Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19

1895-05-03 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1895:19, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

1

N:o 19.

u/;;l iv i >6 v.mo n i in tfa no i i; nit r« ■ . ,!« :

h>i.f!o : »vinfat/: au v •; iJi) n*;*j iUa, •- <; \ >M/n i ‘ / >

Ank. till Riksch kansli den G maj 1895, kl. 12 midd.

• i• ■ i•:; 1 v i Hrr “..''»••iwii/Toici ;;;! >i• ■<.>,; --v. nir/u .1 ii/: tJit

• ti'' i bi.:

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen.

i - - ’ ''3 * i 1 ’ * ’ ** '' ''

Till konstitutionsutskottets behandling har hänvisats en af herr

E. Olsson i Kyrkebol inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 100,

deruti motionären, under framhållande att tiden numera kunde antagas

vara inne för ett borttagande af städernas och deras närmaste omgifnings

boktryckerimonopol, upptagit ett af konstitutionsutskottet vid

1884 års riksdag framlagdt förslag derom att §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

§ I- ''

5:o) Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde

hvar och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet

eller vidd honom tjenligt synes.

Då boktryckeri utom stad anlägges, skola, i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare lyda under närmaste stads rätt.

Den nytt boktryckeri inrättar-----innehåll och skrifart,

Bih. till Itiksd. Vrot. 1895. 3 Sami. 12 Höft. (N:o 19.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

§ 5.

6:o) Förbrytelser emot denna lag upptagas vid allmän underrätt

i den stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket den åklagade skriften utkommit,

anlagdt är eller, på sätt 1 § innehåller, vid anläggandet anmäldt

blifvit. Stämningstid vare åtta dagar, om boktryckeriet är beläget

i stad, men i annat fall fjorton dagar. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt skrift tilltalande eller hörande, böra han

eller de vid rätten personligen till svars stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsförmåner, enligt allmän lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet eller hans ombud sig

befogad att, på de grunder för qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska, det någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad att sådan qvarstad erhålla medelst

skyndsam handräckning, som ej får vägras af vederbörande Konungens

befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent; börande öfver förloppet

af qvarstadsförrättningen och orsakerna dertill, samt i afseende på den

åklagade skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas uti

boktryckarens värjo, anteckning trefaldt författas, hvaraf den ena tillställes

chefen för justitiedepartementet eller hans ombud, den andra

magistraten i den stad, hvarunder boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och

den tredje boktryckaren. Magistraten vare pligtig att, vid ansvar såsom

för embetsförsummelse, med näst afgående post, en afskrift af denna

anteckning till justitiekansleren insända. I Stockholm varde samma

anteckning, genast eller sist inom nästföljande dags utgång, till justitiekansleren

aflemnad. Justitiekansleren må sedermera, i Stockholm, inom

åtta dagar, och i landsorterna, allra sist inom trenne veckor, efter det

qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist målet till vederbörlig domstol och

aktor förordnat, då domstolen, sist inom åtta dagar, må pröfva, om

qvarstaden skall ega bestånd. Sker det ej, och är icke qvarstad inom

eu månad liäfven, ege boktryckare rätt i enahanda ordning, som handräckning

till qvarstadens beläggande meddelad blifvit, att fordra dess

brytande, hvilket icke vägras må, vid ansvar af embetets förlust. Chefen

för justitiedepartementet — — — -— erhålles.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

3

12:o) l frågor om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande

Konungens befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen

och vid ansvar biträda; dock må — — — — — ~ — — inlemnad.

Frågan angående utsträckt rättighet att anlägga boktryckeri har

vid flera föregående tillfällen utgjort föremål för Riksdagens öfverläggningar

och beslut, Vid riksdagen 1865—1866 väcktes i sådant

afseende inom bondeståndet tre särskilda motioner, innefattande förslag,

dels att rättigheten till anläggande af boktryckeri måtte varda helt

och hållet frigifven, dels att boktryckeri finge anläggas i köping eller

sådan by eller annan plats, som räknade minst 500 invånare och vore

belägen- tre mil från stad, dels ock att sådan rättighet måtte förunnas

köpingar och andra samhällen på landet, der folkmängden på ett inskränktare

område uppginge till minst 1,000 personer. Konstitutionsutskottet

tillstyrkte bifall till motionerna i den omfattning, att boktryckeri

finge anläggas hvar som helst inom eller utom stad, samt afgaf

ett i enlighet dermed affattadt förslag till ändring af åtskilliga

tryckfrihetsförordningens bestämmelser. Detta förslag antogs af borgareoch

bondestånden att hvila till vidare grundlagsenlig behandling men

afslogs af ridderskapet och adeln samt presteståndet, hvarefter förslaget

vid omröstning i förstärkt konstitutionsutskott förkastades. Det blef

dock återupptaget redan vid 1867 års riksdag. Motion väcktes nemligen

då inom Andra Kammaren, åsyftande fullständig frihet för anläggande

af boktryckeri såväl i stad som på landet. Denna motion tillstyrktes

af konstitutionsutskottet, som för Riksdagen framlade enahanda förslagtill

ändringar i tryckfrihetsförordningen som vid nästföregående riksdag.

Vid ärendets behandling i kamrarne blef detta förslag af Andra Kammaren

till alla delar antaget, hvaremot detsamma åt Första Kammaren

återförvisades till utskottet för vissa jemkningars iakttagande. Åndradt

i enlighet med do inom Första Kammaren framställa anmärkningar,

blef derefter förslaget antaget att hvila till 1870 års riksdag, då det

af båda kamrarne godkändes. Förslaget vann emellertid icke bifall af

Kong!. Maj:t, som i sitt svar å rikssalen den 8 april 1870 meddelade,

att Kongl Maj:t ansett svårighet kunna uppstå att på hvarje ort, der

boktryckeri enligt Riksdagens förslag finge anläggas, finna lämplig

person för uppdraget att såsom justitiestatsministerns ombud vaka öfver

tryckta skrifters allmängörande, med afseende hvarå äfvensom å de

kostnader, som genom dessa ombuds aflönande skulle uppstå, samt i

betraktande jemväl deraf, att handräckning till verkställande af qvarstad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

å tryckt skrift icke skulle kunna å landet med erforderlig skyndsamhet

erhållas, Kongl. Maj:t, då förslaget ej heller vore af något trängande

behof påkalladt, funnit sig icke höra till detsamma lemna samtycke.

Härefter förekom frågan ej inom Riksdagen förr än år 1881, då

inom Andra Kammaren väcktes två motioner, båda afseende fullständigt

frigifvande af rättigheten till anläggande af boktryckeri. Konstitutionsutskottet

afgaf å nyo förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen,

öfverensstämmande, frånsedt en mindre väsentlig skiljaktighet, med

det förslag, som af 1870 års Riksdag antogs. Genom begge kamrarnes

sammanstämmande beslut blef förslaget hvilande till 1882 års riksdag,

då emellertid detsamma, bifallet af Andra Kammaren utan votering,

blef af Första Kammaren med 60 röster mot 36 ogilladt och sålunda

förföll. Vid 1884 års riksdag återupptogs, i motion inom Andra

Kammaren, förslaget med den lydelse, hvari det vid 1882 år riksdag

förelåg. Konstitutionsutskottet förklarade sig vidblifva den ställning,

utskottet tidigare intagit till frågan, och hemstälde, att, med bifall till

motionen, såsom hvilande måtte antagas det ändringsförslag, som nu

af herr E. Olsson blifvit upptaget. Inom kamrarne rönte dock detta

förslag enahanda öde som 1882. Andra Kammaren biföll det nemligen

utan votering, under det att Första Kammaren, med 62 röster mot 27,

förkastade detsamma.

Sedan dess har något förslag uti förevarande ämne icke förekommit

till behandling inom Riksdagen. Visserligen framlades af

Kongl. Maj:t uti en den 14 februari 1887 till Riksdagen aflåten proposition

ett förslag till ny tryckfrihetslag, jemväl innehållande ett

stadgande, enligt hvilket boktryckeri skulle få inrättas »i stad eller

köping, Konungen obetaget att tillåta inrättande af boktryckeri äfven

å annan ort», men till följd af Riksdagens upplösning förföll detta

förslag utan att hafva blifvit föremål för någon pröfning inom Riksdagen.

Af det vid omförmälda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden för den 14 februari

1887 inhemtas, att föredragande departementschefen, efter det han

erinrat om den af Riksdagen år 1870 i ämnet beslutade grundlagsändring

samt om de hufvudsakligaste af de skäl, som föranledt Kongl.

Maj:t att derå vägra sanktion, tillstyrkt Kongl. Maj:t att så mycket

gå Riksdagens en gång uttalade önskan till mötes, att det medgåfve6

att anlägga boktryckeri utan särskild! tillstånd i köpingar, samt med

Konungens tillstånd å de ställen på landsbygden i öfrigt, der Konungen

funne det kunna ske utan åsidosättande af den tillsyn, som åt

skrifters utgifvande borde egnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

Innan utskottet går att afgifva yttrande i förevarande fråga, vill

utskottet icke underlåta att framhålla, att utskottet vid behandlingen

af den föreliggande motionen äfven tagit i öfvervägande, huruvida

någon ändring borde vidtagas uti tryckfrihetsförordningen, utan att

denna grundlags samtliga bestämmelser underkastades en fullständig

revision; och ehuru det härvid synts utskottet vara synnerligen önskligt,

att en dylik revision af tryckfrihetsförordningen i dess helhet

kunde komma till stånd, har utskottet likväl ansett det nu icke vara

lämpligt att inlåta sig på ett så omfattande arbete, då någon utsigt

att under innevarande riksdag kunna fullborda detta icke förefunnits,

samt, euligt utskottets åsigt, en förändring uti nu ifrågavarande grundlagsstadganden

torde kunna genomföras, utan att störande inverka

på sammanhanget mellan tryckfrihetsförordningens bestämmelser i öfrigt.

Af den ofvan lemnade redogörelsen öfver behandlingen vid föregående

riksdagar af frågan om utsträckt rättighet att anlägga boktryckeri

synes, att konstitutionsutskottet, då yttrande i ämnet af

utskottet förut afgifvits, uttalat 6ig till förmån för en sådan utsträckning,

som nu af motionären förordas. Då, enligt utskottets åsigt, vigtiga

skäl förefinnas för medgifvande af större frihet uti förevarande hänseende,

anser utskottet sig böra i hufvudsak ansluta sig till motionärens

uppfattning i denna fråga. Det kan nemligen icke förnekas, att stadgandet

i 1 § 5 mom. tryckfrihetsförordningen, som förbjuder anläggande

af boktryckeri annorstädes än i stad eller inom ett afstånd derifrån

af högst en half mil, innefattar ett band på ett verksamt medel till

befordrande af en allmännare bildning och tillika en inskränkning uti

näringsfriheten. En utvidgning af ifrågavarande rättighet torde sålunda

endast utgöra eu följdrigtig tillämpning af de i vårt land gällande

vigtiga grundsatserna, att upplysningen bör i möjligaste mån spridas

till alla samhällsklasser och att hvarje näring bör befrias från de band,

som hämma dess utveckling. Med skäl torde äfven kunna påstås, att

behofvet af en förändring i motionens syfte allt mera tydligt gifvit sig

till k ännu. Många af landets köpingar och flera andra samhällen, som

till följd af de senaste årtiondenas lättade kommunikationer och lifligaro

näringsverksamhet uppstått, hafva numera nått en sådan utveckling,

att de i afseende å folkmängd, affärslif och betydenhet i öfrigt öfverträffa

åtskilliga städer inom riket. För dessa köpingar och samhällen

skulle rättigheten att anlägga boktryckeri otvifvelaktigt fylla ett verkligt

behof. Det torde nemligen icke kunna bestridas, att det för hvarje

ort af den betydelse som de nu omnämnda skulle medföra vigtiga fördelar,

om den beroddes möjlighet att hafva eu egen tidning, som icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

blott kunde meddela snabba underrättelser rörande ortens kommunala

och rättsliga angelägenheter samt bidraga till näringslifvets utveckling

Utan äfven vore i tillfälle att behandla de lokala spörsmål, hvilka för

trakten äro af särskildt intresse, men som ej kunna få någon tillfredsställande

behandling i de stora tidningarna eller ens i provinsblad,

utgifna på längre afstånd från orten i fråga. Många platser å landsbygden

hafva visserligen redan nu sådana, särskildt för dem afsedda

tidningar, men den omständigheten att dessa icke få tryckas annorstädes

än i stad, som kanske ligger mycket långt aflägset, förorsakar

naturligtvis både utgifvare och allmänhet så mycken tidsförlust och så

betydligt ökade kostnader, att ändamålet med dylika tidningar icke

till fullo ernås.

Beträffande den omfattning, i hvilken den ifrågasatta utsträckningen

må kunna medgifvas, anser utskottet, att det visserligen vore följdrigtigast

att förorda en sådan utsträckning af ifrågavarande rättighet,

som motionären föreslagit, men då af hvad förut blifvit aulördt tor$e

framgå, att det hufvudsakligen lärer vara köpingar och dermed jemförliga,

mera betydande orter, för hvilka nämnda rättighet kan sägas

vara af behofvet verkligen påkallad, samt det torde vara synnerligen

svårt att på ett tillfredsställande sätt i grundlagen bestämma beskaffenheten

af de orter, hvilka sålunda jemte köpingar kunna anses vara

i behof af tryckerier, har utskottet funnit det vara lämpligast, att

den förevarande rättigheten bestämmes på sätt Kongl. Maj:t uti ofvan

omförmälda, år 1887 till Riksdagen afgifna proposition föreslagit, biler

så, att det medgifves att anlägga boktryckeri i städer och köpingar,

samt att åt Konungen öfverlemnas att uppå skeende framställning

tillåta inrättande af boktryckeri äfven å annan ort. För frågans lyckliga

lösning torde detta äfven vara förmånligast, då ett förslag af sådant

innehåll kan antagas hafva bästa utsigt att vinna bifall både af Riksdag

och Kongl. Maj: t. Mot samma förslag torde nemligen icke med fog

kunna göras gällande de anmärkningar — afseende hufvudsakligen de

svårigheter, som å landet skulle vara förenade med tillsynen öfver

tryckeriverksamhetens utöfning — hvilka såväl inom Riksdagen som

af Kongl. Maj:t blifvit rigtade mot förut i ämnet framlagda förslag.

Visserligen innebär utskottets ofvannämnda förslag i någon mån en

inskränkning uti den nu medgifna rättigheten att på landet anlägga

boktryckeri inom en half mils afstånd från stad, men denna omständighet

torde icke kunna tillmätas någon betydelse i jemförelse med

fördelen af ett likformigt stadgande beträffande anläggning af boktryckerier

utom stad eller köping.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N.-o 19.

7

Den utsträckta rättighet i afseende å boktryckeriers anläggande-,

som nu af utskottet föreslagits, påkallar äfven förändringar uti vissa

andra af tryckfrihetsförordningens stadganden. Sålunda torde det behöfva

närmare bestämmas, under hvilken domstol de tryckerier skola

höra, som kunna komma att inrättas i köpingar och audra orter å landsbygden,

äfvensom huru med stämningstiden skall förhållas i mål

rörande sådana tryckerier. I förstnämnda hänseende anser utskottet

det vara nödvändigt, att alla tryckfrihetsmål, äfven sådana som röra

nu omförmälda tryckerier, böra behandlas vid rådstufvurätt, på det att

brott emot tyckfrihetsförordningen må kunna beifras med den skyndsamhet,

som är behöflig, för att icke verkan af anstäldt åtal må blifva

förfelad. Beträffande vid hvilken rådstufvurätt mål rörande tryckerier

å landet skola upptagas, föreslås i motionen, att detta skulle ske vid

rådstufvurätten i närmaste stad. Utskottet har emellertid, för att icke

genom ett sådant stadgande den oegentligheten skulle uppkomma, att,

till följd af föreskrifterna rörande anmälan om tryckeris inrättande eller

öfvertagande af annan eg are, Konungens befallningshafvande skulle

kunna få embetsåligganden att ombesörja å ort belägen utom länet,

funnit lämpligast vara, att mål rörande boktryckerier å landsbygden

handläggas af rådstufvurätten i närmaste inom länet belägna stad. Härjemte

har utskottet ansett nödigt, att åt de bestämmelser, som afse

dessa förhållanden, bör gifvas en sådan affattning, att deraf tydligen

framgår, under hvilken domstol de tryckerier höra, hvilka äro anlagda

i stad som lyder under landsrätt; och får utskottet i detta sammanhang

tillika hemställa, att hvad i § 5 mom. 6 tryckfrihetsförordningen förekommer

om tryckfrihetsmåls upptagande, »i Stockholm vid första allmänna

underrätt, i öfriga städer, der första och andra underrätt finnas,

vid den sistnämnda, akademiernas jurisdiktionsrätt, enligt deras konstitutioner,

dock oförkränkt», måtte utgå, såsom numera saknande all tilllämplighet.

Hvad angår stämningstiden i tryckfrihetsmål, synes den nu föreskrifna

tiden af åtta dagar vara i afseende å ort, som i allmänhet lyder

under landsrätt, väl kort, emedan fall skulle kunna förekomma, särdeles

i de norra orterna, då stämningens delgifvande inom nämnda tid vore

eu omöjlighet, och har utskottet derför ansett nödigt, att Stämningstiden,

då boktryckeri är beläget annorstädes än i stad, der rådstufvurätt

linnes, bestämmes till fjorton dagar.

I öfriga delar af tryckfrihetsförordningen anser utskottet annan

förändring i följd af den föreslagna utvidgade friheten att anlägga boktryckeri

icke erforderlig, än den, som i § 5 mom. 8 och 12 betingas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N.-o 19.

deraf, att chefen för justitiedepartementet eller hans ombud måste ega

rätt att, för erhållande af qvarstad å sådan skrift, som utgifvits från

tryckeri å landet, påkalla biträde af närmaste kronobetjent.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af ifrågavarande motion,

ville antaga att hvila till grundlagsenlig behandling

följande förändrade lydelse af nedanstående paragrafer

i tryckfrihetsförordningen:

T ryckfrihetsförordningen.

§

{Nuvarande lydelse:)

5:o) Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af

någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom Renligt

synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån af högst en half

mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges1 skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare

lyda under stadens rätt.

, Den ett nytt boktryckeri inrättar

— — — — innehåll och skrifart.

1.

{Föreslagen lydelse:)

5:o) Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af

någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom Renligt

synes, uti stad eller köping;

Konungen obetaget att tillåta inrättande

af boktryckeri äfven å annan ort.

Då boktryckeri anlägges å ort,

som lyder under landsrätt, skola i

alla mål, som boktryckningen röra,

boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare

och utgifvare lyda under rådstufvurätten

i närmaste inom länet belägna

stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar

— — — — innehåll och skrifart.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

9

§

[Nuvarande lydelse):

6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. I

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna underrätt; i öfriga

städer, der första och andra underrätt

finnas, vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstiden

vare i allt fall, ehvad tryckeriet

inom eller, på sätt nyssnämnda

§ utstakar, utom staden är beläget,

enahanda, och förhålles dermed, som,

om stämningstid i staden, lag säger.

Uppstår fråga om boktryckares eller

författares af en tryckt skrift tilltalande

eller hörande, böra han eller

de vid sådan rätt personligen till

svar stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

5.

[Föreslagen lydelse:)

6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptaga3 vid rådstufvur ätten i den

stad, der skrift, som föranledt åtal,

blifvit tryckt, eller, om den blifvit

tryckt å ort, som lyder under landsrätt,

vid rådstuf vur ätten i närmaste

inom länet belägna stad. Stämningstiden

vare åtta dagar, om boktryckeriet

är beläget i stad, der rådstufvurätt

finnes, men i annat fall fjorton

dagar. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, höra

han eller de vid rätten personligen

till svars stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beBih.

till Riksd. Vrot. 1895. 3 Sami.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad be12

Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

(.Nuvarande lydelse:)

läggas må, vare han eller det berättigad,

att i Stockholm, genom biträde

af öfverståthållareernbetet och

i öfriga städer samt orterna, medelst

skyndsam handräckning, som ej fårvägras

af den magistrat, hvarunder

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan

qvarstad erhålla; börande öfver förloppet

af qvarstadsförrättningen och

orsakerna dertill, samt i afseende

på den åklagade skriften, om och

huru många exemplar då ännu

finnas uti boktryckarens värjo, anteckning

trefaldt författas, hvaraf

den ena tillstädes chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud,

den andra magistraten och den tredje

boktryckaren. Magistraten vare

pligtig att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående

post, en afskrift af denna anteckning

till justitiekansleren insända. I

Stockholm varde samma anteckning,

genast eller sist inom nästföljande

dags utgång, till justitiekansleren

aflemnad. Justitiekansleren må

sedermera, i Stockholm inom åtta

dagar, och i landsorterna, allra sist

inom trenne veckor, efter det qvarstadeu

lagd blifvit, hafva hän vist

målet till vederbörlig domstol och

aktor förordnat, då domstolen, sist

inom åtta dagar, må pröfva, om

qvarstaden skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

eu månad häfven, eger boktryckaren

rätt, i enahanda ordning, som handräckning

af magistraten till qvarstadens

beläggande meddelad blifvit,

(.Föreslagen lydelse:)

läggas må, vare han eller det berättigad

att sådan qvarstad erhålla

meddelst skyndsam handräckning,

som ej får vägras af vederbörande

Konungens befallningshafvande, magistrat

eller kronobetjent; börande

öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt

i afseende på den åklagade skriften,

om och huru många exemplar då

ännu finnas uti boktryckarens värjo,

anteckning trefaldt författas, hvaraf

den ena tillställes chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud,

den andra magistraten i den stad,

under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet,

enligt § /, lyder, och

den tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig att, vid ansvar

såsom för embetsförsummelse, med

näst afgående post, en afskrift af

denna anteckning till justitiekansleren

insända. I Stockholm varde

samma anteckning, genast eller sist

inom nästföljande dags utgång, till

justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm,

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allra sist inom trenne

veckor, efter det qvarstaden lagd

blifvit, hafva hänvist målet till

vederbörlig domstol och aktor förordnat,

då domstolen, sist inom

åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden

skall eg a bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

en månad häfven, ege boktryckare

rätt i enahanda ordning, som handräckning

till qvarstadens beläggan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

11

(.Nuvarande lydelse:)

att fordra dess brytande, hvilket

icke vägras må, vid ansvar af embetets

förlust.

Chefen för justitie-departementet

— — — — — — — erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, Konungens befallningshafvande

och vederbörande magistrater

ovägerligen och vid ansvar biträda;

dock må--— inlemnad.

(Föreslagen lydelse:)

de meddelad blifvit, att fordra dess

brytande, hvilket icke vägras må,

vid ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet

— — —-----erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, vederbörande Konungens

befallningshafvande, magistrat

eller kronobetjent ovägerligen och

vid ansvar biträda; dock må--

inlemnad.

Stockholm den 3 maj 1895.

På konstitutionsutskottets vägnar:

0. BERGIUS.

Reservation er:

af herrar Alin, Gustaf Berg, Nyström och Helander, som anfört:

»I sitt memorial med förslag till ny tryckfrihetsförordning yttrade

konstitutionsutskottet vid 1871 års riksdag bland annat: »Ju friare

pressen är och ju större i följd deraf dess inflytande på det allmänna

tänkesättet, desto mera ligger det magt uppå, att den i regeringsformen

jemväl uttalade grundsatsen om skyldighet för den, som begått

brott genom tryckt skrift, att derför ansvara, inom den speciella tryckfrihetslagstiftningen

så genomföres och tillämpas, att lagen lemnar

samhället och dess medlemmar allt det skydd mot pressens missbruk,

man af den kan fordra. Sådana fordringar må visserligen icke sträckas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

derhän, att lagen skulle kunna helt och hållet förekomma missbruken

eller förebygga deras skadliga verkningar, men om det skulle visa sig,

att lagen hvilar på så origtiga principer, att den icke blott saknar

förmåga att på ett för den oförvillade rättskänslan tillfredsställande

sätt bestraffa missbruken, sedan de en gång framträdt, utan ock i icke

ringa mån bidrager att framkalla dem, så ligger häri utan tvifvel en

stark uppfordran till lagstiftaren att tillse, huru ändring i ett så beskaffadt

förhållande må kunna beredas. Anmärkningar af denna allvarsamma

art hafva esomoftast och i senare tider med stor styrka

rigtats mot de delar af tryckfrihetsförordningen, af hvilkas ändamålsenliga

affattning möjligheten att till förtjent straff befordra den verkliga

gerningsmannen vid ett begånget tryckfrihetsbrott väsentligen beror,

nemligen bestämmelserna om ansvarighet för tryckt skrifts innehåll och

om tryckfrihetsnämndens sammansättning.)) I sin redogörelse för dessa

anmärkningar framhöll utskottet, att bestämmelserna om ansvarigheten

för innehållet i andra tryckta skrifter än periodiska äro sådana, att

»det sannerligen icke fordras mycken förslagenhet för att med begagnande

af dessa lagens stadganden bringa det derhän, att den offentliga magten,

då ett tryckfrihetsbrott blifvit begånget, icke har annat val än att

straffa en oskyldig eller låta brottet blifva ostraffadt»; — att stadgandena

om ansvarigheten för periodiska skrifters innehåll äro sådana, att de

bidragit att framkalla »det för rättskänslan upprörande och i hvarje

annat civiliseradt samhälle okända förhållande, att gerningsmannen till

en begången förbrytelse kan köpa sig fri från straff och hvälfva detta

på en för förbrytelsen främmande, stundom alldeles otillräknelig person»;

— samt att bestämmelserna om sammansättningen af den nämnd, som i

tryckfrihetsmål har att i stället för domaren afgöra frågan om den tilltalades

skuld eller oskuld, äro sådana, att denna nämnd »icke motsvarar

de anspråk, som på en så vigtig institution kunna och böra

ställas.»

Samma dom som utskottet sålunda fälde öfver tryckfrihetsförordningens

stadganden om ansvarigheten för tryckt skrifts innehåll uttalades

i motiverna till 1887 års kongl. förslag till ny tryckfrihetslag, der

särskildt med anledning af tillämpningen af stadgandena om ansvarigheten

för periodiska skrifter yttrades följande ord: »Eu lag, som tillstädjer

eller rent af inbjuder till ett sådant för rättskänslan upprörande

handlingssätt, kan ej göra anspråk på det anseende och den helgd,

som borde tillkomma den, särskildt i dess egenskap af grundlag.»

»Men», heter det vidare i dessa motiv, »till en revision af tryckfrihetslagstiftningen

finnas äfven andra skäl. I fråga om straff för tryck
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

13

frihetsbrott, om vilkoren för idkande af boktryckerirörelse och bokhandel,

om åtalsrätt och rätt att belägga tryckt skrift med qvarstad,

om juryns sammansättning och reglerna för dess verksamhet samt

om rättegången i öfrigt i tryckfrihetsmål, äfvensom om vilkoren för

spridning här i riket af utländska skrifter och ansvar för dylika skrifters

innehåll lemnar lagen rum för allvarsamma anmärkningar. Dess uppställning

är synnerligen oredig. Åmnena förekomma blandade om hvarandra

på ett sätt, som gör uppfattningen svår och tillämpningen i hög

grad osäker och vacklande. Sjelfva språket afviker på ett ingalunda

lyckligt sätt från de öfriga grundlagarnes och från det i lagstiftningen

i allmänhet vedertagna.» —

En lag af dylik beskaffenhet bör icke få bestå längre, än alldeles

nödvändigt är. Utskottet har också förklarat en fullständig revision

af tryckfrihetsförordningen vara »synnerligen önskvärd», men då någon

utsigt att under innevarande riksdag kunna fullborda ett så omfattande

arbete icke förefunnits, har det inskränkt sig till att med anledning

af enskild motion utarbeta och framlägga förestående förslag till ändring

af § 1 mom. 5 och § 5 mom. 6, 8 och 12 i nu ifrågavarande lag. Då

detta förslag i sig sjelft är af tvifvelaktig fördel, då den förändring

det innebär i hvarje händelse är af mycket ringa betydelse i jemförelse

med dem, som tryckfrihetsförordningens grofva och för rättskänslan

upprörande brister bort mana utskottet att, då det vill beträda de

partiella reformernas väg, i första rummet föreslå, och då slutligen detta

förslags antagande snarare skulle vara egnadt att undanskjuta än att

påskynda den fullständiga revision af tryckfrihetslagen, som äfven enligt

utskottets mening är synnerligen önskvärd, så hafva vi ansett oss böra

mot framläggandet af detta förslag anföra vår reservation»;

af herr Elowson, som yttrat:

»Den af herr E. Olsson afgifna motion, n:o 100, afser ändring af

dels § 1, dels § 5 i gällande tryckfrihetsförordning. Genom den af

motionären föreslagna ändringen i § 1 skulle vinnas en utvidgning af

rätten att anlägga boktryckerier, i det att nämnda rätt skulle jemväl

förunnas landsbygden i samma omfång och samma mening som den

nu tillkommer stad.

Det förslag, som utskottet med anledning af motionen framstält

beträffande § 1, innehåller tre särskilda bestämningar. Genom den

första bestämningen skulle en utvidgning af friheten att anlägga boktryckerier

vinnas, enär rätten till sådan anläggning skulle blifva inom

köping lika ovilkorlig som inom stad. Den andra bestämningen åter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

skulle medföra en väsentlig inskränkning af en grundlagsenlig rättighet,

som i följd af tryckfrihetsförordningens stadgande tillkommer alla dem,

som äro bosatta inom en half mil från stad. Genom den tredje bestämningen,

enligt hvilken anläggning af boktryckeri på landsbygden

blefve beroende af Konungens pröfning, skulle rätten att utom stad

eller köping anlägga boktryckeri blifva blott vilkorlig.

Såsom af utskottets utlåtande synes, väcktes vid riksdagen 1865

—1866 förslag derom, att rättighet till anläggning af boktryckeri skulle

äfven beträffande landsbygden blifva ovilkorlig. För behandlingen af

nämnda förslag lemnar utskottet en öfversigt samt anför tillika, hurusom

den af Riksdagen år 1870 beslutade ändringen i 1 § 5 mom.

tryckfrihetsordningen icke vann Kong!. Maj:ts bifall.

Den af utskottet nu föreslagna bestämmelsen om utsträckning

till köpingar af den ovilkorliga rätten att anlägga boktryckeri står i

öfverensstämmelse med motionärens förslag och med de åsigter, som

Riksdagen år 1870 och jemväl 1881 omfattat. För min del biträder

jag nämnda bestämmelse. Deremot anser jag mig icke kunna medverka

till genomförande af den bestämmelsen, att alla de som bygga

och bo inom en half mil från stad skola beröfvas en dem i grundlagen

medgifven rätt. Utskottet har heller icke angifvit annat skäl för den

föreslagna inskränkningen af en grundlagsskyddad rätt än »fördelen af

ett likformigt stadgande beträffande anläggning af boktryckerier utom stad

eller köping».

Den tredje bestämmelsen i utskottets förslag, enligt hvilken inrättande

af boktryckeri på landsbygden skulle göras beroende af

Konungens pröfning, torde vara af beskaffenhet att icke böra vinna

Riksdagens godkännande. Med en vexlande uppfattning inom konseljen

af tryckfrihetens fördelar eller olägenheter skulle helt visst periodvis

följa benägenhet eller obenägenhet för boktryckeriers inrättande på

landsbygden. Under en period torde ansökningar derom temligen

undantagslöst beviljas, under en annan period åter systematiskt afslås.

Den af utskottet föreslagna ordalydelsen beträffande rätten till

anläggning af boktryckeri å landet synes kunna gifva anledning till

väsentligt olika tolkningar. Ansökning om boktryckeris anläggning

lär icke kunna helt opersonligt beviljas eu på landsbygden belägen

ort såsom sådan, utan skulle väl afse en på den orten bosatt person

eller der befintlig firma. När innehafvare!! af en eller annan anledning

upphör med sitt boktryckeri, så lär detta icke utan förnyad ansökan,

hvars beviljande är oviss, kunna öfvergå till annan person eller firma.

Med afseende derpå, att boktryckeri, som efter den ifrågasatta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

15

lagens antagande skulle komma att på landsbygden inrättas, sannolikt

icke blefve i allmänhet af särdeles stor omfattning, så synes det icke

vara erforderligt att dertill i hvarje särskilt fall påkalla Konungens

pröfning. Då man anser det ändamålsenligt, att aktiebolag af hvilken

storlek som helst kan komma till stånd utan Konungens sanktion, så

lär det vara minst sagdt oegentligt att såsom en ny bestämmelse i

grundlagen införa en dylik sanktion i fråga om anläggning på landsbygden

af ett boktryckeri huru litet som helst.

Då utskottet anser likformighet i de stadganden, som afse anläggning

af boktryckeri i stad och i köping vara en fördel, så vill det

synas, som skulle fördelen blifva ännu större, om likformigheten i berörda

afseende finge utsträckas till hela riket. Utskottet medgifver

ock, att en utsträckning af rättigheten att anlägga boktryckeri i den

omfattning, som af motionären föreslagits, vore följdrigtigast.

Utsigterna för ett bifall till motionärens förslag synas för närvarande

icke mycket lofvande. Men äfven om man af teoretiska skäl

ville genomföra detta förslag, så kunde väl boktryckerier utom stad

eller köping komma till stånd endast på vissa platser, der en större

befolkning är samlad på ett mera begränsadt område. Eu bland fördelarne

af eu sådan anordning, hvarigenom boktryckerier kunde på

landsbygden anläggas, vore tvifvelsutan den, att mindre lokaltidningar,

hufvudsakligen afsedda för de rättsliga och kommunala angelägenheterna

inom orten, kunde uppstå. Men för att detta skulle inträffa fordrades

för visso, att ett boktryckeri på landsbygden hade att för sitt bestånd

räkna på det intresse för intellektuel odling, som kunde inom en relativt

talrik befolkning vara att förvänta. För den skull kunde man förmoda,

att boktryckerier skulle på landsbygden anläggas endast inom vissa

större samhällen, exempelvis sådana som hade egen municipalförvaltning.

Inom sådana samhällen skulle ock den af tryckfrihetsförordningen föreskrifna

kontrollen beträffande tryckerier och deras publikationer utan

någon som helst svårighet kunna erhållas.

Af praktiska skäl skulle det af Riksdagen förut antagna och nu

af motionären upprepade förslaget om utvidgad frihet att anlägga boktryckerier

kunna vinna en god lösning, om rätten att på landsbygden

anlägga tryckerier blefve å ena sidan ovilkorlig såsom den nu är i stad,

men å andra sidan begränsad till köpingar och sådana samhällen, inom

hvilka ordningsstadgan för rikets städer är gällande.

Beträffande utskottets förslag till ändriugar i § 5 af tryckfrihetsförordningen

har jag icke något att invända.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

I öfverensstämmelse med dessa mina åsigter har jag ansett, att

utskottet bort hemställa, att Riksdagen, i anledning af herr E. Olsons

motion, n:o 100, ville antaga att hvila till grundlagsenlig behandling

följande förändrade lydelse af nedanstående paragrafer i tryckfrihetsförordningen:
-

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

5:o) Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af

någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom Renligt

synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån af högst en half

mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare

lyda under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar

— — — — innehåll och skrifart.

5:o) Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af

någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad

beskaffenhet eller vidd honom tjenligt

synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån, af högst eu half

mil eller uti köping eller uti samhälle,

inom hvilket ordning sstadgan för rikets

städer är gällande.

Då boktryckeri anlägges å ort,

som lyder under landsrätt, skola i

alla mål, som boktryckningen röra,

boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare

och utgifvare lyda under rädstufvurätten

i närmaste inom länet belägna

stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar

—--— innehåll och skrifart.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

17

§

Nuvarande lydelse.

6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvithet

den åklagade skriften utkommit, anlag

dt är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. I

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna underrätt; i öfriga

städer, der första och andra underrätt

finnas, vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstiden

vare, i allt fall, ehvad

tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnda

§ utstakar, utom staden är

beläget, enahanda, och förhålles dermed,

som, om stämningstid i staden,

lag säger. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

böra han eller de vid sådan

rätt personligen till svar stånda,

men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag

och särskilda författningar, uti allt

hvad genom detta förordnande icke

uttryckligen annorlunda stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud

sig befogad, att, på de grunder

för qvarstad å tryckt skrift, här

ofvan stadgade äro, förordna eller

äska, det någon skrift med qvar
Bih.

till Riksd. Prof. 1895. 3 Samt.

5.

Föreslagen lydelse.

6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid rddstufvurätten i den

stad, der skrift, som föranledt åtal,

blifvit tryckt, eller, om den blifvit

tryckt å ort, som lyder under landsrätt,

vid rddstufvurätten i närmaste

inom länet belägna stad. Stämningstiden

vare åtta dagar, om boktryckeriet

är beläget i stad, der rådstufvurätt

finnes, men i annat fall

fjorton dagar. Uppstår fråga om

boktryckares eller författares af en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

böra han eller de vid rätten

personligen till svars stånda, men

åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän jjag och

särskilda författningar, uti allt hvad

genom detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad be12

Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

Nuvarande lydelse.

stad beläggas må, vare lian eller

det berättigad, att i Stockholm, genom

biträde af öfverståthållare,embetet

och i öfriga städer samt orterna,

medelst skyndsam handräckning, som

ej far vägras af den magistrat, hvarunder

boktryckeriet, enligt § /, lyder,

sådan qvarstad erhålla; börande

öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt

i afseende på den åklagade skriften,

om och huru många exemplar då

ännu finnas uti boktryckarens värjo,

anteckning trefaldt författas, hvaraf

den ena tillställes chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud,

den andra magistraten och den tredje

boktryckaren. Magistraten vare

pligtig att, vid ansvar såsom för

embetsförsummelse, med näst afgående

post, en afskrift af denna

anteckning till justitiekansleren insända.

I Stockholm varde samma

anteckning, genast eller sist inom

nästföljande dags utgång, till justitiekansleren

aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allra sist inom trenne

veckor, efter det qvarstaden lagd

blifvit, hafva hänvist målet till

vederbörlig domstol och aktor förordnat,

då domstolen, sist inom

åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden

skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

en månad häfven, eger boktryckaren

rätt, i enahanda ordning,

som handräckning af magistraten

Föreslagen lydelse.

läggas må, vare han eller det berättigad

att sådan qvarstad erhålla

medelst skyndsam handräckning,

som ej får vägras af vederbörande

Konungens befallningshafvande, magistrat

eller kronobetjent; börande

öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt

i afseende på den åklagade skriften,

om och huru många exemplar då

ännu finnas uti boktryckarens värjo,

anteckning trefaldt författas, hvaraf

den ena tillställes chefen för

justitiedepartementet eller hans ombud,

den andra magistraten i den

stad, under hvilkens rådstufvurätt

boktryckeriet, enligt § /, lyder, och

den tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig att, vid ansvar

såsom för embetsförsummelse, med

näst afgående post, en afskrift af

denna anteckning till justitiekansleren

insända. I Stockholm varde

samma anteckning, genast eller

sist inom nästföljande dags utgång,

till justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i

Stockholm, inom åtta dagar, och i

landsorterna, allra sist inom trenne

veckor, efter det qvarstaden lagd

blifvit, hafva hänvist målet till

vederbörlig domstol och aktor förordnat,

då domstolen, sist inom

åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden

skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

en månad häfven, ege boktryckare

rätt i enahanda ordning, »om handräckning

till qvarstadens beläggan
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 19.

19

Nuvarande lydelse.

till qvarstadens beläggande meddelad

blifvit, att fordra dess brytande,

hvilket icke vägras må, vid

ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitie-departementet--—----erhållas.

Föreslagen lydelse.

de meddelad blifvit, att fordra dess

brytande, hvilket icke vägras må,

vid ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet

--— — — —--erhållas

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, Konungens befallningshafvande

och vederbörande magistrater

ovägerligen och vid ansvar biträda;

dock må---inlemnad.

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, vederbörande Konungens

befallningshafvande, magistrat

eller kronobetjent ovägerligen och

vid ansvar biträda; dock må--

inlemnad»;

samt af herr Johnsson, som ansett, att, då åtskilliga samhällen,

der ordningsstadgan för rikets städer tillämpas, såväl med afseende å

iuvånareantal som i merkantilt hänseende kunna vara af större betydelse

än en del mindre köpingar, utskottets förslag till ändrad lydelse

af § 1 mom. 5 tryckfrihetsförordningen bort hafva följande lydelse:

5:o) Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet

eller vidd honom tjenligt synes, uti stad eller köping eller samhälle,

inom hvilket ordningsstadgan för rikets städer är gällande; Konungen

obetaget att tillåta inrättande af boktryckeri äfven å annan ort.

Då boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt, skola i

alla mål, som boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare och utgifvare lyda under rådstufvurätt

en i närmaste inom länet belägna stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar---— innehåll och skrifart.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.