Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om inlösen till statsverket af skattefrälseräntor, som inom viss tid till staten hembjudas.

1895-02-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:23, Utlåtande, i anledning af väckt motion om inlösen till statsverket af skattefrälseräntor, som inom viss tid till staten hembjudas.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

N:o 23.

Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. 1895, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om inlösen till statsverket

af skattefrälseräntor, som inom viss tid till staten hembjudas.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 136) har herr L. P. Larsson i Berga föreslagit, att Riksdagen

måtte å nyo bevilja en viss bestämd tid, inom hvilken egare af

skattefrälseräntor hafva rätt att till kronan hembjuda samt erhålla lösen

för dessa sina räntor på de vilkor och efter de grunder, som härför

i kongl. förordningen den 11 september 1885 funnes föreskrift^.

Sedan 1885 års Riksdag bifallit Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåta

proposition angående inlösen af skattefrälseräntor, kronotionde,

som innehafves under enskild eganderätt, samt arbets- och hofveriskyldighet

till skattesåld kronoegendom, blef den 11 september samma

år förordning i ämnet utfärdad, deri stadgades, bland annat, att vederbörande

egare till förenämnda räntor, tionde eller rätt till arbete eller

hofveri, hvilka ville begagna sig af den bestämda inlösen, skulle inom

ett år från den dag, författningen utfärdades, derom göra anmälan bos

kammarkollegium eller Kongl. Maj:ts befallningshafvande, samt att inlösta

räntor och kronotionde skulle med iakttagande af de beräknings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

7

grunder, som gälde för utgörande af kronans räntor och tionde näst

före utfärdandet af kongl. kungörelsen den 11 maj 1885 angående de

i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, omsättas

enligt föreskrifterna i nämnda kungörelse och kongl. förordningen

den 23 juli 1869 samt till statsverket utgöras för tiden från räntornas

och kronotiondens indragning, hvarvid för desamma skulle gälla

enahanda bestämmelser, som för annan till staten utgående grundskatt.

Med anledning af 1887 års senare Riksdags i ämnet fattade beslut

förordnade Kongl. Maj:t genom kungörelse den 13 juli samma år,

att den genom förenämnda förordning bestämda inlösen af skattefrälseräntor

och kronotionde, som innehades under enskild eganderätt, skulle

fortfarande ega rum, derest vederbörande egare i den ordning, berörda

författning stadgade, derom gjorde anmälan inom utgången af år 1888;

och med föranledande af Riksdagens skrifvelse den 6 maj 1891 förordnade

Kongl. Maj:t genom kungörelse den 29 i samma månad, att

tiden för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor och af kronotionde,

som innehades under enskild eganderätt, skulle utsträckas till utgången

af år 1892.

Då, såsom motionären antydt, ännu torde förefinnas enskilda egare

till skattefrälseräntor, hvilka egare skulle vara villige att, om förnyadt

tillfälle dertill lemnades, erbjuda dessa räntor till inlösen, och då, på

sätt vid dessa frågors föregående behandling anförts, det är önskiigt,

att staten må kunna, så vidt möjligt, medelst frivilliga aftal med ränteegarne

återförvärfva berörda utskylder, anser sig utskottet böra biträda

motionärens förslag om att ytterligare tillfälle må beredas till förvärfvande

för staten af ifrågavarande räntor.

Den tid, inom hvilken det förnyade medgifvandet om anmälan

till inlösen af dessa utskylder må gälla, synes utskottet lämpligen böra

bestämmas till 1896 års utgång.

Såsom af hvad ofvan meddelats framgår, har inlösen af skattefrälseräntor

hittills alltid stälts i samband med inlösen af kronotionde,

som innehafves under enskild eganderätt. I förevarande motion förekommer

emellertid förslag endast om förstnämnda slags utskylders inlösen.

Vid sådant förhållande och ehuruväl utskoitet föreställer sig,

att möjligen ännu förefinnes sådan under enskilds eganderätt kommen

kronotionde, hvilkens inlösen för statsverket vore önsklig, finner sig

utskottet sakna anledning till framställning beträffande dylika utskylder.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde har Riksdagen

för åren 1887—1891 beviljat tillsammans 3,070,000 kronor. Af dessa

medel hafva, enligt hvad af statskontorets vid statsverkspropositionen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

till innevarande Riksdag fogade skrifvelse den 11 december 1894 angående?

inkomstberäkningen inbemtas, utgifvits:

år 1887 .......................................................

.............. kronor

798,314:

60

„ 1888 ......................................................

............... 11

1,001,266:

31

„ 1889 ......................................................

............... 11

790,801:

24

„ 1890 ........................................................

............... 11

148,627:

—

„ 1891 ......................................................

............... 11

71,226:

50

„ 1892 .....................................................

............... 11

2,767:

26

„ 1893 ....................................................

.............. 11

13,614:

30

samt under 1894 till förenämnda dag ........

............. 11

17,404:

60

Summa kronor 2,844,021: so,

hvadan behållningen å härtill uppförda anslag utgjorde 225,978 kronor

40 öre.

Med afseende härå synes något ytterligare anslag icke erforderligt

för bestridande af lösesumman för de skattefrälseräntor, hvilka, vid

förnyadt tillfälle till anmälan om inlösen, komma att kronan hembjudas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

att Riksdagen, med anledning af herr L. P.

Larssons ofvannämnda motion, må besluta, att den

genom kongl. förordningen den 11 september 1885

bestämda inlösen af skattefrälseräntor må eg a rum,

derest vederbörande ränteegare, som vill begagna sig

af denna inlösen, derom i den ordning, samma författning

stadgar, gör anmälan inom utgången af år

1896.

Stockholm den 12 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:4 Riksdagens Skrifvelse N;o 4 s. 4 i texten