Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde Inufvudtitel, omfattande anslagen till pensionsoch indraqningsstaterna.

1895-04-01 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde Inufvudtitel, omfattande anslagen till pensionsoch indraqningsstaterna.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Pf:o 10.

i

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1895, kl. 1 e. va.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

nionde Inufvudtitel, omfattande anslagen till pensions- och

indraqningsstaterna.

(l:a U. A.)

Pensionsstaten.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, i afseende å kost- Angående

naderna för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och

verksamhet under år 1896, måtte medgifva, att Kongl. Maj:t måtte för ningen af

sistnämnda år bestämma de belopp, som för bestridande af anstaltens för-läZresnffl

valtningsbestyr blefve erforderliga; samt att de för berörda förvaltnings- ålderdoms-''

kostnad och för anstaltens utgifter i öfrigt under nämnda år erforderligaa“"^s^®''r

medel måtte af Kong], Maj:t, i den mån influtna afgifter icke vore att år 1896.

tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen t1*]

ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året inginge, eller, derest

sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande

af Riksdagen.

Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning, hvilken öfverensstämmer

med hvad 1892, 1893 och 1894 årens Riksdagar i ämnet besluta, har

utskottet icke haft något att erinra, hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Bih. till Riksd. Prot. 1S95. 4 Samt. 1 Afd. 10 Häft. (N:o 10.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

förändrin 2:o. Uti särskild den 18 januari innevarande år till Riksdagen aflåten

af™ 10™} proposition (n:o 21) har Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen

/örsSwe-kilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma

/0 ilrarnes6 dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att § 10 af reglementet för småskolelärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt den 22 juni 1892 måtte erhålla

understöds- följande förändrade lydelse:

anstalt. Tjenstår räknas med afseende på rätt till understöd såsom fullt, derest

läraren derunder tjenstgjort 8 kalendermånader eller 34V* veckor. Med de

år, under hvilka läraren möjligen undervisat kortare tid, verkställes eu

sammanläggning och reduktion, med beräkning af 8 månader på hvarje år;

dock må för lärare, till hvars aflönande tillskott af allmänna medel på grund

af Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande åtnjutits såsom för full tjenstgöring,

oaktadt den årliga undervisningstiden understiger 8 månader, tjenstårets längd

beräknas i enlighet med den för nämnda lönetillskotts åtnjutande faststälda

årliga undervisningstiden.

Med afseende på rätt till understöd beräknas hel tjenstgöring omfatta

minst 20 undervisningstimmar i veckan.

I lärares tjenstetid inräknas all hel tjenstgöring i sådan beställning

vid de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor, för hvars innehafvares

aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutits.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har föredragande departementschefen

till en början erinrat, att berörda § i nämnda reglemente nu

hade följande lydelse:

»Tjenstår räknas med afseende på rätt till understöd såsom fullt,

derest läraren derunder tjenstgjort minst 8 kalendermånader eller 34 ys

veckor. Med de år, under hvilka läraren möjligen undervisar kortare tid,

verkställes en sammanläggning och reduktion, med beräkning af 8 månader

på hvarje år.

Med afseende på rätt till understöd beräknas hel tjenstgöring omfatta

minst 20 undervisningstimmar i veckan.»

Inom Riksdagen hade år 1894 föreslagits dels i en i Första Kammaren

af herr Carl Pettersson m. fl. väckt motion, att Riksdagen för sin del måtte

besluta, att till mom. 1 § 10 af reglementet för småskolelärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt måtte fogas ett tillägg af följande lydelse: »Denna

sammanläggning och reduktion anställes dock icke med afseende på lärarne

i de församlingar, i hvilkas undervisningstid Kongl. Maj:t medgifvit inskränkning,

så vida dessa lärare årligen undervisat hela den tid, Kongl. Maj:t

dem föreskrifvit», dels i en inom Andra Kammaren af herr Ollas A. Ericsson i

Ofvanmyra m. fl. väckt motion, att ifrågavarande paragraf måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

3

»Tjenstår räknas med afseende på rätt till understöd såsom fullt,

derest läraren derunder tjenstgjort 8 kalendermånader eller 341//2 veckor.

Med de år, under livilka läraren möjligen undervisat kortare tid, verkställes

en sammanläggning och reduktion, med beräkning af 8 månader på hvarje

år; dock må för lärare vid skolor, hvilka till följd af särskilda ortförhållanden

åtnjuta lönetillskott af allmänna medel åt sina lärare såsom för full tjenstgöring,

oaktadt den årliga undervisningstiden understiger 8 månader, tjenstårets

längd beräknas i enlighet med den för nämnda lönetillskotts åtnjutande

faststälda årliga undervisningstiden.

Med afseende å rätt till understöd beräknas hel tjenstgöring omfatta

minst 20 undervisningstimmar i veckan.

I lärares tjenstetid inräknas all hel tjenstgöring i sådan beställning

vid de till den allmänna undervisningen hörande skolor, för hvars innehafvares

aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutits.»

De skäl, som anförts för de båda motionerna, kunde, enligt hvad af

departementschefen till statsrådsprotokollet erinrats, i korthet sammanfattas

sålunda, att den af Kongl. Maj:t åt vissa församlingar i öfre Dalarne och

Jemtland medgifna rättigheten att med åtnjutande för sina skolor af oförminskadt

statsbidrag inskränka lästiden måste för de vid dessa skolor anstälde

lärare med afseende på rätten till ålderdomsunderstöd framstå såsom en

tyngande obillighet, då, såsom nu vore händelsen, vid beräkning af lärarnes

tjenstgöring, den i 10 § af reglementet för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

föreskrifna sammanläggning och reduktion af undervisningstid,

som understege den eljest lagbestämda af 8 kalendermånader eller 3472 veckor

årligen, för dessa lärare tillämpades, och dessa sålunda ofrivilligt genom den för

dem bestämda kortare årliga tjenstgöringen först efter en ansenligt längre

tjenstgöring hade utsigt till erhållande af ålderdomsunderstöd, oaktadt dessa

lärare vore förpligtade att till ålderdomsunderstödsanstaltens underhåll bidraga

med samma årsafgift, som för småskolelärare m. fl. i allmänhet vore stadgad.

Statsutskottet förklarade för sin del, att utskottet ansåge, att ej allenast

det, som motionärerna anfört, utan äfven tillbörlig hänsyn till antalet undervisningstimmar

i hvarje vecka möjligen borde föranleda ändring i reglementet

för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt åt den 22 juni 1892 i

det af motionärerna antydda syfte; men då före vidtagande af förändring i

en författning, hvilken så nyligen vore utfärdad som den nyssnämnda, erfordrades

en fullständigare utredning i ärendet än den som förelåge, fann

utskottet sig icke böra tillstyrka Riksdagen att vidtaga någon åtgärd för en

sådan ändrings åvägabringande och hemstälde fördenskull, att berörda motioner

icke måtte för det dåvarande föranleda till någon Riksdagens åtgärd.

Riksdagen biföll hvad statsutskottet sålunda hemstält.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

För vinnande af erforderlig utredning uti ifrågavarande ärende hade

departementschefen anmodat direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning

att inkomma med det yttrande och förslag till ändring af § 10 i

reglementet för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, hvartill

omständigheterna kunde anses föranleda.

I det utlåtande, hvarmed direktionen den 8 sistlidne december i anledning

häraf inkommit, hade direktionen hufvudsakligen anfört, att direktionen

med stöd af vunnen erfarenhet angående tillämpningen af § 10 i

berörda reglemente ville som sin mening uttala, att en förändring i det syfte,

som motionen afsåge, syntes vara af omständigheterna synnerligen påkallad.

Ty fastän ålderdomsunderstödsanstalten varit i verksamhet endast en jemförelsevis

kort tid, hade direktionen dock haft att afgöra särdeles ömmande

fall, der i följd af 10 paragrafens ifrågavarande bestämmelser understöd

antingen helt och hållet måst vägras eller också kunnat tilldelas endast med

minskadt belopp.

Frågan blefve då, hvilken form lämpligast borde väljas för en sådan

förändring.

En förändring i det syfte, som ofvannämnda motioner angåfve, ansåge

direktionen såsom den enklaste och mest tillförlitliga utvägen.

En med anledning af 1893 års uppgifter uppgjord tabell öfver småskoleläraretjenster,

tjenster vid mindre folkskolor samt biträdande läraretjenster

vid folkskolor inom 27 skoldistrikt i Stora Kopparbergs län och

inom 17 skoldistrikt inom Jemtlands län, i hvilka den årliga undervisningstiden

belöpt sig till mindre än 8 kalendermånader eller 34 1/2 veckor, utvisade,

att antalet undervisningstimmar i veckan för alla dessa tjenster väsentligen

öfverstigit det i reglementet bestämda minimiantalet 20, äfvensom att beträffande

flertalet af tjenster det sammanlagda timantalet för året öfverskridit 690.

Af de i tabellen upptagna 278 småskoleläraretjensterna hade timantalet

för året sålunda allenast beträffande 82 tjenster understigit 690, och hade

vid dessa detsamma uppgått för 4 tjenster till 600, för 3 tjenster till 616,

för 2 tjenster till 650, för 72 tjenster till 672 och för en tjenst till 675.

Af de i tabellerna upptagna 35 läraretjensterna vid mindre folkskolor

egde enahanda förhållande rum allenast beträffande 2 tjenster, för hvilka det

årliga timantalet uppgått till 672.

Af de i tabellerna upptagna 27 biträdande läraretjensterna vid folkskola

vore det endast för 2, som årliga timantalet understigit 690, och hade

det för dem utgjort 672.

Denna redogörelse visade således, att vid flertalet af de tjenster, för

hvilka med Kongl. Maj:ts bifall undervisningstiden nedsatts under den eljest

minimala, antalet undervisningstimmar i allt fall väsentligen öfverskridit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

5

det minimiantal af 690 timmar, som kunde ur reglementets bestämmelser

härledas. Vid de flesta tjenster, der timantalet varit lägre än det nyssnämnda,

hade detsamma dock gått upp så högt som till 672 och derutöfver.

Under sådana förhållanden och då de jemförelsevis få bland de ifrågavarande

läraretjensterna, för hvilka läsetimmarnes antal icke hunno upp till

690, kunde betraktas som föga afsevärda undantag, ansåge direktionen för

sin del, att frågan lämpligen kunde lösas genom ett tillägg till § 10 af

reglementet i nära öfverensstämmelse med herr Ollas A. Ericssons vid 1894

års riksdag väckta motion med något ändrad ordställning, så att paragrafen

erhölle följande lydelse: »Tjenstår räknas med afseende på rätt till understöd

såsom fullt, derest läraren derunder tjenstgjort 8 kalendermånader eller

34 Vs veckor. Med de år, under hvilka läraren möjligen undervisat kortare

tid, verkställes en sammanläggning och reduktion, med beräkning af 8 månader

på hvarje år; dock må för lärare, till hvars aflönande tillskott af allmänna

medel på grund af Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande åtnjutits

såsom för full tjenstgöring, oaktadt den årliga undervisningstiden understiger

8 månader, tjenstårets längd beräknas i enlighet med den för nämnda lönetillskotts

åtnjutande faststälda årliga undervisningstiden.

Med afseende på rätt till understöd beräknas hel tjenstgöring omfatta

minst 20 undervisningstimmar i veckan.

I lärares tjenstetid inräknas all hel tjenstgöring i sådan beställning

vid de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor, för hvars innehafvares

aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutits.»

Uti hvad direktionen anfört har departementschefen instämt, under

erinran derom, att föreskriften i § 10 af ofvan berörda reglemente, att med

afseende på rätt till understöd beräknas hel tjenstgöring omfatta minst 20

undervisningstimmar i veckan, icke afsåge att föreskrifva ett visst antal

timmar i veckan, hvarunder vederbörande skolor under normala förhållanden

borde vara i verksamhet, utan att angifva det minsta antal undervisningstimmar

i veckan, som läraren skulle meddela undervisning för att blifva berättigad

att erhålla ålderdomsunderstöd.

Utskottet, som icke har något att erinra emot Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, får, under uttalande af önskvärdheten deraf, att, derest

Kongl. Maj:t i oundvikliga fall måste medgifva församlingar rättighet att

med åtnjutande för deras skolor af oförminskadt statsbidrag inskränka undervisningstiden

till mindre än 8 kalendermånader om året, Kongl. Maj:t dervid

må tillse, att undervisningstiden för året, sä vidt möjligt är, icke väsentligen

understiger 690 timmar, hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Avgående

pensioneringen

af arméns

och

flottans

gemenskap.

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagen

bifallas.

3:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 20) har herr

M. Andersson i Löfhult på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade vidtaga åtgärder,

att korporaler, vice korporaler, soldater och deras vederlikar vid

landtarmén och flottan måtte efter afsked från krigstjensten tilldelas högre

årligt gratial, än som hittills varit bestämdt.

I afseende å de till arméns gemenskap utgående gratial, vill utskottet upplysa,

att, enligt arméförvaltningens kungörelse angående förändring i bestämmelserna

om underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa den 14 juni 1881, äro

gratialisterna i nämnda kassa uppförda i fyra klasser med årligt gratial af:

i första klassen 72 kronor, som dock, när särdeles bevekande omständigheter

förekomma, kan höjas till 100 kronor, i andra klassen 48 kronor, i tredje

klassen 24 kronor och i fjerde klassen 15 kronor, hvarförutom korporaler

och vice korporaler, som i berörda egenskap tjenstgjort minst två år före

afskedet, erhålla en förhöjning, de förra af 24 kronor och de senare af 12

kronor utöfver det för afskedade soldater bestämda understödsbeloppet. Från

invalidhusfonden utgå derjemte s. k. svärdspensioner å 15 kronor till manskap,

som undfått svärdsmedalj och afskedats med rätt till understöd från

Vadstena krigsmanshuskassa.

Flottans gemenskap, tillhörande sjömanscorpsen, erhåller, enligt kongl.

reglementet den 31 oktober 1879, pension af statsverket genom flottans pensionskassa.

Pensionärerna upptagas i fyra klasser; pensionen utgår med följande

belopp:

l:a klass. 2:a klass. 3:e klass. 4:e klass.

underofficerskorporal vid sjömanscorpsen m. fl. 360 240 180 120

korporal m. fl....................................................... 240 160 120 80

annan medlem af sjömanscorpsen m. fl.......... 150 100 75 50

Båtsmännen, hvilka med den fortgående vakanssättningen af båtsmanshållen

försvinna, pensioneras enligt äldre bestämmelser och kunna berättigas

erhålla pension till belopp af 100 kronor, 80 kronor, 54 kronor, 48 kronor

och 30 kronor.

Då pensionerna för flottans korporaler och gemenskap således äro

väsentligt högre än de till arméns korporaler och gemenskap utgående gratial,

torde någon höjning af dessa pensioner icke kunna ifrågasättas.

Vadstena krigsmanshuskassas behållning, som vid 1889 års slut var

4,845,803 kronor 44 öre, har allt sedan dess nedgått och utgjorde vid 1893

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

7

års slut 4,778,186 kronor 68 öre. Vid sådant förhållande och då kassan

ännu är i behof af det årliga bidrag af 30,000 kronor, som den sedan år

1882 erhållit från invalidhusfonden, samt då den ökade medellifslängden och

den sjunkande räntefoten måste menligt inverka på denna likasom på alla

andra pensionsinrättningars finansiella ställning och mana till stor försigtighet

i afseende å förbättrande af pensionsvilkoren, har utskottet ansett med

sannolikhet kunna antagas, att någon förhöjning i de från Vadstena krigsmanshuskassa

utgående gratial nu icke kan vidtagas. Utskottet hyser

emellertid den förvissning, att, enär till följd af den nya härorganisationen

flera indelta trupper öfvergå till värfvade samt ändrade värfningsbestämmelser

tillämpas, en afsevärd nedgång i framtida tilloppet af pensionärer bör inträffa,

samt att på^ grund deraf kassans ställning framdeles må kunna så förbättras,

att den må kunna medgifva fördelaktigare pensionsvilkor för arméns gemenskap.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att herr M. Anderssons omförmälda motion icke må föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

4:o. I afseende å de i nu gällande riksstat med tillsammans 1,314,898 Angående

kronor uppförda anslagen under pensionsstaten hemställer utskottet, anslagen

under

pensionera

dessa anslag må i riksstaten för år 1895 uppföras sfatenmed

oförändrade belopp.

Allmänna indragningsstaten.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att — i händelse af bifall till Kongl. Angående

Maj:ts under andra hufvudtiteln gjorda framställning, att den nämndemännen^^® - inom vissa delar af Kopparbergs län tillkommande ersättning för extra gjorda3''

grufvedrängshjelpens upphörande och för indragna räntor samt den nämnde- ^nlTqar''

männen i Bohuslän jemlikt kongl. brefvet den 1 april 1789 tillkommande [2 och 3.]

lön af kronan skulle upphöra, dock att nuvarande innehafvare af dessa

ersättnings- och lönebelopp blefve under nu löpande tjenstetid vid sin rätt

bibehållna — nämnda ersättnings- och lönebelopp måtte anvisas att till

nuvarande innehafvarne af nämndemansbefattningarne utgå från allmänna

indragningsstaten och för sådant ändamål å denna stat uppföras ett årligt

anslag af 375 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Kong!. Maj:t har jemväl föreslagit, att åt kamreraren vid indragna

kronoarbetsstationen å Tjurkö Theodor Grahl måtte å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 1,200 kronor, att under hans återstående

lifstid utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked ur fångvårdens

tjenst blefve honom heviljadt.

I enlighet med utskottets i dess utlåtande n:o 3, angående regleringen

af utgifterna i riksstatens andra hufvudtitel, under punkterna l:o mom. h)

och 3:o mom. a) gjorda hemställanden, har Riksdagen, vid föredragning af

utskottets nämnda utlåtande, bifallit Kongl. Maj:ts förevarande framställningar,

hvarom utskottet här endast velat

erinra.

Angående 6:o. Med anledning af derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t före
verkmästarenslagit,

att åt verkmästaren vid kronobageriet i Stockholm Frans Julius Bergli

F. J. B^/i.mätte beviljas en årlig pension från allmänna indragningsstaten af 2,000

W kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han blefve från

sin befattning entledigad.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 31 december 1894 (nionde hufvudtiteln bil. 2 sid. 14)

inhemtas:

att Bergh, som är född den 19 januari 1819 och således snart 76 år

gammal, blifvit den 1 september 1847 antagen till förste gesäll vid nämnda

kronobageri;

att Bergh, som i likhet med öfriga vid bageriet anstälde gesäller

enligt kongl. brefvet den 2 november 1855 i kontant lön åtnjutit 600 riksdaler

årligen, genom kongl. brefvet den 22 juni 1864 tillagts förhöjning i

lönen med 200 riksdaler för år räknadt, så länge han vid kronobageriet

fortfarande vore anstäld och sina åligganden med nit, ordning och pålitlighet

fullgjorde;

att denna löneförhöjning, som till en början anordnats under titel

magasinskostnadsförsträckning, blifvit af 1867 års Riksdag, enligt kongl.

brefvet den 17 maj samma är, uppförd å allmänna indragningsstaten, att

utgå på de af Kongl. Maj:t förut bestämda vilkor;

att Bergh under åren 1852—1865 varit under en sammanlagd tid af

omkring 11/s år förordnad att bestrida kronobageriföreståndarebefattningen,

hvilken befattning han sedermera dels under 1866 och dels under de senare

25 åren vid flerfaldiga tillfällen uppehållit;

att genom kongl. brefvet den 2 september 1887 angående förändrad

organisation af kronobageriet i Stockholm dels förordnats, bland annat, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

9

vid bageriet skulle anställas en verkmästare, hvilken, förutom det att honom

ålåge ansvaret för bakningens ordentliga verkställande, tillika skulle vara

redogörare vid bageriet med aflöning af 3,000 kronor årligen i ett för allt,

i afseende å tillgodonjutande af hvilken aflöning, deraf 2,375 kronor skulle

anses utgöra lön och 625 kronor tjenstgöringspenningar, borde lända till

efterrättelse de i kongl. kungörelsen den 28 maj 1880 angående arméförvaltningens

nya aflöningsförmåner stadgade grunder, dels ock förklarats,

att, derest Bergh blefve antagen till verkmästare, han skulle vara skyldig

vidkännas afdrag å de till verkmästaren anslagna löneförmåner med 200

kronor, motsvarande det Bergh å allmänna indragningsstaten tillagda personliga

arfvode;

att Bergh, som den 14 oktober 1887 förordnats att från den 1

november samma år tills vidare vara verkmästare vid meranämnda kronobageri,

men numera enligt läkares intyg vore på grund af sjukdom oförmögen

till arbete, städse med nit och skicklighet fullgjort sitt med ej ringa

ansvar förenade kall; samt

att arméförvaltningen, enär Bergh vore berättigad att under sjukdom

uppbära hela lönen, eller, efter frånräknande af ofvannämnda från allmänna

indragningsstaten utgående 200 kronor, ett belopp af 2,175 kronor,

och anledning ej funnes för det antagande, att Bergh skulle kunna återvinna

sin helsa och sina krafter i sådan grad, att han kunde återinträda i tjenst,

hemstält, att Kongl. Maj:t, med fästadt afseende å Berghs långa och väl

vitsordade tjenstgöring, täcktes till Riksdagen aflåta proposition om uppförande

å allmänna indragningsstaten för Bergh af ett årligt pensionsbelopp

af 2,175 kronor, att af honom åtnjutas under hans återstående lifstid från

och med månaden näst efter den, hvari han afginge från sin verkmästarebefattning.

Denna hemställan hade statskontoret i afgifvet utlåtande biträdt.

Föredragande departementschefen ansåge det föreslagna pensionsbeloppet

kunna afjemnas till 2,000 kronor.

Enär Bergh icke åtnjutit aflöning på stat, som af Riksdagen blifvit.

faststäld, och endast varit antagen på förordnande tills vidare samt, innan

han den 14 oktober 1887 af arméförvaltningen antagits såsom verkmästare

vid kronobageriet, åtnjutit en aflöning af allenast 800 kronor, har utskottet

ansett beloppet af den för honom föreslagna pensionen böra begränsas till

1,200 kronor, eller till samma belopp, som den af 1893 års Riksdag för

verkmästaren vid Mariebergs ammunitionsfabrik A. G. Wallin beviljade

pension.

Utskottet hemställer fördenskull,

Bill. till Riksd. Prof. 1805. 4 Sami. 1 A/d. 10 Häjl.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att åt verkmästaren vid kronobageriet i

Stockholm Frans Julius Bergh må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 1,200 kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, då han

varder från sin befattning entledigad.

Angående 7:o. På derom af stuteriöfverstyrelsen gjord framställning har Kongl.

Pberidarenr Maj;t föreslagit, att, beridaren vid Flyinge hingstdepot Bengt Knutsson Rudolf

B. K.-son måtte från och med månaden näst efter den, under hvilken han efter uppRudolf.

utdela 65 lefnadsår från befattningen entledigades, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,200 kronor.

Af bilagda statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 20 december

1894 (nionde hufvudtiteln bil. 3, sid. 17) inhemtas, att stuteriöfverstyrelsen

i skrifvelse den 15 nästförutgångne oktober, med förmälan, att beridaren

vid Flyinge hingstdepot Bengt Knutsson Budolf uti en till styrelsen stäld,

af chefen för nämnda depot insänd skrift anhållit att, enär Budolf, som år

1895 inginge i sitt 66:te lefnadsår och i 46 år varit anstäld i statens tjenst,

enligt bifogadt läkarebetyg, sedan 8 år tillbaka varit och fortfarande vore

till följd af sjukdom oförmögen att sköta beridarebefattningen, styrelsen

måtte hos Kongl. Maj:t föreslå Budolf till erhållande af pension under hans

återstående lifstid, hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Biksdagen, att

Budolf finge från och med månaden näst efter den, hvarunder han entledigades

från innehafvande beställning såsom beridare vid Flyinge hingstdepot,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension, motsvarande åttio procent af den enligt gällande stat till Budolf

utgående kontanta lön, med 1,200 kronor.

Af handlingarne i ärendet inhemtades:

att Budolf, som vore född den 29 augusti 1830, blifvit år 1848

antagen till husar vid kronprinsens husarregemente, hvarest han år 1856

befordrats till underofficer och år 1858 förordnats till sergeant;

att, sedan Budolf den 18 december 1862 konstituerats och förordnats

att tills vidare vara beridare vid Flyinge stuteri, Budolf blifvit den 2 april

1863 ur krigstjenst^! enledigad;

att, enligt den 21 sistlidne augusti utfärdadt läkarebetyg, Budolf, hvilken

under omkring åtta års tid varit af sjukdom (kronisk rheumatism) hindrad

att sköta sin tjenst, allt fortfarande lede af samma åkomma och säkerligen

aldrig kunde återvinna helsa och krafter i sådan grad, att han skulle kunna

återtaga sin tjenst eller någon del deraf;

att chefen för Flyinge hingstdepot, vid insändande af Budolfs ansök
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10-

11

ning, anfört, att Rudolf under sin anställning såsom sergeant vid kronprinsens

husarregemente inbetalt föreskrift^ afgifter för erhållande af pension från

arméns pensionskassa, men att han, genom att antaga annan statens tjenst

vid Flyinge stuteri, gått förlustig af ej mindre dessa inbetalningar än äfven

hvarje möjlighet att ur annan af staten auktoriserad och understödd pensionsinrättning

kunna förvärfva sig rätt att på ålderdomen erhålla någon pension;

att Rudolf, efter att hafva under 32 år innehaft beridarebefattningen, numera

vid snart uppnådda 65 lefnadsår befunne sig i fullkomligt utblottadt tillstånd

och vore oförmögen så väl att längre förrätta sin tjenst som ock att genom

något annat kroppsarbete kunna förvärfva sitt uppehälle, hvadan Rudolf

skulle, tillika med en jemning orkeslös hustru samt en nästan blind oförsörjd

dotter, blifva alldeles nödstäld, derest icke någon pension kunde honom

beredas; att beridarebefattningen vid depoten, i och för sig magtpåliggande,

numera, sedan depoten utvidgats, toge i anspråk män med duglighet och i

sin fulla kraft; att beridarebefattningen visserligen under de senare åren,

då Rudolf på grund af sjukdom varit tjenstledig, uppehållits af permitterade

kavalleriunderofficerare, men att detta provisoriska och prekära sätt, beroende

på regementschefens tillmötesgående, svårligen kunde fortfara, enär

underofficerarne numera, sedan i Skåne inrättats många sockerbruk och hrännerier,

hellre sökte de väl aflönade och mindre ansträngande kontrollörsbefattningårne

vid dessa inrättningar än det tillfälliga förordnandet såsom beridare

vid depoten med rätt att uppbära allenast hälften af beridarens lön enligt

staten för depotens tjensteman; samt att på grund häraf depotchefen på det

varmaste tillstyrkt bifall till ansökningen.

Stuteriöfverstyrelsen hade för egen del anfört: att Rudolf alltsedan den

1 januari 1887 för svag helsas vårdande åtnjutit tjenstledighet med skyldighet

för honom att till vikarien under tiden afstå hälften af den med befattningen

förenade kontanta lönen äfvensom samtliga densamma tillhörande naturaförmåner;

att de skäl, som af styrelsen år 1881, dä pension jemväl begärts

för Rudolf, framhållits för att visa nödvändigheten af att beridarebefattningen

innehades af fullt kompetent person, hade, i samma mån depoten utvidgats

under de senare åren allt mera gjort sig gällande; samt att, då nu beridarebefattningen

icke kunde uppehållas på samma provisoriska sätt, som under de

senare åren egt rum, styrelsen ansäge det äfven vara med statens fördel

öfverensstämmande att genom Rudolfs uppförande å allmänna indragningsstaten

bereda honom möjlighet att lemna beridarebefattningen, på det att det med

depotens utvidgning afsedda resultat icke måtte i afsevärd mån motverkas

genom det otillfredsställande sätt, hvarpå denna vigtiga befattning skulle

komma att handhafva», derest icke hela den i staten för beridare^ anvisade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

lön kunde af styrelsen få tilldelas den person, som skulle fullgöra beridarens

åligganden.

Uti infordradt utlåtande i ärendet af den 19 november nästlidet år

hade statskontoret erinrat, att enligt den af Kongl. Maj:t faststälda aflöningsstat

af den 14 december 1888 beridaren vid Flyinge hingstdepot, med skyldighet

att undervisa i ridning vid stallskolan, åtnjöte kontant lön af 1,500 kronor,

tre kofoder och beten samt 14,13 kubikmeter ved, hvarjemte den, som förut

varit i åtnjutande af bostad med planteringsland, egde att dervid bibehållas;

och hade statskontoret, enär Rudolf, som den 29 augusti 1895 uppnådde 65

års ålder och redan nu i 46 är tjenat staten, deraf omkring 33 år med anställning

såsom beridare vid Flyinge stuteri eller, såsom det numera benämndes,

hingstdepot, under 8 år varit af sjukdom hindrad att sin befattning fullgöra

och, enligt läkares intyg, sannolikt aldrig vidare blefve tjenstbar, ansett sig

böra tillstyrka bifall till stnteriöfverstyrelsens framställning.

På grund af sålunda åberopade omständigheter finner utskottet skäligt,

att åt beridaren Rudolf må vid hans entledigande från befattningen beredas

någon pension, men med afseende derpå, att Riksdagen år 1893 beviljade

beridaren vid Ottenby stuteri M. R. Ericsson pension till belopp af allenast

800 kronor, samt enär Rudolf, som allt sedan den 1 januari 1887 för svag

helsas vårdande åtnjutit tjenstledighet, derunder af sina löneförmåner sjelf

uppburit endast 750 kronor, har utskottet ansett, att pensionens belopp skäligen

bör begränsas till 800 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att beridaren vid Flyinge hingstdepot Bengt

Knutsson Rudolf må från och med månaden näst efter den,

under hvilken han efter uppnådda 65 lefnadsår från befattningen

entledigas, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension af 800

kronor.

Angående 8:0. På derom gjord framställning har Kongl. Maj:t föreslagit, att

^kartograf- förmannen för Norrbottens läns ekonomiska kartverk, kartografen Gustaf

förmannen Wilhelm Buchts enka, JRosina Maria Budd, född Högström, måtte, så länge

G Véiå,^Mctoh°n förblefve enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension,

[6.]’ till belopp af 500 kronor, att utgå från och med juni månad år 1894.

Af ofvan omförmälda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 20 december

1894 inhemtas, att afdelningschefen vid generalstabens topografiska

afdelning uti skrifvelse till Kongl. Maj:t — med förmälan att förmannen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

13

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk, kartografen Gustaf Wilhelm Bucht

den 30 maj 1894 aflidit och efterlemna! enka, Rosina Maria Högström, född

den 25 mars 1853, och fem omyndiga barn, hvilka enligt företedt prestbetyg

vore födda under åren 1876—1888, samt att behållningen i boet efter

Bucht utgjort endast 2,275 kronor 33 öre, i följd hvaraf enkan Bucht vore

för sin och barnens utkomst nästan helt och hållet hänvisad till hvad hon

och hennes äldste son, hvilken vore aderton år gammal, kunde genom arbete

förvärfva — anfört, att Bucht, som varit född den 22 maj 1848 och den 1

mars 1872 anstälts såsom extra kartograf vid Norrbottens läns ekonomiska

kartverk, hvarest han den 7 juni 1873 förordnats till kartograf, den 15 oktober

1884 förordnats till förman vid detta kartverk, hvilket magtpåliggande

uppdrag han under nära tio års tid med utmärkt nit, skicklighet och omtanke

skött intill sin död; att Bucht under sin tjenstetid vid kartverket under sexton

somrar tillsammans med den nuvarande förmannen derstädes utfört mätningar

inom Norrbottens och Yesterbottens lappmarkers tjelland, hvarunder de

samfäld! kartlagt ett område af inemot 400 qvadratmil, omfattande landets

svårtillgängligaste trakter, öfver hvilka ej några landmätarekartor förut blifva

upprättade; samt att, då Bucht med så framstående nit och skicklighet

under 22 års tid egnat sina krafter åt kartverkets tjenst, att han befunnits

lämplig att leda dessa arbeten, och under ett decennium på ett utmärkt sätt

utfört detta uppdrag, till dess han i ännu kraftfull ålder af döden bortryckts

från sitt hårda och sträfsamma arbete, det syntes rätt och billigt, att genom

statsverkets försorg något understöd bereddes hans efterlemnade enka, som

med sina oförsörjda barn befunne sig i stort behof deraf; och hade på grund

af hvad sålunda anförts afdelningschefen hemstält, att Kongl. Maj:t måtte

af Riksdagen äska en årlig pension åt enkan Bucht till det belopp, Kongl.

Maj: t kunde finna för godt bestämma.

Uti infordradt utlåtande af den 19 nästlidne november hade statskontoret

anfört, att, ehuru Bucht hunnit eu tjensteälder af endast något mer

än 22 år, det dock syntes statskontoret, som om denna tjenst utöfvats under

sådana förhållanden, att afseende mindre borde fästas vid tjenstetidens längd

än vid arbetets ansträngande och för helsan menliga beskaffenhet, samt att,

dä upplyst blifvit, att Bucht utfört detta arbete med framstående nit och

skicklighet, statskontoret ansåge fullgoda skäl förefinnas för att statsverket

borde med något understöd bispringa hans efterlefvande enka, hvilken med

sina fem omyndiga barn befunne sig i behof af hjelp, hvadan statskontoret

hemstälde, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt aflidne kartografförmannen

Buchts enka bevilja å allmänna indragningsstaten en årlig pension

till belopp af 500 kronor, att utgå från och med den 1 juni 1894 och

så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblefve.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Under erinran, att vid 1891 års Riksdag till länsveterinären J. A. Brolins

enka beviljades pension till belopp af 300 kronor, samt år 1894 till

f. d. gravören vid generalstabens topografiska afdelning G. M. Wirsings

enka pension till enahanda belopp, får utskottet, då den för enkan Bucht,

hvilken är 42 år gammal och således bör sjelf fortfarande kunna bidraga till

sin och sina barns försörjning, föreslagna pensionen synes böra bestämmas

till samma belopp, som för nyssbemälda två enkor, hemställa,

att Kong! Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att förmannen för Norrbottens läns ekonomiska

kartverk, kartografen Gustaf Wilhelm Buchts

enka, Rosina Maria Bucht, född Högström, må, så länge

hon förblifver enka, ä allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension till belopp af 300 kronor, att utgå från

och med juni månad år 1894.

Angående 9:o. Med anledning af derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t före
musikiärarer»slagit,

att at musikläraren vid allmänna läroverket i Jönköping, musiker

w. direktören Gustaf Wilhelm Heintze måtte från och med månaden näst efter

Heintze. den, i hvilken han, efter fylda 70 år, undfinge afsked från tjensten, beviljas

pension å allmänna indragningsstaten för hans återstående lifstid till ett hans

innehafvande lön motsvarande belopp af 1,250 kronor årligen.

Af det bilagda statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14

januari 1895 (nionde hufvudtiteln bil. 1. sid. 6) inhemtas, att Heintze vore

född den 1 juli 1825, och således 69 år gammal, samt att han sedan början

af höstterminen 1851 eller under mer än 43 år varit anstäld såsom lärare

i sång och musik vid allmänna läroverket i Jönköping, å hvilken befattning

han den 13 juni 1860 erhållit konstitutorial; varande af vederbörande

rektorer vitsordadt, att Heintze med nit och skicklighet städse fullgjort sina

åligganden.

Sedan domkapitlet i Vexiö i afgifvet infordradt utlåtande tillstyrkt

bifall till ansökningen, hade statskontoret, hvars utlåtande jemväl infordrats,

erinrat, hurusom genom kong], brefvet den 16 mars 1858 stadgades, att

lärarne vid rikets elementarläroverk skulle komma i åtnjutande af enahanda

pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som enligt då gällande författningar

tillkomme civile embets- och tjensteman, men att detta stadgande likväl icke

ansetts tillämpligt å lärare i musik och sång samt teckning vid dessa läroverk,

utan hade i de fall, då dylik lärare beviljats pension å nämnda stat

vid afskedstagandet, sådant skett efter framställning i ämnet till Riksdagen.

Vidare hade statskontoret -— med tillkännagifvande att Heintze i egenskap

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

15

af lärare i musik och sång vid ofvanberörda allmänna läroverk uppbure lön

å stat till belopp af 750 kronor samt ålderstillägg ä lönen enligt kongl.

brefvet den 14 februari 1871 med 500 kronor eller tillhopa 1,250 kronor

— då Heintze, derest han qvarstode i sin befattning till den 1 juli 1895,

vid denna tid uppfylt de vilkor, som enligt äldre ännu gällande pensionsförfattningar

vore stadgade för civile embets- och tjenstemäns pensionsrätt,

liemstält, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om en

pension åt Heintze å 1,250 kronor årligen.

Enär musiklärare vid rikets allmänna läroverk, oaktadt de i öfrigt

böra anses likstälda med gymnastiklärarne vid dessa läroverk, hvilka senare

lärare fått sig tillerkänd rätt till pension från allmänna indragningsstaten,

anses vara i saknad af sådan pensionsrätt, har utskottet funnit Riksdagen

böra lemna särskilt medgifvande till, att pension må utgå till musikläraren

vid allmänna läroverket i Jönköping Heintze. Men då skötande af ifrågavarande

musiklärarebefattning icke kan anses hafva utgjort en hufvudsaklig

del af Heintzes verksamhet, utan snarare får betraktas såsom en bisyssla,

har utskottet funnit pensionsbeloppet skäligen böra begränsas till 750 kronor,

motsvarande den af Heintze för tjensten åtnjutna lön, utan ålderstillägg.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att åt musikläraren vid allmänna läroverket

i Jönköping, musikdirektören Hustaf Wilhelm Heintze må

från och med månaden näst efter den, i hvilken han, efter

fylda 70 år, undfår afsked från tjensten, beviljas pension

å allmänna indragningsstaten för hans återstående lifstid

till belopp af 750 kronor årligen.

10:o. Uppå derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t föreslagit, att Angående

åt musikläraren vid Östermalms allmänna läroverk Hans Petersson matt^Zillärarm

beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 450 H. Peterskronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter

uppnådda 65 lefnadsår erhölle afsked från tjensten.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden (bil. 1

sid. 7) inhemtas, att Petersson vore född den 19 maj 1830 och att han,

som den 1 maj 1857 förordnades till musiklärare vid dåvarande Hedvig

Eleonora lägre apologistskola — numera Östermalms allmänna läroverk —

allt sedan denna tid, med undantag af vårterminen 1879, då sökanden på

grund af sjukdom åtnjöt tjenstledighet, eller 37 år tjenstgjort i nämnda

befattning, hvarunder han, enligt af rektor lemnadt, vitsord, städse med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtände N:o 10.

utmärkt nit, skicklighet och ordning skött sina åligganden; varande derjemte

genom läkarebetyg styrkt, att Petersson på grund af sjukdom borde befrias

från den med ifrågavarande befattning förenade tjenstgöring.

Öfver denna ansökning hade direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

afgifvit infordradt utlåtande och dervid tillstyrkt bifall till

densamma; och hade statskontoret, hvars utlåtande jemväl infordrats, med

tillkännagifvande att Petersson i egenskap af musiklärare vid nämnda allmänna

läroverk uppbure lön till belopp af 450 kronor, tillstyrkt pension för

honom till enahanda belopp.

På grund af hvad utskottet i nästföregående punkt anfört i afseende

å pension för musikläraren G. W. Heintze, och då musikläraren Peterssons

befattning i ännu högre grad måste betraktas såsom endast en bisyssla, har

utskottet ansett den för den senare föreslagna pensionen böra begränsas till

300 kronor, motsvarande två tredjedelar af hans med tjensten förenade

löneförmåner.

Utskottet hemställer derför,

att Kong! Maj.ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att åt musikläraren vid Östermalms allmänna

läroverk Hans Petersson må beviljas en årlig pension å

allmänna indragningsstaten till belopp af 300 kronor, att

utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han

efter uppnådda 65 lefnadsår erhåller afsked från tjensten.

Angående ll:o. Med anledning af en derom af musikaliska akademien gjord

t;SS«w/ramst^n''nS har Kongl. Maj:t föreslagit, att vaktmästaren vid nämnda

G. Anders- akademi Gustaf Andersson måtte från och med månaden näst efter den, i

son, hvilken afsked blefve honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 600 kronor.

Af förenämnda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden (bil. 1 sid.

8 och 9) inhemtas, att musikaliska akademien anhållit om beredande af pension

å allmänna indragningsstaten åt vaktmästaren vid akademien Gustaf Andersson

till ett belopp motsvarande hans kontanta lön, 750 kronor; att Andersson

vore född den 1 februari 1826; att han den 16 oktober 1855 antagits till

extra vaktmästare vid civildepartementets expedition och i sin tjenstgöring

såsom sådan ådagalagt mycken villighet, ordning och påpasslighet; samt

att, sedan Andersson den 19 mars 1861 antagits till extra vaktmästare vid

musikaliska akademien, han den 18 juli 1862 förordnats att tills vidare

bestrida vaktmästare^ensten vid akademien, mot åtnjutande af det i akademiens

stat bestämda arfvode jemte hyresersättning; och hade musikaliska akademien

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

17

i den gjorda framställningen vitsordat, att Andersson under den tid af nära

34 år, som han hos akademien tjenstgjort, utfört sina åligganden med synnerligt

nit och omsorg samt till akademiens fulla belåtenhet.

I afgifvet utlåtande hade statskontoret, med erinran att Andersson vid

nu uppnådd lefnadsålder af 68 år räknade 39 tjenstår, vidare anfört: att i

den vid 1877 års riksdag faststälda aflöningsstat för musikaliska akademien

upptoges aflöning för en vaktmästare tillbelopp af 750 kronor, utan fördelning

i lön och tjenstgöringspenningar och utan angifvande, om beloppet vore att

anse såsom lön eller såsom arfvode; att, förutom denna kontanta aflöning,

Andersson, efter hvad upplyst blifvit, vore i åtnjutande af fri bostad i det

å akademien upplåtna hus äfvensom nödigt bränsle och lyse; samt att, ehuru

Andersson uppnått den lefnads- och tjensteålder, som genom kongl. brefvet

den 1 juni 1877 vore stadgad för vissa civile tjenstemäns och betjentes rätt

till pension å allmänna indragningsstaten, kunde, vid det förhållande att hans

aflöning ej vore fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, bestämmelserna i

nyssberörda bref ej ega tillämpning i fråga om honom, utan syntes för beredande

af pension åt Andersson framställning till Riksdagen böra aflåtas. I sådant

afseende hade statskontoret hemstält, det täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att bevilja Andersson en årlig pension å allmänna indragningsstaten af 600

kronor, eller samma pensionsbelopp, som numera tillkomme vid de centrala

embetsverken anstälde vaktmästare, som intj enat ålderstillägg.

Enär handlingarna icke utvisa, att vaktmästaren Andersson är af sjukdom

oförmögen till vidare tjenstgöring, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej må af

Riksdagen bifallas.

12:o. Med anledning af derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t Angående

föreslagit, att en årlig pension af 400 kronor måtte beviljas verkmästaren vid^Ztlren

tekniska elementarskolan i Örebro Karl Erik Gabriel Sundstedts enka, Ida K. E. o.

Bernhardina Charlotta Sundstedt, född Lagergren, att utgå från allmänna Sune^\[^dts

indragningsstaten från och med år 1895 och så länge hon i sitt nuvarande [io.]

enkestånd förblefve.

Såsom af ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden

inhemtas, hade styrelsen för nämnda skola, som till Kongl. Maj:t jemte eget

utlåtande insändt ifrågavarande ansökning, deri enkan Sundstedt för sig och

tre minderåriga barn anhållit om årlig pension till belopp af 550 kronor,

och dervid på det lifligaste förordat ansökningen, såsom stöd för densamma

hufvudsakligen anfört, att Sundstedt, hvilken under 24 år varit

anstäld såsom verkmästare vid skolan, städse med berömligt nit, pligttrohet

Bih. Ull Iliksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Angående

pensioner fö

aflidne bibliotekarien

It. Bergströms

barn

[ll.j

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 1Ö.

och skicklighet fullgjort sina åligganden samt iakttagit ett hedrande uppförande,

äfvensom att behållningen efter Sundstedt vore ringa och att hans

enka saknade förmåga att anskaffa hvad som erfordrades till de nödvändigaste

lefnadsbehofvens fyllande för sig och sina minderåriga barn.

Statskontoret hade i afgifvit infordradt utlåtande väl ansett, att pension

borde sökanden förunnas, men då beloppet af denna pension dock icke synts

statskontoret böra sättas högre, än hvad som vid 1877 års riksdag beviljades

aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås S. Th. Göranssons

enka, eller 400 kronor, tillstyrkt pension allenast till sistnämnda belopp.

På de härofvan under punkt 8:o i afseende å pension för kartografen

Buchts enka anförda skäl och då verkmästaren Sundstedts enka är 48 år

och således bör sjelf fortfarande kunna bidraga till sin och sina barns försörjning,

synes jemväl den för henne äskade pensionen böra bestämmas till

300 kronor, hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att å allmänna indragningsstaten må åt

verkmästaren vid tekniska elementarskolan i Örebro Karl

Erik Gabriel Sundstedts enka Ida Bernhardina Charlotta

Sundstedt, född Lagergren, uppföras en årlig pension af

300 kronor, att utgå från och med år 1895 och så länge

hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver.

13:o. Med anledning af derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t föreslagit,

att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras årliga pensioner åt

framlidne bibliotekarien vid kongl. biblioteket Richard Bergströms fyra omyndiga

barn, Sven Ilubert Elias, Rudolf Kurt Ansgar, Per Krister Albrekt

''Sigfrid och Ninni Fredrika Cecilia, att utgå från och med år 1895 med

200 kronor till hvart och ett af barnen, till dess det uppnått 18 år eller,

hvad dottern beträffade, om hon dessförinnan trädde i gifte, till dess detta skett.

Till den utredning i detta ärende, som innehålles i förenämnda statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden (bil. 1 sid. 10—12), tillåter sig utskottet

hänvisa.

På grund af bibliotekarien Bergströms stora förtjenster om den fosterländska

odlingen, derom jemväl det i berörda statsrådsprotokoll intagna, af,

bland andra, sju utaf Svenska akademiens ledamöter afgifna yttrande bär

vittne, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att till Bergströms ifrågavarande

barn beviljas pensioner, dem utskottet dock med hänsyn dertill, att

bibliotekarien Bergströms enka endast är 38 år gammal samt att hon och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

19

barnen från civilstatens pensionsinrättning åtnjuta årlig pension af 900 kronor,

funnit skäligen böra begränsas till 150 kronor till hvartdera af barnen.

Utskottet hemställer derför,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att å allmänna indragningsstaten må uppföras

årliga pensioner åt framlidne bibliotekarien vid kongl. biblioteket

Richard Bergströms fyra omyndiga barn, Sven Hubert

Elias, Rudolf Kurt Ansgar, Per Krister Albrekt Sigfrid

och Ninni Fredrika Cecilia, att utgå från och med år 1895

med 150 kronor till hvart och ett af barnen, till dess det

uppnått 18 år eller, hvad dottern beträffar, om hon dessförinnan

träder i gifte, till dess detta skett.

14:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda fram- Angående,

ställning får utskottet jemte upplysning, att under år 1894 åt 43 äldre b^urfbehöfhöfvande

folkskolelärare beviljats understöd med 9,675 kronor, hemställa, vande folk
skollärare.

o [121

att Riksdagen, i likhet med hvad under flera föregående

är egt rum, må å allmänna indragningsstaten för år 1896

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas

till understöd af högst 250 kronor åt sådana äldre

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin

tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

15:o. Uti två inom Riksdagen väckta motioner, den ena i Första Angående

Kammaren af herr friherre F. ven Essen och herr H. Forssell (motion/e^lg^[raln:o

35) och den andra i Andra Kammaren af herr friherre G. S. Åkerliielm post(motion

n:o 85), i hvilken motion herr 0. It. Themptander instämt, harAdl\yto£e0n0s’

under åberopande deraf, att nyligen aflidne f. d. generalpostdirektören A. W. enka Sofia,

Roos efterlemnat enka och en oförsörjd dotter i till deras lefnadsförhällanden^^0^e0*:

särdeles små omständigheter samt att den redbare, nitiske och synnerligen falk.

förtjente statstjenaren, det svenska postverkets ordnare, torde ega rätt till

sina landsmäns erkännande och tacksamhet, sammanstämmande föreslagits,

att Riksdagen ville besluta att å 9:de hufvudtiteln uppföra ett årligt anslag

till framlidne f. d. generalpostdirektör Roos’ enka Sofia Maria Boos, född

Nordenfalk, af 1,600 kronor.

Enligt hvad utskottet inhemtat, åtnjuter enkefru Roos från civilstatens

pensionsinrättning en ärlig pension af 800 kronor, och utvisade dödsboet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

efter hennes man en behållning af 52,453 kronor 78 öre, hvaraf hälften

tillkommer makarnes fem barn.

• Oafsedt dessa förhållanden har utskottet ansett lämpligt, att Riksdagen,

såsom förut i liknande fall egt rum, må genom beviljande af någon

pension åt enkefru Roos visa sitt erkännande af hennes aflidne mans stora

förtjenster om det svenska postverket. Ett sådant erkännande vinner emellertid

enligt utskottets förmenande i betydelse, ju enigare Riksdagens beslut i

frågan fattas. För vinnande åt sådan enighet har utskottet derför velat

föreslå, att pensionens belopp bestämmes till 1,200 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att, med anledning af herr friherre von Essens och

herr Forssells samt herr friherre Åkerhielms omförmälda

motioner, Riksdagen må besluta att åt aflidne f. d. generalpostdirektören

A. W. Roos’ enka Sofia Maria Roos, född

Nordenfalk, må å allmänna indragningsstaten uppföras en

årlig pension af 1,200 kronor, att utgå från och med

år 1895.

Angående 16:o. Uti två inom Riksdagen väckta motioner, den ena inom Första Kam
mpension

förmaren af herr J. A. Sandberg (motion n:o 28) och den andra inom Andra

juris doktorn Kammaren af herr E. J. Ekman (motion n:o 65), har sammanstämmande

AgreruWrföreslagits, att juris doktorn Johan Adolf Thurgren måtte beviljas en årlig

pension af 3,000 kronor; och har i sistnämnda motion tillika föreslagits, att

berörda pension måtte utgå från och med år 1895.

Till stöd för dessa motioner, till hvilka utskottet i öfrigt får hänvisa,

har hufvudsakligen åberopats doktor Thurgrens omfattande forskningar och

juridiska författareskap, särskilt hans utredning af grundskatternas natur

och uppkomst.

Utan att vilja förneka, att doktor Thurgren i berörda hänseende må

hafva inlagt någon förtjenst om det allmänna, har utskottet dock, med

hänsyn dertill, att ett bifall till ifrågavarande motioner lätt skulle kunna

föranleda framställningar af liknande art och då för utgifvande af läroböcker

och lärda verk finnes å riksstatens åttonde hufvudtitel uppfördt ett ordinarie

reservationsanslag, hvarifrån det stått doktor Thurgren fritt att söka bidrag

för utgifvande af vetenskapliga arbeten, icke ansett sig böra tillstyrka Riksdagen

att bifalla ifrågavarande motioner, helst icke visats, att doktor Thurgren

är i verkligt behof af understöd.

Utskottet hemställer derför,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

21

att herrar Sandbergs och Ekmans omförmälda motioner

ej må föranleda någon Riksdagens åtgärd.

17:o. Uti en inom Andra Kammaren af herr C. Gethe väckt motion Angående

(n:o 24), i hvilken herr A. P. Danielson instämt, har hemstälts, ^örutrid*

a) att förre bokhållaren vid Ottenby stuteri Carl Theodor Lingmark Ottenby

måtte från och med den 1 nästa juli och under sin återstående lifstid å amtälda

allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,200 kronor, dock personer.

att, derest han framdeles erhölle anställning mot aflöning af statsmedel, hans

pensionsbelopp skulle, för den tid hans anställning varade minskas med det

belopp, motsvarande den nya aflöningen, eller, om denna uppginge till samma

eller högre belopp, under tiden upphöra att utgå; samt

b) att en hvar af nedannämnde vid Ottenby stuteri förr anstälde

tjenare måtte från och med den 1 nästa juli under sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 150 kronor, nemligen:

stovaktaren Joll. Pettersson, stalldrängen Göran Larsson, brandvakten Olof

Petersson, arbetsdrängarne Petter Eriksson, Olof Petter Pettersson och Joh:s

Johansson samt torparne Carl Bogren, Magn. Svensson, Carl Ström och

Älfving Svensson.

I motionen har till en början erinrats, huru som 1892 års Riksdag på

grund af Kongl. Maj:ts proposition i skrifvelse af 9 maj samma år anmält,

att Riksdagen beslutat bifalla sagda proposition och att således Ottenby

stuteri med hingstdepöt skulle nedläggas och Ottenby kungsladugård jemte

den öfriga fasta egendomen, som för stuteriet disponerades, utarrenderas och

arrendet användas till det ändamål, för hvilket det å riksstaten uppförda

anslaget till hästafvelns förbättrande vore afsedt.

Detta Riksdagens beslut hade Kongl. Maj:t sedermera låtit verkställa,

och Ottenby stuteri med hingstdepöt hade blifvit nedlagdt, kungsladugården

med tillhörande utarrenderad från och med den 14 mars 1894, och i följd

deraf hade alla då vid stuteriet qvarvarande tjensteman och betjening från

och med sagde dag blifvit från sina befattningar entledigade.

Genom denna åtgärd både såväl stuteriets bokhållare som ock en del äldre,

under en läng följd af år, vid stuteriet tjenstgörande betjening kommit i nöd

och elände utan att i någon ringaste mån af staten erhålla minsta understöd

för sin framtid och hade nu ej andra tillgångar till sin försörjning än de

fattigvården kunde förmås gifva.

Då genom den skedda omförmälda åtgärden det vore hårdt och för

staten ovärdigt att så behandla en sin tjensteman och gamla trotjenare, då

dessa senare, som ända från öfver 50 år varit i dess tjenst anstälda och,

nu till helsa och krafter brutna samt tillika medellöse, utan sin förskyllan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande Ko 10.

blifvit lemnade på bar backe, kunde motionären icke underlåta att påkalla

Riksdagens uppmärksamhet för afhjelpande i någon mån af den nöd, härefter

nämnde, förr vid stuteriet anstälde personer kommit uti, nemligen:

Lefnads-

Tjenst-

år.

år.

Af tjenstemännen:

Bokhållaren Carl Theodor Lingmark..........................................

38

io

Af personalen:

i

Sto vaktaren Johan Pettersson......................................................

61

35

Stalldrängen Göran Larsson.........................................................

56

17

Brandvakten Olof Petersson.........................................................

82

54 j

Arbetsdrängen Petter Eriksson ...................................................

71

30

> Olof Petter Pettersson.......................................

66

23 V,

» Joh:s Johansson...................................................

68

20 %

Torparen Carl Bogren ..................................................................

70

29 72

» Magn. Svensson ............................................................

70

3172

» Carl Ström.....................................................................

73

20%

» Älfving Svensson...........................................................

73

18 72

Hvad först särskild! beträffade stuteriets bokhållare, som tjenstgjort

derstädes uti 10 år och varit den ende af stuteriets tjensteman, som lemnats

utan skydd för framtiden, ansåge motionären för honom ömmande omständigheter

tala, då han nu med stor familj befunne sig utan anställning, ehuru

han i allo skött sin befattning på ett pligttroget sätt och oaktadt han gjort

allt för att erhålla ny anställning, vare sig vid enskild eller allmän verksamhet.

Hvad förutnämnda öfriga tjenare vidkomme, framginge af de vid

motionen för hvar och en af dem bifogade intyg, att de oförvitligen skött

sina åligganden, vore sjuklige, medellöse och således oförmögne att i nämnvärd

mån bidraga till sin bergning.

Ehuru ifrågavarande tjenare haft någon skilnad i aflöningsförmåner,

ville motionären dock, då denna framställning afsåge att få afhjelpt personlig

nöd och den ene såväl som den andre af dem i sådant afseende med skäl

kunde anses hafva samma behof för sitt lifsuppehälle, för dessa icke påyrka

några olika pensionsbelopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets tftlåtande N:o 10.

23

Motionären hade, yttrar han slutligen, så mycket mera vågat framkomma

till Riksdagen med denna motion, som Riksdagen förlidet år, på

grund af Kong! Maj:ts proposition, tilldelade en del af de vid statens jern vägsbyggnader

förr anstälde tjensteman och arbetare, som genom jern vägsbyggnadsstyrelsens

indragning och deraf förorsakadt upphörande med byggande af

jernvägar för statens räkning blefvo från sina befattningar entledigade,

pensioner för deras återstående lifstid; och då de i denna motion omförmälda

personer kunde och rättvisligen borde med sagda jernvägspersonal fullt jemföras

såväl till lefnadsår som år af arbetstid, trodde motionären, att Riksdagen

äfven nu skulle behjerta och afhjelpa den nöd, som genom statens

egen åtgärd kommit öfver såväl bokhållaren som äfven öfver dessa orkeslösa,

sjukliga gamla trotjenare.

I afseende å förevarande framställning har utskottet vunnit upplysning,

att Lingmark, jemlikt kongl. brefvet af den 9 mars 1894, såsom

gratifikation erhållit kontanta lönen till årets slut mot skyldighet att afsluta

stuteriets räkenskaper för året, samt att han nyligen erhållit plats som

bokhållare vid Carl Gustaf stads gevärsfaktori; att stuteriöfverstyrelsen i

januari månad 1893 hos Kongl. Maj:t gjort framställning att en byggnad

vid Ottenby stuteri, som ansågs obehöflig för arrendator^ skulle upplåtas

åt samtliga de i motionen omförmälda arbetare äfvensom dervid uttalat

önskvärdheten af att dessa gamla tjenare måtte fä åtnjuta någon vedbrand;

att stuteriöfverstyrelsen i augusti månad samma år hos Kongl. Majt gjort

framställning om beviljande af pension å 100 kronor om året till hvardera

af stovaktaren Pettersson, stalldrängen Larsson och brandvakten Pettersson;

att stuteriöfverstyrelsens berörda framställningar icke bifallits; samt att

Kongl. Maj:t den 9 mars 1894 tilldelat sistnämnda tre personer en gratifikation

af 100 kronor till dem hvardera.

Med afseende å Lingmarks ringa ålder och den jemförelsevis korta

tid han varit vid stuteriet anstäld, har utskottet icke funnit skäl för honom

tillstyrka beviljande af pension, helst Lingmark numera erhållit annan

anställning.

Hvad beträffar öfriga nu föreslagna pensioner, har utskottet, ehuruväl

inom Riksdagen i allmänhet gjort sig gällande den åsigt, att understöd af

ifrågavarande art icke böra beviljas på grund af enskilde motionärers förslag,

utan endast efter framställning från Kong], Maj:t, dock trott att i detta

fall fullgiltiga skäl förefinnas för ett afvikande från det sedvanliga förfarandet.

Utskottet har nemligen funnit billigheten fordra, att staten icke lemnar

de gamle tjenare utan understöd på deras ålderdom, hvilka genom upphörande

af stuteriet vid Ottenby utan egen förskyllan entledigats från de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

fenster, som de länge och oförvitligen skött. De fleste af dem hafva uppnått

så hög ålder, att de icke kunna erhålla annan anställning och icke

heller kunna i nämnvärd mån bidraga till sin försörjning. Då härtill kommer,

att 1894 års Riksdag i liknande fall beviljade arbetare, som varit under lång

tid vid statens jernvägsbyggnader anstälde, pensioner till belopp af lägst 160

kronor, har utskottet ansett sig böra tillstyrka beviljande af pensioner till

jemväl här ifrågavarande arbetare. Beloppet af dessa pensioner har utskottet

dock ansett skäligen böra begränsas till 120 kronor.

Utskottet hemställer derför:

a) att herr Gethes omförmälda motion, i hvad den afser

beviljande af pension åt förre bokhållaren vid Ottenby

stuteri, C. T. Lingmark, ej må af Riksdagen bifallas;

samt

b) att, med anledning af förenämnda motion, Riksdagen

må besluta, att en hvar af nedannämnde vid

Ottenby stuteri förr anstälde tjenare må från och med

den 1 juli 1895 under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 120 kronor,

nemligen:

sto vaktaren Johan Pettersson, stalldrängen Göran Larsson,

brandvakten Olof Petersson, arbetsdrängarne Petter

Eriksson, Olof Petter Pettersson och Johannes Johansson

samt torparne Carl Bogren, Magnus Svensson, Carl Ström

och Älfving Svensson.

Angående 18:o. Med tillstyrkande af bifall till Kong! Maj:ts derom gjorda

Allmänna1 framställning får utskottet, enär utgifterna å allmänna indragningsstaten

indragnings- betydligt öfverstiga det för ändamålet uppförda förslagsanslaget, hemställa,

staten.

[18.]

att det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten,

nu 1,785,792 kronor, må höjas med 14,800

kronor till 1,800,592 kronor, då, med inberäkning af

under anslaget utgående ersättning för indragen indelning

m. in., 600 kronor, anslagets slutsumma skulle utgöra

1,801,192 kronor; dock att utskottet vid uppgörande af

riksstaten för år 1896 må ega att i nämnda kontanta

anslagsbelopp vidtaga den jemkning, som för jemnande

af riksstatens slutsumma kan blifva erforderlig.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

25

Extra anslag.

19:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem- Angående

ställer utskottet, Spratt-1

att Riksdagen må å extra stat för år 1896 anvisa ett hållande af

förslagsanslag af 1,540,000 kronor, att användas dels tillpe^^ng

upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensione- [i4.]

ring med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande

förhöjda vederlag för de till statsverket indragna

rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet

med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående.

Stockholm den 1 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS PERSSON.

Reservation

vid punkten 13:o (angående pensioner för aflidne bibliotekarien R.

Bergströms barn)

af herrar A. Persson, H. Andersson, P. Pehrson, C. Persson, P. Hohn,

L. Jönsson, N. Petersson, A. P. Danielson, K. A. Kihlberg, P. Norberg,

E. Olsson och N. Nilson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hafva följande lydelse:

»Enär bibliotekarien Bergströms enka endast är 38 år gammal och således

bör kunna bidraga till sin och barnens försörjning, samt hon och barnen

från civilstatens pensionsinrättning åtnjuta en årlig pension af 900 kronor,

får utskottet hemställa,

Bih. till Riksd. Prat. 1895. 4 Samt. 1 Afd. 10 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

26

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej må af

Riksdagen bifallas.»

Det skulle här antecknas, att herrar G. D. It. Tornerhjelm, H. P. P.

Tamm och K. Bohnstedt icke inom utskottet deltagit i förestående hufvudtitels

behandling.

Likaledes har herr J. E. Wikstén begärt få antecknadt, att han inom

utskottet icke öfvervarit handläggningen af punkterna l—17 af förevarande

utlåtande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

27

Bil. Litt. A.

Allmänna indragningsstaten.

Kronor.

Ny anvisning.

Ersättning till nuvarande innehafvare åt nämndemansbefattningarne

inom vissa delar af Kopparbergs län och i Bohus län för nu

indragna, till dem förut utgående anslag...........................................

Kamreraren vid indragna kronoarbetsstationen å Tjurkö Theodor

Grahl, pension.......................................................................................

Verkmästaren vid kronobageriet i Stockholm Frans Julius Bergh, pension

Beridaren vid Flyinge hingstdepöt Bengt Knutsson Kudolf, pension ...

Förmannen för Norrbottens läns ekonomiska kartverk, kartografen

G. W. Buchts enka Eosina Maria Bucht, född Högström, pension

Musikläraren vid allmänna läroverket i Jönköping, musikdirektören

Gustaf Wilhelm Heintze, pension ......................................................

Musikläraren vid Östermalms allmänna läroverk Hans Petersson, pension

Verkmästaren vid tekniska skolan i Örebro K. E. G. Sundstedts enka

Ida Bernhardina Charlotta Sundstedt, född Lagergren, pension ...

Framlidne bibliotekarien vid kongl. biblioteket R. Bergströms fyra

omyndiga barn, Sven Hubert Elias, Rudolf Knut Ansgar, Per Krister

Albrekt Sigfrid och Ninni Fredrika Cecilia, pension å 150 kronor

till hvart och ett af dem......................................................................

Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före år 1867.........

F. d. generalpostdirektören A. W. Roos’ enka Sofia Maria Roos, född

Nordenfalk, pension..............................................................................

Vid Ottenby stuteri förr anstäldc tjenare: stovaktaren Joh. Pettersson,

stalldrängen Göran Larsson, brandvakten Olof Petersson, arbetsdrängarne

Petter Eriksson, Olof Petter Pettersson och Joh:s Johansson

samt torparne Carl Bogren, Magn. Svensson, Carl Ström och

Älfving Svensson, pension å 120 kronor till hvardera.....................

375

1,200''

1,200

800

300

750

300

300

600 —

10,0001—

1,2(X) ]—

1,200J —

S ti m m a | 18,225 |—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N;o 10

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1895 års riksstat anslår:

Anvisning

i kontant.

Ersättning för

indragen in- delning m. m

på förslag.

Summa

Pensions- och

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

A. Pensions-

112,286

112,286

T:pt

100,428

—

100,428

—

243,640

219,470

=

— 243,640

219,470

|

675,824

—

--|-| 675,824

—

Civilstatens pensionskassa:

Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman ...............

Dito, för deras enkor och omyndiga barn ...........................

Ersättning'' för mistade löneinnehållningar ...........................

Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar ............

För pensionering af kommissionslandtmätare jemte deras

För dito af tjensteman och betjente vid skogsstaten och

För dito af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska

För dito af embets- och tjensteman samt betjente vid väg
på

ordinarie stat, äfvensom af deras enkor och barn......

Arméns pensionskassa:

Ersättningar för mistade löneinnehållningar ........................

Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar ............

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter befäl och

Vadstena krigsmanshuskassa......................................................

Flottans pensionskassa :

Ersättning för mistade inkomster:

Till pensionsfonden...............................................................

» gratialfonden..................................................................

Till pensionering af flottans befäl och underbefäl med

» dito af flottans och lotsverkets gemenskap (deraf

timmermans- och handtverksstaterna inrättade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

29

Litt. B.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

indragniiigsstaterna.

staten.

I

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i kontant.

Ersättning för

indragen in- delning m. m.

på förslag.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

37,500: - 45,000: —

............................................................. 2,246: —

................................................................................. 6,540: -

enkor och barn ...................................................... 7,200: —

skogsskolorna......................................................... 9,000: —

högskolan ............................................................... 3,500: —

och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka uppbära lön

...................;............................................................. 1,300: —

underbefäl med vederlikar

4,640: —

28,080: - 67,708: —

............................................................ 36,320: —

............................................................ 16,650: — 52,970: —

vederlikar, förslagsanslag .................................... 100,000: -

högst 9,030 kronor till den för daglönare å f. d.

invalidstat), förslagsanslag.................................... 66,500: —

Transport

112,286,-

100,428 —

243,640-

— 112,286

100,428 —

243,640-;

219,470)—I

219,470

675,824|—|

—| 675,824

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

1895 års riksstat anslår:

Anvisning

Ersättning för

indragen in-

Summa.

i kontant.

delning m.

m.

på förslag

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

675,824

675,824

60,350

—

—

60,350

—

4,000

—

—

4,000

-i

78,000|—

—

—

78,000

-1

69,851

—

—

69,851

—

357,373 —

—

—

357,373

—

63,500

_

—

—

63,500

—

6,000

—

—

6,000

—

1,314,898

—

—

1,314,898

I

1,785,792

_

600

1,786,392

j

|

3,100,690

—

600

3,101,290—1

Invalidhusfonden..........................................................................

För blesserade öfver- och underofficerare,

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt att af tullmedl

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare

Bidrag till folkskolelärares pensionering .............................

Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa..............

Bidrag till kongl. teaterns pensionskassor.............................

B.

Till diverse föremål, förslagsanslag. Nuvarande anvisning

Okas för jemnande af samtliga hufvudtitlarnes slutsum

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10

31

direkt utgå, förslagsanslag.................................

allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in.

indragningsstaten.

kontant ....................

med..........................

Transport

S:gr

1,785,792:

14,800:

Summa

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i kontant.

Ersättning för

indragen in- delning m. m.

på förslag.

Samma.

Kronor.

;

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

675,824

675,824

60,350

—

—

60,350

—

4,000

—

—

4,000

—

78,000

—

—

78,000

—

69,851

—

—

—

69,851

—

357,373

—

—

—

357,373

—

63,500

—

—

63,500

—

6,000

—

—

—

6,000

—

1,314,898

—

—

1,314,898

—

1,800,592

600

1,801,192

3,115,490

—

600

—

| 3,116,090

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens

Nionde hufyudtitel.

Kronor

Ö''i

Pensionsstaten.

i

För upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

samt till fyllnadspensioner, förslagsanslag ................................

1,540,000

—

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.