Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Riksdagens beslut angående uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen jemte riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt för riksbanken.

1895-04-25 · 52 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 49 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1895:5, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Riksdagens beslut angående uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen jemte riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt för riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Rikad. kansli den 26 april 1895, kl. 11 f. ni

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Riksdagens

beslut angående uppförande å Helgeandsholmen

af nya byggnader för Riksdagen jemte riksgäldskontoret

och justitieombudsmansexpeditionen samt för riksbanken.

Med anledning af en inom Riksdagen gjord framställning beslöt

1888 års Riksdag,

l:o) att för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen

samt af riksbanken må uppföras tvenne

skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen;

2:o) a) '' att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags-

och riksbankshus, hvaruti ingå dels den för uppförande af nytt

riksdagshus bildade fonden, uppgående med räntor till 2,900,000 kronor,

dels de till nytt hus för riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af

sådana medel i riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla

sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under 7 års tid årligen

ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, hvarigenom

denna byggnadsfond uppbringas till en totalsumma af 6,405,000

kronor; samt

b) att af nyssnämnda 1,750,000 kronor på extra stat för år 1889

anvisa 250,000 kronor;

Bih. till Riksd. Prot. 1895. 4 Sami 2 Afd. 4 Höft. (N:o 5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och B a nhoutskolleis Utlåtande N:o 5.

3:o) att af denna byggnadsfond må utgå:

a) till uppförande af ett nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande

eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa af

högst 1,070,000 kronor;

b) till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra

artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen

n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor; samt

c) till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen

i Norrström högst 280,000 kronor;

4:o) att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt

platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden åsterstår,

sedan de under punkt 3:o) upptagna kostnader derifrån afdragits, eller

i rund summa 5,000,000 kronor;

5:o) att de besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbeloppen,

hvilka otvifvelaktigt kunna åstadkommas genom goda anordningar

och ett sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, må till statskassan

återföras;

6:o) att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmägtiges

och.fullmägtiges i riksgäldskontoret försorg upprättade och

af dem gillade ritningar;

7:o) att artilleriplanen eller den del af artillerigården, som är

belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom

erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne må, efter afrödjande

af det å artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras

för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kongl. Maj:t att,

för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallsanläggningen, med

Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet erforderliga

jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid artilleriplanen

eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del

af myntverkets till gata afsedda tomt;

8:o) att Riksdagens och riksgäldskontor^ nuvarande hus må

efter Riksdagens och riksgäldskontor^ afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka

sakna egen lokal; samt

9:o) att nuvarande vagnsskjulet i qvarteret Beridarebauan må försäljas

och de inflytande medlen ingå till statsverket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats och BankoutsJcottets Utlåtande N:o 5. 3

Vid innevarande Riksdag hafva väckts och till behandling af

sammansatta stats- och bankoutskottet öfverlemnats nedan nämnda motioner

om ändring i ofvahstående riksdagsbeslut, nemligen:

l:o) Motion n:o 27 inom Första Kammaren af herr E. Fränekel,

med hemställan,

att, under förutsättning det Stockholms stad lemnar sin medverkan

för frågans lösning, Riksdagen må så till vida ändra sitt år 1888

fattade beslut om uppförande af nya riksdags- och riksbankshus, att

endast det senare af dessa hus må förläggas å Helgeandsholmen, och

att frågan om riksdagshuset afgöres i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det ena eller andra af ofvannämnda tre arkitekters förslag, dock

helst enligt det alternativ, som afser en om- och tillbyggnad af riksdagshuset

på dess nuvarande tomt; samt att Riksdagen må fatta de

öfriga beslut, som af en dylik ändring i 1888 års beslut föranledas, och

meddela sina fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret erforderligt

uppdrag att gå i författning om verkställigheten enligt de förändrade

bestämmelserna.

Till stöd för denna hemställan anföres i motionen följande:

»Att en motion ännu en gång framkommer, som afser en ändring

i det af 1888 års Riksdag fattade och sedermera af Riksdagen genom

afslag å väckta ändringsyrkanden vidhållna beslutet om uppförande å

Helgeandsholmen af nya byggnader för såväl Riksdagen som riksbanken,

beror derpå, att denna fråga numera kan antagas komma att inträda i

ett väsentligen förändradt läge, om Stockholms stad skulle vara sinnad

att lemna en viss medverkan för frågans lösning, under förutsättning

att endast riksbankshus uppfördes å holmen. Förslag om en dylik medverkan

från stadens sida är nemligen väckt hos Stockholms stadsfullmägtige

genom en af elfva fullmägtige undertecknad motion, som

redan undergått förberedande behandling inom drätselnämndens första

afdelning och fullmägtiges beredningsutskott, från hvilka båda myndigheter

föreligga utlåtanden, hvari, om än i något olika form, tillstyrkas

åtgärder i det syfte motionämrna afse. Inom några dagar skall ärendet

förekomma till afgörande hos stadsfullmägtige, och för att med säkerhet

bereda tillfälle för Riksdagen att taga under pröfning det erbjudande,

som kan komma att göras från staden, har det synts mig påkalladt

att i ämnet väcka motion inom den lagstadgade motionstiden.

Dertill föranledes jag äfven af det förhållandet, att, då man förut

inom Riksdagen på flera håll mot förslag om ändring i 1888 års beslut

rigtat den anmärkning, att ändringsförslagen ej vore åtföljda af någon

närmare utredning rörande frågans bättre lösning på annat sätt än det af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats och, Bankoutslcottcts Utlåtande N:o 5.

Riksdagen redan godkända, frågan jemväl i detta afseende numera kommit

i en helt annan ställning. Enskilda personer, manade af sitt intresse för

Helgeandsholmens ordnande och bebyggande på ett sätt, som värdigt

motsvarar holmens sköna läge och omgifningens, särskild!, kongl. slottets

beskaffenhet, hafva med ganska betydliga kostnader låtit genom framstående

arkitekter uppgöra ritningar, som, åtföljda af beskrifning och

kostnadsberäkningar, varit för Riksdagens medlemmar tillgängliga till

beskådande och skola tillhandahållas det utskott, som får denna motion

till behandling.

Enligt dessa ritningar, uppgjorda af arkitekterna G. R. Ringström,

Gustaf Wickman och Ferdinand Boberg, skulle endast riksbankshuset

förläggas å Helgeandsholmen. Beträffande riksdagshuset åter föreligga

alternativa förslag. Det ena innefattar, att en monumental byggnad

skulle för Riksdagen uppföras å Riddarholmen, å kammarrättens, marinförvaltningens,

fatburs- och gymnasiihusets tomter med bredvid liggande

mark och inrymma jemväl lokaler för riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen,

under det att ett nytt embetsverkshus skulle

uppföras å den Stockholm tillhöriga auktionsverkets tomt å Riddarholmen,

och det nuvarande riksgäldskontorets hus tänkes skola bortrifvas.

Det andra förslaget afser att förskaffa Riksdagen fullkomligt tillfredsställande

lokaler med afseende på såväl storlek som ett beqvämt inbördes

läge genom tillbyggnad på den nuvarande riksdagshustomten

och genom ändringar i det gamla riksdagshuset.

Det är dessa förslag, fullständigt utarbetade och åtföljda af kostnadsförslag,

som grunda sig på afgifna anbud från skilda firmor, som

denna motion åsyftar att underställa Riksdagens pröfning, hvarvid jag,

huru tilltalande det mera omfattande förslaget är, icke minst med hänsyn

till dess framstående förtjenster i fråga om det nya riksdagshusets

inredning, hvari det efter min tanke står vida framför det föreslagna

riksdagshuset å Helgeandsholmen, dock finner mig öfvervägande böjd

att förorda en om och tillbyggnad på riksdagshusets nuvarande tomt,

hvarigenom Riksdagen skulle erhålla rymliga och beqväma lokaler och

det kunde anstå ett eller annat halfsekel, innan Riksdagen företoge sig

att för sin räkning uppföra en mera monumental byggnad, under det att

man nu egde tillfälle att för statsverket göra eu högst betydlig besparing,

uppgående till ungefär tre millioner kronor. Ett beslut i sådan

rigtning synes mig ock bäst motsvara den mening, som vid sistlidne

riksdag lyckades inom Andra Kammaren samla omkring sig en minoritet

af ej mindre än 84 röster.

Till ytterligare stöd för den uppfattning, hvilken ligger till grund

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Stats och Hankön tskoitets Utlåtande N:o 5.

för så mångas önskan, att de tvä projekterade byggnaderna ej må förläggas

på Helgeandsholmen, vågar jag åberopa det utlåtande, som afgifvits

af den inom Tysklands konstnärskretsar högt uppburne, framstående

arkitekten, Kaiserl. Gelieim-Baurath Paul Wallot.

Då denna motion derjemte förutsätter, att bidrag för ändamålet i

en eller annan form lemnas från Stockholms stad, lär man väl således

svårligen kunna neka, att frågan derigenom inträder i ett alldeles nytt

skede, som med fullt fog bör mana Riksdagen, helst några yttre hinder

af redan utförda arbeten icke förefinnas, att taga 1888 års riksdagsbeslut

•under förnyadt öfvervägande. För en ändring deri tala de tungt vägande

estetiska skälen, de olägenheter med afseende å riksdagshusets och riksbankens

inredning, som deras uppförande å Helgeandsholmen nödvändiggör,

samt icke minst tillfället att för statsverket göra en storartad

besparing af medel, väl behöfliga att anvisa för andra påträngande vigtiga

statsbehof, hvaribland jag tillåter mig särskildt nämna förstärkningen

af vår sjökrigsmateriel.»

2:6) Motion n:o 38 inom Första Kammaren af herr C. E. Ljungberg,

som hemställer,

att, med frånträdande af sina senaste beslut angående riksbyggnadernas

uppförande, Riksdagen må besluta att

antingen verkställa en om- eller tillbyggnad af nuvarande riksdagshuset,

i ungefärlig öfverensstämmelse med nedan omförmälda konsortii

förslag, dock efter pröfning af nya, infordrade ritningar,

eller ock, derest icke tjenligare plats (t. ex. i hörnet af Strandvägen

och Nybrohamnen) kunde erhållas, låta å kammarrättens med

vidliggande tomter, i ungefärlig öfverensstämmelse med konsortiets förslag,

och på grund af nya eller öfversedda ritningar uppföra nytt riksdagshus,

samt att, i hvilketdera fallet som helst, hus för riksbanken må

uppföras antingen å det nuvarande kanslihusets tomt, då denna nu skall

frigöras från sina åbyggnader och hvarom Riksdagen redan 1875 gjorde

hemställan, eller ock å Helgeandsholmen, i båda fallen efter ritningar,

som mera än de hittillsvarande motsvara lägets och skönhetssinnets

fordringar; och hemställer motionären äfven, att alla byggnadsarbeten

å Helgeandsholmen må genast inställas, till dess dessa frågor blifvit af

Riksdagen afgjorda, samt att omsorgen för riksbyggnadernas uppförande

vare sig på ena eller andra sättet lemnas åt en komité af 5 sakkunnige

och estetiskt bildade män, men icke åt personer, valde i helt andra

ändamål och'' med uppdrag af helt annan art.

Denna hemställan har herr Ljungberg motiverat sålunda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 5.

»Det lärer väl icke kunna bestridas, att representationens pligt är

att, under alla förhållanden, iakttaga största möjliga sparsamhet, och

att. denna pligt är synnerligen bjudande i denna tid, då vår hufvudnäring

lider af det största betryck och våra statsfinanser påkalla mycket

betungande nya skatter. Men kan det med sanning sägas, att vi uppfylla

denna pligt, om vi vidhålla det under bättre ekonomiska förhållanden

och redan då af allmänna opinionen såsom ett lättsinnigt och

slösaktigt företag betecknade beslutet att på Helgeandsholmen med en

kostnad, som af sakkunnige uppskattas till 10 å 15 millioner kronor,

uppföra två kolossala hus, som dessutom skulle genom sin närhet till*

slottet förstöra intrycket af den enda byggnad i riket, hvaröfver nationen

hittills kunnat vara stolt?

Att ett så fattigt land som Sverige skall för sina riksdagsmän

uppföra ett så storartadt och dyrt palats som det tillämnade riksdagshuset,

skulle under alla förhållanden vara origtigt, ja, straffvärdt, men

att det sker nu, efter fixeringen af riksdagsmännens antal till en så

ringa siffra, att det för all framtid kommer att blott med 4 personer

öfverstiga det af 1888, då beslutet fattades, är rent af oförsvarligt. Men

detta företag är förkastligt icke blott derför att det är onödigt, emedan

ändamålet kan vinnas på ett vida mindre kostsamt sätt, utan äfven

emedan det skulle breda ett sken af tanklöst oförstånd öfver hela vår

nation, om utländingen finge se oss uppresa 93 fot höga murar invid

det härliga slott, som hvarje annan nation skulle vara ytterst angelägen

att lemna fritt. Då emellertid denna skandal ännu kan undvikas och

eu förändring i det olyckliga beslutet blott vore en återgång till Riksdagens

fyra gånger förut fattade beslut, får jag vördsamt hemställa, att

Riksdagen måtte besluta, att något riksdagshus icke må å Helgeandsholmen

uppföras.

Detta yrkande beder jag få särskildt motivera ur dels fnansiel

och dels arkitektonisk och estetisk synpunkt.

Den finansiella synpunkten.

Sedan en enskild motionär, en handlande från landsorten, fattat

den olyckliga idén att, med tillhjelp af det då mägtiga intresset för

erhållande af nytt hofstall, kullkasta Riksdagens år 1887 fattade beslut,

beslöt 1888 års Riksdag, att både riksdagshus och riksbank skulle uppföras

å Helgeandsholmen (hvilken förut blifvit såsom byggnadsplats utdömd),

men med vilkor, att »totalkostnaden ej må öfverstiga i rund

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banhoulskottets Utlåtande N:o 5. 7

summa fem millioner kronor)), nemligen »hvad af byggnadsfonden återstår,

sedan de till hofstallet m. m. upptagna kostnader derifrån afdrag^».

Det måste då förvåna, att vederbörande redan innan ens grunden

till byggnaderna blifvit lagd tilltrott sig att med vid pass 1 V2 million

kronor i sina beräkningar öfverskrida nämnda summa; ty det senast af

fullmägtige faststälda kostnadsförslaget uppgår till 6,440,438 kronor 86

öre. Detta är en föga lofvande början, då man vet, att nationalmuseihyggnaden,

som ej skulle få kosta mer än 500,000 eller högst 550,000

riksdaler b:co, sedermera kräfde en summa af 2 1/2 millioner eller tre

gånger nämnda belopp; att universitetet i Upsala, som ej skulle kosta

mer än 740,000 kronor, uppgick till 1,840,000 kronors kostnad; samt

att husarkasernen i Helsingborg, för hvilken kostnadsförslaget stannade

vid 358,000 kronor, kostade färdig 667,000 kronor. Också har en af

våra mest erfarne byggmästare här i staden beräknat, att de båda byggnaderna

å Helgeandsholmen icke kunna utföras under 100 kronor pr

qvadratmeter, d. v. s. blott till ett pris af 15,200,000 kronor!

Detta under förutsättning, att man skall lägga nära hälften af

banken i Norrström och gifva båda byggnaderna den oerhörda höjd

och storlek som beräknats.

Men nu förslår den tillgängliga byggnadsfonden icke ens till den

obehörigen af fullmägtige faststälda kostnaden af 6,440,438 kronor; ty

om man från den af byggnadskomitén (inberäknadt årsanslaget för

1895, hvilket skall blifva det sista) beräknade tillgången af 6,443,000

kronor afdrager de obehörigen medräknade räntorna (ty då statsanslag

gifvas, är icke meningen, att de skola utbetalas i förskott och gifva

ränta), återstå endast 5,743,000 kronor, således nära 700,000 kr. mindre

än den faststälda kostnadsberäkningen.

Hvarifrån skall nu återstoden af de flera millioner, som otvifvelaktigt

vidare erfordras, tagas?

Antag, att blott dubbla beloppet af de nu senast beräknade 6,440,000

kronor erfordras; så är det dock mer än 12 millioner kronor, som vi

skola nedlägga i sumphålen på Helgeandsholmen och vattnen der omkring,

och detta på en tid, då vi icke kunna bestrida våra vanliga statsutgifter

utan att till de gamla skatterna lägga en tilläggsbevillning af

5 millioner samt nya skatter, sådana som en stämpelskatt af 2,600,000

kronor, en påtänkt maltskatt af 2,500,000 och arfsskatt af 1 million

jemte en höjd bränviusskatt af 3 millioner m. m., hvarjemte vi nu

äfven börjat betala norska statsutgifter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- och Banhoutshottets Utlåtande N:o 5.

Kan det sägas öfverensstämmande med sundt förstånd, att en så

hårdt betungad nation går att kasta 12 å 15 millioner kronor i sjön

för ett byggnadsföretag, som både är obehörigt i det omfång, man nu

vill företaga det, och till skada och skam för landet.

Huru föga man kan förlita sig på det senaste kostnadsförslaget,

inses lätt, då man ihågkommer, dels att riksdagsbuskomitén ännu 1891,

i ett svar till sammansatta stats- och bankoutskottet, tre år efter riksdagsbeslutet,

uppgaf, att den 1888 anvisade byggnadsfonden icke behöfde

öfverskridas, dels ock det slösande öfverdåd, hvartill samma

komité hittills gjort sig skyldig. Såsom exempel på det senare kan

nämnas, att en enda arkitekt under 3:ne år undfått arfvoden af sammanräknadt

17,000 kronor, ehuru det sedermera icke blef hans, utan

en annan arkitekts arbeten, som nu begagnas, att derjemte komiténB

biträdande arkitekt och ritbiträden erhållit under dessa tre år (1891,

1892 och 1893) 22,922 kronor, samt att under samma tre år, och innan

ännu ett spadtag lärer ha varit taget på holmen, komiténs årskostnader

uppgått: 1891 till 69,273 kronor 23 öre, 1892 till 72,267 kronor 90 öre

och 1893 till 42,820 kronor 5 öre, allt enligt komiténs egna till riksgäld

skontoret afgifna berättelser.

Jag kommer nu till byggnadsföretagets bedömande ur

Arkitektonisk och estetisk synpunkt.

För hvarje med skönhetssinne begåfvad menniska skall det utan

tvifvel anses vara för en stad synnerligen lyckligt, om en stor och

strid ström genomskär densamma, i synnerhet om densamma innesluter

en ö eller en holme, som med sina planteringar kan gifva ett behagligt

afbrott åt stadens husmassor. Sådana öar finnas i Moldaufloden vid

Prag, i Rhonefloden vid Genéve och, om jag rätt minnes, äfven i

Donau vid Pest, men ingenstädes är läget jemförlig! med Helgeandsholmens

vid Mälarens utlopp; och om man här, likasom man på ön i

Rhonefloden har en staty af Rousseau, anbragte på Helgeandsholmen

bland blommor och grönt en eller par statyer öfver någon eller några

af våra stora män, jemte en i tempelform byggd konsertlokal eller ett

galleri för konstalster, skulle hela verlden skatta oss lyckliga att midt

i vår hufvudstad ega en sådan perla invid det imponerande slottet.

Hvad är det man deremot nu vill göra af denna holme? Jo, en

stenmassa, som endast på främsta delen lemnar litet utrymme för några

buskar och en vattenkonst, men för öfrigt är så hög och stor, att den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats- och B anka uislcottets Utlåtande N:o 5.

med 25 fot öfverstiger de högsta enskilda hus i staden (dessa få icke

öfverstiga 68 fot, men riksdagshusets tak skall uppstiga till 93 tot

öfver marken) och till en betydlig del måste söka sig plats i Norrström.

Då man först hörde talas om den egendomliga planen att på holmen

förlägga riksdagshuset, för hvilket plats lätteligen kunnat finnas

på mångfaldiga andra ställen i staden, tog man för gifvet, att detta hus

skulle blifva lågt och lemna godt rum för planteringar och grönt.

Planen blef i stället, att det skulle blifva så stort och högt som möjligt;

och man lät icke ens afskräcka sig af holmens ringa vidd. Hvad

som icke kunde rymmas på land, kunde ju läggas i strömmen. Detta

skall nu blifva riksbankens lott, af hvilken bank 46 procent sägas komma

att ligga i vatten, ehuru ett hufvudskäl till bankens förflyttning

från sin nuvarande lokal uppgafs vara fuktigheten i bankens hvalf!

Det besynnerligaste i hela detta företag är den likgiltighet, man

röjer för dess inverkan på slottet, och den ifver man visar för att bygga

högt. Om slottet icke vore så högt och hade så högt läge, skulle man

bestämdt sträfva att komma öfver detsamma. Nu är detta icke möjligt,

utom med tornet, der det ju lyckats; men nog gör man ett försök.

Slottet har på lägsta sidan 98 och på den högsta (mot Norrbro)

126 fots höjd. — Nya riksdagshuset skall blifva 78—93 fot och tornet

207 fot högt. De förra måtten öfverstiga dem å nya riksdagshuset i

Berlin, hvars höjd till taklisten är 68 och till ryggåsen 92 fot.

Vinterpalatset i Petersburg har blott 70 fots höjd.

Tornet blir 7 fot högre än Storkyrkans torn, 3 fot högre än tornen

i Notre Dame i Paris och 87 fot högre än tornet på Förenta staternas

parlamentshus, som är 120 fot högt.

Då det nya representantshuset i Wien är blott 2 våningar högt,

skall detta blifva tre, utom jordvåningen.

Hvad som i viss mån, utom begäret att täfla med slottet, föranledt

de stora höjdmåtten, är den öfverdrifna höjd man gifvit plenisalarne.

De nuvarande hafva 27,5 fots höjd, men de nya skola blifva

46,5 fot höga, således 19 fot mera. Underhusets sal i London är något

lägre, men dess bredd är alldeles lika med vår Andra Kammares sal,

45 fot. Ledamöternas i denna kammare antal är dock endast 240

emot underhusets 672.

Man hade förestält sig, att, då en komité disponerar öfver så stora

penningmedel och för hela sitt byggnadsföretag riskerar en så förkrossande

dom af en stor allmänhet, den åtminstone skulle ha förskaffat sig

utmärkt vackra ritningar till de stora byggnaderna. Men detta är ingalunda

fallet. Utan att vara ful, är dock fasaden på riksdagshuset

Ihh. till Biksd. Prof. 1895. 4 Samt. 2 Afd. 4 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansätta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 5.

icke så vacker som af en sådan kunde fordras — dess öfra del företer

bland annat en tröttande enformighet; och den del, man å de oss delgifna

ritningarne ser af riksbanken, synes ha bort förete ett arkitektoniskt

mera anslående yttre, då den så tydligt synes från Vasabron

och då den undanskymmer en stor del af det vackra slottet. Ett fel

i dessa ritningar är äfven, att man icke får se de båda byggnadernas

utseende åt Drottninggatans förlängning, icke heller riksdagshusets och

bankens utseende åt Mynttorget. När man bygger på en ö, får man

ihågkomma, att alla sidor bilda fadder, och ingen af dem får vara styfbarn

i utseende.

Äfven de ritningar, som meddelats Riksdagen öfver de af ett särskilt

konsortium uppgjorda förslagen till riksbyggnader, äro för skönhetssinnets

fordringar icke fullt tillfredsställande, men de äro icke heller

definitiva, utan kunna ändras. Det å dem nedlagda arbetet har i allt

fall gjort den stora nytta, att man deraf fått se, dels att en om- och

tillbyggnad å gamla riksdagshuset kan ske för en summa af 786,000

kronor, dels ock att en vida tjenligare plats än å Helgeandsholmen

finnes för ett riksdagshus, som å Riddarholmen kan uppföras för 3,814,000

kronor. Härvid är dessutom att märka, det dessa förslag grunda sig

på effektiva anbud från allehanda verkstäder, då deremot riksbyggnadskomiténs

förslag äro helt lösliga, saknande all verklig, synlig grundval

och ansvarighet.

Det är alldeles nödvändigt, om det af 1888 års Riksdag antagna

och på den mest lösliga fot grundade förslaget skall utföras, att innan

dess företaget antingen utbjudes på entreprenad, eller ock likartade anbud

med dem, som konsortiet anskaffat och meddelat, infordras.

Men då hela planläggningen att på ett otillräckligt utrymme förlägga

så vigtiga och stora byggnader, som derjemte skola skada slottets

utseende, är felaktig;

då man redan visat sig komma att betydligt öfverskrida den af

Riksdagen faststälda byggnadssumman;

då man äfven deri afvikit från 1888 års beslut, att man framskjutit

riksdagshuset 20 fot mera åt öster, hvarigenom den fria platsen blir

ännu mindre, än förut antagits, samt derjemte ökat byggnadens höjd

mera, än på den tiden af dåvarande arkitekt beräknats, hvartill kommer

den vigtiga omständighet, dels att statens tillgångar nu ännu mindre

än förut tillåta det slöseri, som det gamla beslutet innefattar, dels ock

att den inskränkning i riksdagsmännens antal, som fixeringsbeslutet

sedermera medfört, kommer att göra ett så kolossalt riksdagshus som

det tillämnade alldeles obehöfligt, får jag vördsamt hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BanlcoutskoUets Utlåtande N:o 5. 11

att, med frånträdande — — — — — — — — — — — — —

--— (jfr. ofvan) — — — — — —--—---— — —

— — helt annan art.»

3:o) Motion n:o 41 inom Första Kammaren af herr O. M. Björnstjerna,

som föreslår,

att så framt en minskning af det beslutade riksdagshusets höjd

eller massa kan derigenom lämpligen åstadkommas och faran så medelst

aflägsnas för byggnadens menliga inverkan på det närbelägna

kong], slottets utseende, bemyndigas fullmägtige i riksbanken och riksgäldsko

ntoret, utan hinder af Riksdagens tidigare i ämnet fattade beslut,

att från det blifvande riksdagshuset utesluta riksgäldskontorets och

justitieombudsmansexpeditionens lokaler.

Motionären anför till stöd för nämnda förslag följande:»

Äfven hos dem, som deltagit i beslutet om riksdagshusets och

riksbankens uppförande å Helgeandsholmen och hvilka fortfarande önska

se detta beslut förverkligadt, måste det väcka oro att erfara de allt

större proportioner, hvartill ifrågavarande byggnader enligt de uppgjorda

ritningarne vuxit och det deraf inom vidsträckta kretsar framkallade

klander mot hela förslaget. I det år 1874 prisbelönta förslag, som afsåg

en byggnad för Riks^gen och riksgäldskontoret på Helgeandsholmen,

upptogs grundytan till 50,205 qvadratfot.

Såsom behöflig grundplan för riksdagshuset på riksarkivets och

riksgäldskontorets tomter beräknade 1879 års komité 35,882 qvadratfot;

år 1881, då tre särskilda förslag framlades till riksdagshusets uppförande

på olika platser å Riddarholmen, beräknades den behöfliga

tomtytan till 48,000 qvadratfot; 1884 års komité, som uppgjorde förslag

till riksdagshus, inbegripande riksgäldskontor och justitieombudsmansexpedition,

såväl å Helgeandsholmen som på flere andra platser, beräknade

tomtarealen öfver allt till 57,000 qvadratfot, men efter de nu föreliggande

ritningar, som bära påskrift: »enligt af fullmägtige i riksbanken

och riksgäldskontoret den 5 november 1894 faststäldt förslag» påräknas

dertill, äfven efter senaste nedprutning, 65,000 qvadratfot.

På förfrågan af 1884 års komité uppgåfvo fullmägtige i riksbanken

den behöfliga grundytan för ett nytt riksbankshus till 10,000 qvadratfot,

hvartill komitén lade 50 procent för murar och gårdar, så att 15,000

qvadratfot beräknades till tomt för banken. Enligt nu framlagda förslag

upptager den mer än 30,000 qvadratfot.

Allt detta — hviket icke kunnat förutses vid beslutets fattande

inom Riksdagen, lika litet som af motionärerna i ämnet eller reservanterna

i 1884 års komité, då do tillstyrkte uppförande af blott ett bus

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och BanJcoutsJco/tets Utlåtande N:o 5.

på holmen, gemensamt för Riksdag och bank, anseende Drottninggatans

förlängning i rak linie öfver till Mynttorget vara fullkomligt obehöflig

— har onekligen i hög grad förändrat förslagets karakter och gifvit

stöd åt motståndarnes klander.

Uppenbart måste vara, att om dessa byggnader förläggas så nära

slottet, böra de ej erhålla dimensioner af så kolossal beskaffenhet, att

slottets imponerande utseende derigenom komme att skadas. Men

detta befarar jag måste blifva händelsen, så framt riksdagshuset upptöres

oförändradt efter de för öfrigt mycket vackra ritningar, som nu

äro i fråga. I främsta rummet gäller detta den ofantliga kupolen, hvilken

ensam för sig med kronan och figuren på toppen är mer än 100

fot hög och högre än den högsta delen af sjelfva riksdagshusets fasad

åt Norrbro. — Förlädes riksdagshuset på en helt och hållet fri plats

utan närliggande byggnader, skulle den måhända taga sig väl ut, om

än starkt måste ifrågasättas, huruvida konungakronan är en lämplig

symbol på ett riksdagshus, men här synes hela denna öfverbyggnad

liksom den stora kolonnaden vara tillkomna i särskild afsigt att täfla

med och öfverglänsa det kongl. slottet, hvars högsta taklist kupolpartiet

öfverskjuter med ej mindre än 71 fot.

Borttages denna kupol, hvilken måste uppenbart verka skymmande

och nedtryckande på slottet, får byggnaden i mångas tanke ett ädlare

och mindre pråligt utseende, hvarjemte kostnaden minskas med omkring

200,000 kronor, som kunna bättre användas för andra ändamål.

Att påyrka ett Riksdagens beslut i deuna rigtning, vore likväl ej

på sin plats, då frågan med fullt förtroende lärer böra öfverlemnas till

herrar fullmägtiges göda smak, men ett snart tillkännagifvande, att kupolen

och, om möjligt, äfven den i vårt land med dess snö och mörka

vinterdagar föga lämpliga kolonnaden blifvit utdömda, skulle sannolikt

väsentligt bidraga till deras lugnande, som nu motarbeta riksdagshusets

förläggande till Helgeandsholmen och hvilkas motstånd måhända än

mer ökats genom de nya förslag, Riksdagens ledamöter nyligen inbjudits

taga i betraktande, hvari denna kupol, i svartkonstritning, får ett

så afskräckande utseende.

Kunde riksdagshusets massa i någon mån minskas, särskildt hvad

beträffar byggnadens höjd i närheten af slottet, skulle utan tvifvel en

gynsam verkan derigenom åstadkommas. En utväg dertill synes äfven

utan allt för stor svårighet kunna ernås.

I full öfverensstämmelse med Riksdagens beslut år 1888 har utrymme

afsetts för riksgäldskontor och justitieombudsmansexpeditionen

i det nya riksdagshuset, hvilka lokaler å de föreliggande ritningarne

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 13

upptaga en ganska betydlig del af bottenvåningen. Någon nödvändighet

föreligger dock ej att öfverflytta dessa verk till riksdagshuset, och

om genom deras uteslutande samt inskränkning i vissa andra, mindre

behöfliga eller allt för stort tilltagna lokaler, en minskning i byggnadens

höjd på södra och norra sidorna kunde ernås, vore dermed sannolikt

ganska mycket vunnet äfven till förekommande af ett affall bland

dem, som hittills fasthållit vid Helgeaudsholms-förslaget.

Om det monumentala intrycket af riksdagsbyggnaden något förringas,

betyder detta föga, blott densamma ej verkar menligt på slottets

utseende».

4:o) Motion n:o 142 inom Andra Kammaren af herr O. R. Themptander,

hvilken motion är af lika lydelse med den här ofvan omförmälda,

af herr Fränekel inom Första Kammaren väckta.

5:o) Motion n:o 143 inom Andra Kammaren af herr J. G. Nyström,

med hemställan, att Riksdagen, med ändring af sitt 1888 i ämnet

fattade beslut, i hvad det afsåg byggande af riksdagshus, och under

förutsättning att Stockholms stad deremot åtager sig och bekostar

Helgeandsholmens ordnande med kajer, broar, gator, planeringar och

planteringar, måtte besluta om- och tillbyggnad af nuvarande riksdagshus

å Riddarholmen samt nybyggnad af allenast bankhus å Helgeandsholmen.

Denna hemställan är motiverad på nedan nämnda sätt.

»Ehuru Riksdagen den 31 mars 1894 ej funnit skäligt bifalla då

väckta motioner om ändring i beslutet rörande uppförandet af riksdagsoch

riksbankshus å Helgeandsholmen, hafva derefter så omfattande

undersökningar och beräkningar blifvit utförda, att någon tvekan enligt

min mening ej längre kan råda derom, att byggnadsfrågan ej bör lösas

enligt 1888 års riksdagsbeslut.

De fullständiga ritningar jemte beskrifningar och kostnadsförslag,

som upprättats af arkitekterna Ringström, Wickman och Boberg, gifva

vid handen, att genom om- och tillbyggnad af det gamla riksdagshuset

tillräckliga och tillfredsställande lokaler vinnas, med utrymmen af i det

närmaste samma mått, som det tillämnade riksdagshuset å Helgeandsholmen

skulle innehålla, men för en kostnad, som medför en besparing

af 2,957,145 kronor.

. En byggnad för riksbank å Helgeandsholmen enligt arkitekternas

förslag skulle visserligen med 172,686 kronor öfverstiga kostnaden för

det faststälda bankhuset, men om en ändring i planen, hvarigenom

frågan om ett riksdagshus på Helgeandsholmen iörfölle, från Stockholms

stad framkallade ett så afsevärdt bidrag, att det motsvarade kostna
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats- och Bankouislcoitets Utlåtande N:o 5.

derna för broar, kajer och öfriga yttre anordningar å Helgeandsholmen,

blefve de belopp, som af Riksdagen behöfde anvisas, i stället för nu

beräknade ........................................................................................ 6,440,438: 86,

för om-och tillbyggnad af gamla riksdagshuset 786,000: —

» bankhus å Helgeandsholmen........................ 1,705,000: —

» redan utförda arbeten .................................. 225,870: 14 2,716,870: 14,

hvarigenom vunnes en besparing å ................................. kr. 3,723,568: 72.»

Från statsutskottet hafva härjemte till det sammansatta utskottet

öfverlemnats handlingar rörande Stockholms stadsfullmägtiges beslut om

åtgärder i syfte att söka utverka Helgeandsholmens bebyggande endast

med riksbankshus, hvilka af öfverståthållareembetet, med anhållan

att berörda beslut måtte varda Riksdagen delgifvet, till Kongl. Maj:t insända

handlingar af Kongl. Maj:t öfverlemnats till förstnämnda utskott.

Stockholms stadsfullmägtiges omförmälda, den 1 sistlidne februari

fattade beslut innehåller, att fullmägtige, under förutsättning att den

ändring vidtages i Riksdagens beslut den 5 maj 1888 om byggnader å

Helgeandsholmen, att endast riksbankshus uppföres å denna holme och

förlägges öster om och invid Drottninggatans förlängning, samt att

återstoden af holmen för all framtid lemnas obebyggd och må utan

särskild godtgörelse såsom öppen plats intagas i stadsplanen för Stockholm,

erbjuda sig att, jemte det förenämnda tillägg till stadsplanen

beslutas,

antingen enligt plan, som af Kongl. Maj:t fastställes, på stadens

bekostnad ordna holmens obebyggda del med kajer, gator, planteringar

och körbroar i Drottninggatans förlängning samt för framtiden underhålla

samma del af holmen med tillhörande anläggningar,

eller ock verkställa nämnda ordnande och underhåll af holmen,

utom i hvad angår anläggning af broar i Drottninggatans förlängning

och erforderliga anordningar för beredande af tillträde till riksbankshuset

från Norrbro, samt, såvida dessa broar och anordningar bekostas

af statsmedel, i stället för de sålunda undantagna arbetena kostnadsfritt

på staten öfverlåta stadens rätt till tomterna rids 4 och 15 i qvarteret

Riddarholmen och den mellan dem varande gränddessein jemte

hvad Riksdagen med anledning af Helgeandsholmens bebyggande med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottels Utlåtande N:o 5.

15

endast riksbankshus kan för byggnadsföretag behöfva af stadens intill

nyssnämnda tomter liggande öppna mark, dock ingenstädes närmare

Riddarholmshamnens nuvarande kajlinie än 21 meter (70,8 fot).

Med anledning af det i herr Björnstjernas motion förekommande

förslag har utskottet anhållit om fullmägtiges i riksbanken och i riksgäldskontoret

yttrande öfver motionen, och har utskottet derjemte begärt,

att fullmägtige vid afgifvande af nämnda yttrande ville utlåta sig

derom, huru vida ej den i motionen åsyftade minskning af riksdagshusets

dimensioner kunde åstadkommas antingen genom att rätta fordringarna

å utrymme efter det af 1884 års komité uppgjorda program,

som låg till grund för de utredningar, med ledning hvaraf 1888 års

Riksdag fattade sitt beslut, men hvilka fordringar, att döma af de den

5 november 1894 godkända ritningarna, efter år 1888 väsentligt ökats,

eller genom tillämpning i hufvudsak af de i större skala utförda ritningar,

hvilka upprättades efter kammarherren Meldahls härvaro, men

före öfverintendenten H. Zettervalls utträde ur riksdagshuskomitén.

Sedan fullmägtige infordrat riksdagshuskomiténs utlåtande i ämnet,

hafva fullmägtige åberopat komiténs till dem afgifna yttrande såsom

sitt eget, och har utskottet till följd deraf såsom bilaga till detta utlåtande

fogat nämnda yttrande.

Hvad nu först angår förslaget om uppförande af nytt riksdagshus

å Riddarholmen, der såsom lämplig och, på grund af Stockholms stads

erbjudande, tillgänglig plats framhållits de intill hvarandra gränsande

tomter, som upptagas af kammarrättens och marinförvaltningens hus

samt stadens egendomar n:is 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen, har

utskottet, då genom en sådan ändring i den faststälda planen ingen

besparing skulle vinnas, ej fäst vidare afseende vid detta förslag, utan

hufvudsakligen egnat sin uppmärksamhet åt förslaget om till- och ombyggnad

af nuvarande riksdagshus.

Väl är det rigtigt, att om Riksdagen afstode från att å Helgeandsholmen

uppföra hus, afsedt för Riksdagen, riksgäldskontor och justitieombudsmansexpeditionen,

och i stället beslöte att för närvarande åtnöja

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- och Hankoutskottets Utlåtande N:o 5.

sig med en om- och tillbyggnad af riksdagshuset å Riddareholmen, utgifterna

härför skulle utvisa en besparing i jemförelse med kostnaderna

för en riksdagsbyggnad å Helgeandsholmen, men denna besparing

skulle, enligt utskottets mening, komma att visa sig endast vara af tillfällig

natur. Under den långa tid, som frågan om anskaffande af rymligare

lokaler för Riksdagen stått på dagordningen, har nemligen en

ombyggnad af det hus, hvari Riksdagen är inrymd, icke, då förslag

derom framkommit, betraktats annat än såsom ett provisorium, och utskottet

är öfvert.ygadt om att, i händelse Riksdagen stannade vid en

tillbyggnad och förändring, låt vara än så genomgripande, af nämnda

hus, frågan om uppförande af en ny riksdagsbyggnad icke skulle kunna

undanskjutas för någon längre tid, utan fortfarande hållen vid lif inom

en ganska nära framtid kräfva sin lösning. Då stode emellertid Riksdagen

utan någon tomt för ett nytt riksdagshus, och samma svårighet

att finna lämplig plats derför, som yppats under frågans föregående

behandling, skulle i oförminskad grad qvarstå. Om frågan ej afgöres

genom uppförande enligt Riksdagens beslut af riksdagshus å den för

detta ändamål samt till ny bankbyggnad förvärfvade tomten, för hvilken

Riksdagen redan utgifvit omkring 2,400,000 kronor, kommer föreliggande

byggnadsfrågas definitiva lösning uppenbarligen att väsentligt

försvåras och fördyras.

Af dessa skäl, och då denna fråga nu kan, enligt af fullmägtige

verkstäld beräkning, utan ytterligare tillskott lösas med användande af

de i detta syfte under en följd af år afsätta medel, har utskottet funnit

sig böra afstyrka Riksdagen att frångå sitt år 1888 fattade samt

åren 1891 och 1894 uttryckligen vidhållna beslut om uppförande å

Helgeandsholmen af både riksdags- och riksbankshus.

Beträffande härefter herr Björnstjernas motion, så torde af riksdagshuskomiténs,

detta utlåtande bifogade yttrande framgå, att det i

samma motion uttryckta önskningsmål om minskning af det blifvande

riksdagshusets å Helgeandsholmen höjd eller massa icke kan nås på

det af motionären ifrågasatta sätt. Utskottet har emellertid af berörda

yttrande inhemtat, ej mindre att fullmägtiges uppmärksamhet är fästad

å husets dimensioner, samt att dessa redan blifvit något minskade, än

äfven att frågan om anbringandet af den å de godkända ritningarna

förekommande kupolen kommer att underkastas ytterligare pröfning.

Med anledning häraf är utskottet förvissadt, att fullmägtige komma att

vidtaga den minskning i husets höjd och dimensioner i öfrigt, som är

förenlig med dettas fulla ändamålsenlighet och yttre prydlighet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och, Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 17

I fråga slutligen om herr Ljungbergs förslag, att omsorgen om

riksbyggnadernas uppförande tages från fullmägtige i riksbanken och

i riksgäldskontoret och lemnas åt en komité af fem sakkunnige och

estetiskt bildade män, anser sig utskottet böra erinra, att riksdagshuskomitén

med sig adjungerat åtskilliga sakkunnige och att fullmägtige

vid fullgörande af sitt. uppdrag inhemtat yttranden af särskilda sakkunnige,

då anledning dertill förekommit, ett förfarande, som fullmägtige

säkerligen komma att följa äfven hädanefter. Med hänsjm härtill

och då byggnadernas uppförande med minsta möjliga kostnad synes

vara att i vida högre grad förvänta, om ansvaret för byggnadsföretagets

utförande hvilar på fullmägtige, än om samma ansvar hvilar på personer,

hvilka till Riksdagen icke intaga den förtroendeställning, som utmärker

dess fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret, har

utskottet icke kunnat biträda herr Ljungbergs ifrågavarande förslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

att ofvan omförmälda af herrar Fränekel, Ljungberg,

Björnstjerna, Themptander och Nyström väckta

motioner icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 april 1895.

På det sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bih. till BiJcsd. Prot. 1895. 4 Sami. 2 Afd. 4 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Banlcoutskottels Utlåtande N:o 5.

Reservationer:

af herrar 0. R. Tkemptander och E. Fränekel:

»Då, sedan bland annat genom Stockholms stadsfullmägtiges här

efteråt aftryckta skrifvelse till Kongl. Maj:t den 1 sistlidna februari

frågan om nya lokaler för Riksdagen och riksbanken kommit i en väsendtligen

förändrad ställning, Riksdagen nu skall ånyo taga denna

fråga under ompröfning, hafva vi, som icke kunnat biträda det slut,

hvartill det sammansatta stats- och bankoutskottet kommit, till stöd för

vår afvikande mening funnit det vara i sin ordning att i korthet angifva

de hufvudsakliga synpunkter, ur hvilka ärendet i dess närvarande

skick bör efter vår uppfattning bedömas.

Genom de till Riksdagens ledamöter i tryck utdelade ritningar

med tillhörande beskrifningar, hvilka på bekostnad af enskilda, för

denna allmännyttiga sak intresserade personer blifvit efter slutet af

1894 års riksdag utarbetade af arkitekterna G. R. Ringström, Gustaf

Wickman och Ferdinand Boberg, har det blifvit klart och tydligt

ådagalagdt, att det låter sig göra att för en måttlig kostnad genom

till- och ombyggnad å den nu varande riksdagshustomten bereda åt

Riksdagen alla för dess räkning behöfliga lokaler i en byggnad, som i

afseende å såväl utrymmen och andra mått för plenisalar samt utskottsoch

alla öfriga vigtiga lokaler som äfven samtliga lokalers läge i förhållande

till hvarandra kan bestå i täflan med den riksda^sbyggnad å

Helgeandsholmen, hvartill fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret

vilkorligen faststält ritningarna.

Så finner man, att genom tillbyggnaden Första Kammaren, hvars

nuvarande samlingssals golfyta håller 2,040 qvadratfot, skulle kunna få

en sal med 3,620 qvadratfot mot 3,390 qvadratfot å Helgeandsholmen,

och Andra Kammaren, som nu samlas i eu sal med en golfyta af 2,728

qvadratfot, kunde få utbyta denna mot en med 4,644 qvadratfots golfyta,

medan plenisalen i huset å Helgeandsholmen blefve 4,525 qvadratfot.

Mot en höjd af 27 fot i de nuvarande plenisalarne erhölles i utbyte 37

fots höjd i tillbyggnaden, eller allenast 3 fot mindre än å Helgeandsholmen.

Ombyggnaden af det nuvarande riksdagshuset skulle bland annat

bestå i de nuvarande kamrarnas entresolerande utom på de ställen,

som äro afsedda för konstitutions- och statsutskottens samlingsrum,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BankoutsJcottcts Utlåtande N:o 5. 19

hvilka skulle få behålla hela den nuvarande höjden. De båda våningar,

som på sådant sätt blefve bildade, komme att hålla i höjden den

nedre 15 och den öfre 11,5 fot. För att gifva ett begrepp om dessa

mått må nämnas, att statsutskottets nuvarande lokaler äro 12 fot höga.

Detta utskott, som för närvarande förfogar öfver en golfyta af 3,390

qvadratfot, erhölle efter ombyggnaden 3,956 qvadratfot, mot 4,300 å

Helgeandsholmen. Öfriga utskottslokaler, som nu intaga 5,882 qvadratfot,

skidle efter ombyggnaden få sina golfytor ökade till 10,485 qvadratfot.

Motsvarande tal i det beslutade riksdagshuset å Helgeandsholmen

är 10,876.

En jemförelse emellan storleken å golfytorna i nedannämnda

lokaler, angifha i ofvan begagnade ordning, först nuvarande, sedan det

ombyggda och slutligen det å Helgeandsholmen förlagda riksdagshusets,

visar följande tal i qvadratfot: det gemensamma samtalsrummet 749,

1,624 och 3,310 — kamrarnas klubbrum sammanlagda 3,362, 5,309

och 6,752, deras kanslier sammanlagda 3,197, 5,748 och 3,886, matsalar

och caféer 1,650, 4,112 och 3,997, riksdagsbiblioteket 2,830, 5,330

och 4,247 samt byggnadernas alla lokaler tillhopa 28,001, 47,803 och

49,175.

Vid ett närmare aktgifvande på den lyckade plandispositionen i

bemälde arkitekters förslag och med förestående tal för ögonen kan

det icke numera med fog bestridas, att till- och ombyggnadsförslaget

är i alla hufvudsakliga delar fullt jemförbart. med det af fullmägtige i

riksbanken och riksgäldskontoret godkända riksdagshuset. En genomgående

granskning leder till och med till det resultat, att det senare

i följd af tömtens läge och form lider af fel, som icke vidlåda det

förra. Så är den bebyggda ytan till mer än 43 procent upptagen af

kommunikationsleder, under det att vid monumentala byggnader i allmänhet

denna procent anses icke få öfverstiga 33. Det oaktadt äro

dessa kommunikationsleder delvis allt för knappt tilltagna, så att t. ex.

hufvudkorridorerna ingenstädes äro mer än 10 och på några ställen

blott 9 fot breda. De 8 ljusgårdarnas mått äro mycket otillfredsställande.

En af dem har med ett djup af 70 fot en bottenyta af 400

qvadratfot, eller golfytan af ett vanligt boningsrum. Arbetslokalerna

hafva inknappats på lyxlokalernas bekostnad. Exempelvis må nämnas,

att statsutskott ts sessionssal icke skulle få mer än 1,120 qvadratfot i

golfyta, fastän den nuvarande sessionssalens mått, 1,176 qvadratfot,

anses vara för litet. Enligt ombyggnadsförslaget blefve måttet 1,352

qvadratfot. Flertalet tillfälliga utskott komme att ligga obeqvämt, 3

trappor upp från Norrbro och 4 trappor från Drottninggatans förläng
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och BankoutsJcottefs Utlåtande N:o 5.

ning. Biblioteket komme i tre särskilda våningar. Plenisalarnas dagbelysning

erhölles genom ett yttertak af glas, något som i vårt klimat

innebär ett vågadt experiment. Med dagern i det stora gemensamma

samtalsrummet blefve det illa bestäldt. Flera önskvärda lokaler saknas,

såsom kanslirum för statsutskottet samt rum för dess ordförande.

Det har icke sörjts för reserverade loger i plenisalarna för den motsatta

kammarens ledamöter. Ytterligare bristfälligheter kunde anföras;

men det nu sagda torde vara nog för att motivera det omdöme, att,

oaktadt all på dessa planers utarbetande använda tid och möda, dessa

lemna mycket öfrigt att önska och att det svårligen kan anses vara

försvarbart att använda inemot 4 millioner kronor på ett riksdagshus,

som i åtskilliga hänseenden blefve allt utom tillfredsställande.

Genom det nu sagda tro vi oss hafva visat, att på grund af det

arbete, som efter 1894 års riksdag nedlagts på till- och ombyggnadsproblemet,

något berättigadt tvifvel icke längre kan råda om möjligheten

att å den nuvarande tomten uppföra ett riksdagshus, som, vid

det förhållande att antalet ledamöter i båda kamrarna fixerats, förmår

att under en lång följd af år, snart sagdt huru länge som helst, tillfredsställa

alla de fordringar, som böra och skäligen kunna ställas på

en sådan byggnad. Genom de omarbetade, till Riksdagens ledamöter

i aftryck utdelade fasadritningarna har det likaledes blifvit ådagalagdt,

att åt en byggnad på detta ställe kan gifvas det prydliga yttre, som

påkallas af det ändamål, för hvilket den är afsedd. Kommer härtill,

att platsen allt ifrån 1830-talet befunnits synnerligen lämplig till riksdagshus

icke minst genom sin närbelägenhet till embetsverkens lokaler,

och att den i detta hänseende har företräde framför Helgeandsholmen,

utom hvad beträffar kanslihuset, som dock säkerligen inom en snar

framtid blir flyttadt till en plats, hvarifrån afståndet till Riddarholmen

och Helgeandsholmen äro i de närmaste lika, hafva onekligen under

det sistförflutna året särdeles starka skäl tillkommit att å nyo allvarligt

öfverväga den flera gånger förut uppkastade, men med hänsyn till dels

den motsedda starka ökningen i riksdagsmännens antal, dels obenägenheten

att utgifva ett större belopp för hvad man förestälde sig endast

kunna blifva ett tillfälligt provisorium, öfvergifna tanken att på angifna

sätt tillgodogöra sig den nuvarande riksdagshustomten.

Utom de ofvan omtalade har det emellertid hittills funnits ett

ytterligare vigtigt skäl att icke lyssna till de tid efter annan framlagda

till- och ombyggnadsyrkandena, föreställningen, att ett dylikt arbete ej

kunde utföras, utan att Riksdagen ett eller annat år måste bereda sig

andra lokaler för att kunna ostörd fortgå i sin verksamhet. Äfven i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 5.

21

detta hänseende hafva dock de senast verkstälda utredningarna lemnat

ett alldeles nytt uppslag. I de tryckta beskrifningarna till bemälde

arkitekters ritningar omtalas, att tillbyggnaden är så planlagd, att den

kan ske utan rubbning eller afbrytande af Riksdagens verksamhet, samt

att de behöfliga förändringarna i den gamla byggnaden kunna verkställas

mellan två riksdagar. En af förslagsställarne bar inför det

sammansatta utskottet redogjort för, huru de tänkt sig gången af dessa

arbeten. Början skulle omedelbart efter riksdagens afsilande göras

med rifning af de låga byggnaderna invid Riddarholmshamnen. Under

närmast följande sommar och höst verkställas skälfning och grundläggning

för tillbyggnaden, så att dennas grund blir färdig före vinterns

inträde. Efter nästföljande riksdags slut påbörjas murningBarbetet, så

att nybyggnaden i afseende å stommen, inräknadt bjelklag och taktäckning,

står färdig vid närmast derpå följande riksdag. Oberoende

af dess sammanträdande kunna då nybyggnadens inredningsarbeten

börja och fortgå samt med all säkerhet afslutas senast vid slutet af

nästföljande riksdag. Vid sistnämnda tidpunkt skulle sammanbyggandet

af nybyggnaden och det nuvarande riksdagshuset samt ändringarna i detta

senare påbörjas. Dessa arbeten samt möjligen återstående kompletteringsarbeten

inom nybyggnaden beräknas kunna med all säkerhet verkställas

till den tid, när Riksdagen skall å nyo samlas, så att det hela då kan

tagas i bruk. Enligt denna plan, som säkerligen kan i allo genomföras,

skulle, om uppdrag detta år lemnas fullmäglige i riksbanken och

riksgäldskontoret att anskaffa ett riksdagshus genom till- och ombyggnad

å den nuvarande tomten, de nya lokalerna kunna tillträdas med

början af 1899 års riksdag.

Att Riksdagens qvarstannande på den nuvarande tomten skulle

medföra högst betydliga besparingar, ligger för öppen dag. Huru

stora dessa besparingar skulle blifva, skola vi bär nedan närmare angifva.

Men detta tungt vägande skäl är icke det enda, som bör läggas

till de förut anförda. Äfven ur riksbankens synpunkt är enligt vår

uppfattning eu sådan lösning af de förenade byggnadsfrågorna att

högeligen förorda.

De nuvarande riksbankshusens otjenliga beskaffenhet, omöjligheten

att kunna äfven med genomgripande förändringar göra dem ändamålsenliga

samt deras läge, som ansågs olämpligt, då den större affärsrörelsen

både sina lokaler i de vestligaste delarne af den inre staden

och antogs komma att efter hand alltmera draga sig åt norr, hat va

allt sedan år 1872, således redan för 23 år sedan, föranledt, sträfvanden

att få en ny riksbanksbyggnad uppförd i omförmälda trakt af staden,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatta Stats- och Bankoutskotlets Utlåtande N:o 5.

helst å Helgeandsholmen; och denna angelägenhet har tidt och ofta

framhållits vara af särdeles brådskande beskaffenhet med hänsyn särskilt

till faran att förvara riksbankens dyrbara valutor i så bristfälliga

lokaler som de nuvarande.

Förhoppningarna att få denna byggnadsfråga hastigt löst hafva

alldeles gäckats. Sedan behofvet af eu helt och hållet ny riksbanksbyggnad

först offentligt erkändes, har, som sagdt, nära ett fjerdedels

århundrade förflutit; och oaktadt man nu kan räkna 7 år tillbaka till

den dag, då beslutet att å Helgeandsholmen uppföra en ny byggnad

åt riksbanken fattades, har ännu icke något arbete ör denna påbörjats,

ett förhållande, som till den väsentligaste delen är att tillskrifva valet

af byggnadsplats med derpå beroende nödvändighet att låta med hvarje,

äfven det minsta fyllnadsarbete i vattnet anstå, till dess att vattenrättsärendet

blifvit slutligen handlagdt. Nu har visserligen rådstufvurätten

gifvit sin dom i detta mål och derigenom på vissa vilkor medgifvit

den begärda utfyllningen; men bland vad, som häremot erlagts, finnes

ett redan i hofrätten full följ dt, hvilket, om det i högre rätt vinner afseende,

skulle alldeles omintetgöra möjligheten att å Helgeandsholmen

bereda plats åt riksbanken och således, om arbetena med riksdagshusets

uppförande på holmen finge oberoende deraf fortgå, antingen

göra dessa arbeten helt och hållet gagnlösa eller föranleda deras fullbordande

på ett sätt, som äfven de ifrigaste anhängarne af holmens

bebyggande måste totalt underkänna. Sagda talan går ut derpå, att

den begärda strömregleringen icke må medgifvas på den grund, att

beredande af mark för byggnad, afsedd att inrymma samlings- och

bostadslägenheter, icke är ett ändamål, för hvars tillgodoseende 1880

års vattenrättsförordning tillåter förändring i en sjös vattenstånd. I

händelse åter detta yrkande ogillas, komme i allt fall den tidpunkt att

ytterligare betydligt aflägsnas, då de vidlyftiga fyllningsarbetena kunna

få påböijas. Tager man vidare i betraktande den tidsödande omsorg,

som måste egnas åt de svåra arbetena för husets grundläggning i vattnet,

så inses, att för närvarande icke med någon grad af visshet kan

bestämmas, när ett å Helgeandsholmens vestligaste del och i vattnet

derutanför uppfördt riksbankshus kan blifva färdigt att tagas i bruk.

Helt annat ställer sig förhållandet i detta hänseende, om nuvarande

riksdagshustomten tillgodogöres för Riksdagens eget behof. Då

kommer någon fyllning för beredande af riksbankstomt å Helgeandsholmen

icke i fråga, enär banken skulle, på sätt Stockholms stad förutsatt i sitt

erbjudande, förläggas uppe på holmen strax öster om den vidgade

Drottninggatans förlängning. De pålningsarbeten, som redan äro på

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BankoutsJeottets Utlåtande N:o 5.

23

denna plats verkställa för riksdagshusets grundläggning, komme riksbankshuset

till godo, vid hvilket förhållande icke det ringaste tvifvel

kan råda derom, att riksbanken skulle kunna tillträda denna nya lokal

senast samtidigt med Riksdagens inflyttning i det till- och ombyggda

huset, eller vid början af år 1899.

Men det är ej blott säkerheten att inom en beräknelig tid vinna

det åsyftade målet, som enligt vår åsigt talar för bankbyggnadens uppförande

å nyss angifna plats på Helgeandsholmen. Med det hittills

beslutade läget bakom riksdagshuset komme ingalunda den fördel att

vinnas, som framför allt afsetts med valet af Helgeandsholmen, att

banken blefve förlagd invid en af de förnämsta stråkvägarne för den

allmänna rörelsen. Den starka folkströmmen öfver Norrbro han nemligen

genom broar i Drottninggatans förlängning icke beräknas blifva

förminskad med andra än dem, som på väg till och från gatorna

vester om Malmtorgsgatan och trafiklederna i dess förlängning norrut

komma att begagna sig af den nya trafikleden. En god ledning till «

bedömande af denna minskning, eller det väsentligaste af den trafik,

som kan påräknas för gatan utanför den tillärnade riksbanken

vester om Drottninggatan, finnes i den verkstälda räkningen af det

antal åkdon, som i november 1893 passerade de i Gustaf Adolfs torg

utmynnande trafiklederna med undantag af den vestra Strömgatan, der

rörelsen är högst obetydlig. Det befans då, att af 2,803 personåkdon,

som under dagen passerade omförmälda gatubarn, 602 foro till eller

från Fredsgatan. Denna senare trafik utgjorde således omkring 21,5

procent af hela rörelsen till och från torget. Under sådana omständigheter

torde man vara berättigad antaga såsom mycket sannolikt, att

högst en fjerdedel af de 1,322 personåkdon, som samma dag färdades

öfver Norrbro, skolat taga vägen öfver Drottninggatsbroarna, om dessa

då funnits, samt att hela personrörelsen skolat fördela sig efter samma

proportion. Denna uppskattning af den relativa styrkan af rörelsen å

de båda lederna, hvilken bekräftas af den relativa storleken å befolkningen

inom de områden å Norr- och Östermalm, dit omförmälda gator

leda, kan så mycket mindre anses innebära en underskattning af den

nya trafikleden, som någon större körtrafik å denna ej kan påräknas

förr, än när möjligen vid en aflägsen tidpunkt den inre staden blir ombyggd;

och detta slag af rörelse skulle, så länge kanslihuset qvarstode,

vara nästan alldeles omöjliggjordt af sättet för den södra brons anslutning

till Mynttorget. Af fyra personer, som komme att taga vägen

förbi en midt på Helgeandsholmen förlagd riksbank, kunde således tre

antagas behöfva göra en omväg, derest de ville besöka en bakom riks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 5.

dagshuset liggande bank. Endast i förra fallet blefve följaktligen huset

beläget på en plats, der den dagliga rörelsen är betydligt starkare än

på någon annan punkt i hufvudstaden.

Rigtigheten af detta åskådningssätt skulle möjligen kunna betviflas

på den grund, att de, som i första hand hafva att tillvarataga

riksbankens intresse, fullmägtige i denna bank, icke gjort någon invändning

mot det valda läget. En dylik slutsats torde dock knappast

vara rigtig; ty äfven om det mindre lyckliga i riksbankens förläggande

bakom riksdagshuset stått klart för desse riksdagens förtroendemän,

och äfven om, hvilket svårligen kan betviflas, de i valet mellan en så

förlagd och eu fristående riksbanksbyggnad å holmen obetingadt skulle

föredraga den senare, kunna nog giltiga grunder tänkas för den omtalade

tystnaden, såsom fruktan för att genom nya uppslag ytterligare

framflytta den dag, då den nya lokalen blir färdig, ett åskådningssätt,

som var fullt förklarligt, så länge icke något antagligt förslag att å

annat ställe bereda plats för Riksdagen förelåg. I öfrigt kan det icke

väcka någon förundran, om fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret,

som erhållit kategoriskt uppdrag af sina principaler att uppföra

de båda byggnaderna å Helgeandsholmen, ansett det ligga utom

deras befogenhet att, så länge uppdraget icke visat sig aldeles outförbart,

inkomma med förslag om ändring i detsamma. Å andra sidan

torde det vara notoriskt, att de tvifvel om det välbetänkta i 1888 års

beslut, som på senare tiden i ganska hög grad rådt hos många bland

Riksdagens ledamöter, undertryckts af den föreställningen, att de, som

hade beslutets verkställighet om hand, icke skulle underlåta göra anmälan

hos sina principaler, derest allt för stora svårigheter mötte att

utföra uppdraget. En dylik, å ömse sidor visad granlagenhet, huru

förklarlig och aktningsvärd den än må vara, bör tydligen icke lägga

hinder i vägen för beslutets ändring, om det kan visas, att genom en

sådan ändring betydliga förbättringar i vissa och jemngoda resultat i

andra delar af byggnadsplanerna kunna,vinnas för en utgift, som mycket

väsentligt understiger hvad beslutets oförändrade genomförande komme

att kosta. Den förra delen af denna bevisning tro vi oss redan hafva

lemnat och öfvergå derför nu till kostnadsfrågan.

Dervid bör till en början uppmärksamheten fästas å den väsentliga

olikhet, som förefinnes mellan det sätt, hvarpå riksdagshuskomitén

låtit uppgöra sina kostnadsförslag till de båda riksbyggnaderna, och

de grundsatser, bemälde aiddtekter följt vid sina beräkningar. Dessa

senare äro, enligt hvad i den vid ritningarna tryckta texten angifves,

grundade med två undantag på erhållna anbud af välkända yrkesidkare;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Tian koutskottets Utlåtande N:o 5.

25

och i sagda undantagsfall, som afse värmeledningen och jernarbeten i

riksdagshuset, sammanlagdt uppgående till 89,000 kronor, föreligga

beräkningar af en namngifven ingeniör och af aktiebolaget Atlas. Huru

i detta hänseende förhåller sig med riksdagshuskomiténs beräkningar,

kan icke med säkerhet uppgifvas, då komitén i detta lika som i åtskilliga

andra afseenden omsorgsfullt fördolt detaljerna af sin verksamhet,

hvilket förefaller anmärkningsvärd! vid ett företag af den allmänna

betydelse som det förevarande. Man torde emellertid utan stor fara

för misstag kunna antaga, att några anbud från yrkesidkare icke funnits

till ledning för komiténs sakkunniga biträden vid kostnadsberäkningarnas

uppgörande och kontrollerande. Det är under sådana omständigheter

uppenbart, att minst lika stort vitsord bör tillerkännas arkitekternas

som komiténs beräkningar. Också visar det sig, enligt hvad

arkitekterna ådagalagt, att, om de pris, de på ofvan nämnda sätt erhållit,

tillämpas på kubikmassorna i komiténs byggnader, dessa skulle

blifva icke obetydligt dyrare, än komiténs kostnadsförslag angifver,

hvilket är .så mycket vigtigare att besinna, som, hvad särskild! angår

grundläggningen för riksbanken, denna måste till största delen ske i

vattnet och således är särdeles vansklig att beräkna, under det att nuvarande

riksdagshustomtens beskaffenhet icke gifver anledning att befara

några oförutsedda svårigheter vid der ifrågakommande grundläggning.

De behof, Riksdagen år 1888 afsåg att tillgodose, voro nya lokaler

för Riksdagen, riksgäldskontor!, justitieombudsmannen, riksbanken samt

de embetsverk, hvilka kunde inrymmas i nuvarande riksdagshuset,

sedan detta apterats för sådant ändamål. Hvad Riksdagen för genomförande

af dessa planer kan antagas behöfva utgifva bör nu jemföras

med de kostnader, som beräknas drabba Riksdagen, derest, med godkännande

af Stockholms stads anbud, 1888 års beslut ändras så, att

det nuvarande riksdagshuset ombygges, nytt riksbankshus xippföres å

Helgeandsholmen och nytt embetsverkshus å Riddarholmen, men riksgäldskontor!

och justitieombudsmannen få qvarstanna i sina för dem

tillräckliga lokaler. Denna jemförelse lemnar följande resultat:

1888 års beslut oförändradt:

Enligt riksdagshuskomiténs beräkningar:

Helgeandsholmens förvärfvande till och ordnande såsom bygg''

Uih. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sami. 2 Afd. 4 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

SammansaUa Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

nadsplats med tillhörande kaj- och brobyggnader samt gator, inräknadt

stensättning framför husens gaflar.................................. kr. 2,720,850: -*-n

Riksdagshuset ............................................................„............. „ 3,743,145: —1

Riksbankshuset ........................................................................ „ 1,332,314: —

Portalen mellan dessa hus..................................................... „ 200,000: —

■=* kr. 7,996,309: —

Dertill kommer det nuvarande riksdagshusets

reparation och inredning för embetsverken, hvilket,

derest icke någon tillbyggnad ifrågakommer, möjligen

skulle kunna, enligt sakkunnig mans uppgift, ske för „ 60,000: ~-

Summa kronor 8,056,309:

Härifrån bör dock afdragas värdet af riksgäldskontorets

enligt detta alternativ för andra behof disponibla

hus, som under ärendets föregående behandling

städse uppskattats till .................................................. „ 250,000: —

Den återstående kostnaden blir följaktligen .............kr. 7,806,309: —

1888 års beslut med ifrågasatta ändringar:

Helgeandsholmens förvärfvande till

byggnadsplats ................................. kr. 1,330,000: —

Enligt arkitekterna Ringströms,

Wickmans och Bobergs beräkningar:

Riksdagshusets ombyggnad ............... „ 786,000: —

Riksbankshuset........................................ „ 1,705,000: —

Embetsverkshus med tomt .........,....... „ 1,076,704: — kr. 4,897,704: _

Detta alternativs antagande skulle således medföra

för Riksdagen en besparing af................................kr. 2,908,605:

Nu angifna besparing är dock endast ett minimum; ty, oberoende

af den omständighet att arkitekterna räknat med högre grundpris än

riksdagshuskomitén, hvilket ensamt för riksbanken vållat en nedsättning

af besparingen med 66,000 kronor i rundt tal, har staten genom

rådstufvurättens dom i omförmälda vattenrättsmål fått sig ålagdt

dels att afhjelpa eller undanrödja hvarje skada eller fara, som under

20 år kan genom strömmens åverkan föranledas å stadens kaj mellan

Gamla Norrbro och kanslihusets nordvestra hörn, dels att utföra uppgiga

arbeten vid de blifvande kajerna å holmens norra och södra

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats■ och Bankotttslcottets Utlåtande N:o 5.

27

stränder för att bereda erforderliga damfästen vid en framtida reglering

af Mälarens vattenhöjd eller andra större strömarbeten i vattendraget.

Derest förstnämnda, af rätten på förslag af dess sakkunniga

biträde gjorda åläggande kommer att föranleda det förutsatta byggnadsarbetet,

kan detta enligt äldre beräkningar antagas komma att medföra

för statsverket en utgift af 80,000 kronor. Till denna möjliga komme

den säkra utgiften för fullgörande af det senare åläggandet. Huru

stor denna utgift skulle blifva, är icke beräknadt, men antagligen

blefve den ganska betydlig och säkerligen vida större än den enda i

arkitekternas motförslag icke särskildt angifva kostnaden, eller den som

skulle kunna vållas af den senast ifrågasatta rikare dekoreringen af två

fasader å det till- och ombyggda riksdagshuset. Vi göra oss derför

helt visst icke skyldiga till någon öfverdrift, då vi bestämdt påstå oss

hafva ådagalagt, att Riksdagen genom att på det ifrågasatta sättet

ändra sina byggnadsplaner skulle göra en besparing af minst 3 millioner

kronor och det oaktadt dels erhålla ett med det nu tilltänkta jemngodt

riksdagsh’is, en vida bättre belägen och rymligare bankbyggnad,

med möjlighet till framtida utvidgning, samt i stället för ett genom

inredning i en gammal byggnad beredt och af sådan anledning mer

eller mindre otillfredsställande hus för inhysande af embetsverk, hvilka

nu hyra sina lokaler, ett alldeles nytt sådant hus med omkring 40

procent större utrymme, än som kan anskaffas i det nuvarande riksdagshuset,

dels vinna den oskattbara förmånen att kunna med säkerhet beräkna

att inom några få år komma i besittning af alla dessa nya

lokaler.

Mot den af oss nu förda bevisning har det sammansatta utskottet

icke att uppställa något annat än det påståendet, att ett, om- och till—

byggdt riksdagshus komme att betraktas endast såsom ett provisorium,

hvadan den genom detta förslag vunna besparing, hvars tillvaro utskottet

sålunda medgifvit,, enligt utskottets åsigt endast blefve af tillfällig

natur.

I det föregående är genom anförande af åtskilliga sakförhållanden,

hvilka skulle kunna mångfaldigas, ådagalagdt, att den riksdagsbyggnad,

åt hvilken utskottet icke velat förläna annan egenskap än

att vara ett provisorium, som måste inom kort tid utbytas mot en denitiv

byggnad, blefve i högst få, långt ifrån väsentliga afseenden

underlägsen, i andra jemngod med och i åtskilliga, ganska vigtiga betydligt

öfverlägsen den byggnad å Helgeandsholmen, som utskottet

funnit uppfylla alla fordringar å ett för all framtid tillfredsställande

hus för rikets representation. Vi hafva ansett oss berättigade att med

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatta Stats- och BanJcoutskottcfs Utlåtande N:o 5.

stöd af denna bevisning här ofvan mot utskottets ställa det påstående,

att ett i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bemälde arkitekters förslag

anordnadt riksdagshus skulle befinnas tillfredsställande under en

lång följd af år, snart sagdt huru länge som helst. Åt den af utskottet

för eu motsatt åsigt anförda omständigheten, att föregående byggnadsplaner

å platsen endast afsett något provisoriskt, torde icke kunna

tilläggas någon afgörande betydelse, då dessa planer, såsom utskottet

sjelft synes medgifva, varit vida mindre genomgripande än de nu föreliggande

och äfven varit dem betydligt underlägsna, samt, något hvarpå

den största vigt bör läggas, det vid omförmälda tillfällen nödvändiga

afseende! derå, att byggnadsplanerna lämpades efter en motsedd

tillökning af ledamöternas antal i båda kamrarna, nu kan lemnas helt

och hållet utanför räkningen. Vid nu angifna förhållande behöfver

Riksdagen ej heller låta afskräcka sig af den af utskottet omtalade

bristen på andra lämpliga platser för en riksdagsbyggnad. Äfven om

någon sådan plats ej kan för närvarande uppvisas, framgår just af denna

byggnadsfrågas historia, ått det långt ifrån är osannolikt, att framdeles

en eller annan i allo värdig plats för ett riksdaghus kan blifva att tillgå.

Det är ej sagdt, att Riksdagen någonsin vill flytta från sitt nya

hus å Riddarholmen; men om så skulle i en aflägsen framtid blifva

förhållandet, står det med hänsyn till denna byggnads tillfredsställande

beskaffenhet helt och hållet i Riksdagens skön att dermed uppskjuta

till dess, att nu antydda ändrade förhållanden i afseende å tillgång af

ändamålsenlig byggnadsplats inträdt. Det belopp af 3 millioner kronor,

som skulle sparas genom om- och tillbyggnaden, är så högt, att detsamma

med ränta på ränta till den tid, då det gamla huset kan komma

att öfvergifvas, blefve fullt tillräckligt att betäcka kostnaderna för

den nya tomten med byggnaden derå. Om man icke för alla tider vill

nöjas med den här föreslagna, utan, derest helt andra förhållanden inträda,

vill, så som utskottet förutsatt, hafva en annan lösning, blir följaktligen

denna genom det af oss förordade förslaget hvarken försvårad

eller fördyrad.

Utskottets förklaring, att enligt af fullmägtige i riksbanken och

riksgäldskontoret verkstäld beräkning för de beslutade byggnadsplanernas

utförande ytterligare tillskott icke fordras till de för ändamålet

under en följd af år afsätta medel, stödjer sig antagligen på de

i riksdagshuskomiténs senaste årsberättelse intagna sannolikhetsberäkningar,

hvilka redan visa en slutsumma, som med nära 1 */2 million

öfverstiger det belopp af högst 5 millioner kronor, byggnadsarbetena

och platsens ordnande finge enligt Riksdagens beslut år 1888 kosta.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BankoutsJcottets Utlåtande N:o 5.

29

Huru vida grunden för dessa beräkningar är fullt hållbar, derom sväfvar

man, såsom förut visats, i okunnighet; men säkert är, att deri icke

ingår något belopp för de betydliga kaj- och andra murningsarbeten,

som staten i vattenrättsmålet fått sig ålagdt att dels definitivt, dels

eventuel låta utföra på sin bekostnad. Den enda utvägen för Riksdagens

förtroendemän att under sådana omständigheter infria löftet om

att hålla sig inom det uppgifna kostnadsbeloppet. skulle då vara att i

en utsträckning, som ännu icke kan beräknas, tillämpa det betecknande

förbehållet om rätt att i de faststälda ritningarna göra ändringar i den

»arkitektoniska konstruktionen». Redan tillvaron af ett dylikt förbehåll

vid ett påbörjadt byggnadsföretag af den vigt och betydelse för landet

som det förevarande torde få anses vara exempellöst i monumentala

byggnaders historia. Utsigten att få se det tillämpadt, att få på

den mest framstående plats i rikets hufvudstad skåda ett riksdagspalats,

söm, sedan det en gång blifvit till sitt utseende och sina dimensioner

bestämdt, under utförandet utan hänsyn till smakens fordringar

ändras för att göra nödvändiga besparingar, borde för Riksdagen

vara ett verkande skäl att icke längre fortgå på den osäkerhetens

väg, som beträddes för sju år sedan.

Det framför andra verkande motivet för Riksdagen att icke lyssna

till de hittills gjorda yrkandena om en annan lösning af riksbyggnadsfrågorna

än den, som vann Riksdagens bifall år 1888, är utan tvifvel

obenägenheten att ändra ett förut fattadt beslut. Denna byggnadshistoria

företer dock en rik samling af sådana ändringar.

1872 beslöts utredning om båda husens uppförande å Helgeandsholmen.

1874 återtogs på grund af gemensam omröstning det i sådant hänseende

fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret lemnade

uppdrag.

1875 gjordes hos Kongl. Maj:t en förfrågan, som alternativt åsyftade

att å holmen bereda plats för riksbanken.

1881 afslogs en kongl. proposition, som gick ut på att möjliggöra beredande

af plats å holmen för riksbanken.

1882 då Riksdagen hos Kongl. Maj: t begärde utredning af byggnadsfrågorna,

undantogs uttryckligen från utredningen frågan om

Helgeandsholmens användande till plats för riksdagshuset.

1887 afslogs den kongl. propositionen om uppförande å holmen af ett

gemensamt riksdags- och riksbankshus.

1888 beslöts på förslag af enskild motionär de båda byggnadernas uppförande

å holmen.

Då Riksdagen sålunda år 1888 icke drog i betänkande att, oak
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

tadt någon ny utredning ej mellankommit, definitivt besluta Helgeandsholmens

bebyggande med två hus för Riksdagen och riksbanken och

anslå ett för våra förhållanden synnerligen högt belopp för byggnader,

om hvilkas blifvande beskaffenhet så godt som intet var kändt, och i

afseende å hvilka möjligheten att utan allt för stora svårigheter och

olägenheter uppföra dem på den valda platsen utredningen var särdeles

bristfällig, och i betraktande af de mot hvarandra stridande beslut, som

åtskilliga gånger före sagda tid i denna byggnadsfråga fattats af Riksdagen,

förefaller det vara uppenbart, att, om i öfrigt goda grunder

kunna anföras för en annan lösning af problemet, den omständighet

icke bör nu vara absolut afgörande, att den innebär en ändring af ett

för 7 år sedan fattadt beslut, som ännu icke hunnit längre i verkställighet,

än att en sådan ändring kan ske utan nämnvärd olägenhet.

Att, i trots af den bland arkitekter och inom konstnärskretsar samt

hos den bildade allmänheten och till och med i de djupa lederna alltmer

utbredda åsigten om omöjligheten att på ett något så när tillfredsställande

sätt utföra 1888 års beslut, Riksdagen icke lånat ett villigt

öra åt de åren 1891 och 1894 gjorda förslagen om ändring i samma

beslut, må anses vara förklarligt i betraktande deraf, att då ej angafs

något annat sätt för beredande af de behöfliga nya lokalerna, och att,

enär hufvudstadens kommun ännu icke angifvit, hvilka uppoffringar den

ville underkasta sig för att få så stor del af Helgeandsholmen som

möjligt ordnad till öppen plats, då ännu icke kunde beräknas, i hvilken

mån Riksdagen i händelse af beslutets ändring komme att hållas skadeslös

för sina uppoffringar i syfte att förvärfva holmen och göra en del

deraf tjenlig till byggnadsplats.

Nu åter är ställningen en helt annan. Kommunen har gjort ett

erbjudande, som väl må kallas mycket respektabelt. Genom fullständigt

utarbetade ritningar med kostnadsberäkningar har det blifvit klargjordt,

att alla de behöfliga lokalerna, till en del lika, till en del mera

ändamålsenliga än enligt riksdagshuskomiterades förslag, kunna med

riksdagshusets om- och tillbyggnad beredas; att genom bankhusets förläggande

uppe på holmen i stället för vester om Drottninggatan och

i sjön derutanför vinnas rymligare lokaler på en plats, som i afseende

å ändamålsenlighet med hänsyn till bankens rörelse icke tål någon

jemförelse med den andra; att de nya riksdags- och riksbankshusen

blefve färdiga inom eu jemförelsevis kort tid, under det att, hvad det

nu beslutade riksbankshuset beträffar, det ännu står i vida fältet, om

och när det kan blifva uppfördt å Helgeandsholmen och i vattnet derutanför;

att ett helt och hållet nytt och ändamålsenligare samt vida

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BankoutsJcottefs Utlåtande N:o 5.

31

rymligare embetsverkshus erhölles genom ändringsförslagets antagande,

än om ändamålet tillgodosåges genom reparation och inredning af det

nuvarande riksdagshuset; samt att, i händelse 1888 års beslut på nedan

angifna sätt ändras, kostnaderna för det hela nedbringas från, lågt

räknadt, 8 millioner till ett belopp, som håller sig under 5 millioner

kronor.

Bättre och säkrare valuta samt en besparing på minst 3 millioner

kronor borde, föreställa vi oss, vara en tillräcklig anledning för Riksdagen

att å nyo betänka sig i frågan och icke, sedan denna inträdt i

ett helt nytt skede, likgiltigt förskansa sig bakom obenägenheten att

ändra ett beslut, med hvilket helt visst endast få af Riksdagens ledamöter

nu mera äro fullt belåtna.

■j; Yi hemställa derför,

att med antagande af det af Stockholms stad den 1 februari

1895 gjorda, genom Kongl. Maj:t Riksdagen meddelade anbud

i afseende å Helgeandsholmens ordnande med mera, Riksdagen

må så till vida ändra sitt år 1888 fattade beslut om

uppförande af nya riksdags- och riksbankshus, att endast det

senare af dessa hus må förläggas å Helgeandsholmen, och att

riksdagshuset om- och tillbygges på dess nuvarande plats i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af arkitekterna G. R.

Ringström, Gustaf Wickman och Ferdinand Boberg uppgjorda

förslag; samt att Riksdagen må meddela sina fullmägtige i

riksbanken och riksgäldskontoret erforderligt uppdrag att gå i

författning om verkställigheten af 1888 års beslut enligt de

förändrade bestämmelserna.

af herr A. F. O. Cederberg mot viss del af utskottets motivering.

Herrar C. H. Falk, A. Persson och J. A. Sjö hafva anhållit att få

antecknadt, att de inom utskottet icke deltagit i den slutliga behandlingen

af det i detta utlåtande omförmälda ärende.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

Till herrar fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontor.

I en till herrar fullmägtige den 25 sistlidne febiuari afbiten skrifvelse

har sammansatta stats- och bankoutskottet begärt fullmägtiges

yttrande öfver eu inom Riksdagens Första Kammare af herr Björnstjerna

väckt motion (n:o 41), i hvilken föreslagits, att, sä framt en minskning

af det beslutade riksdagshusets höjd eller massa kunde derigenom

lämpligen åstadkommas och faran såmedelst aflägsnas för byggnadens

menliga inverkan på det närbelägna kongl. slottets utseende, fullmägtige

måtte bemyndigas att, utan hinder af Riksdagens tidigare i ämnet

fattade beslut, från det blifvande riksdagshuset utesluta riksgäldskontorets

och justitieombudsmansexpeditionens lokaler.

Derjemte har utskottet begärt, att fullmägtige vid afgifvande af

nämnda yttrande'' ville utlåta sig derom, huruvida ej den i motionen

åsyftade i,minskning af riksdagshusets dimensioner kunde åstadkommas

antingen genom att rätta fordringarna å utrymme efter det af 1884 års

komité uppgjorda program, som låg till grund för de utredningar, med

ledning hvaraf 1888 års Riksdag fattade sitt beslut, men hvilka fordringar,

att döma af de den 5 november 1894 godkända ritningarna, efter

år 1888 väsentligt ökats, eller genom tillämpning i hufvudsak af de i

större skala utförda ritningar, hvilka upprättades efter kammarherren

Meldahls härvaro, men före öfverintendenten H. Zettervalls utträde ur

riksdagshuskomitén, hvarjemte utskottet begärt, att sistnämda ritningar

skola utskottet tillhandahållas; och hafva herrar fullmägtige med anledning

häraf infordrat riksdagshuskomiténs utlåtande.

Komitén har förehaft detta ärende och har för åstadkommande

af nödig utredning låtit uppgöra samt får härhos öfverlemna en tablå

(Bilaga A.), innehållande uppgifter för jemförelse mellan, å ena sidan,

grundytan för det riksdagshus, hvartill ritningar blefvo den 5 november

1894 faststälda äfvensom arealen af den fria ytan för hufvudvåningen

och, å andra sidan, motsvarande grundyta och golfyta enligt 1884 års

komitéutredning och öfverintendenten Zettervalls år 1892 uppgjorda

förslagsritningar.

Beträffande utskottets skrifvelse i öfrigt får komitén först i fråga

om herr Björnstjernas motion anföra följande.

Motionären har uppstält frågan, huruvida en minskning i riks
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 33

dagshusets höjd eller massa kan åstadskommas genom uteslutning ur

detsamma af de lokaler, som afsetts för riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen.

Den åsyftade reduktionen i husets massa är möjlig endast under

förutsättning, att efter de nämnda lokalernas uteslutande

antingen i det sålunda lediga utrymmet i bottenvåningen kan

beredas plats för de utskott, hvilka förlagts till öfra våningen, på det

att den senare till allra största delen kunde utgå;

eller ock sousbassementet minskas, så att detsamma, i stället för

att såsom nu upptaga jord- och bottenvåning, inskränkes till en enda

våning, innehållande icke allenast de efter uteslutandet återstående

lokalerna i bottenvåningen, utan äfven de nu till jordvåningen förlagda

lokalerna, nemligen tryckeriexpedition, vaktmästarebostäder, kök m. m.

Då emellertid på sätt vidlagda tablå närmare utvisar (Bilaga B)

riksgäldskontorets och justitieombudsmansexpeditionens lokaler enligt

de faststälda ritningarna erhållit en areal af tillsammans 8,032 qvadratfot,

men utskottslokalerna i öfra våningen upptaga 15,538 samt de

ofvannämnda lokalerna i jordvåningen 12,734: a qvadratfot, är det

uppenbart, att uteslutandet ur riksdagshuset af riksgäldskontorets och

justitieombudsmansexpeditionens lokaler icke kan medföra så stor besparing

i utrymme, att den ifrågasatta reduktionen i riksdagshusets böjd

kan enligt ena eller andra alternativet åstadkommas, utan att i afseende

å. den ena eller andra gruppen af lokaler en inskränkning skulle ega

rum, genom hvilken dessa blefve för sitt ändamål otillräckliga.

Beträffande höj ddimensionerna vill komitén erinra, att fastställelsen

af ritningarna den 5 november 1894 meddelats under förbehåll, att de

ändringar finge göras, som kunde blifva af förhållandena påkallade och

under arbetets fortgång funnes lämpliga, särskildt i fråga om den arkitektoniska

konstruktionen och byggnadernas inredning, för så vidt

ändringarna kunde med tillgängliga medel genomföras. Framför allt

synes frågan, huruvida eller i hvilken form den tilltänkta kupolen skall

komma till utförande eller icke, böra i behörig tid tagas i ytterligare

öfvervägande efter inhemtadt yttrande af fackmän.

Hvad vidare angår förhållandet mellan utrymmet i 1884 års

komitéförslag och det, som de faststälda ritningarna angifva, torde

uppmärksamheten böra fästas derå, att grundytan för riksdagshuset (se

sid. 29 och bil. A i 1884 års komitébetänkande) visserligen upptagits

till endast 57,000 qvadratfot, men deremot i den å sid. 34 och följande

i komitébetänkandet omförmälda normalplan för blifvande riksdagshus,

som inom komitén utarbetats, beräknats komma att kräfva för byggBih.

till Riksd. Prot. 1895. 4 Sami. 2 Afd. 4 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sammansatta Stats- och B a nioutskottets Utlåtande N:o 5.

naden med gårdar ett ytinnehåll af 61,500 qvadratfot. Enligt det af

herrar fnllmägtige faststälda förslaget utgör ytinnehållet 64,660 qvadratfot,

eller 3,160 qvadratfot mera än normalplanens.

Såsom af den ofvan åberopade tablån (Bil. A.) framgår, innehåller

enligt de faststälda ritningarna hufvudvåningen, hvars ytinnehåll i sjelfva

verket måste blifva bestämmande för det hela, i fri grundyta 775 qvadratfot

utöfver hvad år 1884 beräknats. En reduktion härutinnan skulle

komma att antingen ske på bekostnad af ljusgårdarna, mot hvilkas

knapphet i äldre, inom komitén uppgjorda förslag anmärkningar rigtats,

eller ock menligt inverka på ändamålsenligheten af de i hufvudvåningen

förlagda lokalerna. Särskild! förtjenar härvid att tagas i betraktande,

att det vid förslagets utarbetande befunnits nödigt att i hela

byggnaden genomföra korridorsystemet, så att hvarje rum kan erhålla

sin egen ingång från en korridor. Genom denna anordning har arealen

ökats med omkring 3,000 qvadratfot, motsvarande den ungefärliga skilnaden

emellan normalplanens af 1884 och de faststälda ritningarnas beräknade

grundyta.

Att byggnadens grundyta blifvit i förhållande till den fria ytan

i hufvudvåningen något ökad, beror för öfrigt derpå, att byggnadens

yttre erhållit en monumental gestaltning, hvarigenom murarne måst

blifva tjockare än i 1884 års förslag, i någon mån ock af värmeledningens

införande.

I fråga om det förslag, som uppgjorts efter kammarherren Meldahls

härvaro, må erinras, att det upptager öfverbyggnad, inrymmande

en del lokaler, öfver Drottninggatans förlängning vid båda ändpunkterna

samt förutsätter en gatubredd, som vid ändpartierna är 34, men

för öfrigt 50 till 54 fot bred. Då denna bredd med afseende dels å

hvad nu skall ega rum i nybyggda stadsdelar, dels å ljusförhållandena

ansågs böra ökas till omkring 60 fot, fann sig komitén i sammanhang

härmed äfven böra öfvergifva förslaget om anbringande af den ifrågasatta

öfverbyggnaden.

Beträffande för öfrigt det faststälda ritningsförslagets förhållande

till det äldre, torde få hänvisas till den ofvannämnda tablån (Bil. A.),

af hvilken torde framgå, att minskning i husets dimensioner icke skulle

kunna komma till stånd genom tillämpning af det förslag, utskottet

afsett. Härvid tillåter sig komitén likväl fästa uppmärksamheten på

den uppgift, som i tablån intagits derom, att i de ritningar, hvilka i

större skala utarbetats efter den faststälda planen, minskning af höjden,

sådan den i denna beräknats, är åstadkommen med 1 fot.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BanJcoutskottets Utlåtande N:o 5.

35

Komitén har fogat anstalt derom, att de i utskottets skrifvelse

omförmälda ritningarna skola i behörig tid tillhandahållas utskottet.

Stockholm den 11 mars 1895.

Riksdagshuskomitén:

R. TÖRNEBLADH.

SIXTEN von FRIESEN. EDV. SEDERHOLM.

J. NORDENFALK. B. Abr. LEIJONHUFVUD.

F. G. A. DAHL. LARS BERG.

C. R. Troilius.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sammansatta Stats- och Bankoutshottets Utlåtande N:o 5.

1 ■’ n hl- ■ j . '' '' '' '' i ! '' i ''Vt O/.:''- ‘P."»i'' * H i 1 ). . >i i # I /? avs O 1U10

Bilaga A.

I.

f

Jemförelse mellan det faststälda förslaget till riksdagshus å Helgeandsholmen

och 1884 års komités förslag.

A. Areal af golf och gårdar i hufyudvåningeii:

i det faststälda förslaget ...................................................... 48,875 qvadratfot

enligt 1884 års komités program...................................... 48,100 „

Det faststälda förslaget har således 775 <JYadratfot

Större fri yta i hufvudvåningen än den i

1884 års program angifna.

B. Grundyta:

i det faststälda förslaget ..................................................... 64,660

enligt 1884 års program 57,000 qvadratfot , som

dock i 1884 års normalplan steg till .............................. 61,500

Således är grundytan i det faststälda förslaget

3,160 qyadratfot större än .grundytan enligt det

normalförslag, som af 1884 års komité uppgjordes

och pröfvades å de föreslagna byggnadsplatserna.

Första

Andra

y>

ii

ii

klubbrum

C. Specifikation af fria ytan i det faststälda förslagets

hufvudvåning.

Första Kammarens samlingssal .. .

Andra „ „

Första „ kapprum..........

Andra „ „ ..........

Talmännens och statsrådens rum.

Första Kammarens kansli................

Andra

3,771

4,776

1,745

1,745

978

1,179

1,179

3,278

3,413

ii

ii

ii

ii

ii

n

ii

ii

ii

Transport 25,064 qvadratfot

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och B an koutskottets Utlåtande N:o 5. 37

Gemensamma samtalsrummet .................

Transport 25,064 qvadratfot.

......................... 3,627 „

2:ne förrum till „ .................

........................... 658

11

Bibliotek........................................................

........................... 1,462

11

Telegraf........................................................

........................... 260

11

Entréerna till samlingssalarne .....

......''■ 823

ii

2:ne mindre samtalsrum intill salarna..

...........v. it 419

11

Toaletter 1.’.......................................................

........................... 819

11

Tamburnål 1.....................................................

................. 781

11

Smärre utrymmen och förvaringsrum ..

........................... 510

11 t''

Trappor ...........................................................

.......................... 4,440

11

Korridorer och vestibuler..........................

........................... 7,856

I

II

Gårdar.............................................................

....................... 5,156

11

Summa 48,875 qvadratfot.

II.

Jemförelse mellan det faststälda förslaget och det äldre, uppgjordt

efter Kammarherre Meldahls härvaro, men före Öfverintendenteu Zettervalls

utträde ur riksdagshuskomitén.

A. Grundyta:

i det faststälda förslaget ..................................................... 64,660 qvadratfot

i det äldre förslaget ............................................................... 69,074 „

;-i Det faststälda förslaget har sålunda i jemförelse med det äldre

grundytan minskad med 4,414 Qvadratfot.

Obs. Gårdarnes areal är i det faststälda förslaget större än i

det äldre.

B. Höjddiinensioner:

a) Höjd öfver slusströskeln:

Äldre förslaget.

Faststälda för- slaget.

Kongl. slottet.

Till taklistens öfverkant............

113

80

fot.

112

30

fot.

150

00

fot.

„ balustraden å mellanpar- tierna .................................

120

80

11

118

80

11

158

50

11

„ hörnpartiernas öfverkant

124

80

11

118

80

11

158

00

11

„ kupolens öfverstå spets

277

80

11

243

80

11

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

3»

Sammansatta Stats• och Banlcoutslcottefs Utlåtande N:o 5.

b) Höjd från Horrör os nivå:

Äldre förslaget.

Faststälda för- slaget.

Kongl. slottet.

Till taklistens öfverkant

„ balustraden å mellan-

75

00

fot.

73

50

fot.

in

20

fot.

partierna...........................

82

00

80

00

77

119

70

„ hörnpartiernas öfverkant

86

00

77

80

00

77

119

70

77

„ kupolens, högsta spets...

239

00

77

205

00

77

—

—

I det faststälda förslaget har sålunda i jemförelse med det äldre

förslaget höjden från Norrbros nivå

till taklistens öfverkant minskats med........................................ l,so fot.

„ balustraden å mellanpartierna minskats med ................... 2,oo „

„ hörnpartiernas öfverkant „ „ .................... 6,oo

„ kupolens öfverstå spets „ „ ..................... 34,oo „

Obs. Höjden från marken till taklisten å det fastställa förslaget

har i den fortgående bearbetningen af arbetsritningarna minskats

från 73,50 till 72,so fot.

C. Längddimensioner:

Äldre förslaget.

Faststälda förslaget.

Hufvudfasadens längd...................................

355

00

fot.

344

22

fot.

Norra sidofasadens längd..............................

218

00

77

171

70

77

Minskningen i fasadutsträckningarne i det faststälda förslaget i

jemförelse med det äldre är således för hufvudfasaden 10,78 fot, för

norra sidofasaden 46,30 fot. (Denna stora längd å sidofasaden i det

äldre förslaget på grund af flyglarna öfver Drottninggatan.)

Stockholm den 11 mars 1895.

F. G. A. Dahl.

År. Johansson.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats• och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5

39

Bilaga B.

Öfra Våningens utskottslokaler hafva följande ytinnehåll (korridorer

undantagna):

Statsutskottet ...........

Bevillningsutskottet ...

Konstitutionsutskottet

3 tillfälliga utskott ...

Särskilda utskotten ...

Lagutskottet ...............

396,81 m2.

181,85 „

167,08 „

148,79 „

337,24 „

137,95 „ 1,369,72 m2.

eller 15,538 infot.

Jordvåningens åt byggnadens yttre sidor belägna lokaler hafva följande

ytinnehåll (korridorer undantagna):

Bostadslägenheter ..................................................... 654,80 m2.

Kök och rum för restauratören ........................... 247,7 4 „

Tryckeriexpeditionen.............................................. 220,04 „ 1,122,58 m2.

eller 12,734,*4 infot.

Riksgäldskontorets och Justitieombudsmannens arbetslokaler i

bottenvåningen hafva följande ytinnehåll (korridorerna undantagna):

Riksgäldskontor.......................................................... 593,04 m2.

Justitieombudsmannen ................................................ 115,04 „ 708,os m2.

eller 8,032,65 infot.

Stockholm den 11 mars 1895.

År. Johansson.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatta Stats- och Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 5.

Bilaga till herrar Thernptanders och FräncJcels reservation. y.

Stockholms stadsfullmägtiges skrifvelse till Kongl. Maj:t den 1 februari 1895,

angående åtgärder i syfte att söka utverka Helgeandsholmens bebyggande

endast med riksbankshns.

Till Konungen.

./i; rm;; .h..: • v., • ,>j:ob.rmg-y-d i
Bland

åtgärder för hufvudstadens förskönande intager Helt visst

Helgeandsholmens ordnande det främsta rummet. Stockholms inbyggares

lifliga intresse för denna angelägenhet sträcker sig långt tillbaka

i tiden, ända inemot början af detta århundrade. Kunskap om och

medkänsla för de inom residensstaden allmänt rådande förhoppningarna

att få se den lilla holmen i Norrström tätt under den Tessinska kungaborgen

ordnad så, som dess härliga läge kräfver, voro säkerligen de

ledande motiven för framlidne konung Oscar I, då han för snart 40 år

sedan anbefalde uppgörande af förslag till kongl. hofstallets förflyttande

till annan lämplig plats samt Helgeandsholmens planerande och förskönande

m. m. och på samma gång förklarade sig för ändamålets befordrande

vilja utan ersättning upplåta sina egendomar vid Gamla Norrbro.

Detta uppslag ledde emellertid, såsom känd! är, icke till något

resultat. Frågan var dock af natur att icke kunna falla. Den väcktes

å nyo till lif genom det vid 1872 års riksdag fattade beslutet om utredning

angående möjligheten att använda holmen till plats för riksdagshus

och riksbank. Äfven denna utredning afbröts, men återupptogs,

hvad beträffar riksbanken, efter öfverståthållareembetets initiativ,

till grund hvarför åberopades 1875 års Riksdags förfrågan till Eders

Kongl. Maj:t, huruvida kanslihuset eller annan lämplig och närbelägen,

staten tillhörig plats kunde öfverlåtas till riksbanken för bebyggande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

41

Då inom den med anledning häraf utsedda kongl. komité!) enighet

icke kunde vinnas om vilkoren för kostnadernas fördelning mellan riksbanken

och kommunen vid deras öfvertagande gemensamt af holmen,

föreslog komiténs flertal, att Stockholms stad skulle få sig erbjudet

att på vissa vilkor erhålla disposition af holmen mot skyldighet att

ordna densamma såsom öppen plats enligt plan, som kunde blifva faststäld

af Eders Kongl. Maj:t. Då, efter det ärendet undergått ytterligare

behandling, bland annat genom remiss till fullmägtige i riksbanken,

detsamma af Eders Kongl. Maj:t hänsköts till Stockholms stadsfullmägtiges

yttrande, omfattade remissen icke allenast det vid komiténs

nedsättande förutsatta alternativ, att endast riksbankshus skulle

uppföras å Helgeandsholmen, utan äfven det fall, att plats derstädes

skulle beredas jemväl för nytt riksdagshus, hvarjemte det lemnades

öppet för stadsfullmägtige att i sitt svar uttala sig jemväl om det andra

i komiténs uppdrag intagna alternativ, att staden ensam skulle förvärfva

dispositionsrätt till holmen.

Det svar, stadsfullmägtige den 10 januari 1878 afgåfvo å nyssnämnda

kongl. remiss, var visserligen negativt i den mening, att fullmägtige

efter omröstning med 50 röster mot 42 stannade vid det slut,

att de icke under dåvarande omständigheter kunde ikläda kommunen

några förbindelser i afseende å Helgeandsholmen. Såsom i svarsskrifvelsen

med mycken styrka betonades, fritogo stadsfullmägtige sig dock

från den möjliga tolkning af deras beslut, att det skulle innebära likgiltighet

för holmens ordnande, och förklarade i detta sammanhang,

att lösningen af denna fråga på ett sätt, som är fullt värdigt den mest

karakteristiska platsen i Sveriges vackra hufvudstad, länge varit och

fortfarande var en kär förhoppning för Stockholms invånare och dess

kommunalstyrelse. Det sades ock uttryckligen, att enda anledningen,

hvarför fullmägtige då afböjde det ur kommunens synpunkt lämpligaste

förslaget, nemligen det, som gick ut derpå, att staden skulle mottaga

och till öppen plats utlägga hela holmen, var, att kommunens dåvarande

tillgångar icke medgåfvo att bestrida de utgifter, som förslagets

genomförande skulle medföra. På helt annan grund gafs svaret, i hvad

det afsåg de andra alternativen och i främsta rummet förslaget att

uppföra både riksdags- och riksbankshus på holmen; ty för detta fall

förklarade stadsfullmägtige sig icke vilja ikläda staden några förbindelser,

enär någon anledning icke fans för kommunen att bygga kajer

omkring och pryda en plats, hvilken hade sin egentliga betydelse såsom

riksdagshusets och riksbankens närmaste omgifning. Samma kategoriska

förklaring utsträcktes till det fall, att plats skulle beredas endast för

Bill. till Riksd. Prat. 1895. 4 Sand. 2 Afd 4 Hiift. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Sammansatta Stats- och Banlcoutshottets Utlåtande N:o 5.

riksdagshus. Deremot var motiveringen en väsentligen annan för det

fall, att endast riksbankshus skulle komma i fråga, i det att den grundades

derpå, att vid den tiden en tillräckligt stor och ändamålsenlig

tomplats beräknats kunna blifva att tillgå vester om den förlängda

Drottninggatan, vid hvithet förhållande stadsfullmägtige icke heller ville

tillförbinda sig några åtaganden, om bankhuset, såsom då tycktes vara

förutsatt, förlädes öster om Drottninggatans förlängning.

Omförmälda komitébetänkande hade icke någon påföljd, och flera

försök, som senare gjordes att bereda plats å Helgeandsholmen ensamt

för riksbanken, misslyckades.

Ett nytt uppslag i byggnadsfrågorna innehölls i en skrifvelse till

Eders Kongl. Maj:t från 1883 års Riksdag, hvari begärdes utredning,

hvar och huru lämplig byggnadsplats eller lämpliga byggnadsplatser

för nytt riksdagshus och nytt riksbankshus kunde beredas. I den skrifvelse,

som afslutades med denna begäran, förklarade Riksdagen, att det

icke syntes vara lämpligt att i utredningen inbegripa frågorna om

Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls anskaffande, enär beträffande

dem redan förelåg utredning, af hvilken framginge, att deras

sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus

torde betydligt aflägsna möjligheten att snart erhålla ett sådant.

Oaktadt detta förbehåll blef riksdagshusets förläggande till Helgeandsholmen

ett ämne, som tog stor uppmärksamhet i anspråk inom den

komité, åt hvilken Eders Kongl. Magt lemnade i uppdrag att verkställa

den af Riksdagen begärda 113m utredningen; och komiténs samtliga

tio ledamöter angåfvo i särskilda yttranden sina åsigter i denna

fråga, dervid det utröntes, att de delat sig i två jemnstarka grupper,

i det att fem önskade och fem icke önskade riksdagshusets uppförande

å Helgeandsholmen.

Följden af 1884 års komitébetänkande blef en kongl. proposition

till 1887 års Riksdag om uppförande å Helgeandsholmen af ett gemensamt

riksdags- och riksbankshus, hvilken proposition emellertid föll, i

det den afslogs vid gemensam votering med 174 röster mot 101. Såsom

bekant, upptogs frågan af enskild motionär vid 1888 års riksdag

med den utgång, att Riksdagen beslöt, att för inrymmande af Riksdagen,

riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken

må uppföras tvenne skilda b}rggnader å vestra delen af Helgeandsholmen.

För att sätta detta beslut i verket beslöts vid samma tillfälle

bland annat, att för ändamålet skulle bildas en byggnadsfond af uppgifven

storlek för riksdags- och riksbankshus; att totalbeloppet af kostnaden

för båda byggnaderna jemte dervid nödvändig byggnad af kajer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BanJcoutshottets Utlåtande N:o 5.

och broar samt platsens ordnande i öfrigt ej finge öfverstiga ett angifvet

belopp; samt att byggnaderna skulle uppföras i enlighet med

ritningar, som genom bankofullmägtiges och fullmägtiges i riksgäldskontoret

försorg upprättades och af dem gillades.

På grund af uppdragets sistnämnda del hafva bemälde fullmägtige

den 5 november 1894 godkänt de dem förelagda ritningar såväl i

fråga om husens läge och begränsningslinier som ock beträffande den

hufvudsakliga anordningen af byggnaderna, dock att fullmägtige ville

hafva sig förbehållet att göra de ändringar, som kunde blifva af förhållandena

påkallade och under arbetets fortgång funnes lämpliga, särskilt

i fråga om den arkitektoniska konstruktionen och byggnadernas

inredning, för så vidt ändringarna kunde med tillgängliga medel genomföras.

Den långa tid, som förflutit mellan Riksdagens beslut och ritningars

samt kostnadsförslags godkännande, antyder, att ovanligt stora svårigheter

varit förknippade med ifrågavarande byggnadsföretag. De vigtigaste

anledningarna till dessa svårigheter äro lätt insedda och äfven

till stor del förutsagda. Det måste vara ett ytterst vanskligt problem

att tätt under den väldiga slottsbyggnadens hufvudfasad uppresa två

monumentala byggnader på den lilla holmen i Norrström, der de från

början tilltänkta byggnadsplatserna voro knappt tilltagna och under

planernas utarbetande visat sig otillräckliga, så att de måst i större

utsträckning, än som vid beslutets fattande förutsattes, beredas genom

utfyllningar, för hvilkas medgifvande kräfvas vidlyftiga rättsförhandlingar

för att icke komma i strid med enskildes rättigheter och vigtiga

allmänna intressen af flera slag. Dessa rättsförhandlingar äro ännu

icke afslutade, hvadan fyllningsarbetena ej kunnat påbörjas; och de antydda

arkitektoniska svårigheterna hafva framkallat ett tidsödande omarbetande

i flera omgångar af uppgjorda byggnadsritningar. Under

sådana omständigheter kan det ej väcka någon förundran, att förslag

om modifikationer i byggnadsbeslutet blifvit under utredningstiden väckta

vid riksdagen, och att dessa förslag på det lifligaste förordats ej blott

inom den beslutande församlingen, utan äfven utanför densamma i tal

och skrift af personer, som lika med det öfvervägande antalet af de

sakkunnige inom landet äro lifligt öfvertygade derom, att ett riksdagshus

på Helgeandsholmen skall komma att mycket strängt bedömas af

ofterverlden, hvilken åsigt säkerligen vunnit många nya anhängare

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sammansatta Stats- och Bankontskottcts Utlåtande N:o 5.

sedan efter dervarande byggnaders rifning holmens verkliga beskaffenhet

blifvit för hvar man klar.

Från dessa ganska heta strider har Stockholms kommunalstyrelse

omsorgsfullt hållit sig alldeles fjerran, väl inseende, att, sedan stadsfullmägtige

lemnat obegagnadt det tillfälle, som år 1878 erbjöd sig att

göra sina åsigter gällande, och Riksdagen tagit frågan om Helgeandsholmens

blifvande öde i sin hand, det icke kunde vara tillständigt för

stadens styrelse att opåkallad inblanda sig i frågan. , Stadsfullmägtige

hafva derför sedan denna tid inskränkt sig till att besvara de framställningar,

som å Riksdagens eller dess delegerades vägnar gjorts hos

dem. Dessa svar hafva af nu angifna grund äfven varit samvetsgrant

affattade i den anda, att icke det ringaste hinder borde från kommunens

sida läggas i vägen för genomförande af 1888 års Riksdags

beslut. När fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret i slutet af

år 1891, med öfverlemnande af det då tilltänkta förslaget till reglering

af Helgeandsholmens stränder, uttalade den förhoppning, att stadsfullmägtige

måtte meddela dem de önskningar, de kundo vilja i saken

framställa, svarade derför stadsfullmägtige, att, då med hänsyn till de

förändringar af strömförhållandena i Norrström, samma förslag förutsatte,

samt med hänsyn jemväl till de betydliga utfylluingar, som voro

afsedda att göras vester om holmen, samt till öfriga i sammanhang

med regleringen stående arbeten samma reglering ovilkorligen måste

innebära sådan åtgärd till vattendrags förändring till djup och läge,

som afses i § 17 kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vatten

å hans grund den 30 december 1880, och hvilken icke finge göras

utan vidtagande af vissa, i samma förordning föreskrifna förberedande

formaliteter, stadsfullmägtige vid sådant förhållande för det dåvarande

saknade anledning att ingå i vidare pröfning af strandregleringsfrågan

eller framhålla några önskningsmål i denna fråga från stadens sida.

Det förfarande inför rätten, som Riksdagens bemälde delegerade efter

att hafva mottagit detta stadsfullmägtiges svar anhängiggjorde, har på

ett otvetydigt sätt ådagalagt, att kommunens förtroendemän icke kunde

hafva varit försvarade med att i regleringsfrågan träffa frivillig öfverenskommelse

med Riksdagens ombud, enär kommunen såsom innehafvare

af Norrström icke utan att utsätta sig för anspråk på skadestånd till

oberäkneliga belopp kunde medgifva en reglering, om hvilken det ej i

laga ordning blifvit utredt, att den kunde ske utan att skada vigtiga

intressen. Att detta varit den enda grunden för stadsfullmägtiges förbehållsamma

svar i nyssnämnda framställning, visar sig alldeles uppenbart

vid nästa skriftvexling mellan Riksdagens och kommunens förtroende
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 45

män. Då fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret i slutet af år

1893 förklarade sig vilja träda i underhandling med staden beträffande

möjligheten att få på staten öfverlåten den rätt, staden kunde ega till

en uppgifven mindre del af Helgeandsholmen, och tillika anhöllo, att

stadsfullmägtige ville uppgifva, huruvida och på hvilka vilkor staden

kunde vara villig att till förmån för staten afstå från sagda rätt, tillmötesgingo

stadsfullmägtige denna önskan, endast med det förbehåll

att underhandlingarna skulle få omfatta alla de delar af holmen och de

för Riksdagens räkning behöfliga delar af vattnet derinvid, å hvilka de,

som å stadens vägnar undersökt förhållandena med eganderätten till

holmen och omgifvande vatten, funnit staden lagligen kunna göra anspråk

gällande, hvadan stadsfullmägtige uppdrogo åt drätselnämndens

första afdelning att sjelf eller genom särskildt dertill utsedda personer

träda i underhandling med fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret

eller af dem utsedde delegerade angående vilkoren för öfverlåtelse

på staten af stadens rätt till delar af Helgeandsholmen och af

vidliggande vatten. Delegerade utsågos derefter å ömse sidor och enade

sig om ett förslag till öfverenskommelse, som Riksdagens bemälde fullmägtige

anmälde sig vilja insända till Eders Kongl. Magt med förord,

derest stadsfullmägtige inom utsatt tid förklarade sig, i hvad staden

angår, godkänna detsamma. Godkännandet lemnades af stadsfullmägtige,

hvarom fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret erhöllo

underrättelse inom den begärda tiden.

Den passiva hållning i Helgeandsholms-frågan, kommunalstyrelsen

intagit under den tid, som förlupit sedan Riksdagen beslutat att använda

holmen för sina byggnadsbehof, hafva stadsfullmägtige ansett

nu böra öfvergifvas, af den anledning att på sista tiden några förhållanden

inträdt, som kunna berättiga fullmägtige att sjelfvilligt bryta

den tystnad i ärendet, som de hittills iakttagit. Vid närmare öfvervägande

torde det påstående kunna med fog göras, att sådana ändrade

förhållanden verkligen inträdt, som göra stadsfullmägtiges framträdande

nu i sista stunden, innan det är för sent, fullt försvarbart. Att en

dylik åtgärd numera ej kan missförstås, sedan stadsfullmägtige på ett

otvetydbart sätt ådagalagt, att de lojalt vilja, i hvad på dem beror,

befordra 1888 års beslut till utförande, om det fortfarande vidhålles af

Riksdagen, lärer vara uppenbart, i betraktande af hvad ofvan blifvit

opaginerad Kontrollera mot PDF

4H Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 5.

erinradt om det sätt, hvarpå stadsfullmägtige tillmötesgått Riksdagens

ombud i byggnadsfrågan.

Bland de antydda ändrade förhållandena framträder i första rummet

1894 års Riksdags behandling af de då väckta förslag om uppskof

med utförande af 1888 års beslut eller modifikationer i samma beslut.

Under dessa förslags behandling framhöllo åtskilliga talare, att anledningen,

hvarför de icke kunde biträda de väckta förslagen, var den,

att några tillförlitliga positiva förslag, huru byggnadsfrågan skulle i

sin helhet lösas, ej framlagts. Vid sidan af detta skäl åberopades den

omständighet, att Stockholms stad ej förklarat, hvilka uppoffringar kommunen

ville göra, derest Riksdagen modifierade sitt beslut. Denna

senare synpunkt, som med styrka framhölls af mycket inflytelserika

medlemmar i båda kamrarna, vann så mycket afseende, att förslag, i

hvilka den gjorts gällande, kommo under omröstning i såväl Första som

Andra Kammaren. På det förra stället gick ett dithörande yrkande ut

derpå, att Riksdagen skulle uppdraga åt fullmägtige i riksbanken och

riksgäldskontoret att inhemta yttrande af Stockholms stad om, hvilket

åtagande staden var villig ikläda sig, under förutsättning att på Helgeandsholmen

uppföres endast en af de s. k. riksbyggnaderna, hvarjemte i

ett annat sådant yrkande upptogs holmens ordnande af staden såsom

förutsättning för eu möjlig ändring i 1888 års beslut. Dessa yrkanden

samlade omkring sig, det förra i kontraproposition mot det senare 47

och det senare yrkandet i den slutliga omröstningen 37 röster mot 89,

som tillföllo det sammansatta stats- och bankoutskottets afstyrkande

förslag. Om man besinnar det ovanliga i den föreslagna åtgärden,

kan man svårligen bestrida, att, såsom en framstående ledamot yttrade

under debatten, öfvertygelserna i frågan sedan år 1891 modifierats i

icke så ringa mån. Äfven i Andra Kammaren segrade visserligen nämnda

utskotts afstyrkande förslag; men mot de för denna mening röstande

136 ledamöterna stodo ej mindre än 84, som biträdde den dåvarande

vice talmannens yrkande, hvari ingick uppdrag åt bemälde fullmägtige

att inom utsatt kort tid inhemta yttrande, huruvida Stockholms stad

kunde vara villig att bekosta såväl Drottninggatans fortsättning öfver

Norrström och Helgeandsholmen fram till Mynttorget som ordnandet

af stränder, kajer, gator och öppna platser å Helgeandsholmen och

dessa allt framgent på stadens bekostnad underhålla, under förutsättning

att å holmen uppföres å dess vestra hälft endast en byggnad,

antingen riksdagshus eller riksbankshus, detta senare afsedt att inrymma

riksbank, riksgäldskontor och justitieombudsmansexpedition. I detta

yrkande, som tillika innehöll, att för nästa Riksdag skulle alternativt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats och BantcoutsTcottets Utlåtande N:o 5. 47

framläggas förslag till utvidgning och ombyggnad af det nuvarande

riksdagshuset med syfte att göra detsamma fullt tillräckligt för sitt

ändamål, gick således förslagsställaren tillika med de 83, som slöto sig

till honom, ett steg längre än omförmälda 47 i Första Kammaren, i det

att bestämdt uppgafs, hvad som fordrades af kommunen för modifikation

i 1888 års byggnadsbeslut.

Denna vädjan till Stockholms kommun från en tredjedel af Riksdagens

ledamöter gifver enligt stadsfullmägtiges uppfattning en fullgiltig

hemul för kommunalstyrelsen att frångå sin afvaktande ställning,

på samma gång som den utgjort en kraftig maning för stadsfullmägtige

att med stöd af den mening, som allt mer utbreder sig bland detta

samhälles medlemmar om det i hög grad önskliga i att förekomma

Helgeandsholmens bebyggande med två stora hus, göra ett försök att

bringa frågan om holmens ordnande till en tillfredsställande lösning.

Det är emellertid icke blott hvad som i frågan tilldragit sig vid

sista riksdagen, som kan och bör åberopas för ett erbjudande till Riksdagen

från kommunens sida. Ett sådant försök har påkallats äfven af

den utredning, som efter nämnda Riksdags slut kommit byggnadsfrågorna

till del. På enskilda personers bekostnad kafva nemligen förslag

uppgjorts till endast riksbankshus å Helgeandsholmen, till riksdagshus

å Riddarholmen, å qvarteret mellan Gymnasiegränden och nedfarten

till Riddarholmshamnen från Birger Jarls torg, samt till andra byggnadsföretag

och anordningar, som stå i sammanhang med de båda förstnämnda;

hvarjemte samma personer gått i författning om utarbetande

af ett förslag till om- och tillbyggande af det nuvarande riksdagshuset.

Huruvida dessa förslag med större eller mindre förändringar egna sig

att läggas till grund för de byggnadsplaner, Riksdagen kan finna böra

uppgöras, derest den önskade modifikationen i 1888 års beslut utverkas,

ligger helt och hållet utanför stadsfullmägtiges befogenhet att bedöma;

men på det sätt hafva de ansetts böra inverka på frågan, huru vida

fullmägtige nu böra angående Helgeandsholmen fatta ett beslut, som i

vederbörlig ordning delgifves Riksdagen, att ett sådant beslut är tillrådligt

äfven ur den synpunkten, att det numera kan anses bevisadt,

att tillräcklig plats kan på Riddarholmen beredas för ett nytt riksdagshus

med en inredning, som motsvarar högt stälda fordringar på utrymme

och beqvämlighet, samt att det nuvarande riksdagshuset kan

utan att rubba Riksdagens verksamhet om- och tillbyggas så, att det

blir mycket dugligt för sitt ändamål. Om något tvifvel i förstnämnda

hänseende förut funnits, måste det hafva bli f vi t helt och hållet undanröjdi

genom det i aftryck bilagda intyg härom, som afgifvits af en för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sammansatta Stats och BankoutsJcottets Utlåtande N:o 5.

Helgeandsholmsfrågans bedömande hitkallad utländsk arkitekt, hvilken

i sitt fack erkändt intager ett synnerligen framstående rum.

Af de två ändringsalternativ, som ifrågasattes vid 1894 års riksdag,

endast riksdagshus eller endast bankhus å Helgeandsholmen, grunda

stadsfullmägtige sina erbjudanden på det senare. De tid efter annan

gjorda förslagen om ändring i byggnadsplanerna å holmen hafva haft

sitt berättigande i den af nästan alla sakkunnige, som uttalat sig i

frågan, ifrigt förfäktade åsigt, att en byggnad med de stora mått och

den monumentala karakter, som måste gifvas åt ett hus för landets

representation, omöjligen kan uppföras på Helgeandsholmen utan att i

betänklig grad tillsidosätta sådana hänsyn, öfver hvilkas förbiseende

framtiden kommer att fälla en sträng dom. Denna åsigt uttalades på

ett otvetydigt sätt redan år 1878 af stadsfullmägtige, har sedan dess

allt mer och mer vunnit nya anhängare bland allmänheten och är vidare

utvecklad i omförmälda yttrande af ofvan omtalade utländske mästare i

byggnadskonst. För detta alternativ kan det under sådana omständigheter

icke komma i fråga att använda något af kommunens medel.

Helt annorlunda ställer sig frågan, om endast bankhusets byggande

å HelgeandsholmÄi är det mål, som eftersträfvas. Stadsfullmägtige

hafva redan förut låtit förstå, att en sådan lösning icke behöfde komma

i strid med det intresse, det tillkommer dem att bevaka. Det är visserligen

sant, att denna antydan utgick från den förutsättning, att bankplatsen

blefve vester om Drottninggatans förlängning; men förhållandena

hafva under den derefter förflutna tiden så väsentligen förändrats, att

denna plats icke vidare är att tänka på. Med stöd af då föreliggande

beräkningar antogo stagsfullmägtige, att omförmälda del af Helgeandsholmen,

som erbjuder på fast mark en byggnadsyta af mer än 1,600

qvm., skulle räcka till för ändamålet; och så sent som år 1884 höll

denna beräkning streck, enär i samma års komitéutlåtande med stöd

af uppgifter från bankofullmägtige 15,000 qvf., motsvarande 1,322,25

qvm., beräknades blifva behöfliga till byggnadsplats för riksbanken.

Sedan dess hafva åter fordringarna på utrymme ökats så, att i de faststälda

byggnadsritningarna riksbankshuset upptager ett ytinnehåll af

2,783 qvm. Under sådana omständigheter, och då det vid lösningen

af den föreliggande frågan är ur kommunens synpunkt af stor vigt att

undvika andra utfyllningar vid holmens stränder än dem, som tarfvas

för dessas afjemnande, måste man vid nu ifrågavarande alternativ utgå

från den förutsättning, att plats åt riksbankshuset beredes öster om

den utdragna Drottninggatan. Att sådant låter sig göra utan att betaga

Helgeandsholmen något väsentligt af dess behag, framgår af det om
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 49

döme i detta hänseende, som uttalas i förenämnda, på tillskyndan af

enskilda personer afgifna utlåtande.

Närmast följer nu att redogöra för de grunder, efter hvilka stadsfullmägtige

bestämt, hvad staden skall bjuda för att söka utverka

holmens bebyggande med endast riksbankshus. I detta hänseende har

en synnerligen god ledning funnits i ofvan omförmälda, i Andra Kammaren

gjorda yrkande vid sistförflutna riksdag. Stadsfullmägtige hafva

derför ansett anbudet böra gå ut på att med stadens medel bekosta

ordnandet af holmens obebyggda del med kajer, gator, planteringar och

broar i Drottninggatans förlängning samt att för framtiden underhålla

samma del med tillhörande anläggningar. De med detta åtagande följande

anläggningskostnaderna hafva med stöd af stadens byggnadskontors

approximativa kostnadsförslag beräknats till sammanlagt 1,352,000

kronor, deraf 340,000 kronor för broarna. Dragés nu den senare summan

från den förra, erhålles det belopp af 1,012,000, hvartill byggnadskontoret

beräknat kostnaderna för sjelfva holmens ordnande. Deri ingå

166,500 kronor för de till riksbankshuset enligt omförmälda förslag

hörande stödmurar, trappor och planeringsarbeten mot östra sidan,

hvadan holmens ordnande i öfrigt skulle kosta 845,500 kronor.

Till förenämnda kostnader för en gång, 1,352,000 kronor, komma

utgifterna i följd af åtagandet att underhålla anläggningarna. Mot förenämnda

erbjudande hafva stadsfullmägtige funnit staden böra förbehålla

sig, att den obebyggda delen utan särskild ersättning i vederbörlig ordning

förklaras skola ständigt så förblifva och till yttermera visso kunna

i sådan egenskap intagas i stadsplanen, hvilket naturligtvis icke innebär,

att marken skulle med eganderätt öfverlåtas på staden. Detta intagande

i stadsplanen hafva stadsfullmägtige också ansett lämpligt att redan nu

vilkorligen besluta.

Genom ofvan omtalade utgift af 1,352,000 kronor för en gång

jemte förbindelsen att bestrida de årliga underhållskostnaderna, hvilket

erbjudande torde få anses innebära en stor uppoffring för kommunen,

hafva stadsfullmägtige förestält sig det vigtiga målet skola kunna vinnas.

Om man besinnar, att Riksdagen för att bereda möjlighet till

Helgeandsholmens bebyggande utgifvit 1,070,000 kronor till det nya

hofstallet samt vaktstall invid kongl. slottet, 250,000 kronor i lösen

för basaren och 10,000 kronor i lösen för tvättinrättningen å holmen,

tillhopa 1,330,000 kronor, eller i det närmaste samma utgift för eu

gång, som staden skulle göra för ordnande af platsen med ditledande

broar, synes också detta anbud vara bygdt på eu fullt hållbar grund,

då det i sina hufvuddrag innebär, att, om Riksdagen vill så modifiera

Bill. till Rilcsd. Prof. 1895. 4. Sami. 2 Afd. 4 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sammansatta Stats- och BanJcmilskottefs Utlåtande N:o 5.

sitt beslut om Helgeandsholmens användande till byggnadsplats, att

holmen tages i lika stort anspråk för Riksdagens behof som för de ändamål,

det tillhör kommunalstyrelsen att tillgodose, kommunen är villig

att lika med Riksdagen deltaga i kostnaderna för holmens förvärfvande

och ordnande och låta sitt bidrag utgå på det sätt, att, sedan Riksdagen

sörjt för det förra, staden tager det senare om hand.

Kommunalstyrelsen har derutöfver funnit sig böra för de eventualiteter,

att Riksdagen, när den skall bereda plats för sina egna nya lokaler,

behöfver taga i anspråk kommunen tillhöriga egendomar eller mark å

Riddarholmen, erbjuda sig att lemna det sålunda behöfliga utrymmet.

Kommunens anbud är på denna grund alternativt, så att hvad af stadens

egendomar eller mark mellan Gymnasiegränden och nedfarten från

Birger Jarls torg till Riddarholmshamnen kan tarfvas för Riksdagens

byggnadsbehof afstås utan särskild ersättning; dock att, enär kommunens

uppoffring för ändamålet, Helgeandsholmens ordnande, bör hållas inom

angifna gräns, motsvarande minskning göres i anbudet angående holmens

ordnande. Endast genom ett sådant alternativt anbud kan kommunen

undvika att komma eller åtminstone synas komma hindrande i vägen

för Riksdagen att på det sätt, den kan finna ändamålsenligt, lösa riksdagshusfrågan,

vare sig ett nybyggnadsförslag på denna mark vinner

afseende eller Riksdagen föredrager att låta till- och ombygga det nuvarande

riksdagshuset och i sammanhang dermed önskar förvärfva gymnasietomterna

och den vidliggande mark, som behöfves, derest Riksdagen

vill å Riddarholmen uppföra ett hus för de embetsverk, hvilka,

om nuvarande riksdagshuset blifvit ledigt, skolat der inrymmas. Den

byggnadsmark, som staden, om detta alternativ väljes af Riksdagen,

skulle under ofvan uppgifna vilkor afstå, har, med hänsyn bland annat

till fartygsrörelsens behof, begränsats så, att den icke komme att någonstädes

ligga närmare nuvarande kajlinie än 21 meter. Då detta område

innehåller enligt vederbörande tjenstemäns uträkning omkring 4,574

qvm., och medelvärdet af deri ingående bebyggda och obebyggda tomter

samt öppna mark uppskattats vid försäljning till 136 kronor qvm.

(omkr. 12 kronor qvf.), representerar denna del af erbjudandet en uppoffring

å kommunens sida af omkring 622,064 kronor.

De åtaganden i afseende å Helgeandsholmen, som vid detta alternativ

lämpa sig att undantagas, äro dels ordnandet af tillträdesplatsen

från Norrbro till bankhuset, dels broarna öfver Norrström, det förra

enär platsen närmast är att betrakta såsom en till banken hörande plats,

och de senare såsom icke under nuvarande förhållanden påkallade af

den allmänna rörelsen, utan behöfliga endast på den grund, att riks
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 51

banksbyggnaden skulle uppföras å holmen. I kostnadsberäkningarna

äro, såsom förut omtalats, broarna upptagna med 340,000 och platsen

öster om bankhuset med 166,500 kronor. Den senare summan är visserligen

beräknad under antagande, att arkitekternas byggnadsförslag

kommer till stånd; men då ett riksbankshus öster om och invid förlängningen

af Drottninggatan icke kan i afseende å den egentliga byggnadsplatsens

läge komma att synnerligen afvika från nyssnämnda förslag,

hade omförmälda 166,500 kronor kunnat läggas till grund vid nu ifrågavarande

jemförelse. Dragas då dessa båda prestationers sammanlagda

värde 506,500 kronor från förenämnda 1,352,000 kronor, återstår, enligt

hvad förut i annat sammanhang omtalats, 845,500 kronor såsom kostnaderna

för ordnande af holmens återstod. Detta sistnämnda belopp

jemte det uppskattade värdet af den alternativt erbjudna byggnadsmarken,

622,064 kronor, eller 1,467,564 kronor, skulle således utvisa

storleken af stadens uppoffring, derest det senare alternativet antages

af Riksdagen.

Med hänsyn till det ofvan anförda hafva stadsfullmägtige, under förutsättning

att den ändring vidtages i Riksdagens beslut den 5 maj 1888

om byggnader å Helgeandsholmen, att endast riksbankshus uppföres a

denna holme och förlägges öster om och invid Drottninggatans förlängning,

samt att återstoden af holmen för all framtid lemnas obebyggd

och må utan särskild godtgörelse såsom öppen plats intagas i stadsplanen

för Stockholm, denna dag beslutat erbjuda sig att, jemte det

förenämnda tillägg till stadsplanen beslutas,

antingen enligt plan, som af Eders Kungl. Maj:t fastställes, på

stadens bekostnad ordna holmens obebyggda dermed kajer, gator, planteringar

och körbroar i Drottninggatans förlängning samt för framtiden

underhålla samma del af holmen med tillhörande anläggningar

eller ock verkställa nämnda ordnande och underhåll af holineu,

utom i hvad angår anläggning af broar i Drottninggatans förlängning

och erforderliga anordningar för beredande af tillträde till riksbankshuset

från Norrbro, samt, såvida dessa broar och anordningar bekostas

af statsmedel, i stället för de sålunda undantagna arbetena kostnadsfritt

på staten öfverlåta stadens rätt till tomterna n:is 4 och 15 i qvarteret

Riddarholmen och den mellan dem varande gränddessein jemte hvad

Riksdagen med anledning af Helgeandsholmens bebyggande med endast

riksbankshus kan för byggnadsföretag behöfva af stadens intill nyssnämnda

tomter liggande öppna mark, dock ingenstädes närmare Riddarholmshamnens

nuvarande kajlinie än 21 meter (70,8 fot).

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

Med anmälan härom få stadsfullmägtige i underdånighet anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes gifva Riksdagen del af detta stadsfullmägtiges

beslut.

Stockholm den 1 februari 1895.

På stadsfullmägtiges vägnar:

Underdånigast

CARL E. EKGREN.

K. A. WALLENBERG. WALFRID BILLING. OSCAR ALMGREN.

Moritz Rubenson.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI. 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.