Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 53, 69, 87, 105, 106 och 107 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 42, 43, 48 och 57 riksdagsordningen samt § 2 tryckfrihetsförordningen.

1895-04-22 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1895:18, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 53, 69, 87, 105, 106 och 107 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 42, 43, 48 och 57 riksdagsordningen samt § 2 tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

1

N:o 18.

Ånk. till Riksd. kansli den 23 april 1895, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 53, 69, 87, 105, 106 och 107 regeringsformen,

§§ 37, 38, 39, 42, 43, 48 och 57 riksdagsordningen

samt § 2 tryckfrihetsförordningen.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet

öfverlemnad motion, n:o 157, kar kerr A. V. Ljungman kemstält, bland

annat, att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag till ändrad

lydelse af §§ 53, 69, 87, 105, 106 ock 107 regeringsformen, §§ 37, 38,

39, 42, 43, 48 ock 57 riksdagsordningen samt § 2 tryckfrihetsförordningen

att kvila till vidare grundlagsenlig bekandling:

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott: ett konstitutionsutskott att väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne samt yttranden såväl deröfver som öfver

de fi an kamrarna hänvisade förslag till kommunal-och kyrkolagarnes m. fl.

lagars förbättrande till Riksdagen afgifva; ett statsutskott att utreda

ock för Riksdagen uppgifva statsverkets behof; ett bevillningsutskott

att behandla bevillningsfrågor; ett bankoutskott att öfverse nTbbankens

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 3 Sami. 11 Raft. (N:o 18.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

styrelse och tillstånd samt föreskrifter om bankoförvaltningen gifva;

ett lagutskott att utarbeta de från kamrarne remitterade förslag till

allmän civil- och kriminallags förbättring; samt ett granskningsutsleott

att granska de i statsrådet förda protokoll samt statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd och förvaltning.

Å urtima riksdag — — — — — — — förekommande ärenden.

§ 69.

Då statsutskottets förslag rörande nystatens reglerande eller

bevillningens derefter lämpade hela belopp till pröfning hos Riksdagen

förehafves, gälle hvad angående behandlingen af utskottets afgifna förslag

uti riksdagsordningen stadgas. Fatta kamrarne stridiga beslut,

som ej varda sammanjemkade, skola kamrarne hvar för sig rösta om

de olika beslut, hvari hvardera förut stannat; kommande den mening,

som dervid erhåller de fleste ledamöters af båda kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom Riksdagens beslut.

Lag samma vare i fråga om granskning sutskottets förslag rörande

hvad till riksgäldskontor^ utgifter och inkomster hörer eller grunderna

för riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

§ 87.

1. Riksdagen eger gemensamt med Konungen magt att stifta

— — — —. Frågor härom må i Riksdagens kamrar kunna väckas

och skola, sedan vederbörligt utskott deröfver blifvit hördt, af Riksdagen

afgöras. — — — — såsom i riksdagsordningen sägs.

2. Riksdagen ege ock gemensamt med Konungen — — — —

som hindrat förslagets antagande.

§ 105.

Lagtima Riksdags granskning sutskott ege att äska dels de protokoll,

som från början af nästföregående lagtima riksdag till begynnelsen

af den för handen varande hos Konungen öfver regeringsärenden blifvit

förda, utom dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i det, som rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna

händelser, må kunna fordras, dels ock de förbund, traktater, konventioner

och andra dylika aftal, som Konungen under nämnda tid ingått med

främmande mag t er, utom hemliga artiklar, som dock ej må strida mot de

offentliga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

3

§ 106.

Finner utskottet af dessa protokoll, att någon statsrådets ledamot,

—■ — — — beslut vägra, då skall granskningsutskottet, om förseelsen är

af beskaffenhet att embetets förlust är för densamma stadgad såsom straff,

ställa en sådan under tilltal af justitieombudsmannen — — — —

Riksdagen faststäld varder.

§ 107.

Skulle granskningsutskottet anmärka, att någon af Konungens ansvarige

rådgifvare gjort sig skyldig till lagöfverte ädelse af mindre betydenhet,

än i föregående § sägs, eller att statsrådets ledamöter samläldt eller en

eller flere af dem uti deras rådslag —---att han villo ifrån

embetet skilja den eller dem, emot hvilka anmärkning blifvit gjord.

Frågor uti detta ämne kunna i Riksdagens kamrar väckas och

af andra Riksdagens utskott än granskningsutskottet hos kamrarne andragas,

men icke af Riksdagen — — —- — pröfning underställas.

Allt hvad Riksdagen efter granskning godkänt eller lemnat oanmärkt

bör anses hafva vunnit décharge i afseende på det granskade,

och ingen ny till ansvarighet förbindande granskning af ny Riksdag

i samma mål vara tillåten, så framt det icke är af sådan beskaffenhet,

att det icke kan af göras utan i sammanhang med räkenskaps- eller annat

mål, som ännu ej är granskadt, i hvilken händelse målet likväl skall

antingen föranleda åtgärd af den Riksdag, som sammanträder näst efter

det hindren för målets bedömande upphört, eller ock anses vara förfallet.

Oaktadt den af Riksdagens utskott eller revisorer förrättade generella

öfversigt af statsmedlens utdelning bör det dock åligga vederbörande

embetsmän att verkställa den speciella revision, som dem i kraft af

deras embetsbefattning tillkommer.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom åtta dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

villningsutskott, ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett granskningsutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af sexton, statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet af

tjugu, bankoutskottet af sexton, lagutskottet af sexton och granskningsutskottet

af tjugufyra ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva

antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren så

beslutar, genom elektorer; ankommande på kamrarnes sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott

för upptagande af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så

ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas

antal, sådan bevilja.

2. Hvardera kammaren —--— i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren — — — — inom kammaren

tillsättas.

4. Å urtima riksdag — — — — förekommande ärenden.

5. Ej må statsrådsledamot eller justitieråd i utskott eller val till

utskott deltaga; ej heller någon, af hvilken Riksdagen kan fordra redo

och ansvar, inväljas i utskott, der redovisning för hans egna embetsåtgärder

kan förekomma.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer —---utskottet hän
visade

grundlagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarne

dit hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande

af sådana föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma

lag stiftning smagt utgörande lagar, som icke äro att hänföra till vare sig grundlag

eller allmän civil- och kriminallag.

3. Utskottet tillkommer jemväl —---den senare vägrar

proposition.

§ 39.

Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens angående statsverkets

tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition, åligger

att föreslå ej mindre hvad till fyllandet af statsverkets behof erfordras,

sedan nödiga indragningar och besparingar blifvit iakttagna, än äfven

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

5

beloppet af de summor, hvilka jemlikt 63 § regeringsformen skola för

särskilda händelser afsättas, så ock att uppgifva, huru mycket bör

genom bevillningar utgöras.

/ . • § 42.

1. Lagutskottet skall meddela utlåtande öfver de från kamrarne

dit hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande

af allmän civil- och kriminallag.

2. Utskottet skall ock granska — — — — deröfver till Riksdagen

inkomma.

§ 43.

1. Granskningsutskottet åligger att äska dels de hos Konungen

öfver regeringsärenden förda protokoll, med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast i hvad som

rörer kända och af utskottet uppgifna händelser kunna fordras, dels

de förbund, traktater, konventioner och andra dylika aftal, som Konungen

ingått med främmande magter, utom hemliga artiklar. Om utskottets rätt

och pligt att, efter granskning af dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla

de anmärkningar, hvartill denna granskning funnits föranleda,

eller eljest vidtaga den med anledning af gjord anmärkning erforderliga

åtgärd, så ock att, när af riksdagsman eller af annat utskott än

granskningsutskottet fråga blifvit väckt, att statsrådet eller någon af

dess ledamöter eller föredragande sitt embete på obehörigt sätt utöfvat,

deröfver, före frågans afgörande af Riksdagen, afgifva yttrande, derom

är i regeringsformen stadgadt.

2. Granskningsutskottet. som skall ega tillgång till alla statsverkets

och riksgäldskontorets räkenskaper och handlingar, åligger att

granska, utreda och uppgifva stats- och riksgäldsverkens tillstånd och

förvaltning samt föreslå hvad till fyllande af riksgäldskontorets behof

erfordras.

3. Utskottet tillkommer ock att efterse och granska, huruvida

gjorda eller förordnade utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, hvilka af Riksdagen uti uppgjord statsreglering

blifvit faststälda, och huruvida utbetalningarna äro grundade

på behörigen upprättade stater eller Konungens med vederbörlig kontrasignation

utfärdade anordningar samt styrkta med behöriga qvitten
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande Ko 18.

ser af dem, som medlen emottag^. Skulle, mot Riksdagens beslut, de

till någon hufvudtitei anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål

än dem, som under samma hufvudtitei höra, eller något af Riksdagen

faststäldt anslag befinnas öfverskridet, skall utskottet hos kamrarne

göra anmälan emot den embetsman, som eu sådan anordning

kontrasignera!, hvarefter förfares enligt 107 § regeringsformen, eller,

om 106 § regeringsformen det påkallar, ställa honom under tilltal inför

riksrätten. Ej må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen, utskottet

i något klander af Konungens gjorda anordningar ingå; ej heller

de för statsutgifterna redovisande tjenstemän personligen för utskottet

eller Riksdagen till ansvar ställas, utan må, der så nödigt finnes, hos

Konungen af Riksdagen anmälas de anledningar, som förekommit att

emot någon sådan tjensteman i laglig ordning yrka ansvar.

§ 48.

1. Då inom utskott omröstning med slutna sedlar anställes, bör

en sedel alltid uttagas och förseglas, hvilken öppnas endast i det fall,

att rösterna vid sammanräknandet befinnas lika delade. År pluralitet

redan vunnen, bör den aflagda sedeln genast ouppbruten förstöras.

Vid omröstning i granskningsutskottet för beslut om åtgärd enligt 106 eller

107 § regeringsformen fordras dock för beslutets fattande, att mer än

hälften af de närvarandes röster tillstyrkt åtgärden.

2. Ledamot, som i utskotts beslut — — — — derigenom icke

uppehållas.

§ 57.

Derest af riksdagsman eller af annat utskott än granskningsutskottet

fråga hos kamrarne väckes, att statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt embete på obehörigt sätt utöfvat, böra dervid

endast följande ordalag nyttjas: »det är anledning till anmärkning mot

statsrådet, eller den eller den ledamoten eller föredraganden, hvarom

remiss begäres till granskningsutskottet, inför hvilket anledningen skall

uppgifvas». Sådan remiss skall då genast ovägerligen verkställas. Vid

kamrarnes öfverläggning om sådan fråga gälle i afseende på Konungens

beslut uti mål, som röra enskilda personers eller korporationers rättigheter

och angelägenheter, hvad uti 107 § regeringsformen stadgadt är.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N.-o 18.

7

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o.

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och

kommandomål, eller statsrådets protokoll och handlingar, eller hemliga

utskottets eller gr (viskning sutslcottets, eller banko- och riksgäldsverkens,

eller bankoutskottets, eller revisorers öfver banko- och riksgäldsverken,

rörande samma verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år---

I denna motion, hvilken äfven innefattar förslag om ändring af

§ 102 regeringsformen samt §§ 72 och 73 riksdagsordningen, deröfver

utskottet i utlåtanden n:is 3 och 5 redan afgifvit yttranden, har herr

Ljungman såsom skäl för de föreslagna förändringarna anfört följande:

»Bland önskningsmål, som under särskildt de senare åren allt

mer sökt göra sig gällande inom Riksdagen, intager tvifvelsutan det

om riksdagsarbetets bättre fördelning och påskyndande ett framstående

rum; men de försök, som hittills blifvit gjorda för att ernå en nämnvärd

förbättring uti ifrågavarande hänseende, hafva icke krönts med

framgång.

Ett hittills oförsökt sätt att vinna nämnda önskemål skall fördenskull

här framställas till Riksdagens bepröfvande. Det afser att vinna

minskning i de handlagda ärendenas mängd uti de två med göromål

mest öfverhopade ständiga utskotten genom att till ett nybildadt granskningsutskott

öfverföra konstitutionsutskottets granskning af statsrådsprotokollen

samt statsutskottets befattning med riksgäldsverket, revisionen,

statsverkets ordinarie inkomster och domänerna, under det att

från lagutskottet skulle till konstitutionsutskottet öfverföras befattningen

med alla de af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftade lagar,

som icke äro af allmän civil- och kriminallags natur. Statsutskottet

blefve derigenom i tillfälle att fördela sin återstående arbetsbörda på

fyra utgiftsafdelningar, och lagutskottet finge antalet af sina ärenden

betydligt reduceradt, på samma gång som en afsevärd förbättring och

en hittills saknad enhet och samstämmighet i Riksdagens granskning

af förvaltningen vunnes.

I samband med en sådan omorganisation af Riksdagens gransk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

ningsverksamhet torde äfven en revision af de föråldrade bestämmelserna

om riksrättens sammansättning lämpligen böra ega rum, jemte

det att mer tillfredsställande bestämmelser meddelas i fråga om afgifvandet

af anmärkningar mot Konungens rådgifvare, statsrevisionens

sammansättning och verksamhet m. m., hvars betydelse utan vidare

motivering lätt inses af sjeifva bestämmelsernas affattning.»

De grundlagsförändringar, herr Ljungman uti förevarande motion

föreslagit, äro af den omfattande och genomgripande natur, att de icke

utan synnerligen vigtiga skäl torde kunna vinna godkännande. Några

sådana skäl hafva icke af motionären blifvit förebragta och torde icke

heller förefinnas vare sig för det föreslagna inrättandet af ett nytt

ständigt utskott eller för behofvet af den förändrade anordning, som i

sammanhang dermed ifrågasatts beträffande arbetsfördelningen utskotten

emellan. De fördelar, motionären genom dessa förslag afser att för

riksdagsarbetet åstadkomma, torde betydligt motvägas af de olägenheter,

som deras antagande otvifvelaktigt skulle medföra. Hvad angår

motionärens förslag att till det nya utskottet öfverflytta statsutskottets

befattning med riksgäldsverket, statsverkets ordinarie inkomster och

domänerna samt revisionen af stats- och riksgäldsverken, har motionären

dermed i främsta rummet afsett att minska arbetsbördan för sistnämnda

utskott. Visserligen är det möjligt, att någon tidsbesparing skulle

vinnas, derest statsutskottet kunde befrias från en del af dess mångfaldiga

och magtpåliggande göromål, men å andra sidan har erfarenheten

hittills icke ådagalagt något behof af en förändrad anordning

i afseende å de åligganden, som för närvarande tillkomma statsutskottet.

Detta har med sin nuvarande fördelning på fyra afdelniugar, hvilka

med hänsigt till ärendenas beredning äro hvar för sig i det närmaste

jemförliga med fullständiga utskott, alltid medhunnit att på ett tillfredsställande

sätt lösa alla sina uppgifter; och någon önskan om en

dylik förändrad arbetsfördelning har från detta utskott icke heller

försports. Ett 6ådant afskiljande af ärenden från statsutskottet, som

här ofvan omförmälts, torde för öfrigt ingalunda vara lämpligt. Befattningen

med riksgäldsverket och äfven statsutskottets öfriga nu ifrågakomna

göromål stå i ett så nära samband med statsregleringens uppgörande,

att de icke utan stora praktiska olägenheter kunna handhafvas

af annat utskott än det, som har sistnämnda åliggande sig

anförtrodt. Sålunda lärer exempelvis riksgäldskontorets behof först

vid statsregleringens uppgörande med full klarhet framträda, och granskningen

af revisorernas berättelser öfver stats- och riksgäldsverken torde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

9

helt visst ofta kunna tjena till god ledning och äfven utöfva ett icke

ovigtigt inflytande vid anslagsfrågors bedömande, särskildt då det gäller

att iakttaga nödiga indragningar och besparingar eller att bestämma

de vilkor, under hvilka anslagen böra utanordnas. Om icke alla dessa

ärenden behandlas af ett och samma utskott, nödvändiggöres en betydligt

utsträckt användning af sammansatta utskott, hvilket icke torde

bidraga till riksdagsarbetets förenklande.

Motionärens förslag derom, att till konstitutionsutskottet skulle

öfverflyttas * den förberedande handläggningen af åtskilliga lagfrågor,

som enligt nu gällande grundlagsbestämmelser tillhöra lagutskottets

behandling, torde icke heller vara af något behof påkalladt. Derest

till sistnämnda utskott skulle hänvisas ärenden af sådan mängd och

omfattning, att utskottet skulle anse sig icke kunna medhinna att med

tillbörlig noggrannhet bereda dem alla, torde den i § 37 riksdagsordningen

anvisade utvägen att föreslå tillsättande af ett eller flera särskilda

utskott eller att begära förstärkning i ledamöternas antal komma

att hädanefter, såsom hittills, anlitas. Den anordning, motionären i

förevarande hänseende ifrågasatt, kan för öfrigt icke anses välbetänkt,

då frågor angående kommunal- och kyrkolagar samt andra speciallagar

stå i det allra närmaste samband med den allmänna lagstiftningen och

derför icke lämpligen torde kunna skiljas från det utskott, af hvilket

ärenden rörande denna senare skall behandlas. Då gränsen mellan

allmän och speciel lagstiftning i många fall kan vara svår att uppdraga,

skulle en förändring af den beskaffenhet, motionären åsyftar,

otvifvelaktigt äfven medföra den olägenheten, att meningsskiljaktigheter

ofta komme att yppa sig inom kamrarna i fråga om till hvilket

utskott framstälda förslag uti lagärenden borde hänvisas.

Då utskottet sålunda beträffande nu behandlade ämnen anser, att

gällande grundlagsbestämmelser böra fortfarande bibehållas, saknar utskottet

anledning att biträda motionärens förslag i fråga om öfverflyttning

till ett särskildt granskningsutskott af den konstitutionsutskottet

åliggande granskningen af de i statsrådet förda protokoll.

För öfriga uti förevarande motion föreslagna grundlagsändringar,

som nu äro i fråga, hafva några skäl icke blifvit af motionären anförda,

och då dessa förändringar, enligt utskottets åsigt, till en del innebära

väsentliga försämringar uti gällande föreskrifter och till en del

äro helt och hållet obehöfliga, torde desamma lika litet som de af utskottet

här ofvan omhandlade böra vinna Riksdagens bifall.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 3 Sami. 11 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

att herr Ljungmans motion n:o 157, i hvad den

afser ändring af §§ 53, 69, 87, 105, 106 och 107

regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 42, 43, 48 och 57

riksdagsordningen samt § 2 tryckfrihetsförordningen,

ej måtte någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1895.

På utskottets vägnar: *

O. BERGIUS.

Reserv ationer:

af herr Ljungman: som ansett, att utskottet, med anledning af ifrågavarande

del af motionen, n:o 157, i Andra Kammaren, bort hemställa,

att följande förslag till ändrad lydelse af §§ 53,

105, 106 och 107 regeringsformen, §§ 37, 38, 39,

41, 43 och 57 riksdagsordningen samt § 2 tryckfrihetsförordningen

måtte antagas att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 53.

1. Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott: ett konstitutionsutskott att väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne samt yttranden såväl deröfver som öfver

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

11

de från kamrarne hänvisade förslag till ansvarighets-, kyrkomötes-, kommunal-,

naturalisation-, rcqvisitions- och värnpligtslagarnes förbättrande

till Riksdagen afgifva; ett statsutskott att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets behof; ett bevillningsutskott

att behandla bevillnirigsfrågor; ett bankoutskott att öfverse n&sbankens

styrelse och tillstånd samt föreskrifter om bankoförvaltningen gifva;

ett lagutskott att utarbeta de från kamrarne remitterade förslag till

civil-, kriminal- och kyrkolagarnes förbättring; samt ett granskningsutskott

att granska de i statsrådet förda protokoll äfvensom statsverkets

tillstånd och förvaltning.

2. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som

erfordras för beredning af dervid förekommande ärenden.

§ 105.

Lagtima Riksdags granskningsutskott eger att äska dels de protokoll,

som hos Konungen öfver regeringsärenden blifvit förda, utom dem,

som angå ministeriella ärenden och kommandomål, bvilka endast i det,

som rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser, må kunna

fordras, dels ock de förbund, traktater, konventioner och andra dylika aftal,

som Konungen ingått med främmande magter, utom hemliga artiklar, som

dock ej må strida mot de offentliga. Utskottet skall ock ega tillgång till

alla statsverkets räkenskaper och handlingar.

§ 106.

Finner granslmingsntskotiot, att någon af Konungens ansvarige rådgifvare

såsom sådan uppenbarligen handlat emot rikets grundlag eller

allmän lag, eller tillstyrkt någon öfverträdelse deraf, eller underlåtit

att göra föreställningar emot sådan öfverträdelse, eller den vållat och

befrämjat genom uppsåtligt fördöljande af någon upplysning, eller att

den föredragande underlåtit att i de fall, som 38 § förutsätter, sin

kontrasignation å ett Konungens beslut vägra, då eger utskottet, der

mer än hälften af dess ledamöter det vid öppen omröstning tillstyrka, ställa

en sådan under tilltal af justitieombudsmannen inför riksrätten, hvaruti,

i stället för statsråds/edamöter, fyra de äldsta justitieråd i dessa fall

komma att säte taga, och gånge härmed som i 101 och 102 §§ om

tilltal emot högsta domstolen föreskrifves. Då Konungens ansvarige

rådgifvare finnas hafva, på sätt ofvan berördt är, gjort sig till ansvar

skyldige, döme dem riksrätten efter allmän lag och den särskilda för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

fattning, som till bestämmande af sådant ansvar utaf Konungen och

Riksdagen faststäld varder.

§ 107.

1. Skulle granskningsutskottet anmärka, att statsrådets ledamöter

samfäldt eller en eller flere af dem uti deras rådslag om allmänna mått

och steg icke iakttagit rikets sannskyldiga nytta, eller att någon föredragande

icke med oveld, nit, skicklighet och drift sitt förtroendeembete

utöfvat, ege då utskottet, der mer än hälften af dess ledamöter

vid öppen omröstning det tillstyrka, att sådant tillkännagifva för

Riksdagen, hvilken, om den finner rikets väl det kräfva, kan hos

Konungen skriftligen anmäla sin önskan, att han ville ur statsrådet och

ifrån embetet skilja den eller dem, emot hvilka anmärkning blifvit gjord.

2. Frågor uti detta ämne kunna i Riksdagens kamrar väckas

och af andra Riksdagens utskott än granskningsutskottet hos kamrarne

andragas, men icke af Riksdagen afgöras förr, än sistnämnda utskott

deröfver blifvit hördt. Under Rikdagens öfverläggningar derom skola

icke Konungens beslut uti mål, som röra enskilda personers eller korporationers

rättigheter och angelägenheter, kunna ens nämnas, ännu

mindre någon Riksdagens pröfning underställas.

3. Allt hvad Riksdagen efter granskning godkänt eller lemnat

oanmärkt, bör anses hafva vunnit ansvarsfrihet i afseende på det granskade,

och ingen ny till ansvarighet förbindande granskning af ny Riksdag

i samma mål vara tillåten, så framt det icke är af sådan beskaffenhet,

att det icke kan afgöras utan i sammanhang med räkenskaps- eller annat

mål, som ännu ej är granskadt, i hvilken händelse målet likväl skall antingen

föranleda åtgärd af den Riksdag, som sammanträder näst efter det

hindren för målets bedömande upphört, eller ock anses vara förfallet. Äfvenledes

bör, oaktadt den af Riksdagens utskott eller revisorer förrättade

generella öfversigt af statsmedlens utdelning, det åligga vederbörande

embetsmän att verkställa den speciella revision, som dem i kraft af

deras embetsbefattning tillkommer.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

18

villningsutskott, ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett granskningsutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af sexton, statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet af

tjugu, bankoutskottet af sexton, lagutskottet af sexton och granskningsutskottet

af tjugufyra ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva

antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren så

beslutar, genom elektorer; ankommande på kamrarnes sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott

för upptagande af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så

ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas

antal, sådan bevilja.

2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att,

vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter, som kammaren nödigt aktar,

inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de dervid, enligt § 2, förekommande ärenden.

5. Ej må statsrådsledamot eller justitieråd i utskott eller val till

utskott deltaga; ej heller någon, af hvilken Riksdagen kan fordra redo

och ansvar, inväljas i utskott, der redovisning för hans egna embetsåtgärder

kan förekomma.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå de ändringar deruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande öfver de från kamrarne till utskottet hänvisade

grundlagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att meddela utlåtande öfver de från

kamrarne dit hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring, eller

upphäfvande af ansvarighets-, kyrkomötes-, kommunal-, naturalisations-,

reqvisitions- och värnpligtslag, äfvensom att i fall och på sätt, hvarom i

41 § förmärs, sammanträda med stats-, bevillnings-, banko- och granskningsutskotten

för behandling af till dessa utskott hänvisade lagar.

3. Utskottet skall vidare granska justitieombudsmannens afgifna

redogörelse, utom i hvad denna hörer till lagutskottets handläggning, äfven
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

som hans embetsdiarier och registratur, samt med utlåtande deröfver

till Riksdagen inkomma.

4. Utskottet tillkommer jemväl att, då olika meningar mellan

kamrarne uppstå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen

böra hänvisas, derom besluta, så ock att skilja mellan kammare och

dess talman, då den senare vägrar proposition.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition och

ega tillgång till alla för statsreglering ens uppgörande nödiga räkenskaper

och handlingar, åligger att efter utredning föreslå, ej mindre hvad till

lyllandet af statsverkets behof erfordras, sedan nödiga besparingar blifvit

iakttagna, än äfven beloppet af de summor, hvilka, jemlikt 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser afsättas, så ock att uppgifva,

huru mycket bör genom bevillningar utgöras.

2. Utskottet tillkommer ock att granska, utreda och uppgifva

riksgäldsverkets tillstånd och förvaltning, att meddela utlåtande öfver

revisorernas berättelse om samma verk och att föreslå hvad till fyllandet

af dess behof erfordras.

§ 41.

Bankoutskottet tillhörer att undersöka riksbankens styrelse och

tillstånd, att meddela utlåtande öfver revisorernas berättelse om bankoverket,

samt att hos kamrarne föreslå och i mål, för hvilka utskottet fått sig

sådan magt af Riksdagen nppdragen, gifva föreskrifter om bankens

förvaltning.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela utlåtande öfver de från kamrarne

dit hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande

af civil-, kriminal- ock kyrkolag.

2. Utskottet skall ock meddela utlåtande öfver justitieombudsmannens,

enligt 100 § regeringsformen, afgifna anmärkningar och förslag

rörande de i föregående moment nämnda lagar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

15

§ 43.

1. Granskningsidskottet åligger att. äska dels de från början af

nästföregående lagtima riksdag till begynnelsen af den för lianden varande

hos Konungen öfver regeringsärenden förda protokoll, med undantag af

dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast

i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna händelser kunna

fordras, dels de förbund, traktater, konventioner och andra dylika aftal,

som Konungen under nämnda tid ingått med främmande mag t er, utom

hemliga artiklar. Om utskottets rätt och pligt att, efter granskning af

dessa protokoll och handlingar, hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den

med anledning af gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att,

när af riksdagsman eller af annat utskott än granskningsutskottet fråga

blifvit väckt, att statsrådet eller någon af Konungens ansvarige rådgifvare

sitt embete på obehörigt sätt utöfvat, deröfver, före frågans afgörande

af Riksdagen, afgifva yttrande, derom är i regeringsformen stadgadt.

2. Granskningsutskottet, som skall eg a tillgång till alla statsverkets

räkenskaper och handlingar, åligger att granska och uppgifva

statsverkets tillstånd och förvaltning samt att meddela utlåtande öfver

revisorernas berättelse om statsverket. Vid fullgörandet häraf tillkommer

utskottet att efterse, huruvida gjorda eller förordnade utbetalningar af

statsmedlen icke öfverstigit. beloppet af de hufvudtitlar, hvilka af Riksdagen.

uti uppgjord statsreglering blifvit faststälda, och huruvida utbetalningarna

äro grundade på behörigen upprättade stater eller

Konungens med vederbörlig kontrasignation utfärdade anordningar

samt styrkta med behöriga qvittenser af dem, som medlen emottagit.

Skulle, mot Riksdagens beslut, de till någon hufvudtitel anslagna summor

befinnas dragna till andra ändamål än dem, som under samma

hufvudtitel höra, eller något af Riksdagen faststäldt anslag befinnas

öfverskridet, ege utskottet, der 106 § regeringsformen det påkallar,

ställa den föredragande, som eu sådan anordning kontrasignera^ under

tilltal af justitieombudsmannen inför riksrätten eller ock hos kamrarne

gorå anmälan emot honom, hvarefter förfares enligt 107 § regeringsformen.

Ej må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen, utskottet

i något klander af Konungens gjorda anordningar ingå; ej heller de

för statsutgifterna redovisande tjenstemän personligen för utskottet

eller Riksdagen till ansvar ställas, utan må, der så nödigt finnes, hos

Konungen af Riksdagen anmälas de anledningar, som förekommit att

emot någon sådan tjensteman i laglig ordning yrka ansvar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

3. Utskottet egen ock, när det under granskningen iakttagit brister

eller missförhållanden i statsförvaltningen, att hos kamrarne väcka förslag

om aflåtande af skrifvelse till Konungen med hemställan om rättelse

eller förbättring.

§ 57.

Derest af riksdagsman eller af annat utskott än granskning sutskottet

fråga hos kamrarne vacker, att statsrådet eller någon af Konungens

ansvarige rådgifvare sitt embete på obehörigt sätt utöfvat, böra dervid

endast följande ordalag nyttjas: »det är anledning till anmärkning mot

statsrådet, eller den eller den Konungens ansvarige rådgifvare, hvarom

remiss begäres till granskning sutskottet, inför hvilket anledningen skall

uppgifvas». Sådan remiss skall då genast ovägerligen verkställas.

Vid kamrarnes öfverläggning om sådan fråga gälle i afseende på

Konungens beslut uti mål, som röra enskilda personers eller korporationers

rättigheter och angelägenheter, hvad uti 107 § regeringsformen

stadgadt är.

T ryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o.

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och

kommandomål, eller statsrådets protokoll och handlingar, eller hemliga

utskottets eller granskning sutskottets, eller banko- och riksgäldsverkens,

eller stats- och bankoutskottens, eller revisorers öfver stats-, bankooch

riksgäldsverken protokoll icke kunna före femtio år efter protokollens

eller handlingens datum — — — — — — — — — — —>

af herr Blomberg, som yttrat: »Jag har visserligen med utskottets

majoritet varit ense derom, att herr Ljungmans i detta betänkande omförmälda

förslag till grundlagsändringar icke kunnat eller bort af utskottet

tillstyrkas. Men det har synts mig, att motionärens förslag att från

statsutskottets uppgifter och befogenheter utesluta den granskning, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

.''''1 er. A v>Yo \ ^ .... , .r .

i riksdagsordningen § 39 mom. 2 omförmäles, och att sammanföra

denna med den hufvudsakliga konstitutionella granskningen, som nu är

åt konstitutionsutskottet anförtrodd, verkligen innebär en beaktansvärd

tanke, som borde utan större svårighet kunna realiseras. Detta kan

nemligen enligt mitt förmenande ske på det jemförelsevis enkla sättet,

att statsutskottets uppgift och befogenhet enligt riksdagsordningen

§ 39 mom. 2 öfverflyttas på konstitutionsutskottet. En sådan öfverflyttning

har synts mig blifva nyttig. Ty derigenom skulle den konstitutionella

granskningen samlad läggas i konstitutionsutskottets händer,

åt granskningen skulle beredas bättre sammanhang och ökad betydelse.

Ville man med denna öfverflyttning förbinda en sådan ändrad formulering

af regeringsformen § 107 st. 3, att konstitutionsutskottet uttryckligen

tillerkändes berättigande att vid behandlingen af revisorernas

berättelse öfver granskningen af statsverkets tillstånd, styrelse och

förvaltning till kamrarne göra anmälan enligt § 107 regeringsformen

mot den statsrådsledamot, som kontrasignerat en anordning, hvarigenom

mot Riksdagens beslut de till någon hufvudtitel anslagna summor dragits

till andra ändamål än dem, som under samma hufvudtitel höra, eller

något af Riksdagen faststäldt anslag öfverskridits, ehuru statsrådsprotokollen

rörande de beslut, som föregått anordningarne, redan föregående

år utan anmärkning granskats, så skulle enligt min uppfattning

den konstitutionella ansvarigheten fullständigare än nu kunna upprätthållas.

Ty såsom regeringsformen § 107 st. 3 och riksdagsordningen

§ 39 mom. 2 nu äro affattade, torde tillämpningen af riksdagsordningen

§ 39 mom. 2 alltid blifva illusorisk. Den konstitutionella kontrollen

skulle också vinna i fullständighet derigenom, att i det nya momentet

i riksdagsordningen § 38 skulle tillerkännas konstitutionsutskottet ej

blott befogenhet att efter granskning af statsrevisorernas berättelse

vidtaga anmälningsåtgärd enligt regeringsformen § 107 i förut nämnda

fall, utan äfven uppgiften att för öfrigt afgifva utlåtande med anledning

af statsrevisorernas berättelse.

Det torde också vara svårt att förneka, att ändrade grundlagsbestämmelser

med afseende å den granskningeuppgift, som omtalas i

riksdagsordningen § 39 mom. 2 och som för öfrigt måste, ehuru ej i grundlagarne

närmare angifven, tillkomma det utskott, till hvilket statsrevisorernas

berättelse remitteras, böra redan af den anledningen anses nödiga, att

man först genom sådana skulle kunna befrias från de ständigt återkommande

svårigheter, som nu vållas deraf, att statsutskottets utlåtande

öfver statsrevisorernas berättelse ej lätteligen undgår att taga formen

Bill. till Tlilcsd. Prof. 1895. 3 Sami. 11 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 18.

af anmärkningar mot Konungens rådgifvare, ehuru intet grundlagsbud

gifver stöd för sådana anmärkningars framställande af statsutskottet.

Slutligen har jag ansett obestridligt, att konstitutionsutskottet utan

svårighet kan öfvertaga den tillökning i arbete, som med den föreslagna

öfverflyttningen skulle följa, under det att statsutskottets arbetsbörda

af naturliga skäl i alla händelser år för år tillväxer.

Dessa i korthet antydda skäl hafva föranledt mig att inom utskottet

framställa yrkande, att utskottet måtte omarbeta §§ 105 och 107 regeringsformen

samt §§ 38 och 39 riksdagsordningen i den af mig angifva

rigtningen; och bar jag såsom underlag för denna omarbetning föreslagit

följande redaktion af nämnda grundlagsparagrafer:

Regeringsformen.''

§ 105.

Lagtima Riksdags konstitutionsutskott ege att äska de protokoll,

som uti statsrådet blifvit förda, utom dem, som angå ministeriella ärenden

och kommandomål, bvilka endast i det, som rörer allmänt kända

och af utskottet uppgifna händelser, må kunna fordras; börande ock till

samma utskott öfverlemnas den till Riksdagen afgifna berättelse öfver verkstäld

revision af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning jemte inkomna

förklaringar öfver gjorda anmärkningar.

§ 107.

Allt hvad efter granskning, på sätt riksdagsordningen närmare bestämmer,

Riksdagen godkänt eller lemnat oanmärkt, bör anses hafva

vunnit décharge — — etc. — — — tillkommer.

Riksdagsordningen.

§ 38.

3. Utskottet skall ock granska revisorernas berättelse öfver statsverkets

tillstånd, styrelse och förvaltning samt med anledning deraf med
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande, N:o 18. 19

dela utlåtande. Vid denna granskning tillkommer det utskottet att efterse,

huruvida gjorda eller förordnade utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de kufvudtitlar, hvilka af Riksdagen uti uppgjord statsreglering

blifvit faststälda, och huruvida utbetalningarna äro grundade

på behörigen upprättade stater, eller Konungens med vederbörlig kontrasignation

utfärdade anordningar, samt styrkta med behöriga qvittenser

af dem, som medlen emottagit. Skulle, mot Riksdagens beslut, de till

någon hufvudtitel anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål

än dem, som under samma hufvudtitel höra, eller något af Riksdagen

faststäldt anslag befinnas öfverskridet, eger utskottet mot den embetsman,

som en sådan anordning kontrasignerat hos kamrarne göra anmälan enligt

107 § regeringsformen. Ej må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen

utskottet i något klander af Konungens gjorda anordningar ingå;

ej heller de för statsutgifterna redovisande tjenstemän personligen

för utskottet eller Riksdagen till ansvar ställas, utan må, der så nödigt

finnes, hos Konungen af Riksdagen anmälas de anledningar, som förekommit

att emot någon sådan tjensteman i laglig ordning ansvar yrka.

4. Utskottet tillkommer jemväl — —--vägrar proposition.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition och

ega tillgång till alla för statsreglering ens uppgörande nödiga räkenskaper

och handlingar, åligger att pröfva. utreda och uppgifva stats- och riksgäldsverkens

tillstånd och förvaltning samt föreslå ej mindre hvad till

fyllandet af deras behof erfordras, sedan nödiga indragningar och besparingar

blifvit iakttagna, än äfven beloppet af de summor, hvilka,

jemlikt 63 § regeringsformen, skola för särskilda händelser afsättas, sä

ock att uppgifva, huru mycket bör genom bevillningar utgöras.

2. Utskottet tillkommer ock att granska revisorernas berättelse öfver

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning samt att med, anledning

deraf meddela utlåtande;»

af herrar Gustaf Berg och Nyström, som instämt med herr Blomberg;

samt af herr Alin, som, jemte det han i hufvudsak instämt med

herr Blomberg, ansett utskottets omdöme om motionärens förslag till

ändring i § 48 riksdagsordningen vara oberättigadt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.