Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om ändrade bestämmelser angående syner och besigtningar å torp, tillhörande rotar och rusthåll vid indelta armén. a. a.) Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande behandling remitterad motion

1895-02-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:22, Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om ändrade bestämmelser angående syner och besigtningar å torp, tillhörande rotar och rusthåll vid indelta armén. a. a.) Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande behandling remitterad motion

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. 1895, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om ändrade bestämmelser

angående syner och besigtningar å torp, tillhörande

rotar och rusthåll vid indelta armén.

a. a.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling remitterad motion (n:o 35) bar herr A. G. Jönsson i

Mårarp föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t ville efter föregående utredning i ärendet vidtaga

erforderliga åtgärder i syfte att gällande stadganden angående

syner och besigtningar å torp, tillhörande rotar och rusthåll vid indelta

armén, måtte varda ändrade derhän, att största möjliga besparing i

förevarande afseende måtte beredas statsverket.

Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört,

att genom gällande stadganden angående ifrågavarande slags syner och

besigtningar icke obetydliga kostnader förorsakades statsverket utan

motsvarande fördelar, och att det utan våda eller risk för det allmänna

borde kunna öfverlemnas åt de närmast intresserade, eller rote- och

rusthållare samt det manskap, som vore i åtnjutande af dylika löneförmåner,

att bestämma om och när syn eller besigtning kunde anses

erforderlig.

Med anledning af berörda framställning får utskottet till en början

erinra, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 19 maj 1890,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

5

med åberopande att enligt kongl. brefvet den 6 december 1834 och

krigskollegii kungörelse den 11 mars 1885 syner å ryttare- och soldattorp

vid indelta armén skulle förrättas hvart tredje år eller, om särskilda

förhållanden sådant kräfde, med kortare mellantid, anfört, att då

dessa syneförrättningar syntes återkomma oftare än för ändamålet kunde

vara af nöden och icke till sin nytta motsvarade de af dem föranledda,

icke obetydliga kostnader, tiden för förrättandet af ifrågavarande syner,

på sätt redan vore förhållandet med ekonomiska besigtningar å statens

domäner och ecklesiastika boställen, syntes kunna inskränkas till hvart

femte år; hvadan Riksdagen, som i skrifvelse den 14 maj 1890 hos

Kongl. Maj:t hemstält om utarbetande och framläggande af förslag till

sådana stadganden angående ekonomisk besigtning å kronojord, att

dylik besigtning icke måtte anställas oftare än hvart femte år, der icke

särskilda förhållanden påkallade undantagsbestämmelser, anhållit, det

Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, huru vida icke de syner å indelta

arméns torp, hvilka enligt då gällande bestämmelser skulle förrättas

hvart tredje år, måtte kunna till hvart femte år inskränkas.

Med anledning af Riksdagens omförmälda skrifvelse har Kongl.

Maj:t genom kongl. bref den 31 december 1890 föreskrifvit, att de i

kongl. brefvet den 6 december 1834 omförmälda syner å ryttare- och

soldattorp, som af befälet förrättas och hafva till uppgift att undersöka,

huru ryttaren eller soldaten fullgör sin pligt att vårda och iståndsätta

det honom tilldelta torp, hädanefter skola, der ej särskilda förhållanden

annat föranleda, hvart femte år ega rum.

Då sålunda föreskrifter helt nyligen meddelats till inskränkning

i dessa syner, och i allt fall genom den vid 1892 års urtima riksdag

beslutade utsträckningen i rätten för rust- och rotehållare att i stället

för torp till soldat utgifva lega och lön indelta arméns torp utan tvifvel

komma att i väsentlig mån till antalet minskas, synes åtgärd i det

af motionären afsedda syfte för närvarande icke vara af förhållandena

påkallad, hvadan utskottet hemställer,

att herr A. G. Jönssons förevarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.