Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om fjerdingsmäns tillsättande och aflönande.

1895-02-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1895:11, Utlåtande, i anledning af väckt motion om fjerdingsmäns tillsättande och aflönande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

I

N:0 11.

Ank. till Riksd. kansli den 15 februari 1895, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om fjerdingsmäns tillsättande

och aflönande.

I en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,.

n:o 116, anför herr O. Persson i Rinkabv: Gällande stadga om fjerdingsmän

den 1 juni 1850 medgåfve, att fjerdingsmansbestyret finge utgöras

omgångsvis mellan socknens hemmansegare. Detta kunde vara lämpligt på

en tid, då hvarje jordegare skulle vara besutten på sitt hemman, men så

vore icke förhållandet numera, då hemmantal kunde åsättas en huru liten

jordlott som helst. Om en kommun exempelvis bestode af sex hela mantal,

deraf fem egdes af en egare och det sjette af femtio olika egare, skulle

samma onus åligga eu hvar af dessa femtio små jordegare som den störe

jordegaren. Egaren till en liten jordlott vore ej sällan i sådana ringa omständigheter,

att han behöfde på andra håll söka arbete, men kunde då

tvingas att göra fjerdingsmanstjenst under ett år eller längre.

På grund häraf föreslår motionären: att Riksdagen, med upphäfvande

af författningen den 1 juni 1850 jemte dermed sammanhängande författningar

angående fjerdingsmäns tillsättande och aflönande på landet, måtte

förordna, att kommunalstämma hvar inom sin kommun eger att tillsätta

erforderligt antal fjerdingsmän för ett eller högst fem år i sänder, emot

ersättning, som stämman bestämmer, hvilken ersättning utgår efter samma

grunder, som om kommunalutskylder i allmänhet är eller kan varda föreskrifvet.

Bill, till Riksd. Prof. 1895. 7 Sami. 6 Höft. (N:o 11).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Ifrågavarande stadga af den 1 juni 1850 föreskrifver, att fjerdingsmansbefattningen

är ett menighetsbestyr, om hvars utgörande genom särskilt

antagen person och på kommunens bekostnad socknemännen inom

hvarje socken eller fjerdingsmansdistrikt kunna, om de vilja, öfverenskomma

för viss tid. Kommunalstämman utser i sådant fall fjerdingsman, hvars

lämplighet dock pröfvas af vederbörande kronofogde, som eger rätt att vägra

godkännande af valet. Der förening om fjerdingsmans anställande med bestämd

aflöning kan åvägabringas, skall, jemlikt kungörelsen den 20 april

1866, bidraget till denna aflöning utgå efter enahanda grund, som för kommunalutskylder

i allmänhet är föreskrifven. Om åter frälse-, kronoskatteoch

kronohemmans innehafvare besluta, att fjerdingsmansbefattningén bör

utöfvas omgångsvis mellan hemmanen, föreskrifver kungörelsen den 9 augusti

1851 (jfr kungörelsen den 23 augusti 1857), att bestyret fortfarande skall

dem sjelfva ensamt åligga.

Enligt gällande bestämmelser eger sålunda hvarje kommun rätt att för

viss längre eller kortare tid anställa aflönad fjerdingsman och bestämma beloppet

af den lön, som till honom skall utgå. Efter hvad utskottet försport,

hafva också ganska många kommuner inom vårt land begagnat sig

af denna rättighet, och det lärer endast mera undantagsvis förekomma, att

fjerdingsmanssysslan utöfvas i tur mellan församlingens hemmansegare.

Motionärens förevarande framställning åsyftar nu i främsta rummet

att få afskaffa dt det senare sättet för fjerdingsmannabestyrets utgörande.

Såsom motionären erinrat, lärer det ej kunna bestridas, att fjerdingsmannabestyret,

der det omgångsvis mellan hemmanen utgöres, kan vara orättvist

fördeladt och ofta biff ver synnerligen betungande för de små jordegarne.

De mångfaldiga göromål, delvis af ganska magtpåliggande beskaffenhet,

som enligt gällande författningar åligga en fjerdingsman, ställa ock

icke ringa anspråk på hans erfarenhet och duglighet, och det är att förutse,

att detta kraf kan bättre tillgodoses, om, såsom nu föreslagits, aflönade fjerdingsmän

anställas.

Ehuru utskottet sålunda finner motionärens framställning i nu förevarande

del värd att beaktas, finner utskottet sig icke kunna tillstyrka

bifall till motionen i den form, hvari densamma föreligger. Motionären

har nemligen föreslagit upphäfvande af 1850 års stadga i dess helhet och

således äfven de bestämmelser deri, som angå fjerdingsmans åligganden,

kronofogdes rätt att pröfva utsedd fjerdingsmans lämplighet o. s. v., bestämmelser,

mot hvilka motionären i motiven icke framstält någon erinran.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 3

Utskottet föranlåtes således att hemställa,

att Riksdagen i anledning af herr 0. Perssons motion

måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till bestämmelser i syfte att fjerdingsmannabestyrets

utgörande omgångsvis mellan hemmanen måtte

varda afskaffadt.

Stockholm den 15 februari 1895.

På lagutskottets vägnar:

E. von KRUSENSTJERNA.

Herr J. Anderson har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:43 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om fjerding smäns tillsättande och aflönande. s. 5 i texten