Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 32 § i kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

1895-02-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 32 § i kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. 1895, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 32 § i

kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade

grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

(I. A.)

32 mom. af kongl. kungörelsen den 10 november 1882 är af följande

lydelse:

»Till utrönande, huru utarrenderad egendom skötes och arrendevilkoren

af arrendator fullgöras, skall egendomen hvart femte år eller

oftare besigtigas af domänintendent eller den, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i hans ställe förordnar.

Syn å utarrenderad kronoegendom skall i stad af magistrat och

på landet af kronofogde med det antal nämndemän, som Kongl. Maj:ts

befallningshafvande bestämmer, förrättas före egendomens tillträde och

derefter under arrendetiden, så ofta domänstyrelsen eller Kongl. Maj:ts

befallningshafvande finner anledning derom förordna.

Den syn, som före egendomens tillträde hålles och hvilken har

till ändamål att bestämma såväl den ersättning, afträdaren i ena eller

andra hänseendet må vara skyldig utgifva eller berättigad att uppbära,

som ock tillträdande arrendator^ åligganden, för så vidt desamma då

kunna blifva föremål för pröfning, skall, der icke hinder möter, förBih.

till Riksd. Prot. 1895. 4 Sami 1 Afl. 15 Käft. (N:is 21—25.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

rättas under sista året af förut löpande arrendeperiod, på lämplig årstid,

då marken är bar.

Det ersättningsbelopp för brister i byggnad och hägnad m. in.,

som tillkommer tillträdaren efter afdrag af värdet å de för hans räkning

af företrädaren fullgjorda prestationer, tillhandahålles honom af

domänstyrelsen, som bos den betalningsskyldige genast låter uttaga

beloppet.

Kostnaden för syn, som nu är sagd, skola af- och tillträdare med

hälften hvardera gälda.

Vid syner-------------insändas.»

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling hänvisad motion (n:o 41) har herr O. Persson i Killebäckstorp

föreslagit, att i omförmälda mom. af kongl. kungörelsen

angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner

måtte, med anslutning till stadgandet om kostnaden för syn,

som verkställes före egendomens tillträde, inskjutas följande tillägg:

»Kostnaden för öfriga i denna paragraf omförmälda syner och besigtningar

utgår af allmänna medel.»

Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört,

att då dessa syner hölles för utrönande om och huru egendomen sköttes

och arrendevilkoren af arrendatorn fullgjordes, således helt och

hållet i jordegarens intresse, det syntes vara naturligt och följdrigtigt,

att jordegaren och ej arrendatorn betalade synekostnaderna; ty arrendatorn

borde med aflemnande af borgen för arrendevilkorens fullgörande

hafva fullgjort allt, som af honom rimligen kunde begäras till arrendegifvarens

säkerhet för vilkorens uppfyllande.

Förutom de i förenämnda § särskildt omförmälda syner, eller afoch

tillträdessyner samt de i regeln hvart femte år af domänintendenten

eller hans ställföreträdare förrättade besigtningarna, anställas å de

utarrenderade kronoegendomarne jemväl sådana syner, som föranledas

af ifrågasätta nybyggnader eller reparationer. De kostnader, hvilka

för dessa senare syner drabba arrendatorerna, äro i sjelfva verket icke

synnerligen betungande, enär de endast utgöras af resekostnadsersättning

till kronofogden samt ersättning för rese- och traktamentskostnad

till två nämndemän. Då deremot domänintendentens och, om så erfordras,

byggmästares och skogs-tjenstemans inställelse vid dessa förrättningar

samt, vid fråga om nybyggnader, i allmänhet jemväl ritningars

och kostnadsförslags upprättande bekostas af allmänna medel,

kunna synerna för kronan medföra afsevärda kostnader. Med hänsyn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

3

härtill och då, derest dylika syner skulle kunna påkallas af arrendatorn

utan någon särskild kostnad för honom, fara kunde uppstå, att

desamma, till öfver höfvan stor utgift för det allmänna, i många fall

blefve af arrendatorn utan giltig anledning utverkade, anser sig utskottet

icke kunna biträda motionärens förevarande förslag, helst bestämmelser

i fråga om kostnaderna för dessa förrättningar, på sätt

motionären jemväl antydt, hittills plägat intagas i arrendekontrakten

och väl äfven för framtiden synas lämpligast der böra hafva sin plats.

Utskottet hemstäker alltså,

att herr O. Perssons förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.