Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Memorial N:o 1

1895-01-24 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:1, Statsutskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1895, kl. 1 e. ra.

Memorial, med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser

dels af fullmägtige i riksgäldskontor et angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning samt dels af fullmägtige

i riksbanken och riksgäldskontor et angående det dem

lemnade uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen

af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmägtige i

riksgäldskontoret, enligt 72 § af det för detta verk senast utfärdade

reglemente, till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning för den tid, som förflutit sedan fullmägtiges

berättelse till senaste lagtima Riksdag afgafs, som äfven en af fullmägtige

i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet

afgifven berättelse angående utförandet af det fullmägtige meddelade

uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader

för Riksdagen och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom

aflemna samma berättelser; och komma utlåtanden häröfver att framdeles

under riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.

Stockholm den 24 januari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Riksd. Vrot. 1895. 4 Sami 1 Afil. 1 Höft. (N:o 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmägtiges i riksgäldskontor et berättelse till 1895 års Riksdag.

Enligt § 72 af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontor^

utfärdade reglemente åligger det fullmägtige i nämnda kontor att till

innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,

sedan fullmägtiges berättelse till 1894 års Riksdag afgafs, hvilket fullmägtige

härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1894 ännu ej kunnat till

fullo afslutas, få fullmägtige erinra, att en del i denna berättelse förekommande

siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1894 års reglemente §§ 2—3.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1893 utgjordes kontorets

skulder vid samma års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1878, 1880, 1886, 1887, 1888 och 1890

årens fonderade lån ......................................... kronor 271,470,601: 6 0.

depositioner ............................................................... ii 151,014:

1891 års utländska tillfälliga lån ........................... „ 7,200,000:

upptagna inhemska „ „ ........................... » 2,250,000:

samt diverse skulder............................................ ii___1,277,531: 22.

eller tillhopa kapitalskuld......................................... kronor 282,349,146:82

hvartill kom beloppet af några ränteposter......... „__17,133: 33.

Summa skulder vid 1893 års slut kronor 282,366,280: 15.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

3

%

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare

visas, under år 1894 genom försäljning af obligationer

ökats med ........................................................ kronor 23,235,000: —

men minskats genom amortering

och genom konvertering med „ 6,493,652: so ^ 8,754,214: 6 7

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under

året ökats med........................................................ kronor 14,480,785:33.

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till ................................................................... „ 271,470,601:60

samt under året ökats med nyssnämnda ............ „ 14,480,785: 3 3

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1894

års slut ................................................................... kronor 285,951,386: 9 3

Riksgäldskontorets under år 1891 upptagna

tillfälliga lån utgör fortfarande ............................

Under år 1893 hade riksgäldskontoret upptagit

inhemska tillfälliga lån å 2,250,000 kronor,

som under år 1894 ökats med 150,000 kronor

och således vid samma års slut uppgingo till ...

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5- procentlånet (ouppsägbara skulder till Södertelje

stads kyrka och skepparesocieteten i Stockholm)

samt Göta kanals reparationsfond, hafva under

året icke undergått någon förändring och utgöra

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till

denna berättelse i detalj utvisar, ökats med

558,326 kronor 32 öre till....................................

Summa kapitalskuld vid 1894 års slut (de

inom linien förda skulderna icke beräknade) ...... kronor 297,538,258:4 7

hvartill kommer någon upplupen ränta, hvilken

tills vidare utbalanseras med samma belopp

som motsvarande räntepost i nästföregående år „ 17,133:33

Summa skulder vid 1894 års slut kronor 297,555,391: so.

Transport kronor 297,555,391: so.

7,200,000: —

2,400,000: —

151,014: —

1,835,857: 54.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 297,555,391: 8 0

Då skulderna vid årets början, såsom ofvan

blifvit omförmäldt, utgjorde .............................. „_282,366,280: 15

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder

under år 1894 ökats med .................................. kronor 15,189,111: 65.

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör från

beloppet af kontorets skulder vid 1894 års slut, kronor 297,555,391: 80.

dragas beloppet af kontorets vid samma tid

egande fordringar och öfriga tillgångar, deri

inbegripen fordran hos konsortiet för öfver
tagande

af 1894 års lån ...................................... „ 87,966,793: 52

hvarefter återstår en skuld af............................... kronor 209,588,598: 2 8.

Motsvarande belopp utgjorde vid årets

början........................................................................ » 205,258,551: 27

utvisande dessa siffror en ökning under 1894

i riksgäldskontorets verkliga skuldsumma af kronor 4,330,047: Öl.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder hafva under ar

1894 ej undergått någon förändring. De utgöra 33,254,314 kronor

4 öre.

1894 års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen

hafva utgjort:

för 1860 års premielån................................................ kronor 293,000: —

„ 1878 „ lån ........................................................ » 926,541: 36.

1880 „ ........................................................... „ 5,575,680: -

1886 „ 2,303,058:89.

1887 „ 1,108,120:40.

1888 .......................................................... „ 800,000:-

„ 1890 ” ” „_1,510,558: 89.

Summa kronor 12,516,959: 54.

Härtill bör läggas dels anslag till ränta för

år 1894 å 1891 års tillfälliga lån ........................... „ 288,000: —

dels anslag för extra amortering af statsskulden

enligt 1894 års reglemente § 3 ........................... ,,__85,333: 33.

Summa anslag år 1894 till ränta och amortering

å statsskulden ................................................... kronor 12,890,292: 8 7.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda

amorteringar, dels konvertering, dels försäljning af obligationer har

riksgäldskontorets kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1894

undergått följande förändringar:

1860 års premielån, upptaget

mot obligationer å

2.400.000 thaler, har

amorterats med...............

och derigenom minskats

till .....................................

1878 års 4 procent lån å

1.500.000 £ st., eller

37.650.000 francs, hvaraf

amorterats .................

och konverterats ..............

har derigenom nedgått

till .......................................

1880 års 4 procent lån:

hvaraf utfärdats tre emissioner,

hvar och en å

39.930.000 kronor, mot
svarande

2,200,000 £ st.

eller 55,440,000 francs

eller 44,880,000 reichsmark,

har amorterats

med...................................

och derigenom minskats

till ......................................

1886 års <?l/2 procent lån

å 72,000,000 kronor eller

81,000,000 reichsmark,

hvaraf emitterats ett belopp

å 60,673,333 kronor

33 öre, har amorterats

med....................................

och derigenom minskats

till ......................................

Kronor. Kronor.

131,111: u.

299,095: 20.

...................... 6,493,652: so.

1,306,800: —

222,666: 67.

Transport 1,959,672: 9 8. 6,493,652: 8 0.

Kronor.

506,666: 6 7.

9,042,953: eo.

106,068,600: —

59,328,444: 4 4.

174,946,664:71.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kronor. Kronor.

Transport 1,959,672: 9 8. 6,493,652: 8 0.

1887 års 3ej10 procent lån

mot obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens

sida, hvaraf vid

1894 års början var

emitteradt ett belopp af

26,691,500 kronor, har

under året genom ytterligare

försäljning af

obligationer å tillhopa

5,235,000 kronor ökats

till ............................................................................................

1888 års 3 procent lån,

likaledes mot obligationer,

från innehafvarens

sida ouppsägbara, har

under år 1894 ej undergått

någon förändring,

utan utgöres fortfarande

af ursprungliga beloppet.....................................................

1890 års 31/2 procent lån å

35,555,555 kronor 56öre,

motsvarande 40,000,000

reichsmark eller 1,960,000

£ st. eller 49,360,000

francs, har amorterats

med................................... 300,888: 8 9.

och derigenom minskats

till ...........................................................................................

1894 års 3 procent lån å

36,000,000 kronor, motsvarande

50,000,000

francs eller 1,980,000 £ st.

eller 40,400,000 reichsmark,

hvaraf hälften

emitterats..........................................................v...................

Kronor.

,946,664: 71.

31,926,500: —

26,666,666: 6 7.

34,411,555: 65.

18,000,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 7

Kronor. Kronor. Kronor.

Riksgäldskontorets kapitalskuld

för de fonderade

lånen, hvaraf sålunda

under år 1894 amorterats 2,260,561: 87.

och konverterats ........................................ 6,493,652: so.

uPP£Pck alltså vid samma års slut, såsom förut nämnts,

till ........................................................................................ 285 951 386- 93

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen höra dock

afdragas dels dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1894

års slut utgörande .....................v................................. kronor 2,261,208: 3 3

dels tondens för extra amortering af statsskulden

behållning vid samma tid....................................... 997 44

dels ock riksgäldskontorets fordran hos konsortiet

för öfvertagande af 1894 års lån....................... 9,370,187: 24

eller tillsammans......................................................... kronor 12,628,977:01.

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under år 1894 vederbörligen

afförts de obligationer, hvilkas belopp, 45,500 reichsmark, vid

verkstad utlottning enligt faststäld amorteringsplan fallit å den vid

amorteringstiden icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande

ars början återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer af

namnda lån uppgick till 12,152,000 reichsmark.

De fonderade ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1894

års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860

års

premielån

1878

lån ..........

1880

1886

•n

1890

\n

......................... kronor 4,826,666:6 6.

...................... „ 3,103,725:6 0.

........................ „ 12,677,775: —

....................... „ 1,344,888: 90.

................ 11_ 1,144,000: 01.

eller tillhopa kronor 23,097,056: 17.

Om härtill lägges beloppet af den amortering,

som egt rum å de numera konverterade

lånen af 1855, 1858, 1860, 1861, 1864, 1866,

1868, 1870, 1872, 1875 och 1876, hvilken amortering

utgjort ..............................................

befinnes, att hela den hittills å den fonderade

statsskulden verkstälda amortering uppgår till

„__31,673,529: 34.

kronor 54,770,585: 61.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utom här ofvan specificerade skulder å 285,951,386 kronor 93 öre

hade riksgäldskontoret vid 1894 års slut följande räntebärande skulder,

nemligen:

1891 års tillfälliga lån ''.................................................. kronor 7,200,000: —

det s. k. gamla 5 procent lånet ................................ „ 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond

............................................................. y> 140,889:

samt tillfälliga lån mot 4 procent ränta:

hos postsparbanken

Stockholms läns sparbank ................................... »

2,000,000

400,000

Summa kronor 9,751,014

Häraf äro emellertid från riksgäldskontorets sida uppsagda, af lånet

hos postsparbanken 1,000,000 kronor till återbetalning den 22 maj detta

år och hela lånet hos Stockholms läns sparbank 400,000 kronor till

återbetalning den 1 instundande februari.

Vid 1893 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden

en behållning af.................................................................. kronor 726,104: 9 0.

Under år 1894 utgjorde fondens inkomster:

anslag enligt reglementets § 3 kronor 85,333: 3 3,

från jern vägshy poteksfonden

öfverförd behållning ............... „ 155,433: 7 3,

räntor ............................................. _n_30,709: 4 8 „ 271,476: 54,

till fölid hvaraf fondens behållning vid 1894 års slut

uppgick till....................................................................... kronor 997,5B1: 44.

Häraf utgjorde upplupen, icke förfallen ranta __13,164: 62,

hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till ......... kronor 984,416: 82.

placerade på följande sätt:

1888 års 3 procent obligationer å nominelt 896,000

reichsmark, bokförda till ............................................ kronor 708,835: 5 7,

1890 års 31/ procent obligationer å nominelt 318,500

reichsmark, bokförda till ............................................. n 9°’

innestående å folioräkning ............................................... »_3b7: 35r

Summa kronor 984,416: 8 2.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 9

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1894 års reglemente §§ 4—5.)

Vid slutet af år 1893 utgjorde dessa fordringar och tillgångar (de

inom linien förda oberäknade).................................... kronor 77,107 728: 8 8.

Under år 1894 hafva de ökats med ........... „ 10,,859,1064: 64

och utgjorde således vid samma års slut............ kronor 87,966,793: 5 2.

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmägtige

såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild post

utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmägtige,

beträffande detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Af till betalning för fallna cmnuiteter a de från riksgäldskontor till

kanal- och jernvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna

lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret

guldits å följande lån nemligen:

Till Dalslands kanalaktiebolag;

för segelleds öppnande från Hattefura till sjön Stora Lee.

Å detta lån, ursprungligen 800,000 kronor, skulle vid slutet af

hvart och ett af åren 1893 och 1894 inbetalts en annuitet af 5 procent,

eller 40,000 kronor, tillsammans.................................... kronor 80 000:_

Deraf hafva hittills inbetalts i afräkning å 1893

års annuitet............................................................................ „ 6,189: 67

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör......... kronor 73,810: 33.

Under år 1894 inbetaides å 1891—1893 års annuiteter 66,928

kronor.

Vid 1893 års utgång utgjorde kontorets förfallna fordran 100,738

kronor 33 öre.

Till Kinda kanals aktiebolag:

Utaf 1886—1894 års annuiteter, utgörande för hvarje år 21,875

kronor, eller tillsammans .............................................. kronor 196 875:__

hafva i afräkning å 1886 års annuitet inbetalts ...... „ 15^289: 7 6

och återstå således förfallna oliqviderade kronor 181,585: 24.

Vid 1893 års slut utgjorde kontorets förfallna fordran 163,710

kronor 24 öre.

Bih. till Riksd. Frot. 1895. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Uddevalla—Venersborg—Herrjunga jernvägsaktiebolag:

Annuitetema för åren 1893 och 1894 å 162,000 kronor, motsvarande

5 procent å lånesumman, 3,240,000 kronor,

utgöra tillsammans kronor 324,000: —.

Deraf äro inbetalda å 1893 års annuitet .................. „ 62,000:

och uppgår kontorets förfallna fordran till

samma belopp som vid 1893 års slut, eller till .. ... kronor 262,000:

hvarå öfverränta å 6 procent blifvit inbetald till 1894 års slut.

Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag:

Å de vid 1885—1894 årens slut förfallna annuiteter å lånet

785,000 kr. motsvarande 5b proc.,eller

43,175 kronor, för åren 1885 och 1886 kr. 86,350: —

och 5 procent, eller 39,250 kronor,

för åren 1887—1894 eller ............... „ 314,000: — kronor 400,350: —

äro inbetalda i afräkning å 1885 års annuitet ........ _,,_32,682: 5 0

och utgör kontorets förfallna, med 6 procent öfverränta

löpande, fordran ...................................................... kronor 367,667: 5 0.

Kontorets förfallna fordran vid 1893 års slut, oberäknadt öfverränta,

uppgick till 338,417 kronor 50 öre.

Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag:

De vid 1893 och 1894 års slut förfallna annuiteter, eller 87,500

kronor hvardera året, tillsammans .......................... kronor 175,000:

äro, jemte derå löpande 6 procent öfverränta, ännu icke inbetalda.

Vid 1893 års slut uppgick kontorets annuitetsfordran till 165,000

kronor.

Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag:

1894 års annuitet, motsvarande 5 procent å ursprungliga lånebeloppet

1,865,000 kronor, eller .................................. kronor 93,250: —

är ännu obetald jemte öfverränta å 6 procent.

Kontorets förfallna fordran vid 1893 års slut utgjorde 78,250 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

11

Till Gotlands jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, hafva å 1890—1894

års annuiteter å 25,000 kronor, eller tillsammans ... kronor 125,000: —

inbetalts i afräkning å 1890 års annuitet ................ „ 2,320:_

och utgör kontorets fordran ....................................... kronor 122,680:_

öfverränta till 1894 års slut är liqviderad med 20,220 kronor.

Vid 1893 års slut utgjorde bolagets annuitetsskuld 109,000 kronor.

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, som beviljats till ett belopp af 750,000 kronor, hvaraf

endast utbetalts 746,197 kronor 94 öre, skulle 4j procent ränta inbetalas

under åren 1887 och 1888 med tillsammans ... kronor 51,578:91

kapitalafbetalning och ränta år 1889 .......................... „ 35,661: 6 6

annuiteter den 1 januari 1890—1895 å 37,309 kronor

90 öre ................................................................................ „ 223,859: i o

TT 1 . kronor 311,099: 9 7

Under år 1893 inbetaides ............................................... ?? 10,000:

hvadan kontorets förfallna fordran utom öfverränta

vid 1894 års slut utgjorde ........................................... kronor''301,099: 9 7.

Den 1 januari 1894 utgjorde bolagets ränte- och annuitetsskuld

263,790 kronor 7 öre.

Till Siljans jernvägsaktiebolag:

Bolaget,^ som den 1 innevarande månad skulle inbetala en annuitet

af 5 procent å 950,000 kronor, eller............................. kronor 47 500:_

bär den 31 december 1894 erlagt i afräkning .......... „ 25,000:

hvadan bolaget häftar för en förfallen skuld af......... kronor 22,500:

med 6 procent öfverränta.

Till Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag:

Bolaget, som erhållit ett lån å 290,000 kronor, skulle den 1 innevarande

månad inbetala 4J- procent ränta derå med kronor 13,050: —

hvilken inbetalning icke verkstälts, hvartill kommer 6 procent

öfverränta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Svartelfs jernvågsaktiebolag;

Å detta lån, som utbetalts med 341,000 kronor, äro annuiteterna

den 1 januari 1892—1895 å 17,050 kronor obetalda med (utom öfver
ränta)

tillsammans ........................................................... kronor 68,200: —

Den 1 januari 1894 utgjorde kontorets förfallna annuitetsfordran

51,147 kronor 87 öre. ,

Till Kinds härads jernvågsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, skulle den 1 juli 1892—

1894 inbetalas en annuitet af 25,000 kronor hvartdera

året, eller tillsammans ...................................................... kronor 75,000: —

Deraf äro hittills å 1892 års annuitet inbetalda ......... „ 10,000: —

och utgör kontorets fordran utom öfverränta .............. kronor 65,000: —

Vid 1893 års slut utgjorde kontoretB förfallna fordran 55,000 kronor.

Till Bergslagernas jernvågsaktiebolag:

Å det lån, 1,707,800 kronor, som bolaget med 4 procent obligationer

af den 31 december 1891 erhållit i riksgäldskontoret i utbyte

mot förfallna, icke inlösta räntekuponger till bolagets 5 procent obligationer

af den 15 januari 1874, har räntan icke blifvit erlagd den 1 juli

1892 med ....................................... kronor 31,307: 3 7

den 1 januari och 1 juli 1893 och

1894 samt den 1 januari 1895 å

34,156 kronor ................................. ,, 170,780: — kronor 202,087: 3 7

Till Skara Domkapitel:

För ^förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden

i Skara:

För detta ändamålJutbetaldes den 7 augusti 1868 ... kronor 20,000:

För detta ändamål utbetaldes den 29 januari 1869 ... „___20,000:

kronor 40,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

13

hvarå en årlig annuitet af 5 procent skulle inbetalas den 29 januari

och den 7 augusti af 1,000 kronor å hvartdera lånet, eller tillhopa 2,000

kronor årligen. 1891—1894 årens annuiteter, tillsammans kronor 8,000: —

äro obetalda.

Vid jemförelse mellan förestående Icke inbetalda, förfallna annuiteter

och räntor, uppgående den 1 januari 1895 till kronor 1,955,930: 4 1

och obetalda förfallna annuiteter och räntor den

1 januari 1894 ............................................................ ,,__1,749,591: so

visar sig, att riksgäldskontorets förfallna fordran

under år 1894, med tillägg af de den 1 januari

detta år förfallna obetalda annuiteter, ökats med kronor 206,338:81.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade tillgångar hafva icke

undergått någon förändring under år 1894. De utgöra 33,195,000 kronor.

Riksdagen medgaf år 1893, att de inteckningar, som i Norbergs

jernyägs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för två bolaget

beviljade statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj 1855 utfärdade

förbindelser, hvardera å 150,000 kronor, finge dödas, så~vidt de

besvärade det å en af kommissionslandtmätaren Carl Robert Zettergren

år 1878 upprättad karta med åtecknad beskrifning utmärkta område om

16 qvadratref 75 qvadratstänger, eller 2 tunnland 31,7 kappland, med

vilkor att bolaget dessförinnan å det af förenämnda lån, hvarå annuiteten

utginge med 3 procent, till riksgäldskontoret utom den stadgade

amorteringen afbetalt ett belopp af femtusen kronor.

Med anledning häraf inbetalade nämnda aktiebolag den 8 juli ] 893

till riksgäldskontoret 5,000 kronor, men någon vidare åtgärd i detta

ärende har icke egt rum. Deremot anhöll bolaget, af förekommen anledning,

under november månad sistlidna år att få till riksgäldskontoret

inbetala hela återstoden af sin skuld, utgörande å lånet med 4 procent

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 1.

ränta 39,771 kronor 13 öre och å lånet med 2 procent ränta 60,158

kronor 89 öre, eller tillhopa 99,930 kronor 2 öre jemte upplupen ränta.

Sedan fullmägtige härtill lemnat bifall, inbetalade bolaget den 1 december

samma år sistberörda belopp, hvarmed den fullmägtige medgifna

upplåningsrätt minskats.

Till betalning från riksgåldskontoret anvisade statsutgifter.

(1894 års reglemente §§ 6—18.)

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan

Hudiksvall och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig

materiel beviljade 1885 års Riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets

fordran hos nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag

af 4,623,300 kronor, att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med

2,350,300 kronor år 1887 och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor

82 öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp.

Återstående 350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle enligt

Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktiebolaget sålunda, att staten den

31 december 1887 till bolaget betalade dels mot erhållande af bolagets

oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp,

beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor

11 öre.

Af sistnämnda båda belopp hade vid 1894 års början af riksgäldskontoret

till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts tillsammans

345,686 kronor 11 öre. Återstoden af köpeskillingen, 5,124 kronor 7 öre,

innestår fortfarande i riksgäldskontoret, enär bolaget ännu ej till riksgäldskontoret

aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer, hvilkas erhållande

utgör vilkoret för sistberörda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af köpeskillingen,

4,000,000 kronor, för den enligt 1879 års Riksdags beslut

inköpta Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 15

Kong! Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för bestridande

af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans

7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl.

Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sådant nödigt.

Af detta anslag utbetalades under år 1891 såsom köpeskilling för

jernvägen 6,500,000 kronor. Såsom omkostnader vid köpet har under

år 1892 utgått ett belopp af 19,749 kronor 93 öre och under år 1894

1,207 kronor 30 öre. Återstoden af det till bestridande af dylika kostnader

beviljade belopp å 250,000 kronor, eller 229,042 kronor 77 öre

innestår fortfarande i riksgäldskontoret.

Riksdagen stälde år 1892 till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp

af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret, för

att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—G elliv ar a-banan och till

inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till ersättande af de

för banan under år 1891 häfda utgifter.

Häraf äro i riksgäldskontoret lyftade under år 1892 tillsammans

2.570.000 kronor och återstoden, 230,000 kronor, under år 1894.

För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—ÖfverLuleå

stälde 1893 års Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp

af 800,000 kronor, att i man af behof under år 1894 lyftas i riksgäldskontoret,

med rätt för Kongl. Maj:t att, derest Kongl. Maj:t så pröfvade

nödigt, deraf använda högst 500,000 kronor till inköp af malmvagnar

för Luleå— G dliv av a-banan samt att redan under år 1893 i riksgäldskontoret

lyfta hvad som för dylikt inköp kunde inom sistnämnda belopp

erfordras.

Sedan Kongl. Maj:t bemyndigat jemvägsstyrelsen att af detta anslagunder

ar 1893 lyfta 500,000 kronor till inköp af malmvagnar för berörda,

jernbana, har riksgäldskontoret den 23 juni samma år för omförmälda

ändamål utbetalt 500,000 kronor. Återstoden af anslaget

300.000 kronor, lyftes i augusti 1894.

Till af slutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och

Öfver—Luleå (Boden) har 1893 års Riksdag för år 1894 beviljat ett

anslag af 3,700,000 kronor och deraf till utgående från riksgäldskontoret

anvisat 3,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

.Af sistnämnda belopp utbetalades från riksgäldskontoret:

i januari 1894 ............................................................ kronor 1,000,000: —

„ februari „ „ 900,000: —

» » „ 700,000: —

» Juh » „ 400,000: —

Kronor 3,000,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens jernvägar har sistlidna

års Riksdag beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett anslag af 1,250,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetalas, med rätt för Kongl. Maj:t att deraf lyfta 500,000 kronor, i

mån af behof, under år 1894 och återstoden år 1895.

Efter bemyndigande af Kongl. Maj:t har jemvägsstyrelsen häraf

lyft 500,000 kronor i september 1894 och kommer att den 18 dennes

lyfta återstoden, 750,000 kronor.

kronor

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 ars Riksdag

en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med

år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af Kongl. Maj:t

sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Venerns jemvägsaktiebolag ...

Svartelfs jemvägsaktiebolag........................................

Halmstad—Bolmens jemvägsaktiebolag..................

Mellersta Blekinge jemvägsaktiebolag ....................

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jemvägsaktiebolag

Falu—Rättviks jemvägsaktiebolag kr. 850,000: —

hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl.

Maj:t anmält sig icke vara i tillfälle mottaga.

Mora—Venerns jemvägsaktiebolag..........................

Vittsjö—Hessleholms jemvägsaktiebolag

kronor 410,000: —

hvilket belopp Kongl. Maj:t dock sedermera,

i sammanhang med bolaget beviljadt tillstånd

till minskning af den i kostnadsförslaget

för jemvägen upptagna rullande

materielen, nedsatt till...................................

Mariestad—Kinnekulle jemvägsaktiebolag...............

Klippan—Röstånga jemvägsaktiebolag ....................

Skymnäs—Munkfors jemvägsaktiebolag

324.000

341.000

824,915

1,120,250

300.000

1,000,000: —

404.000

305.000

290.000

90,835

Summa kronor 5,000,000

Hela detta belopp har blifvit från riksgäldskontoret utbetaldt med

undantag af 18,000 kronor af det mellersta Blekinge jemvägsaktiebolag

beviljade lån.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

17

Till låneunderstöd för enskilda jemvägar beviljade 1891 års Riksdag

likaledes en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från

och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har Kongl.

Maj:t disponerat på det sätt, att deraf tilldelats:

Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag................ kronor 1,800 000:_

Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag...................... 1 300 000:

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jemvägs
ttjj

‘Aktiebolag''^............................................................... „ 653,000: —

Uddevalla—Lelangens jernvägsaktiebolag ............... „ 1,247 000:_

Summa kronor 5,000,000: —

Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:

till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag ......... kronor 1,200 000:_

„ Malmö—Tomelilla „ ........ „ ’866’,600:—

„ Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jem
vägsaktiebolag.

........................................... „ 435,300: —

Summa kronor 2,501,900: —

Härförutom har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kongl.

Maj:ts förfogande ett belopp af 2,350,000 kronor, att anvisas såsom lån

åt Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften

under år 1892 och med andra hälften under år 1893.

Sedan Kongl. Maj.t bestämt tiderna för lyftning i riksgäldskontoret

af det nämnda jernvägsaktiebolag sålunda beviljade lån, har till bolaget

i män af fullgjorda prestanda, utbetalts:

i maj 1892 ............................................

„ september 1892 ...................................

„ januari 1893 .........................................

„ maj 1893 ..............................................

„ december 1893 ......................................

„ oktober 1894 ........................................

kronor

675.000

499,600

340.000

52,000

756,500

15,345

Summa

kronor 2,338,445

Tdl betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade

odlingslänefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885_

1888 af riksgäldskontoret inbetalts till statskontoret med 2,675,355 kronor

Bih. till Rilcsd. Prof. 18!)5. 4 Samt. 1 A/d. 1 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 1.

91 öre. Härjemte hafva, jemlikt 1888 års riksdagsbeslut, anvisats följande

fyllnadsbelopp, nemligen för år 1889 365,406 kronor 34 öre,

för år 1890 97,730 kronor 12 öre, för år 1891 643,777 kronor 79 öre,

för år 1892 609,796 kronor 99 öre och för år 1893 661,595 kronor 47

öre, hvaraf statskontoret lyft beloppen för åren 1889—1891, tillhopa

1,106,914 kronor 25 öre, och af beloppet för 1892 500,000 kronor.

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar

godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade

före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för de

belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3 f procent

för år. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till

statskontoret under åren 1892 och 1893 eller hädanefter kunna komma

att öfverlemnas, är, intill dess fullmägtige annorlunda besluta, bestämd

till 4 procent för år. Till följd häraf skall statskontoret erlägga 4 procent

ränta å 3,556,764 kronor 32 öre och 3 f procent ränta å 725,505 kronor

84 öre.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende bemyndigade 1894

års Riksdag fullmägtige att tillhandahålla telegrafstyrelsen ett lånebelopp

af 750,000 kronor på vilkor, lika med dem, som bestämdes för de af

telegrafstyrelsen, enligt 1891, 1892 och 1893 årens Riksdagars beslut, i

riksgäldskontoret för enahanda ändamål lyftade lånebelopp å tillsammans

3,000,000 kronor.

På grund häraf har telegrafstyrelsen under sistförflutna år, efter

bemyndiganden af Kongl. Maj:t, i riksgäldskontoret lyft:

i juni............................................................................... kronor 300,000: —

„ november ..................................................................... „ 200,000: —

„ december.......................................................... „ 250,000: —

Kronor 750,000:—.

Den ränta, telegrafstyrelsen har att erlägga å dessa medel, är

bestämd till 4 procent för år, att betalas halfårsvis.

Af det lånebelopp å 1,000,000 kronor, som enligt 1891 års Riksdags

beslut tillhandahållits telegrafstyrelsen för ofvan nämnda ändamål, har

styrelsen återbetalt 50,000 kronor den 30 december 1893 och ett lika

belopp den 31 december nästlidne år. Härförutom har styrelsen sistnämnda

dag återbetalt 50,000 kronor jemväl å det lån, som erhållits på

grund af 1892 års Riksdags beslut.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

19

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1894 års reglemente § 19.)

Vid 1894 års ingång hade statskontoret i riksgäldskontoret lyft

kassaförstärkning med 8,000,000 kronor. Häraf har statskontoret den

23 november sistlidne år återbetalt 1,500,000 kronor, hvadan statskontorets

skuld till riksgäldskontoret för kassaförstärkning för närvarande

utgör 6,500,000 kronor.

Af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning öfverlemnade

kassabehållningar.

(1894 års reglemente § 38.)

Den 10 maj sistlidne år öfverlemnade statskontoret till riksgäldskontoret

för förvaltning kassabehållning å 2,000,000 kronor, hvilket belopp

till statskontoret, efter uppsägning från dess sida, återbetaldes den

6 september samma år.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1894 års reglemente §§ 20—23.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse

omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1894 års reglemente § 39.)

Till bestridande af annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 1.

och revisionskostnader samt aflöningar har riksgäldskontoret fått från

statskontoret emottaga:

i januari ....................

............................. kronor

600,000

—

i februari ..................

.............................

2,400,000

—

i mars..........................

.............................. 11

2,000,000

—

i april .......................

............................. 11

1,700,000

—

i maj............................

.............................. 11

1,200,000

—

i september................

.............................. 11

2,000,000

—

i oktober ....................

............................. 11

1,390,700

—

Summa kronor

11,290,700

—

Enligt en i riksgäldskontoret verkstäld uträkning har riksgäldskontoret

emellertid att häraf till statskontoret återbetala för mycket uppburna.

.................................................................................... kronor 408,832: 4 3.

Riksdagskostnader.

(1894 års reglemente § 24.)

Enligt till 1894 års slut sig sträckande redovisning öfver kostnaderna

för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:

arfvoden och resekostnadsersättning till Andra Kammarens

ledamöter................................................... kronor 289,664: 34.

arfvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt
betjening.

.................................................................... „ 122,644:41.

trycknings- och häftningskostnader .............................. „ 120,153: 4 8.

diverse utgifter................................................................... „ 28,163: 4 9.

Summa kronor 560,625: 7 2.

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1894 års reglemente §§ 35—46.)

De under år 1894 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna medel,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets Memorial N:o 1.

behållningen vid årets början, 1,523,410 kronor 59 öro oberäknad, hafva

uppgått till ..................................................................... kronor 30,438,214: 3 8.

Samma räknings utgifter under året hafva

utgjort ............................................................................„ 29,929,453:91.

utvisande dessa summor en omsättning under

år 1894 å riksgäldskontorets kassaräkning af...... kronor 60,367,668: 2 9.

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter

är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De hufvudsakligaste m4wns£-posterna hafva utgjorts af

kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

ändamål utgifna lån .......................... kronor

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå ...........................................................

valuta för sålda 3,6 procents obligationer ............

af statskontoret levereradt anslag till räntor och

annuiteter m. in.:

rest för år 1893 .............. kronor 192,512: 7o.

» ,, 1894 ............... „ 11,290,700: —

af statskontoret verkstäld afbetalning å lemnad

kassaförstärkning.............................................

till riksgäldskontorets förvaltning från statskontoret

öfverlemnad kassabehållning.........................

köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter

upptagna tillfälliga lån...........................................

kronor

3,263,247: 02.

n

5,129,530: 24.

ii

5,153,177: 60.

ii

11,483,212: 70.

ii

1,500,000: —

ii

2,000,000: —

ii

437,360: 7 9.

ii

1,250,000: —

Riksgäldskontorets utlåning.

(1894 års reglemente § 44.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i don mån behållningarna

och riksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskontorets

tillgångar gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende från riksgäldskontorets

kassaräkning utlemnats 6,740,445 kronor 82 öre.

Vid 1894 års slut utestående, tills vidare förräntade medel utgjorde

i kapital:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 1.

från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnade:

mot depositionsbevis .............................................. kronor 3,501,300:

mot uppköpta obligationer............................................ »_893,329: 87.

Summa kronor 4,394,629: 8 7.

från liqvidations- och amortissementsfonderna utlemnade:

mot uppköpta obligationer.......................................... kronor 2,106,455:81.

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år 1894

uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret.............................................. kronor 146,799: 89.

„ liqvidations- och amortissementsfonderna ..__„___ 113,590: 9 6.

Summa kronor 260,390: 8 5.

Riksgäldskontorets upplåning.

Vid 1894 års ingång hade af riksgäldskontorets från inneliafvarens

sida ouppsägbara 3,6 procent obligationer af år 1887 försålts ett nominel

belopp af 26,691,500 kronor. Under årets första månader fortgick

försäljningen, så att mot slutet af mars månad ett nominelt belopp af

3,308,500 kronor blifvit ytterligare försåldt och sålunda samtliga till

lånets tredje emission hörande obligationer afyttrade. Fullmägtige både

emellertid redan i januari månad gått i författning om uppläggandet af

en fjerde emission till lika belopp som hvar och en utaf de tre föregående

emissionerna, eller 10,000,000 kronor. Af denna fjerde emission

har under föregående år försålts ett nominelt belopp å 1,926,500 kronor

och under innevarande år till och med denna dag ett belopp å 72,000

kronor. Ifrågavarande obligationers försäljningspris, som vid 1894 års

början utgjorde 97 procent, höjdes den 4 januari till 97 | procent, den

11 januari till 98 procent, den 29 januari till 98 \ procent, den 26 februari

till 99 procent, den 10 maj till 99 i procent, den 17 maj till 100

procent och den 29 november till 100 1 procent, hvilket pris ännu är

gällande.

Med ett konsortium, bestående af Sveriges riksbank, Credit Lyonnais

i Paris, C. J. Hambro & Son i London, Den Danske Landmandsbank,

Hypothek- og Vekselbank i Köpenhamn, L. Behrens & Söhne i Hamburg

och Stockholms Enskilda bank träffade fullmägtige den 28 maj

sistlidne år aftal om uppläggande af ett nytt svenskt 3 procent statslån

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

23

å 36,000,000 kronor, motsvarande 50,000,000 francs eller 1,980,000

pounds sterling eller 40,400,000 reichsmark, hvaraf hälften öfvertagits

af konsortiet för konvertering af 1878 års lån. Riksdagens senast församlade

revisorers berättelse öfver revisionen af riksgäldskontoret innehåller

en fullständig redogörelse för denna lånetransaktion, till hvilken

berättelse fullmägtige tillåta sig att hänvisa.

Angående det fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksbanken

lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdagsocli

riksbankshus få fullmägtige åberopa den särskilda berättelse, fullmägtige

i riksbanken och i riksgäldskontoret komma att deröfver afgifva.

Stockholm den 17 januari 1895.

ALB. ANDERSON.

PBR SAMZELIUS. ,T. NORDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

P. It. Rabe.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets balanserade tillgångar och skulder

Den 1 januari

Den 31 december

Kronor

öre

Debet.

Kronor

öre

Tillgångar:

Fordringar för utgifna lån:

560,160

76

Byggnadslån ...................................................... 541,183: 51

726,412

09

Tomtregleringslån ............................................... 715,033: 4 3

761,285

99

Lån för kanal- och slussanläggningar................ 703,423: 6 6

47,969,215

67

„ „ jernvägsanläggningar ............................ 47,825,278:7 6

112

30

„ „ undsättande af de genom 1868 års

missväxt nödlidande länen ............ — —: —

2,950,000

—

„ till kongl. telegrafstyrelsen........................ 3,550,000: —

3,782,270

16

Fordran af odlingslånefonden ........................... 4,282,270:16

2,637,917

10

Tills vidare förräntade medel ............................ 4,394,629: 8 7

62,011,819

28

= 59,387,373: 96 =

4,784,281

71

Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade ....................

4,784,281

71

192,512

70

Fordran af kongl. statskontoret å 1893 års anslag till riksdags-,

kyrkomötes- och revisionskostnader, afiöningar, annuiteter och

räntor..............................................................................................

_ _

—

8,000,000

_

Kassaförstärkning till kongl. statskontoret ....................................

6,500,000

—

_ _

_

Fordran af konsortium för öfvertagandet af 1894 års lån............

9,370,187

24

152,454

23

Jernvägshypoteksfondens behållning ................................................

— —

—

1,636,769

34

De konverterade lånens liqvidations- och amortissementsfoud ....

1,636,769

34

624,438

99

De fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder ........

624,438

99

75,166

17

Fordran af sistnämnda fonder ........................................................

- -

__

726,104

90

Fonden för extra amortering af statsskulden ................................

997,581

44

29

Förskott å anslagen till Riksdagens justitieombudsman och hans

expedition......................................................................................

500

29

I riksgäldslcontorets kassa innestående medel:

3,622

24

Förskott till riksdagskostnader.................................... 8,013:90

1,593

76

„ „ kontors- och rättegångsexpenser vid

riksgäldskontoret.................................... 1,030: 2 7

9,044

17

1,523,410

69

Behållning å riksgäldskontorets folioräkning i riksbanken............

2,032,171

06

=

87,966,793

62

77,107,728)88

Transport

87,966,793

62

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

25

vid 1894 års början och slut.

Den 1 januari.

Den 31 december

Kronor

öre

Kredit.

Kronor

öre

Skulder:

Fonderade lån:

637,777

78

1860 års lån emot premieobligationer............

506,666: 67

'' 15,835,701

60

1878 „ „ ....................................................

9,042,953: eo

1107,375,400

—

1880 „ „ ...................................................

106,068,600: —

59,551,111

11

1886 „ .....................................................

59,328,444: 4 4

26,691,500

—

1887 „ „ ....................................................

31,926,500: —

26,666,666

67

1888 ........................................................

26,666,666: 67

34,712,444

44

1890 „ „ ....................................................

34,411,555: 66

- -

—

1894 „ „ ....................................................

18,000,000: -

285,951,386

93

= 271,470,601: 60 =

Icke fonderade lån:

10,125

—

Gamla 5 procent lånet ...................................

10,125: —

140,889

—

Göta kanals reparationsfond ...........................

140,889: —

t 7,200,000

—

1891 års tillfälliga lån ....................................

7,200,000: —

2,250,000

—

Af riksgäldskontoret upptagna inhemska till-

fälliga lån........................................................

2,400,000: -

9,751,014

—

= 9,601,014: - =

17,133

83

Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade........................

17,133

SS

Diverse sladder:

— —

—

k 1894 års anslag till riksdags- och revisions-

kostnader, aflöningar, annuiteter och räntor

408,832: 4 3

810,841

04

Undsättningsmedei vid missväxter eller fel-

slagna skördar...............................................

842,435: 06

_ _

—

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägen-

heter...............................................................

349,254: 49

730

31

Å anvisade medel för inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby jernväg................................

730:si

5,124

07

Återstoden af 1887 års anslag för inköp af

j

jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken

5,124: 0 7

230,250

0 7

Återstoden af vid 1890 års riksdag anvisade

282,135,6941

42

Transport

1,606,376: 3 6

295,719,534

26

Bih.

ill

Iliksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 1 Iläft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari

Den 31 decemberi

Kronor

öre

Kronor ;

öre

77,107,728

205,258,561

88

27

Transport

Kapitalräkningen:

Skulder utöfver tillgångar ...........................................................

Inom, Union balanserade tillgångar:

105,000: — Brandförsäkringsvärdet af Riks- dagens hus ................................ 105,000: —

90,000: — Bokföringsvärdet af riksgäldskon-

torets hus.................................... 90,000: —

30,000,000: — Allmänna hypoteksbaukens grund- fond ............................................ 30,000,000: —

3,000,000: — Aktiebolaget sågverksegarnes ga- rantiförenings dito .................... 3,000,000: —

87,966,793:

209,588,598

52

28

33,195,000: — Kronor 33,195,000: —

i

1

282,366,280

16

Summa

297,555,391

80

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

27

Den 1 januari

Den 31 december

Kronor

öre

Kronor

öre

282,135,694

42

Transport

1,606,376: 3*

295,719,534

26

medel till kostnader för inköp af jernvägen

mellan Luleå ock norska gränsen .............''..

229,042: 7 7

230,000

Dito af vid 1892 års riksdag anvisade medel

för kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivara- . banan samt till inköp af rullande materiel

585

73

A 1894 års anslag till Riksdagens bibliotek ....

438: 42

1,835,857

54

= 1,277,531:22 =

Inom linien balanserade skulder:

150,000: — Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

100,777: ] 6 Lappmarks ecklesiastikfond ........

150,000: —

100,777: 16

30,000,000: — Riksgäldskontorets till allmänna

hypoteksbanken aflemnade 3| pro- cent obligationer............................

30,000,000: —

3,000,000: — Dito till sågverksegarnes garanti-

förening d:o d:o ............................

3,000,000: —

3,536: 88 Af lånet på 100 år till Trollkätte

;

slussverk ........................................

3,536: 8 8

33,254,314: 04 Kronor 33,254,314: 04

282,366,280;

15

Summa

297,555,391

80

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial JV.-o 1.

Till statsutskottet.

Den komité, som fullmägtige första gången den 24 maj 1888

valde för att närmast handhafva och bereda de ärenden, som hade

samband med utförandet af det fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret

gemensamt lemnade uppdraget i fråga om uppförandet å

Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken

enligt 1888 års Riksdags beslut, har, sedan dess uppdrag år efter år

och senast den 19 april 1894 förnyats, varit och är fortfarande i verksamhet.

Ledamöter i komitén hafva under år 1894 vant och äro: af

fullmägtige i riksbanken, herrar Törnebladh och von Friesen med herr

Liljewalch till suppleant, samt af fullmägtige i riksgäldskontoret, herrar

Sederholm och friherre Nordenfalk, med herr Odelberg till suppleant.

Med dessa inom fullmägtiges krets utsedde ledamöter hafva för

behandling af tekniska frågor adjungerats herrar generaldirektören

C. G. Beijer, generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud och professorn

F. G. A. Dahl. Af desse qvarstå numera endast . de båda

sistnämnde, enär, i enlighet med derom gjord anhållan, generaldirektöien

Beijer den 18 oktober 1894 entledigades från uppdraget att såsom

adjungerad ledamot deltaga i komiténs arbeten. I hans ställe valdes

samma dag herr generaldirektören L. Berg, som fortfarande tillhör

komitén. _

Öfver sin verksamhet för tiden från den 19 januari 1894 till den

14 innevarande januari har komitén i en till fullmägtige i riksbanken

och i riksgäldskontoret stäld berättelse lemnat. redogörelse; och anhålla

fullmägtige att få åberopa denna med afseende på de deri meddelade

uppgifter angående de åtgärder, som, sedan berättelse senast

afgafs, blifvit vidtagna till utförande af 1888 års beslut.

De beslut i ärendet, som blifvit af fullmägtige fattade, framgå af

protokollen för den 10 och 20 januari; 1 och 23 februari; 9, 19 och

26 april; 4 och 24 maj; 16 augusti; 18 oktober; 3, 5, 15, 22 och 29

november och 22 december 1894 samt denna dag.

öfver byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillgångar

vid 1894 års början och slut få fullmägtige här meddela följande redogörelse:
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

29

Fondens tillgångar utgjorde;

Den 1 januari Den 3i december

1894. 1894.

Innestående på upp- och afskrifningsräk103,

120: oi ning i Sundsvalls enskilda bank .................. 210,501: 50

Utlånta medel:

5,114,423:— Kapital....................................... 5,146,273: —

15,059: 67 Räntor ....................................... 17,866: 31 5?164,139: 31

Behållning å de till riksdagshuskomitén

anordnade eller eljest influtna medel, efter

12,293: 10 afdrag af utgifterna ......................................... 49,405: 36

5,244,895: 7 8 summa tillgångar............................................ 5,424,046: 17.

Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och riksbanksbyggnaderna

å Helgeandsholmen under år 1894 varit, framgår af komiténs

berättelse.

Stockholm den 19 januari 1895.

Fullmägtige i riksbanken:

PEHR EHRENHEIM.

R. TÖRNEBLADH. J. W. ARNBERG. TOM LLLJEWAECH.

SIXTEN von FRIESEN. KARL HERLITZ. G. F. ÖSTBERG.

Fullmägtige i riksgäldskontoret:

ALB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS.

J. N ORDEN FALK.

EDW. SEDELHOLM.

OTTO M. HÖGLUND.

■ i. JOHANSSON.

AV. ODELBEBG.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Ang. ritningsarbetets

fortgång,

kostnadsberäkning

m. m.

Riksdagshuskomiténs berättelse år 1895.

Till herrar fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Angående sin verksamhet under tiden från den 19 januari 1894,

då redogörelse senast lemnades, intill denna dag får riksdagshuskomitén

härmed afgifva berättelse.

De ritningar till riksdags- och riksbanksbus på Helgeandsholmen,

som, på sätt i närmast föregående berättelse förmälts, den 10 januari

1894 till herrar fullmägtige för granskning öfverlemnades, blefvo, med

anledning af åtskilliga vid samma års riksdag väckta motioner om ändring

i eller anstånd med utförandet af Riksdagens beslut om uppförande

å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken,

redan från början af februari månad, jemte en tillhörande modell, förevisade

för Riksdagens ledamöter i komiténs lokal på holmen, en förevisning,

som omfattades med lifligt intresse och som ansågs böra fortsättas,

intill dess Riksdagen fattat beslut med anledning af motionerna.

Dessa företogos till behandling den 31 mars 1894, då beslut i ämnet

fattades.

Först sedan Riksdagen sålunda bestämt sin ställning till de framstälda

förslagen om ändring i 1888 års beslut i fråga om riksdags- och

riksbankshusens läge, ansågo sig fullmägtige böra till slutlig pröfning

företaga de fullmägtige förelagda ritningarna. Denna pröfning verkstäldes

ock under loppet af april månad och afslutades den 4 maj,

hvarvid fullmägtige beslöto att godkänna ifrågavarande ritningar, att

tjena såsom ledning för uppgörande af arbetsritningar i större skala

och fullständigt genomförd kostnadsberäkning; dock med iakttagande i

afseende på riksdagshuset, att dess bredd beräknades så, att dels Drottninggatans

förlängning öfver Helgeandsholmen blefve 60 fot bred, dels

den senast antagna östra begränsningslinien icke komme att öfverskridas,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

31

äfvensom i fråga om husets längd, att densamma minskades med förslagsvis

minst 10 fot.

I enlighet med hvad sålunda beslutits, verkstäldes under loppet

af sommaren och hösten ritningarnas utarbetning i större skala, i sammanhang

hvarmed fullständig kostnadsberäkning uppgjordes. I midten

af oktober månad framlades till fullmägtiges pröfning såväl de nya ritningarna

som kostnadsförslaget, det senare upprättadt, i hvad angår

husbyggnaderna, af ingeniören E. Lindqvist och granskadt af professor

F. G. A. Dahl samt, i hvad angår grundläggning, kaj- och brobyggnader

och platsens iordningställande af komiténs verkställande ingeniör kapten

Alb. Amundson, och granskadt af friherre B. A. Leijonhufvud och generaldirektören

L. Berg.

De ifrågavarande ritningarna hafva blifvit med anlitande af generalstabens

litografiska anstalt reproducerade, hvadan kännedom af desamma

kan erhållas genom reproduktionen, hvilken redan tillhandahållits

fullmägtige, och af hvilken exemplar äro afsedda att vid början af 1895

års riksdag tillställas en hvar af Riksdagens ledamöter. Komitén anser

alltså icke nödigt att nu ingå i någon närmare beskrifning af ritningarna.

Hvad åter angår kostnadsberäkningen, torde böra erinras, att, enligt

hvad i fullmägtiges protokoll för den 5 november 1894 antecknats,

kostnaderna skulle komma att ställa sig sålunda:

A. Riksdagshuset.

Schaktning, pålning och

grundmurar, intill 5,6 2 m. (19 fot)

öfver slusströskeln, enligt särskild

beräkning................................. kronor 593,145: —

Byggnadens uppförande öfver

horizontalplanet 5,6 2 m. (19

fot) öfver slusströskeln med fullständig

inredning och dekorering,

enligt särskild beräkning........... „ 3,150,000:— kronor 3,743,145: —

B. Riksbankshuset.

Schaktning, pålning och

grundmurar intill 5,6 2 in. (19 fot)

Transport kronor 3,743,145: —-

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport

öfver slusströskeln, enligt särskild

beräkning ..........................................kr. 192,314: —

Bankhusets uppförande öfver

horizontalplanet 5,6 2 m. (19

fot) öfver slusströskeln med fullständig

inredning och dekorering,

enligt särskild beräkning ............ „ 1,140,000: —

C. Portalerna vid genomfarterna vid Drott
-

3,743,145: —

kronor 1,332,314: —

„ 200,000: —

ninggatan, enlig särskild beräkning

D. Kajer, broar och gator enligt särskild beräkning

...... ... ....................................... .......=____„ . 1,352,500:

Hela kostnaden uppgår således till summa kronor 6,627,959:

Af ofvanstående äro till den 1 november 1894

utförda arbeten till ett belopp af kronor 124,633: 2 4

I förråd finnas materialier och

instrumentalier till ett värde af ... „ 101,236: 9 0

Om denna summa fråndrages hela kostnaden,

återstår den 1 november 1894 ett behof af .........

hvartill framdeles kommer för stensättning mellan

broarne framför riksbanken och riksdagshusets gaflar

då totalkostnaden komme att uppgå till .................

kronor 225,870: 14

„ 6,402,088: 8 6

kronor 38,350: —

„ 6,440,438:86.

Efter inhemtande häraf och sedan gjord beräkning öfver derför

byggnadsföretagets utförande tillgängliga eller påräkneliga medel gifvit

vid handen, att dessa kunde antagas uppgå till minst kronor 6,444,614. 04,

godkände fullmägtige den 5 sistlidne november ritningarna såväl i fråga

om husens läge och begränsningslinier som ock beträffande den hufvudsakliga

anordningen af byggnaderna; dock att fullmägtige ville hafva

sig förbehållet att göra de ändringar, som kunde blifva af förhållandena

påkallade och under arbetets fortgång funnes lämpliga, särskild^ i fråga

om den arkitektoniska konstruktionen och byggnadernas inredning, för

så vidt ändringarna kunde med tillgängliga medel genomföras.

Kostnadsförslagets samtliga detaljer hafva sedermera ytterligare

kontrollräknats, hvarvid icke någon anledning förekommit till totalsummans

höjande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1-

33

Beträffande den rättegång om regleringen af Helgeandsholmens

stränder, hvilken har blifvit vid Stockholms rådstufvurätt anhängiggjord,

får komitén erinra om följande. Sedan Stockholms stadsfullmägtige,

under åberopande af 17 § i kong! förordningen om jordegares rätt

öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, icke lemna! bifall

till fullmägtiges anhållan om framställande af de önskningsmål, Stockholms

stad kunde vilja se främjade vid en sådan reglering och i stället

hänvisat fullmägtige att förfara i enlighet med föreskrifterna i nämnda

förordning, anmäldes ärendet under sommaren 1892 vid rådstufvurätten.

Såsom i 1894 års berättelse omförmälts, har, med anledning af de anmärkningar,

livilka af de fleste af fullmägtiges motparter rigtats mot

det af fullmägtige framlagda regleringsförslaget, ett jemkningsförslag

blifvit utarbeta dt.

Detta jemkningsförslag, som inlemnades till rådstufvurätten å den

för målets återföretagande bestämda dag, den 31 mars 1894, skilde sig

från det ursprugliga hufvudsakligen deri, att i Norrströms norra gren,

mellan Drottninggatans förlängning och Norrbro, den nuvarande strömfåran,

som, enligt det förra förslaget skulle undergå några förändringar,

lemnades så godt som orubbad. Då det emellertid kunde vara osäkert,

huruvida icke äfven det sålunda modifierade förslaget skulle framkalla

anspråk på vidtagande af dyrbara anstalter med anledning af den ifrågasatta

ändringen af förhållandena i strömmens norra gren, inlemnades

derjemte till rådstufvurätten ett annat regleringsförslag, betecknadt såsom

alternativ B, hvilket skilde sig från nyss omförmälda förslag, benämndt

alternativ A, deri, att det från Helgeandsholmen i Norrströms norra gren

för närvarande framskjutande hörn, som, enligt alternativet A1 skulle nedschaktas

något under lägsta vattenytan, i stället, med bibehållande i det

närmaste af dess form, endast skulle afscliaktas till en terrass, uppstigande

öfver högsta vattenytan, och att, såsom en följd deraf, att holmens

norra strandlinie sålunda icke ändrades i vattenytan, norra strömfårans

botten skulle lemnas fullkomligt orörd.

Öfver dessa regleringsförslag fingo parterna tillfälle att yttra sig

inför rådstufvurätten den 4 juni 1894, hvarvid allmänt yrkades på en

regleringsdam öfver Norrström, i händelse alternativet A skulle få komma

till utförande, hvaremot alternativrt B ej på något håll uppväckte nämnvärda

betänklig] leter.

Rådstufvurätten beslöt härefter samma dag, att handlingarna i

ärendet skulle öfverlemnas till dess sakkunniga biträde, kaptenen i kongl.

väg- och vattenbyggnadscorpsen in. in., P. L. Lamell, för afgifvande af

utlåtande, hvarjemte rådstufvurätten tillkännagaf, att den ville, sedan

Hih. till lliksd. Vrot. 18!>5. 4 Sand. / Afd. 1 lläft. S

Strandregleringen

och

rättegången

derom ; underhandlingar

med Stockholms

stad.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 1.

sådant utlåtande, enligt bemälde biträdes åtagande, innan den 1 oktober

1894 till rätten inkommit, rflan binder af parts utevaro meddela dom i

ärendet, så framt laga hinder ej mötte, den 10 derpå följande december,

dock att, derest förenämnda utlåtande skulle föranleda dertill, att parterna

funnes böra i ärendet ytterligare höras, rådstufvurätten ville låta

vederbörlig kallelse på dem utfärdas. Sådan kallelse blef ock utfärdad

till den 10 sistlidne december, hvarvid rådstufvurätten utstälde ofvanberörda

utlåtande till parternas yttrande och utsatte målet att å nyo företagas

den 7 innevarande januari. Vid detta sammanträde gaf fullmägtiges

ombud i rättegången, efter förut hållen öfverläggning med komitén,

till känna, att, som kaptenen Laurell, i likhet med de fleste af fullmägtiges

motparter, ansett alternativ A icke böra till utförande tillåtas utan

i sammanhang med anläggande i Norrströms norra gren af en regleringsdam

af betydande dimensioner, fullmägtige icke vidare fullföljde sin begäran

om regleringens genomförande enligt alternativ A, men vidliöllo

alternativ B i hufvudsak; och förklarade sig rådstufvurätten ämna meddela

slutligt utlåtande i målet lördagen den 30 nästkommande mars,

derest laga hinder derför icke mötte.

Vid sidan af nyss omförmälda ännu icke afslutade rättegångsförhandlingar

om strandregleringen har äfven en annan förhandling

under året egt rum i ett ämne, som lika litet som strandregleringsfrågan

ensamt beror af fullmägtige eller komitén att bestämma. Sedan

nemligen Stockholms stads ombudsman och stadsingeniör i gemensamt,

den 5 april 1892, afgifvet tjenstememorial framstält påstående, att

staden och icke staten vore egare till åtskilliga delar af Helgeandsholmen

med vidliggande vatten samt genom en på uppdrag af fullmägtige

verkstäld granskning af berörda påstående, hvilken granskningutfördes

åt vice häradshöfdingen P. R. Rabe och föreligger i ett af

honom den 31 augusti 1893 afgifvet yttrande, inhemtats, att staden i

verkligheten kunde anses vara egare till gatan mellan gamla och nya

Norrbro (Lastadiegatan), afläto fullmägtige på komiténs förslag den

23 november 1893 skrifvelse till stadsfullmägtige med begäran, att de

ville uppgifva, huruvida och på hvilka vilkor staden kunde finnas villig

att till förmån för staten afstå från sagda rätt, hvarjemte fullmägtige,

som tänkt sig, att en förberedande öfverläggning för sakens utredning

lämpligen borde ega rum mellan delegerade af fullmägtige och stadsfullmägtiges

beredningsutskott, uppdrogo åt riksdagshuskomiténs ordinarie

ledamöter att i sådant afseende företräda fullmägtige.

Å berörda skrifvelse fingo fullmägtige den 10 april 1894 mottaga

svar genom skrifvelse från Stockholms stads drätselnämnds första af
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

35

delning, som förmälde, att stadsfullmägtige, genom beslut den 20 mars

samma år, lemnat afdelningeu i uppdrag att sjelf eller genom särskildt

utsedda personer inträda i underhandling med fullmägtige eller af fullmägtige

utsedde delegerade angående vilkoren för öfverlåtelse på staten

af stadens rätt till delar af Helgeandsholmen och af vidliggande vatten;

och meddelade afdelningen tillika, att densamma till sina delegerade

vid de förberedande underhandlingarna utsett herrar grefve H. Hamilton,

friherre G. Lagerbring, E. Liljewalch och grefve C. Taube.

Mellan bemälde delegerade för Stockholms stad å ena samt fullmägtiges

delegerade, undertecknad Törnebladh, samt herrar S. von

Friesen, E. Sederholm och friherre J. Nordenfalk å andra sidan, fördes

sedermera under sommaren och hösten förhandlingar i ämnet, hvilka

afslutades dermed, att delegerade den 10 november 1894 enade sig om

ett förslag till uppgörelse, hvars innehåll framgår af bilagan A till

denna berättelse.

Förslaget, som upprättades i två exemplar, hvaraf det ena tillstäldes

fullmägtige och det andra drätselnämndens första afdelning,

anmäldes hos fullmägtige den 15 november 1894, och sedan detsamma

af fullmägtige närmare granskats,# afläto fullmägtige den 24 i samma

månad skrifvelse till stadsfullmägtige, hvari fullmägtige, som förklarade

sig fortfarande hysa den uppfattning, hvilken i ofvanberörda skrifvelse

den 23 november 1893, med stöd af vice liäradshöfdingen Rabes yttrande,

blifvit uttryckt beträffande omfattningen af stadens eganderättsanspråk

på delar af Helgeandsholmen m. m., med afseende på önskvärdheten

deraf, att tvist i frågan mellan staten och staden om möjligt

kunde undvikas, tillkännagåfvo, att de funnit delegerades förslag till

uppgörelse antagligt, hvadan fullmägtige vore villiga att ingå till

Kongl. Maj:t med underdånig framställning om godkännande från statens

sida af samma uppgörelse, derest stadsfullmägtige före början af 1895

års lagtima riksdag förklarade sig, i hvad staden anginge, antaga

densamma och derom hos fullmägtige gjorde anmälan.

Vid sammanträde den 11 dennes hafva Stockholms stadsfullmägtige

biträdt uppgörelsen, på sätt den i bilagan B till denna berättelse

intagna skrifvelse utvisar; och lära herrar fullmägtige nu alltså böra

anmäla ärendet hos Kongl. Maj:t för utverkande af Kongl. Maj:ts och

Riksdagens samtycke till det sålunda afslutade förberedande aftalet

med Stockholms stad.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utförda

arbeten,

a) Afschakt’

ning.

Deri under år 1893 påbörjade afschaktningen af Helgeandsholmens

vestra del — omfattande en ytvidd af cirka 8,280 qvadratmeter till

ungefär 2,5 å 2,7 meter öfver slusströskeln för riksdagshuset och cirka

2,500 qvadratmeter till ungefär 3,6 meter öfver slusströskeln för riksbankshuset

— har under år 1894 fortgått och, hvad angår utgräfningen

för riksdagshuset, afslutats under sistlidna oktober månad. Den bortschaktade

massan uppgår till cirka 36,780 kubikmeter, för afstjelpning

hvaraf begärdes lof hos drätselnämndens andra afdelning att använda

så vidt möjligt närbelägna platser å stadens mark. Först anvisades

härtill dammen vid Karlbergs slott, men, då komitén svårligen kunde

begagna en så aflägsen afstjelpningsplats, medgaf afdelningen, på begäran,

att en massa af högst 7,000 kubikmeter finge afstjelpas i närheten

af nya Kungsholmsbron. Då den massa, som skulle bortskaffas,

var vida större, och af Stockholms stads myndigheter icke kunde utverkas

tillåtelse att få för afstjelpning af densamma använda lämplig

plats inom stadens hamnområde, vidtalades egaren till den å Liljeholmen

invid stadens hamnområde belägna egendomen Stora Katrineberg,

komiténs biträdande ingeniör, att afstjelpning finge afgiftsfritt

verkställas vid hans strand, der utfyllning förut från såväl allmänna

sprängningsarbeten som enskilda byggnadsföretag i Stockholm egt rum

och der större delen af den utschaktade massan kunde direkt från

pråm aftippas i sjön, hvarigenom ej obetydliga besparingar i afstjelpningskostnaden

erhöllos. Trots svårigheten att inom stadens hamnområde

erhålla strandafstjelpningsplats, har på detta sätt likväl större

delen af den afschaktade betydliga jordmassan kunnat direkt från afschaktningsplatsen

aflastas på pråm och derifrån nedstörtas i sjön,

hvarigenom äfven vunnits besparing i tid.

Den för riksdagshusets grundläggning m. m. genom afschaktuing

vunna ytan är belägen 0,6 å 0,9 meter under lägsta vattenytan, hvilket

grundplan är 0,3 å 0,6 meter djupare än det, hvartill behöflig pålningsgrund

för kommunala byggnader i Stockholm plägar nedföras.

Som Mälarens vidliggande medelvattenstånd är 1,3 å 1,6 meter högre

än den afschaktade grundplanen, är klart, att genom den här framgående

grusåsen en oafbruten vattenkommunikation under bottnen eger

rum, hvarigenom vattenspegeln i Norrström och öfver det afschaktade

grundplanet komma att ligga i jemnhöjd, äfven fastän det senare genom

en qvarlemnad dam i vattenlinien synes vara skild från sjelfva vattendraget.

Då nyssnämnda omständighet förauledt spörsmål från utomstående,

har komitén ansett sig böra framhålla/att denna pålgrund, i

likhet med hvarje annan af samma beskaffenhet, bör ligga så mycket

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

37

under lägsta vattenytan, att de nedslagna pålarne lätt kunna afskäras

till bestämdt djup under denna.

Ur ekonomisk synpunkt befans det förmånligast att redan före

pålningen verkställa hela grundplanets afschaktning till erforderligt djup,

hvarigenom dock en provisionel vattenreservoir af ofvannämnda djup

helt naturligt bildades och kommer att qvarstå, till dess grundmurarne,

som uppföras från denna bottenplan, å nyo utfylla afschaktningen.

Vid den sålunda verkstälda afschaktningen har det förut endast

delvis utrönta förhållande till fullo bekräftats, att grunden i allmänhet

består af mer eller mindre groft gruslager, hvarför ock — särskilt

under riksdagshusets midt, der grunden uteslutande utgöres af dylikt

gruslager eller kullerstenar ända ned till bergbottnen — pålning i

sjelfva verket icke skulle vara af nöden. Då undergrunden emellertid

på andra ställen ansetts behöfva förstärkas genom pålning, har komitén

trott det vara magtpåliggande att genom en sammanhängande pålgrund

under hela byggnadskomplexen göra grundplanets bärighet fullkomligt

likartad, hvarigenom man ock för så monumentala byggnader som

riksdagshuset och riksbanken, afsedda för århundraden, skulle i möjligaste

mån motverka framtida sättningar.

Afschaktning har äfven verkstälts på det framför riksdagshuset

belägna område, som är afsedt att inrymma ångpannorna för värmeledningen.

Schaktningen för dessa har dock ej verkstälts till samma

djup som för riksdagshuset, enär ångpannebyggnaden ej kommer att

utöfva större tryck på undergrunden, än att ett betonlager på den

underliggande grusbädden här är fullt tillräckligt.

Nedkraning af pålar, särskildt under riksdagshusets midtparti, har

verkstälts i den mån förhållandena medgifvit. Denna pålning kan emellertid

på grund af markens hårda beskaffenhet icke öfver en viss gräns påskyndas,

enär vid allt för kraftiga hejareslag pålarne lätt sönderslås.

För närvarande verkställes pålningen med fyra pålkranar, hvilkas antal

dock kommer att ökas till det dubbla, i den mån arbetets utsträckning

öfver en större yta sådant medgifver.

För verkställandet af den erforderliga pålningen har komitén dels

redan upphandlat, dels afslutit aftal om leverans af pålar i rundt tal

tillsammans 17,500 stycken i alla behöfliga dimensioner till ett sammanlagdt

pris af ungefär 165,000 kronor.

Af de byggnader, som, efter hofstallets flyttning från Helgeandsholmen

på hösten 1893, blelvo till komitén, i egenskap af fullmägtiges

b) Pålning,

uppköp af

pålar vi. vi.

c) A nordilande

af

arbetslokaler

rn. vi.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fynd vid ar

betena ä

Helgeandsholmen.

ombud, öfverlemnade, har större delen måst nedrifvas, men några, hvilka

äro belägna utanför de nya byggnadsgrunderna, hafva bibehållits och

användas nu för komiténs behof eller till uthyrning. Sålunda hafva

qvarvarande vagnsskjul anordnats till förrådsrum eller reparationsverkstäder

och i det förutvarande sjukstallet samt selkammaren och ridhuset

hafva anordnats lokaler för arbets- och ritkontoren, expeditionsoch

förrådsrum m. m., allt till en kostnad för en gång af omkring

6,300 kronor. För alla dessa under hela byggnadstiden behöfliga

lokaler skulle i annat fall antingen rum hafva beredts i den till komitén

från och med den 1 oktober 1894 öfverlemnade bazarbyggnaden vid

Norrbro, som nu i stället kunnat uthyras, eller ock förhyrts särskilda

lägenheter.

Under arbetena med rifning af husen å vestra delen af Helgeandsholmen

samt den derpå följande afschaktningen var det att vänta, att

en del fynd af äldre föremål skulle göras. I syfte att trygga statens

intresse af att för sina samlingar få så många som möjligt af dessa

fynd i sin ego, lät komitén genom arbetsbefälet anmoda arbetarne att

å arbetskontoret inlemna alla upphittade föremål, hvilka derefter skulle

genom kontorets försorg hembjudas statens historiska museum till inlösen,

och inköpssumman, i den mån penningar erhölles från museet,

tillhandahållas vederbörande upphittare oafkortad; hvarom ock museets

styrelse underrättades. På sådant sätt blef arbetskontoret i tillfälle att

tid efter annan erbjuda museet åtskilliga hittade föremål, men det

största antalet sådana har dock förvärfvats af museet genom direkt köp

af arbetarne, hvilka funno det förmånligare att omedelbart hembjuda

sina fynd, hellre än att afvakta hopsamlandet å kontoret af ett flertal

sådana. Vid samråd med museets styrelse härom erhölls ock det besked,

att från dess sida ingen erinran vore att göra mot ett sådant

tillvägagående, hvilket ock tillämpats i fråga om fynden vid gräfningarna

för teaterbyggnaden och då visat sig praktiskt.

Att en eller annan arbetare, som gjort fynd, föredragit att, mot

gifven befallning, uppsöka annan afnämare än statens historiska museum,

har det naturligtvis icke stått i komiténs eller arbetsbefälets magt att

förekomma. Men med afseende derpå, att genom museets beredvillighet

att betala de erbjudna fynden nöjaktigt och utan dröjsmål, då de direkt

inlemnades, samt i betraktande af det stora antal föremål, som museet

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 39

verkligen förvärfvat och nyligen exponerat, torde det kunna antagas,

att arbetarne kommit till insigt derom, att det är för dem förmånligt

att lata museet hafva företräde till inköp af fynden.

För närvarande, då afschaktningsarbetena afstannat, lära icke

nämnvärda fynd vara att vänta, men den samling, som till statens

historiska museum levererats, är redan ganska rikhaltig. Den omfattar

ett stort antal kakel från 15—1600-talen, husgerådsföremål af bränd

lera, kannor, krus och burkar, fat m. m. af fajans och porslin, glas,

tennarbeten, skedar af silfver, messing och horn, gamla lås och nycklar,

ringar af guld, kanoner och kulor, mynt m. m.

Hela den till museet aflemnade samlingen af hittade föremål

torde upppå till omkring 2,000 stycken olika föremål.

Föiutom historiska museet har äfven statens artillerimuseum erhållit

en del föremål, nemligen kulor.

Bland hittade föremål har äfven funnits ett stort antal menniskoskelett

eller delar af sådana. Dessa skelett har anatomie professor

E. Clason i Upsala på begäran fått tillfälle att taga i betraktande och

för en vid dervarande universitet befintlig samling erhållit en del

kranier.

Om grafsättning af qvarvarande skelett har komitén fogat anstalt.

Med afseende på eventualiteten af olycksfalls inträffande under Olycksfall unarbetena

har komitén, med herrar fullmägtiges begifvande, gått i för- der arbelenafattning

om olycksfallsförsäkring för arbetarne. Efter underhandling

med åtskilliga i Stockholm arbetande försäkringsbolag har aftal afslutats

med olycksfallsförsäkringsaktiebolaget Fylgia om kollektiv olycksfallsförsäkring

af alla vid arbetena å Helgeandsholmen använda arbetare,

hvilket aftal genom förnyelse halfårsvis hållits i kraft.

Af ofvanstående redogörelse framgår alltså, att arbetena å riks- Samm.anfattdags-

och riksbankshusen å Helgeandsholmen fortskridit så, att

1:°) ritningar till byggnaderna blifvit faststälda och fullständig

kostnadsberäkning utförd;

2:o) schaktning för riksdagshusets grund i dess helhet samt för

riksbankens till eu del utförts;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 1.

3:o) pålningen för riksdagshusets grund är påbörjad och större

delen af det behöfliga pålvirke! uppköpt;

4:o) förberedande uppgörelse är träffad med Stockholms stad om

öfverlåtelse på staten af stadens rätt till viss del af Helgeandsholmen

och vidliggande vatten; och

5:o) rättegången angående strandregleringen är förd derhän, att

dag för slutligt utlåtande blifvit af rådstufvurätten utsatt,

Under behandling att under den närmaste framtiden ordnas, är

frågan om värmeledning och ventilation af riksdags- och riksbankshusen.

Förslag härtill är utarbetadt af ingeuiören W. Dahlgren, som

förut uppgjort förslag till den värme- och ventilationsanordning, som,

efter granskning af professorn vid tekniska högskolan i Hannover

Hermann Fischer, antagits för nya operahuset. Komitén har äfven

ansett sig böra söka utverka åt sig professor f ischers biträde för det

föreliggande förslagets granskning samt i sådant afseende till honom

den 5 innevarande januari aflåtit en skrifvelse, å hvilken svar af den

8 dennes ingått, hvari han förklarat sig villig mottaga uppdraget.

Kovniténs inkomster

och

utgifter år

1894.

Riksdagslmskomitén har under år 1894 haft följande tillgångar:

----- 1 1kronor 13,635: 91

222: 54

behållning från 1893 (utan afdrag för skuld)

ränta å upp- och afskrifningsräkning. för 1893 .....

influten köpesumma för sålda materialier från de

rifna byggnaderna på Helgeandsholmen .........

influtna hyror af ett magasin derstädes samt af eu

smedja vid stora Katrineberg .............................

influtna hyror af lägenheterna i bazarbyggnaden

vid Norrbro från TV 1894—1895 .....................

tillfällig inkomst ...........................................................

förskott från byggnadsfonden .......................................

kronor

Transport kronor

4,624: 3 G

1,325: 8 7

6,975: —

6: —

300,000: —

326,789: 68

326,789: 68

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

41

. . Transport kronor 32G,789: c 8

Da komiténs behållning vid 1894 års slut

utgjorde:

i Sundsvalls enskilda bank......... kronor 48,7G8: 2c

i riksbanken .................................... 425- 92

innestående bos:

verkställande ingeniören

........... kronor 184: 80

sekreteraren ...... „ 26:38 „ 211: ia „ 49,405. s6

hafva utgifterna alltså utgjort .................................... kronor 277W 32

till b vilka utgifter hyresmedel och öfriga särskilda inkomster lemnat

ett bidrag af kronor 13,153: 7 7, hvadan af fondens egna medel åtgått

återstoden eller kronor 264,230:55. ö

J likhet med hvad förut skett får komitén här nedan meddela

uppgift å de större utgiftsposter, på hvilka utgiftssumman fördelas:

arfvoden för 1893 till komiténs adjungerade leda
,

“öter„.......................................................................... kronor 3,750: —

arfvoden för 1894 till desamme................................ n 4 359; __ «•)

d:o till biträdande arkitekten, verkställande

ingeniören, sekreteraren och redogöraren,

vaktmästaren och sifferkontrollanten, enligt

fullmägtiges beslut den 10 januari 1894 ...... ,, 15 212:50

tillfälliga ritbiträden (anstälda för särskilda tider

mot timpenning), biträden för kostnadsberäkningen,

kopior af ritningarna, ritmateriel m. m. „ 16,861: 64

undersökningskostnad jemte utgifter för vatten
.

. , regleringen ............................................................... „ 9,200: —

ändring af sjukstallet m. fl. qvarstående byggnader

på Helgeandsholmen till rit- och arbets
_

lokaler, förrådsrum m. m., cirka ..................... 6 300:_

rifning af hus på holmen och dermed sammanhängande

schaktning och bortförande af

grunder till rifna hus m. m., cirka ............... „ 39,300:_

grundgräfning och pålning, cirka .......................... „ 97400:_

Transport kronor 192,074: 14

*) De komiténs ledamöter, som utsetts bland herrar fullmägtige, hafva lika litet för

J som för föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i komiténs arheten.

Bill. till Riksd. Prat. 18IJ5. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport

inköp af materialier och inventarier:

pålar, cirka kronor............... 25,500: —-

plank, „ „ 8,400: —

kranar, „ „ 9,500: —

diverse „ „ 19,000: —

åtskilliga för de olika arbetsgrupperna gemensamma

utgifter .....................................................

kronor

it

tt

kronor

Stockholm den 14 januari 1895.

192,074: 14

62,400: —

22,910: 18

277,684: 3 2.

På riksdagsliuskomiténs vägnar:

R. TÖRNEBLADH.

C. Ii. Troilius.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

43

Bilaga A.

Förslag

till uppgörelse mellan å ena sidan staten och å andra sidan Stockholms

stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till

vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

»Emot det att Stockholms stad till förmån för svenska staten afsäger

sig alla anspråk på eganderätt till de delar af Helgeandsholmen,

hvilka i det af stadens ombudsman och stadsingeniören den 5 april

1892 gemensamt afgifna tjenstememorial angifvits tillhöra staden, nemligen

dels Gamla Norrbrogatan, den emellan Gamla och Nya Norrbro

löpande gata jemte området norr derom, den genom holmen gående

kanalen och utfyllningarna vid tomterna n:is 1—6 i qvarteret Norrbro,

innehållande i areal tillsammans omkring 6,040 qvadratmeter, dels ock

vidiiggande vattenområde, till den utsträckning detta af fullmägtige

funnes behöfva tagas i anspråk för utförande af 1888 års Riksdags af

Kongl. Maj:t den 22 juni samma år godkända beslut om uppförande

å Helegeandsholmen af riksdags- och riksbanksbyggnader,

förklarar å andra sidan staten:

a) att de begränsningslinier, som, enligt hvad bilagda situationsplan

utvisar, uppdragits mellan å ena sidan Arsenals-, Kungsträdgårdsoch

Hamngatorna samt å andra sidan det staten tillhöriga Öar] XIII:s

torg, skola för framtiden vara gällande;

b) att staten till förmån för Stockholms stad afstår från eganderätten

till de delar af Humlegården, hvilka blifvit tills vidare upplåtna

att tilläggas dels Sturegatan (kong!, bref den 10 mars 1877), dels Carlavägen

(kongl. bref den 6 juli 1877), dels ock Vestra Humlegårdsgatan

(kongl. bref den 9 juli 1880) m. m., och hvilka delar hålla i areal omkring

15,014 qvadratmeter, såsom närmare framgår af bilagda situtionsplan

jemte tillhörande specifikation;

c) att staten medgifver den ändring i kontraktet mellan öfverintendentsembetet

å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar och Stockholms

städs drätselnämnd den 8 maj 1877 angående vården om den kronan

tillhöriga Humlegården, att uppsägningstiden förlänges från två till

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 1.

tio år, dock med staten fortfarande förbehållen rätt, att, derest under

upplåtelsetiden beslutes tillbyggnad af biblioteksbuset, sådant må utan

hinder af denna upplåtelse ega rum ett år efter sedan staden derom

erhållit tillkännagifvande.

Denna öfverenskommelse berör icke den på domstols pröfning

beroende frågan om reglering af Helgeandsholmens stränder.»

Detta förslag till uppgörelse, som upprättats i två exemplar, skall

underställas fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret af deras

delegerade samt Stockholms stads drätselnämnd af drätselnämndens

första afdelnings delegerade.

Stockholm den 10 november 1894.

Delegerade för fullmägtige i riksbanken och fullmägtige

i riksgäldskontoret:

Delegerade för Stockholms stads drätselnämnds första afdelning:

R. TÖRNEBLADH.

SIXTEN von PRIESEN.

ERW. SEDERROLM.

.T. NORDENFALK.

HUGO E. G. HAMTLTON.

GTJST. LAG ERINRING.

E. LTLJEWALCH.

CARL TAUBE.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Afskrift.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

45

Bilaga B.

Till fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor.

Stockholms stadsfullmägtige få härmed tillkännagifva, att de denna

dag för sin del godkänt det i eder skrifvelse till stadsfullmägtige den

24 november 1894 omförmälda, af delegerade å ömse sidor uppgjorda

förslag till uppgörelse mellan å ena sidan staten och å andra sidan

Stockholms stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden

må ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

Samtidigt med detta tillkännagifvande afsändes till öfverståthållareembetet

en skrifvelse med underställning af omförmälda beslut.

Så snart den begärda stadfästelsen erhållits, skolen I erhålla del deraf.

Stockholm den 11 januari 1895.

På stadsfullmägtiges vägnar:

CARL E. EKGREN.

GU ST. LAGERBRUs G. K. A. W ALLEK BERG. E. de CHAMIT.

Moritz Bubcnson.

Bill. till Riksd. Brot. 1895. 4 Sami. 1 A fd. 1 Hft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.