Utlåtande, i anledning af väckt motion om ersättning till nämndeman för biträde vid väg syn.
1895-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
LU 1895:20, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ersättning till nämndeman för biträde vid väg syn.
Dokumentets text
Lagutskottets Utlåtande N:o 20.
7
N:o 20.
Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1895, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ersättning till nämndeman
för biträde vid väg syn.
I en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling hänvisad
motion, n:o 18, anför herr Wittsell, med hvilken herrar Emil Olsson,
0. B. Olsson, Nils Svensson och Olof Persson instämt:
Enligt 35 § väglagen skola årliga vägsyner hållas af länsman med
biträde af två nämndemän antingen tidigt på våren eller sent på hösten,
och fjorton dagar före syneförrättningen kungöras dag och timme, när, hvar
och huru långt syn hålles å bestämd dag. Oftast vid denna tid af året
vore väder och väglag sådant, att fullgörandet af detta tvungna uppdrag ej
vore bland de angenämaste hvarken för syningsmän eller för dragarne, som
skulle fortskaffa dem. Då dessutom nämndemansbefattningen ej vore något
frivilligt uppdrag, som efter behag kunde mottagas, utan måste af den valde
viss tid fullgöras, ansåge motionären det vara med billighet och rättvisa
öfverensstämmande, att ersättning beviljades åt nämndemännen för vägsyner,
i synnerhet som nämndemansbefattningen vore nog betungande ändå. Och
då lagen ålade dem denna skyldighet, borde ersättningen härför äfven i lag
stadgas. A alla de ställen, motionären hade sig bekant, hade ersättning blifvit
beviljad åt vägstyrelsernas medlemmar för deras besvär, fastän detta vore
ett af fri vilja åtaget förtroendeuppdrag.
På grund häraf föreslås:
att Riksdagen behagade besluta, att sådant tillägg till 35 och 53 §§
väglagen göres, att nämndeman för biträde vid vägsyn må antingen varda
8 Lagutskottets Utlåtande N:o 20.
berättigad till ersättning derför enligt gällande resereglemente eller åtminstone
åtnjuta skjutsersättning.
Utskottet vill till en början erinra derom, att 1734 års lag föreskrifvit
skyldighet för nämndemän att deltaga i vägsyn, att sålunda den nya väglagen
genom ifrågavarande stadgande i 35 § icke ålagt nämnden något
ytterligare besvär utöfver hvad redan förut varit i lag stadgadt, samt att
ersättning till nämndemännen för utförande af det uppdrag, som enligt
förstnämnda lag till dem lemnats, icke varit medgifven.
Vid sådant förhållande och då utskottet med hänsyn till nämndemansbefattningens
hufvudsakliga karakter af förtroendeuppdrag anser det icke
vara lämpligt att föreslå ytterligare ersättning till nämndemännen utöfver
den, som genom särskilda författningar blifvit dem tillerkänd för vissa extra
förrättningar, föranlåtes utskottet hemställa,
att herr Wittsells ifrågavarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 mars 1895.
På lagutskottets vägnar:
L. ANNERSTEDT.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1895.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.