Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om arbetstiden i bagerier m. m. ■ !! J)**. 1‘ #< ‘ itVl i! . * >‘t 1''***

1895-04-18 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1895:34, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om arbetstiden i bagerier m. m. ■ !! J)**. 1‘ #< ‘ itVl i! . * >‘t 1''***

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

1

gm ur)

Hinn

■;j''1

ioJ*

:■). >.H

•AI

in gin

N:o 34.

ini-'' i''./t >.•; ulofe nbgidni inufJ7 tv* Hyll

Ank. till Eiksd. kansli den 18 april 1895, kl. 3 e. m.

ir‘,b; i i:: ''id A yrn:;. . -.tl utr.: ''■ ,,b^bi f . ?->d *vn«i/. :,''i

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om

arbetstiden i bagerier m. m.

■ !! J)**. 1‘ #< ‘ itVl i! . * >‘t 1''*** (t. !

I en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling hänvisad

motion, n:r 88, har herr Hedin föreslagit Riksdagen att för sin del

antaga följande förslag till

.''1 *• ; ,’i '' » ! i s * ‘ 1 i; • '' . , . ’’i [*''! >'' '' li S . - j ‘i i i ■ • 7 • i i i *

Lag

angående arbetstiden i bagerier, för försäljning arbetande s. k. hembagerier

samt konditorier, äfvensom restauranter och hotell, der bakning idkas.

§ I
Arbetstiden

inom Sveriges samtliga bagerier, sådana s. k. hembagerier,

hvilkas tillverkningar äro afsedda till försäljning, konditorier samt restauranteroch

hotell, der bakning idkas, får ej öfverskrida tolf timmar af dygnet.

§ 2.

Arbete å sön- eller helgdagar i andra fall, än de i nedanstående §§

omförmälda, förbjudes.

§ 3.

Arbetstiden begynner hvarje söckendag kl. 6 på morgonen och upphör

kl. 6 på aftonen, utom för ugnsbesättningen, som begynner 1—2 timmar

senare på morgonen och upphör 1—2 timmar senare på aftonen.

Bill. till llilcsd. l''rol, 1895. 7 Sami. 19 Häft. (N:o 34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

§ 4.

De så kallade förarbetena, hvartill hänföras degsättning och uppeldning

af ugnarna, begynner alla arbetsdagar tre timmar före den vanliga

arbetstiden, med rätt för de arbetare, som dermed äro sysselsatta, att åtnjuta

ledighet från arbetet tre timmar före den öfriga arbetspersonalen.

§ 5.

I arbetstiden äro i hvarje fall inräknade behöfliga mat- och rasttider,

hvilka sammanlagda skola utgöra två timmar pr dygn.

§ 6.

Då Maria; bebådelsedag infaller å måndag under fastan, är arbete äfven

under denna dag tillåtet.

§ 7.

Långfredagen räknas som vanlig arbetsdag.

§ 8.

Vid två eller tre omedelbart på hvarandra inträffande helgdagar kan

arbetstiden utsträckas intill 14 timmar å helgdagsaftonen med början kl.

4 på morgonen.

I händelse tre sön- och helgdagar följa omedelbart på hvarandra, kan

arbete ega rum äfven å tredje dagen.

§ 9.

Då julafton infaller å söndag, kan arbete å denna dag ega rum, dock

må i sådant fall arbete å annandagen ej förekomma.

§ 10.

Arbete å söndag är äfven tillåtet, då julafton infaller på måndag.

§ Il
Arbetstiden

får ej i något af de fall, som §§ 6, 7, 8, 9 och 10 omförmäla,

undantagandes det som nämnes i första stycket af § 8, öfverskrida

tolf timmar pr dygn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

3

§ 12.

öfverträdelser af ofvanståendc bestämmelser straffas med böter från

tio intill tvåhundra kronor, hvilka tillfalla kommunen.

§ 13.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1896.

Angående tillkomsten af ifrågavarande lagförslag erinrar motionären,

att Stockholms bageriarbetare under nästlidet år tillsatte en komité, åt

hvilken uppdrogs att utarbeta ett förslag till lag om begränsning af arbetstiden

i bagerier m. m. Sedan komitén fullgjort nämnda uppdrag och det

af komitén upprättade förslaget å ett med Stockholms bageriarbetare utlyst

möte blifvit godkändt, hade förslaget tillstälts såväl bageriarbetare som

vederbörande arbetsgivare i landets olika delar med anmodan att, om de

gillade förslaget, med sina namnunderskrifter å för ändamålet utdelade

listor tillkännagifva sitt instämmande deri. Nära 1,400 arbetare och 34

arbetsgivare förklarade sig gilla förslaget, hvilket vore lika med det af

motionären framlagda förslag, som dock derutöfver innehölle en bestämmelse

om tiden för lagens trädande i kraft.

Motionären anför vidare:

Under den långvariga arbetsinställelse, som bageriarbetarne i hufvudstaden

företogo försommaren 1890, torde för första gången i vårt land

allmänhetens uppmärksamhet hafva blivit i någon mån allvarligt rigtad

på de inom bageriyrket rådande svåra missförhållandena af flerfaldig art.

Det vore icke tvifvelaktigt, att vid denna strejk den allmänna meningen,

i följd af de då vunna upplysningarna om bageriarbetarnes belägenhet,

stälde sig på de strejkandes sida. Samma år lät Stockholms helsovårdsnämnd

verkställa en undersökning af 101 bagerier med ett uppgivet antal

arbetare af 706. Af sundhetsinspektörens redogörelse för denna undersökning,

som särskildt gälde de inom bagerierna befintliga arbetarelogementen

(156 boningsrum för 706 arbetare), både helsovårdsnämnden (Berättelse

till medicinalstyrelsen för år 1890, sid. 26—29) offentliggjort ett

sammandrag, hvaraf bland annat inhemtades,

beträffande bostadslägenheternas storlek, att utrymmet i regel vore

alldeles för litet, i ty att den af helsovårdsnämnden år 1885 för lägsta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

klassens hotell faststälda, »ytterst billiga» fordran, att icke flere personer

i samma rum finge inhysas, än att på hvarje person komme en rymd af

minst 10 kubikmeter, endast uppfyldes »för en mindre del af bageriarbetarnes

bostäder», der »vanligtvis» funnes blott 5—8 m:s3 luftrum för

hvarje person, ja stundom endast 3,5 å- 4 m3 för person,»

att bostädernas snygghet, ehuru vid undersökningen fordringarna i

detta hänseende »stälts mycket låga», på »många ställen varit allt annat

än tillfredsställande»; att rengöring i vissa bostäder »säkerligen icke på

långa tider ifrågakommit»; och att skurning af golfvet en gång i månaden,

som syntes vara regel, vore otillräcklig; att de anstalter, som befunnits

vidtagna för att bereda arbetarne tillfälle att tvätta sig och göra sig rena,

innan de ginge till sitt arbete, endast undantagsvis kunde gillas, och att

»i de flesta fall inga anstalter funnos vidtagna för att arbetarne må kunna

hålla sig rena»,

att bostädernas läge mycket ofta vore olämpligt, i det att de stode i

direkt samband med bagerierna; att till uppvärmning af bostäderna på

ej få ställen begagnades »hettan från bageriet»; att för ventilation af bostäderna

»i allmänhet inga åtgärder funnos vidtagna»; att sängarnes anordning,

stundom ända till 3 ofvanpå hvarandra med högst obetydligt

utrymme mellan dem, äfvensom användandet af tvåmanssängar måste anmärkas

såsom otj enliga,

att arbetstiden i allmänhet vore oskäligt lång, och att »flere minderårige

arbetare påträffats, som sysselsatts med nattarbete och som arbetat

lika länge som de fullvuxna»,

att hvad vidkomme bagerilokalerna, dessa i allmänhet icke obetydligt

förbättrats sedan näst föregående undersökning (1881), men att anledning

till anmärkningar i flere fall förekommit, och att »större snygghet och

renlighet» tarfvades i bagerier, i förvaringsrum och på gårdarne.

Med anledning af hvad sålunda kommit till helsovårdsnämndens kännedom,

tillstälde nämnden följande år samtlige bageriidkare ett cirkulär,

innefattande »råd och anvisningar» jemte erinran att, der dessa innefattade

»förbud eller minimifordringar, och vid förnyad undersökning skulle befinnas

icke vara iakttagna», nämnden komme att mot de felande vidtaga

de åtgärder, hvartill gällande helsovårdsstadga kunde föranleda (cirkuläret

återfinnes i nämndens berättelse till medicinalstyrelsen för år 1891, sid.

16—17).

Af helsovårdsnämndens nästföljande berättelse, för år 1892, inhemtades

(sid. 26) att »vid förnyad inspektion af bagerierna visat sig, att så godt

som inga åtgärder vidtagits med anledning af det i förra årets berättelse

meddelade cirkuläret till bageriidkarne, men att nämnden endast mot fem

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

af dessa, »hvilkas arbetarelogement lemnade mest öfrigt att önska», vidtagit

den åtgärden att förbjuda inlogerande af arbetare i de gamla bostäderna,

derest ej inom förelagd tid vissa förbättringar inom dem verkstäldes.

Om än några smärre förbättringar sedan år 1890 vidtagits och detta

i följd af den arbetsinställelse som då egde rum, syntes tillståndet i det

väsentliga vara oförändradt och torde ej i hufvudsak kunna blifva annorlunda,

så länge det nuvarande arbetssystemet ej i grund förändrades.

Nattarbetet, som tvingade arbetarne att bo å arbetsstället och beröfvade

dem eget hem, vore den missförhållandenas egentliga rot, mot hvilken en

reform företrädesvis måste rigtas.

Till stöd för förevarande framställning åberopar motionären ytterligare,

hvad de af Stockholms bageriarbetare utsedde komiterade i eu till motionären

öfverlemnad skrift anfört angående åtskilliga förhållanden inom

bageriyrket.

Komiterade anföra sålunda hufvudsakligen följande:

Lärotiden för yrkets arbetare började vanligen vid lo till 16 års ålder,

stundom äfven tidigare. Arbetstidens längd för lärlingen vore betydligt

större än för den vuxne eller försigkomne arbetaren, alldenstund det ålåge

lärlingen att vid den vanliga arbetstidens slut verkställa bageriets rengöring

samt besörja bageriinventariernas iordningställande för påföljande

bruk. I småstädernas bagerier, der inga drängar funnes anstälda, tillkomme

arbete äfven utom arbetslokalen, såsom bärning eller upphissande till förvaringsplatser,

vanligen på vinden, af mjöl och öfriga för handteringen

behöfliga varor. Det vore sjelfkärt, att, då detta sistnämnda arbete, hvari

äfven de vuxne arbetarnes deltagande påfordrades, ofta måste verkställas

under den för hvila afsedda tiden, arbetaren tvingades att redan uttröttad

inställa sig till arbete under en redan i och för sig oskäligt lång arbetstid.

Vanligen (dock alltid med samma arbetspersonal) indelades arbetstiden

i tvenne skift. Mellan de båda arbetsskiften inträffade en så kallad

»halt», afsedd till softid och hvars längd i hvarje fall vore beroende af

arbetsgivare^ godtycke. I fråga om arbetstidens indelning rådde dock

någon skilnad mellan Stockholm och öfriga städer.

Sålunda vore hvilotiden i vanligaste fall för bageriarbetarne i hufvudstaden

vid det ena skiftet förlagd till eu del af efternatten, från kl. 1 ''1

till 4, eller från 1 till 5, eller från 2 till 6; dock inträffade, att denna

softid inskränktes till 2 timmar eller till och med till 1 timme. För det

andra arbetsskiftet vore den förlagd från kl. 11, 12, 1 på dagen till respektive

kl. 4, ö, 6, hvilken softid måste afbrytas för middagsspisning. Under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Latjut skottets Utlåtande N:o 34.

hela fastan fortginge arbetet utan nämnvärdt uppehåll från måndagsmorgonen

kl. 4 till fram på tisdagseftermiddagen.

I de större landsortsstäderna arbetades på många ställen hela natten

till fram emot kl. 4 eller 5 på morgonen, hvarefter inträdde en »halt»

på 2 till 3 timmar, som dock ofta ansenligt inskränktes genom bakning

af småbröd. Derefter påginge arbetet en större eller mindre del af dagen.

I de mindre städerna arbetades mestadels halfva natten, efter kl. 12

till kl. 6 pa morgonen. Efter en kortare »halt», hvarom gälde samma

anmärkning som nyss gjordes, arbetades å nyo under återstoden af dagen.

A manga ställen arbetades oafbrutet från kl. 12 midnatt mellan fredag

och lördag till sent på lördagsqvällen.

Om bagerierna i hela landet gälde, att vid de större högtiderna arbetet

så godt som oafbrutet fortsattes i flera dygn.

Det måste vara uppenbart för en hvar, som allvarligt eftertänkte, hvilka

verkningar sådana arbetsförhållanden måste orsaka och huru ytterst nödvändig

lagstiftningens hjelp i förevarande fall vore. Den långa arbetstiden hade

härvidlag bragt arbetarne i ett läge, der de fullständigt utestängdes från

möjligheten att genom egen kraft med organisationens medel förbättra

sin ställning. För kunskapers inhemtande, för tillvaratagande af egna

angelägenheter, för familjelif saknades tid. Hela tillvaron blefve för arbetaren

ett oafbrutet slafveri i detta ords bokstafliga mening. Fullständigt

prisgifven åt ett ytterligt, öfver ordinära menskliga krafters mått ansträngande

arbetes alla vådor, försjönke arbetaren i både moralisk och

fysisk förslappning.

Fn begränsning af arbetstiden skulle i betydlig grad förbättra bageriarbetarnes

vilkor samt ställa dem i jembredd med öfriga yrkesarbetare.

Dem skulle derigenom beredas möjlighet att genom deltagande i samhällslifvet

höja sin klass och sitt yrke till en högre ståndpunkt, än under nuvarande

förhållanden vore tänkbart. Och äfven allmänhetens intressen

skulle bättre tillgodoses, då bättre ordning och större noggrannhet i arbetet

kunde iakttagas. Här läte sig ett vigtigt arbetareintresse lätt förenas med

allmänhetens fördel och billiga anspråk.

Komiterade fästa vidare uppmärksamheten på åtskilliga missförhållanden

inom bageriyrket, som uppstode i följd af det nuvarande arbetssystemet.

Af den här ofvan lemnade redogörelsen angående arbetstiden, anföra

komiterade, framginge, att arbetarne hufvudsakligen vore fria från arbete

under dagen, då lif och rörelse rådde, ej minst i en bagaregård, särskildt

en större sådan, der ^transport af bröd försigginge närmare hela dagen,

hvarigenom mycket buller uppstode, hederligt för hvila och sömn, helst

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

när sofrummen, såsom på en stor del ställen vore fallet, stode i förbindelse

med bageriet. Det torde lätt inses, att arbetaren med den knappa

softiden och oupphörligt störd under sömnen ej kunde på långt när få den

behöfliga hvilan.

På de flesta ställen vore sofrummen osnygga och osunda, i det att

lokalerna vore till sin beskaffenhet dåliga, allt för många personer i dem

inrymdes, samt städningen vore otillräcklig.

På ej få ställen uppvärmdes sofrummen endast genom den luft, som

dit komme eller inleddes från bageriet, så att under den kalla årstiden

värmen vore otillräcklig, medan hettan vore odräglig under den varma

årstiden.

Tvättställ eller kommoder vore sällsynta; vanligen finge arbetarne

tvätta sig i kärl, som användes vid bakningen.

På många ställen serverades maten i bageriet, der hvar och en finge

söka sig sittplats hvar han kunde, å bord, tråg o. s. v. Ofta vore maten af

underhaltig beskaffenhet.

Ett af det nuvarande systemets sorgligaste missförhållanden vore, att,

när arbetaren hunnit 35 till 40 år, arbetsgifvaren funne honom vara för

gammal. Den alltför hårdt anlitade arbetskraften hade börjat svika personer,

som väl eljest skulle anses vara i sin bästa ålder. Då finge den i

förtid utslitne vika för yngre personer med ännu oförsvagade krafter; den

afskedade medelålders mannen finge ofta tillbringa långa tider på sjukhuset,

hade svårt eller omöjligt att förskaffa sig annat arbete, folie kommunen

till last eller hamnade på en försörjningsinrättning.

Den långa arbetstiden, som nödgade arbetaren att bo å arbetsstället

och hindrade honom att hafva ett verkligt eget hem, afhölle de flesta från

att stifta familj.

I bagerifacket förekomme flere slag af yrkessjukdomar, hvartill dels

sjelfva arbetets beskaffenhet, dels lokalernas helsofarlighet vore orsaken.

Såsom de mera vanliga kunde nämnas bråck, hvilket härledde sig af för

mycket stående och lyftning af svåra tyngder, samt bröstsjukdomar och

magkatarr; och få vore de inom bageriyrket, som uppnådde någon hög

ålder.

Motionären har vidare lemnat en redogörelse dels beträffande de lagstiftningsåtgärder

i detta ämne, hvilka vidtagits i Tyskland och Norge, dels

ock angående de i åtskilliga utländska lagar förekommande bestämmelser

om arbetstidens inskränkning, hvarjemte vid motionen såsom bilagor fogats

ej mindre ett inom förstnämnda land framstäldt förslag till lag angående

arbetstiden i bagerier än äfven ett af de utaf bageriarbetarne utsedde

komiterade upprättad t sammandrag, innehållande uppgifter om arbetstiden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

inom olika bagerier i landet m. m.; och tillåter sig utskottet att i dessa

hänseenden hänvisa till hvad motionen och dervid fogade bilagor innehålla.

Utskottet har visserligen icke kunnat ingå i någon uttömmande granskning

af de detaljuppgifter rörande förhållandena inom bageriyrket, som

förekomma i de af motionären framlagda och åberopade uttalanden från

representanter för arbetare inom berörda yrke; och skrifvelser, hvilka till

utskottet öfverleinnats från arbetsgifvare inom yrket, innebära, att dessa

uppgifter skulle i åtskilliga hänseenden tåla jemkning, men hvad i allt fall

såsom ostridigt qvarstår, har icke kunnat undgå att bibringa utskottet

öfvertygelsen om önskvärdheten af lagstiftarens ingripande i syfte att för

en vigtig gren af näringslifvet på ett betryggande sätt ordna förhållandet

mellan arbetsgifvare och arbetare, och utskottet vågar, med stöd af erfarenheten

från länder med en mer eller mindre fullständigt genomförd skyddslagstiftning

i detta ämne, hysa den förhoppning, att jemväl i vårt land en

dylik lagstiftning, afpassad efter våra förhållanden och omfattad med förtroende

af såväl arbetsgifvare som arbetare, skall komma att utöfva en

fördelaktig inverkan på förhållandena inom det yrke, densamma afser.

Att emellertid i frågans nuvarande skede, och innan tillfälle beredts arbetsgifvarne

inom yrket att i större utsträckning, än hittills skett, yttra sig i

ämnet och framställa sina önskningar, tillstyrka antagandet af ett fullständigt

lagförslag, hvars detaljbestämmelser synts utskottet i flera afseenden

tarfva förbättring, har utskottet icke kunnat finna tillrådligt, utan har utskottet

ansett sakens framgång bäst främjas derigenom, att frågan i hela

dess omfattning bringas under regeringens ompröfning.

Utskottet har visserligen hyst någon tvekan, huruvida, vid det förhållande

att frågan om en skyddslagstiftning af mera omfattande art på

initiativ af annan motionär för närvarande föreligger till Riksdagens afgörande

— utskottet åsyftar härmed en inom Andra Kammaren af herr

F. Berg väckt motion, n:o 144, om ordnande af förhållandet mellan arbetsgifvare

och arbetare beträffande reglering af arbetstiden, i anledning af

hvilken framställning Andra Kammarens första tillfälliga utskott hemstält

om aflåtandet af en skrifvelse till Kongl. Maj:t af innehåll, berörda utskotts

utlåtande, n:o 6, utvisar, och hvilken hemställan af Andra Kammaren

bifallits, men ännu icke varit föremål för behandling af medkammaren

— frågan om en skyddslagstiftning för ett visst yrke lämpligen borde

göras till föremål för ett särskildt uttalande från Riksdagens sida, men

denna betänklighet har utskottet låtit fara i betraktande deraf, att de sär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

llSOm 0nek1;^ utmJärka bageriyrket, synts utskottet

k r jb'' . pa.ka la särsklld utredning utan afvaktan på den mera

omfattande utredning, herr Bergs motion afser, och hvilken antagen

kommer att kräfva en längre tid, innan den hinner fullbordas.

Utskottet hemställer följaktligen,

att Riksdagen, i anledning af herr Hedins i ämnet

väckta motion, måtte i skrifvelse till Kongl. Makt anhålla,

. att Kongl. Maj:t ville efter verkstad utredning

taga i öfvervägande, om och i hvad mån lagbestämmelser

angående arbetstiden för arbetare i ba^eriyrket må

vara erforderliga och derefter för Riksdagen framlägga

det. förslag, hvartill den verkstälda utredningen kan föranleda.

Stockholm den 18 april 1895.

På lagutskottets vägnar:

E. von KRUSENSTJERNA.

reservation

A af h®rraf Fr°b*r9> C. H. Lundström, Pehr sson, Trägårdh, Tham och

/ ene Bonde, hvilka ansett, att motionen bort af utskottet afstyrkas.

Herrar L. O. Larsson, C. F. Pettersson, J. Anderson, Erickson och

Näslund hafva begärt fa här antecknadt, att de icke deltagit i ärendets

behandling inom utskottet. s

llih. till Rilcsd. Prat. 1830. 7 Sami. 7.9 Af,t.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.