Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 22

1895-03-14 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1895:22, Lagutskottets Utlåtande N:o 22

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

1

i (fn- it

H/i:8! v-r'' : n-yl:-:i''it in ''V-. - vi.irU ''itu''-vIi

- 1 '' .. • . • ... 1 ‘ i J r r \ |.

i . ■ * 11;. ■ \. 1 jj; Il-jj? JO» l * / •; •; n ♦. v.-t, , t :ji » in JU;: i iY.) j

■r '' f «• •; s-, f . 4L, ; ... ,v ^^ \>

tefat-OOG S

N:o 22.

- .•'')''( •_ •''!• [■ ■ botibet) ''il?tUlt

Ank. till Riksd. kansli den 14 mars 1895, kl. 6 e. m.

; f. ..‘>i •! ■;;; .■! -• i i.MiJ »,:•>: rf} ;..;TVi1 f.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 11 §

i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862.

Frågan om begränsning af den kommunala rösträtten på landet har

vid innevarande riksdag å nyo bragts å bane i en af herr L. Eriksson i

Bäck inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 112, deri motionären

anför:

Af statistiska centralbyråns berättelse för år 1871 rörande den kommunala

rösträtten framginge, att i allt för många kommuner de stora

fyrktalen helt och hållet beherskade de mindre, utan någon möjlighet för

de senare att göra sig gällande, och sedan dess hade denna öfvervigt allt

mer ökats. Så t. ex. hade i nämnda berättelse högsta fyrktalet på en

hand i Stockholms län upptagits till 6,197, men hade nu för länge sedan

ökats till öfver 25,000. Motsvarande fyrktal för Yesternorrlands län hade

för flera år sedan ökats från 25,000 till 62,000, hvilket fyrktal tillkommit

ett sågverk i närheten af Sundsvall.

Af stor betydelse vore äfven, att antalet jordbruksfyrkar i hela riket

sedan längre tid stått i det närmaste stilla, under det öfriga slag af fyrkar

varit fortfarande stadda i en ofantlig tillväxt. Under 1880-talet hade

lull. till liiksd. Prof. 1890. 7 Samt. 12 Häft. (N:is 22, 23). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

nemligen jordbruksfyrkarne ökats för hela riket från 12,744,209 till

12,934,309 eller med allenast 1 ''/2 procent, under det samtidigt alla öfriga

fyrkar ökats från 7,374,075 till 10,832,122 eller med icke mindre än 47

procent. En enkel uträkning visade, att, om tillväxten under 1890-talet

blefve alldeles den samma, så skulle vid början af nästa århundrade vårt

lands jordbruksfastighet ega ett sammanlagdt fyrktal af 13,124,409 mot

14,290,169 fyrkar för alla öfriga kommunalt beskattade föremål. Detta

ville med andra ord säga, att äfven om förhållandet skulle ställa sig

något olika på skilda orter, så komme i det hela taget vid början af

1900-talet det svenska jordbruksintresset inom våra landtkommuner att

befinna sig i en ohjelplig minoritet gent emot de stora bolagens och penningeväldets

målsmän.

De faror, som från detta håll hotade vårt politiska och kommunala lif,

måste undanrödjas, innan det blefve för sent. Då det redan 1871 företrädesvis

vore i de kommuner, der jordbruksintresset läge under, som de

stora fyrktalen oinskränkt regerade, så kunde med visshet antagas, att

deras kommunala öfvermagt sedan den tiden högst betydligt ökats. Det

torde ej vara för mycket att antaga, att de 54 kommuner, der en enda

röstegande innehade mer än halfva röstetalet, liksom de 360 kommuner,

der två röstegande hvar för sig innehade mer än fjerdedelen af röstetalet,

sedan 1871 i det närmaste fördubblats.

Vid sådant förhållande vore det knappast rådligt att nöja sig med

den anspråkslösa begränsning af den kommunala rösträtten, som lagutskottet

upprepade gånger föreslagit, Andra Kammaren lika ofta antagit,

men Första Kammaren äfvenledes lika ofta afslagit. Flera gånger både

det blifvit offentligen påpekadt, att en begränsning af de högsta kommunala

röstetalen till en tiondedel af kommunens hela fyrktal skulle förblifva

utan all inverkan på 931 af rikets 2,354 landtkommuner eller nära två

femtedelar af hela antalet, medan en nedsättning af röstmaximum till en

tjugondedel likaledes skulle blifva utan verkan i 201 landtkommuner eller

nära en elftedel af hela antalet, m i ; A • .-b ;;

En annan grund måste således utfinnas för en kommunal rösträttsreform,

om denna skulle blifva tillräckligt kraftigt verkande. Det vore

svårt att uttänka en dylik reform, som följde en allmän regel och vore

fri från godtycke. Yigtigast vore dock, att den önskvärda reformen i så

hög grad, som omständigheterna vid dess genomförande tilläte, efter

rättvisa och billighet afvägde röstfördelningen mellan innehafvare af de

stora och de små fyrktalen, och så vidt möjligt utan att någondera parten

derpå blefve lidande.

De hittills föreslagna begränsningarna Vs, Vu, eller V20 af kommunens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

3

hela fyrktal hade alla det felet* att de verkade olika i olika kommuner

på samma fyrktal. Men för att en rösträttsreform skulle hafva någon

utsigt att blifva tillfredsställande, verksam och beståndande, måste den

vara så afpassad, .att den verkade lika på samma fyrktal öfverallt i landet

och på samma gång tillbörligt minskade de stora fyrktalens herravälde

öfver de små. Då emellertid i kommuner med relativt låga fyrktal ej

något så kalladt fyrkvälde torde förekommit, ansåge motionären, att fyrktal

till och med 100 borde bibehållas vid sitt fulla röstetal, hvarefter

ingen röstökning borde förekomma upp till 131 fyrk. Denna fyrkklass

af 30 fyrk ökades med 10 för att utgöra nästa fyrkklass upp till 171 fyrk

och erhölles derför 120 röster. Denna sista fyrkklass af 40 fyrk ökades

också med 10 för att utgöra nästa klass upp till 221 fyrk och motsvarade

då 140 röster o.|is. v. Hvarje röstklass borde utgöras af 20 röster, och

till föregående fyrkklass borde läggas 10 fyrk för att bilda efterföljande

klass, hvarigenom en progressiv ökning af det verkningslösa fyrktalet

åstadkommes.

t»s:j t : . I

På grund häraf föreslår motionären:

att Riksdagen för sin del måtte besluta, att § 11

i kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet

0 den 21 mars 1862, sådan denna paragraf lyder i kongl.

förordningen den 26 oktober 1888, måtte få följande

förändrade lydelse: .

. I'',,-;

Uji . 0b »''it * VbrJ

iso'' . I !.'',<• »§ 11.

oov 11 < o.>r v

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar rösti

egande åsätta fyrktal enligt nedanstående tabell.

Från och med 1 till och med 100 fyrk en röst för

hvarje fyrk.

och

med 101 till

och

med 130 fyrk

100

röster

»

131

»

170 »

120

»

»

171

»

220 »

140

»

»

221

»

280 »

160

»

»

281

»

350 »

180

»

»

351 :

»

430 »

200

»

■ ■ y>

431

520 »

220

»

»

521

»

620 »

240

»

»

621

»

730 »

260

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

Från och

med 731 till

och

med 850 fyrk 280

röster

851

»

980

»

300

» {

»

981

»

1120

»

320

»

i <»

1121

»

1270

»

340

»

T

»

1271

»

1430

»

360

»

>>

1431

»

1600

»

380

» • ;

»

1601

»

1780

»

400

»

: x ’! 11»

1781

1970

1 »

420

»

»

1971

»

2170

»

440

vf (t

»

> 2171

»

2380

460

»

2381

»

2600

»

480

»

»

2601 ■

»

2830

»

500

>

»

2831

»

3070

»t

520

»j;'' ■

»

3071

»

3320

y>

540

»

»

3321

tv

3580

y>

560

>x

»

3581

»

3850

»

580

»

»

3851

4130

»

600

»

»

4131

»

4420

»

620

»

i )!•»

4421

A »

4720

»

640

»

•:• rf

4721

»

5030

»

660

»

. »

5031

■ »

5350

»

680

»

5351

»

5680

»

700

»

»

5681

»

6020

»

720

»

»

6021

»

6370

»

740

»

»

6371

»

6730

»

760

»

.i i

6731

»

7100

»

780

»

7101

»

7480

»

800

»

>:

7481

»

7870

»

820

»

7871

»

8270

»

840

»

»

8271

»

8680

»

860

»

»

8681

»

9100

»

880

»

I »

9101

»

9530

»

900

»

»

9531

»

9970

»

920

»

»

9971

»

10420

940

»

»

10421

»

10880

»

960

»

»

10881

»

11350

»

980

»

»

11351

»

12000

»

1000

»

För öfver 12000 fyrk sker ingen höjning af röstetalet.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

Genom skrifvelse till Kongl. Maj:t den 9 maj 1894 har Riksdagen —

under erinran att den reform af den kommunala rösträtten, som vore af

behofvet påkallad, icke syntes kunna komma till stånd eller blifva af

någon längre varaktighet utan att föregås af en ny statistisk utredning

af hithörande förhållanden, samt att Kongl. Maj:t numera anbefalt verkställande

af en dylik utredning — framhållit önskvärdheten deraf, att

berörda statistiska utredning snarast möjligt blefve fullbordad, och förty

anhållit, att densamma om möjligt måtte så bedrifvas, att dess resultat

kunde framläggas inför påföljande års .Riksdag.

Då det vid nu angifna förhållande icke torde vara lämpligt, att Riksdagen,

innan den anbefalda utredningen egt rum samt Kongl. Maj:t framlagt

det förslag, hvartill densamma kan föranleda, fattar beslut i frågan, hemställer

utskottet,

att herr Erikssons motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1895.

På lagutskottets vägnar:

fli: .■ -»pv n .•i.iiimur/l ;.’imw" rf*• 1

«>’ •••■ ••• . >u • t»; 11 r in ■. ''■ Mot imf. fijj-jv

L. ANNERSTEDT. tf 1

i*;;;!null''!»-uva Um

•

In liv• il*f no;förn •:''(>? .; du.• K; > .c^rrtfrDdnd

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.