Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om inlösen till statsverket af frälseskatteräntor.

1895-02-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:24, Utlåtande, i anledning af väckt motion om inlösen till statsverket af frälseskatteräntor.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

9

N:o 24.

Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. 1895, kl. 2 e.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om inlösen till statsverket

af frälseskatteräntor.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 137) har lierr L. P. Larsson i Berga föreslagit, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att jemväl frälseskatteräntor, som ursprungligen

tillkommit genom aftal mellan kronan och enskilde, skulle,

på sätt kongl. förordningen den 11 september 1885 stadgade om skattefrälseräntor,

af statsverket inlösas, samt att, intill dess en sådan inlösen

blifvit verkstäld, staten måtte bidraga med lika utgifter, som för skattefrälseräntor

utginge till enskild person.

Under erinran, att framställningar i enahanda syfte som den nu

förevarande gjorts vid 1886, 1887, 1891 och 1894 årens riksdagar, men

alltjemt blifvit i enlighet med statsutskottets hemställanden af Riksdagen

afstadna, får utskottet åberopa de förut anförda skäl, på grund hvaraf

det icke synes. utskottet tillrådligt, att, såsom här ifrågasättes, staten

skulle ikläda sig skyldighet att inlösa räntor eller afgäld, som utan

någon statens mellankomst tillkommit genom aftal mellan enskilde.

I likhet med hvad i utskottets utlåtande öfver samme motionärs

likartade motion vid 1894 års riksdag meddelades, får utskottet i detta

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

sammanhang i minnet återkalla, hurusom 1893 års Riksdag i aflåten

skrifvelse anhållit, att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till lag i syfte att, sedan frälseränta en

gång med frälseskattehemmanet blifvit förenad, jorden och räntan icke

måtte åter skiljas. Enligt hvad af justitieombudsmannens till innevarande

Riksdag afgifva embetsberättelse inhemtas, har öfver Riksdagens berörda

skrifvelse infordrats utlåtande från kammarkollegium, men hade

sådant utlåtande ännu icke inkommit.

Utskottet hemställer,

att herr L. P. Larssons ifrågavarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda,

Stockholm den 12 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.