Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2

1895-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1895:2, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ankom till Riksd. kansli den 9 mars 1895, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om ändrad lydelse af § 48 regeringsformen.

Till konstitutionsutskottets behandling har hänvisats en inom Andra

Kammaren väckt motion, n:o 17, deri herr S. Palme hemstält, att Riksdagen

måtte antaga nedanstående förslag angående tillägg till § 48 regeringsformen

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

§ 48.

Konungens hof står under Dess enskilda styrelse; kunnande Han

häruti förordna som Honom godt synes. Alla beställningar vid Sitt hof

må Konungen efter behag tillsätta och derifrån afsätta, dock må officerare

i tjenst hvarken kunna till sådan beställning nämnas, ej heller eljest till

hoftjenstgöring användas.

Såsom skäl för sitt förslag anför motionären hufvudsakligen, att vid

många tillfällen yppat sig missnöje inom ganska vidsträckta kretsar af den

svenska arméns officerscorps i anledning af befordringar af personer, som

vid sidan af sin militära tjenst innehaft hoftjenst af en eller annan art,

samt rörande hvilka man funnit eller trott sig finna, att de just på grund

af sin ställning vid hofvet föredragits framför andra, mera berättigade men

detta företräde saknande kamrater. Den dubbla egenskapen af hofman och

militärer gåfve för öfrigt icke endast vid befordringar anledning till missnöje.

En hvar, som inom en officerscorps varit i tillfälle att på närmare

håll iakttaga en eller flere officerare med hoftjenst, torde hafva märkt

åtskilliga omständigheter, som icke kunde annat än betraktas såsom mindre

lämpliga. An kunde en dylik officer, derför att han skulle inträda i utöfning

af sin hofsyssla, icke beordras till en viss kommendering, hvartill

Bill. till Riksd. Vrot. 1895. 3 Sami. 2 Häft. (Näs 2 och 3.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

han eljest vore i tur. Än måste han midt under pågående vigtig tjenstgöring

af en kamrat afiösas, derför att han kallades till hoftjenst. Ej

sällan funnes inom corpsen osjelfständiga karakterer, som, beräknande att

deras kanske ännu till ock med i lägre grad stående kamrat, hofmannen,

dels vore förutbestämd att hastigt avancera och dels hade högstälda personers

öra, egnade honom en fjäsande uppmärksamhet, som ingalunda vore

för andan inom corpsen nyttig. Dessa och andra omständigheter gjorde att,

äfven utom befordringstillfällen, den dubbla egenskapen af hofman och

officer vore olämplig. Så länge missnöje inom armén rådde med dubbeltjenst

inom armé och hof, och sådant missnöje komme alltid att finnas,

så länge vore motionären ock på det lifligaste öfvertygad om, att det vore

i hög grad olyckligt för armén och för andan inom densamma, att officerare

i tjenst kunde utnämnas till befattningar inom Konungens hof. Med sådana

befattningar menade emellertid motionären ingalunda adjutanter, för så

vidt nemligen de sysslade med militär adjutanttjenst och icke med hoftjenst.

Konungen, den enligt § 14 regeringsformen sjelfskrifne högste

befälhafvaren öfver landets krigsmagt, måste i denna sin egenskap ega rätt

att till adjutanttjenst hos sig kalla och kommendera det antal officerare,

som han ansåge skäligt. Då de emellertid vore hos Konungen anstälde

endast i Konungens egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmagten, så

kunde deremot med all rätt fordras, att desse officerare icke blefve använda

i annat än verklig adjutanttjenst, med uteslutande af allt, som hörde till

hoftjenst, uppvaktning o. d. Samma vore förhållandet beträffande adjutanters

anställning hos de kungliga prinsarne, hvilka i och med detsamma

icke heller kunde hos sig få anstälde flere eller andre adjutanter än som

med deras innehafvande militära grad eller befattning inom krigsmagten

vore förenligt. Ett stadgande i nu antydt syfte, som för öfrigt vunne

ytterligare bekräftelse af snarlika bestämmelser i utlandet, särskildt Tyskland,

syntes slutligen motionären vara af vigt äfven ur konungamagtens

egen synpunkt.

Uti en likaledes inom Andra Kammaren väckt, till utskottet öfverlemnad

motion, n:o 156, har härjemte herr A. V. Ljungman hemstält,

bland annat, att såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling måtte

af Riksdagen antagas följande förslag till ändrad lydelse af ifrågavarande

§ i regeringsformen:

§ 48.

Konungens hof står under dess enskilda styrelse; kunnande han

häruti förordna som honom godt synes. Alla beställningar vid sitt hof

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

3

må Konungen efter behag tillsätta och derifrån afsätta; dock må med sådan

beställning icke förenas embete eller tjenst, hvarom i 28 och 32 §§ förmäles.

Utskottet, som till behandling i ett sammanhang förehaft ofvan omförmälda

båda förslag, af hvilka det i herr Ljungmans motion framstälda

åsyftar att få till stånd en bestämmelse uti förevarande hänseende af mera

omfattande natur än den af herr Palme föreslagna, finner väl, att ett förenande

af hoftjenst med civil eller militär beställning i statens tjenst möjligen

kan leda till vissa missförhållanden, särskildt med hänsyn dertill, att

en statens tjensteman, vare sig civil eller militär, genom hoftjenstgöring

kan komma att tidtals dragas från sin egentliga verksamhet, men då utskottet

håller före, att, för undvikande af nu antydda olägenhet, det icke

torde vara behöfligt, att någon särskild bestämmelse i grundlag införes,

och då för öfrigt en sådan ändring som den af motionärerna åsyftade skulle

kunna å sin sida medföra bestämda olägenheter, finner utskottet sig icke

böra tillstyrka någondera af de i förevarande motioner ifrågasatta grundlagsförändringar;

hvadan utskottet hemställer:

l:o) att herr Palmes motion n:o 17 icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda;

2:o) att herr Ljungmans motion n:o 156, i hvad

den afser ändrad lydelse af § 48 regeringsformen, icke

heller måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1895.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservationer:

af herrar Bergius och Restadius, som ansett, att motiveringen till utskottets

utlåtande bort hafva följande lydelse:

»Utskottet, som till behandling i ett sammanhang förehaft ofvan

omförmälda båda förslag, af hvilka det i herr Ljungmans motion framstälda

åsyftar att få till stånd en bestämmelse uti förevarande hänseende

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

af mera omfattande natur än den af herr Palme föreslagna, finner väl, att

ett förenande af hoftjenst med civil eller militär beställning i statens tjenst

möjligen kan leda till vissa missförhållanden, särskildt med hänsyn till

olägenheten deraf, att en statens tjensteman, vare sig civil eller militär,

genom hoftjenstgöring kan komma att tidtals dragas från sin egentliga

verksamhet, men då utskottet håller före, att, för undvikande af nu antydda

olägenhet, det icke torde vara behöfligt, att någon särskild bestämmelse i

grundlag införes, saknar utskottet anledning att förorda bifall till någondera

af de i förevarande motioner ifrågasatta grundlagsförändringar; hvadan

utskottet hemställer:»;

samt af herrar Ljungman, Boström, Elowson, Olsson i Maglehult, Vahlin,

Bengtsson, Gyllensvärd, Johnsson och Norman, som ansett, att utskottet

bort med anledning af motionerna i Andra Kammaren n:o 17 och n:o 156,

den senare i hvad den afser ändrad lydelse af § 48 regeringsformen, hemställa,

det Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag

till ändrad lydelse af § 48 regeringsformen att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 48.

Konungens hof står under dess enskilda styrelse;

kunnande han häruti förordna, som honom godt synes.

Alla beställningar vid sitt hof må Konungen efter behag

tillsätta och derifrån afsätta; dock må med hoftjenst icke

vara förenad anställning i statens tjenst.

Herr Dahn har velat tillkännagifva, att han ej deltagit i ärendets

behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.