredigering af 60 §

regeringsformen med sådant syfte vore af nöden.

Orimligheten af att räkna postmedlen bland »bevillningarna» och

behofvet af tydligare bestämmelser i afseende på till staten utgående

ersättnings- eller vedergällningsafgifter (»gebyr») kräfde dessutom äfven

en omredigering, om än af mer omfattande art.

Vid en omarbetning af grundlagsparagrafen i fråga ansåge motionären

vidare eu bestämmelse böra tilläggas, med syfte att lemna ett

helt visst väl behöfligt skydd åt de af näringsidkare till deras närings

förkofran under form af allmänna afgifter gjorda sammanskott emot

förbrukning för sådana statens öfriga ändamål, som enligt 64 § regeringsformen

borde tillgodoses med statsverkets tillgångar af ordinarie inkomster

eller bevillningar.

''!■ I samband med omarbetningen af 60 § torde äfven 73 och 77 §§

regeringsformen böra underkastas nödig granskning och förbättring.

Vid riksdagarne åren 1890 och 1893 framlades af herr Ljungman

förslag till ändring af § 60 regeringsformen, i det väsentligaste öfverensstämmande

med det nu föreliggande. Det vid förstnämnda riksdag

framstälda förslaget blef på konstitutionsutskottets hemställan af båda

kamrarne utan votering förkastadt; och förslaget vid 1893 års riksdag,

hvilket af utskottet afstyrktes på den grund att de af motionären föreslagna

ändringar och tillägg icke syntes utskottet nödiga eller nyttiga,

blef jemväl utan votering förkastadt af båda kamrarne, i den Första

äfven utan diskussion och i den Andra efter det endast motionären och

en annan talare yttrat sig i frågan utan att framställa något yrkande.

o. Med afsende å hvad sålunda tillförene i denna fråga förekommit,

och då hvad motionären till stöd för det vid innevarande riksdag framlagda

förslaget anfört icke kunnat föranleda utskottet att frångå den

uppfattning, som af konstitutionsutskottet uttalats i dess utlåtande öfver

motionärens förslag vid 1893 års riksdag, hvilket, såsom ofvan antydts,

är af ungefärligen enahanda innehåll med det nu förevarande; samt

härtill kommer, att ett vid innevarande riksdag af annan motionär väckt

förslag om viss ändring af § 60 regeringsformen, hvilket förslag till eu

del älven innefattas uti den motion, som nu är föremål för behandling,

redan blifvit af Riksdagens båda kamrar förkastadt, anser sig utskottet

icke böra biträda vare sig motionärens förslag till omarbetning af 60 §

regeringsformen eller den i samband dermed föreslagna ändringen uti

61 § af samma grundlag.

Då motionären icke anfört några giltiga skäl för behöfligheten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitution sutskottets Utlåtande N:o 16.

5

af de förändringar, som af honom föreslagits uti §§ 73 och 77 regeringsformen,

saknar utskottet äfven anledning att till motionen i denna del

förorda bifall. rA-vr. sv-w V /.VA mv>. ■« .-v;.''

tv» •‘»ÄKUMfl''''» vAh sb*ui«\vt''t>T>å v- \ ■lofilj/l/j rnn/imllA .t

UtBkottet hemställer alltså,

8ifo^Rba>!rM tu lu /hs i:ai ''Juj\vC\ .tv*yiJjWÅv‘A \r. metevVAiiM1!

att herr Ljungmans motion n:o 166, i hvad den

afser ändring af §§ 60, 61,73 och 77 regeringsformen,

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

A *lti» IiiI *V'' \ V''i\ W\ M)\"Ah l\\l> UViUviY/. yJ \\ VUvTV'''', •>,\\V.t\\■= V. j*j\ v>j\;

Stockholm den1-1-9 april ''1895.,{f,,?":*| «éh;L:tn -toih ''.w.rv.nÅ

-an \i» vAjkvA?''-.-)v

-so «

Ännu*;

■*o\

På utskottets vägnar:

v-m.y /YbitjHittVVv\ »tovttrti sv

O. BERGRIS,

iv.AWsA ,tu\ö!.

t.A.''u‘iv,V\'' w\V» '',e\\-\v.

.sa ,V>A''w$?.h>U \\\\ •nu*.

T''V; i \\\S ■. ■■ ’■ -.V,- ■ . \\- v w\ny,v<''Ä Å
Mi''.

\" \''*''\''S''v-sV\\''sv S‘s\ »nVfAqnur vu*v tesA* \n (\tov. /wnvi-.im AvViA-sv i

.VA 0''V- nV .*''■ y,v- \>uVjA<UV'''' A>»\»A

Reservation

af herr Ljungman, som ansett, att utskottet, med anledning af ifrågavarande

del af motiqnen, n:o 166, i Andra Kammaren, bort hemställa,

.Tivlild biéj U'' fOgilfOiiiV'')''! siVll nols '' 1 if VfLmi . r ■ ; >b i;. 3 • * t i f i

att följande förslag till ändrad lydelse af §§ 60, 61, 73, 77 och 80

regeringsformen måtte antagas att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

r.''.''

Regeringsformen.

§ 60.

1. Till statsverket ingående skatter fastställas, de ‘ordinarie af

Konungen och Riksdagen gemensamt, de extraordinarie eller bevillningarna

af Riksdagen allena. Ej må några allmänna s&aMeafgifter, af hvad namn

och beskaffenhet som helst, utan Riksdagens samtycke kunna /örundras,

tullen å inkommande spanmål allena undantagen, hvilken må kunna nedsättas.

Konungen vare ock ohetaget att, vid beslut om förslags framställande

enligt föregående paragraf rörande förhöjning eller åsättande aftullellcr

accisafgift, föreskrifva, att den föreslagna afgiften genast må träda i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 16.

kraft, fast med skyldighet för statsöerket att af hvad efter sådan föreskrift upp*

burits återgälda det, hvarmed den af Konungen föreslagna af giften öfver-''

stiger den, som af Riksdagen varder faststäld.

2. Allmänna afgifter för begagnande eller omedelbar förmån af

statens inrättningar eller för påkallande af åtgärd från .statens embets- eller

tjensteman fastställas af Riksdagen. Dylik afgift må icke utan Riksdagens

samtycke kunna förändras i andra fall eller i annan omfattning, än Riksdagen

vid afgiftens fastställande uttryckligen medgifvit.

3. Ej må statens skatteinkometer af Konungen bortförpaktas eller

utan Riksdagens samtycke kronan af händas, ej heller till vinning för Konungen

och kronan eller enskilda personer och korporationer några monopol

fastställas.

Afgift, hvilken af Riksdagen; pålagts näring för bekostandet af anstalter

eller åtgärder till näringens främjande, må, äfven om afgiften ingår

till statsverket, endast kunna för det med afgiften åsyftade ändamålet

användas.

4. Konungen egen att fastställa de afgifter till korporationer eller

enskilda personer, som af dem må uppbäras för nyttjandet af till allmänt

begagnande upplåtna samfärdsanstalter.

Alla afgifter, som Riksdagen till fyllandet af statsverkets behof utöfver

de ordinarie inkomsterna enligt § 59 beviljat, skola ‘utgöras Intill

slutet af det år, under hvars lopp den nya beviliningen faststäld blifver,

med undantag dock för den händelse, att nedsättning i tullen d inkommande

spanmåt enligt § 60 mom. 1 egt rum eller att för särskildt fall Könungen

och Riksdagen samfäldt beslutat ändring i beloppet eller tiden för nämnda

afgifters utgörande.

§ 73-

Inga nya pålagor, utskrifningar af manskap eller af penningar,

varor och tjenstbarheter må hädanefter, utan Riksdagens fria vilja och

samtycke eller under annan form, än grundlagarne uttryckligen bestämma,

påbjudas, fordras eller uppbäras. 1

1. Kronans jordegendomar med dertill hörande lägenheter, kronans

skogar, fisken och vatten med till dessa senare hörande grund samt kro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

7

Dans byggnader, jernvägar och öfriga fasta egendom må Konungen icke

utan Riksdagens samtycke genom försäljning, förpantning eller gåfva

eller på något annat sätt kronan afhända. De skola förvaltas efter de

grunder, Riksdagen derom föreskrifver; dock att de personer och menigheter,

som, efter gällande författningar eller Riksdagens särskilda beslut,

sådana kronans tillhörigheter innehafva eller nyttja, må njuta laglig

rätt derå till godo.

2. Statens allmänna inrättningar och af dem härflytande inkomster

må Konugen icke bortförpakta eller utan Riksdagens samtycke afhända

kronan.

§ 80.

1. Hvarje svensk man är pligtig deltaga i fosterlandets försvar.

Huru denna värnpligt skall fullgöras, derom stadgas i lag, som af Konungen

och Riksdagen gemensamt stiftas.

2. Krigsmagten till häst och fot såväl som båtsmanshållet af

rotering och indelning förblifver vid de med landet och städerna upprättade

kontrakter och indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder

skola orubbade vara, intill dess Konungen och Riksdagen finna nödigt

någon ändring deruti samfäldt att gorå; kunnande ingen ny eller tillökad

rotering, utan genom Konungs och Riksdags sammanstämmande

beslut, tillkomma.

Varder genom särskild lag, med indelningsverkets upphäfvande,

annan grund lagd för ordnandet af krigsmagten till lands och sjös, då

må ej ändring i sådan lag göras, utan af Konungen och Riksdagen

samfäldt.

Herr Dalin har begärt att här få antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.