Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af såväl Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen å sjette hufvudtitéln, under rubriken extra anslag, gjorda framställningar rörande statens jernvägstrafik ock statens jernvägsbyggnader som med afseende derå inom Riksdagen väckta förslag.

1895-02-15 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:26, Utlåtande, i anledning af såväl Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen å sjette hufvudtitéln, under rubriken extra anslag, gjorda framställningar rörande statens jernvägstrafik ock statens jernvägsbyggnader som med afseende derå inom Riksdagen väckta förslag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli den 15 februari 1895, kl, 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af såväl Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen

å sjette hufvudtitéln, under rubriken extra anslag, gjorda

framställningar rörande statens jernvägstrafik ock statens

jernvägsbyggnader som med afseende derå inom Riksdagen

väckta förslag.

(R. A.)

Statens jernvägstrafik.

l:o.

I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för år 1896 anvisa, å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af

nya byggnader ock anläggningar vid statens jernvägstrafik äfvensom till inköp

och förändrad inredning m. m. af hotellbyggnaderna m. m. vid Bollnäs station

473,000 kronor.

Herr friherre Klinckowström har i eu inom Första Kammaren väckt

motion (n:o 14) yrkat, att Riksdagen ville besluta att nedsätta detta

anslag till 300,000 kronor.

Af det vid ofvan berörda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 14 sistlidne januari inhemtas, att

jernvägsstyrelsen i skrifvelse af den 21 november 1894 hos Kongl.

Maj:t hemstält om ett anslag för år 1896 af 530,000 kronor till nya

byggnader och anläggningar, att användas på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 26). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Vid Hallsberg: uppförande af ett hus innehållande

ett filialförråd, en mindre verkstad, pumpstation, 10

öfverliggningsrum för maskinafdelningspersonal samt

bostad för en vagnförman ......................................................... kr.

På styrelsens framställning i slutet af år 1891

beviljade Kongl. Maj:t för år 1893 anslag för utvidgning

af Hallsbergs stations spårsystem, nedläggning

af eu vändskifva samt för anskaffning af derför

erforderlig mark. Då nu flera af de vid stationen

befintliga äldsta, af korsvirke och tegel uppförda

lokomotivstallen vore i sådant skick, att de inom de

närmaste åren måste ombyggas, hade styrelsen, för att

inom det gamla stationsområdet bereda ökadt utrymme

för den egentliga trafikens behof, för afsigt att vid

ombyggnaden förlägga dessa stall till det nya området

vester om stationen. Men för detta ändamål vore det

äfven nödvändigt att der uppföra hus med de lokaler,

som ofvan omförmälts, hvilket, förutom tillgodoseende

af tjenstens kraf, jemväl skulle i ekonomiskt afseende

vara förmånligt i så måtto, att derigenom skulle vinnas

en besparing i nu utgående årliga hyresbelopp af om
-

kring 3,000 kronor.

Vid Odensberg: utvidgning af spårsystemet............ »

Vid Karlsby: » » » ............ »

Vid Nässjö: uppförande af stall för 4 lokomotiv »

» » uppförande af kolbås med tillhörande

spårutläggning för att förekomma utgifter och afhjelpa

olägenheten deraf, att en större mängd af de vid stationen

för lokomotiven erforderliga stenkol af brist

på tillräckligt antal dylika bås måste först uppläggas

vid Elmhult och sedan derifrån efter hand transporteras

till Nässjö. Kostnaderna för kolbåsens uppförande

jemte tillhörande spårläggning och terrassering för

denna vore beräknade till 43,500 kronor, men då styrelsen

ansett, att arbetet lämpligen kunde utföras under

två år, begärdes för 1896 endast............................................. »

Vid Hästveda: utvidgning af spårsystemet ............ »

Vid Lund: uppförande af en gångbro tvärs öfver

48,500: —

1,700: —

9,500: —

24,000: —

22,000: —

3,000: —

Transport kr. 108,700: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

3

Transport kr. 108,700: —

bangården vid den gata, som i banans plan söder om

stationshuset korsade bangården .............................................

Den år från år växande rörelsen af tåg och vagnvexlingar

å stationen gjorde en dylik gångbro nödvändig

för att tillgodose säkerheten till lif och lemmar för

den stora mängd fotgängare, som dagligen passerade

jernvägsspåren å den omnämnda gatan. Den jemförelsevis

ringa kostnaden för gångbrons uppförande

komme inom ganska kort tid att godtgöras statsverket

genom indragning af åtminstone en bland de stationskarlar,

som nu bestridde bevakningen af omhandlade

gatukorsning.

Vid Tomteboda: uppförande af en vagnreparationsverkstad

med erforderlig spårläggning................................

Vid Broddbo: utvidgning af spårsystemet...............

Vid Kilajors: » » » ...............

Vid Bollnäs: » » » ...............

Vid Bräcke: tillbyggnad af lokomotivstallbyggnaden

för erhållande af dels stallrum för 4 lokomotiv......

dels 5 öfverliggningsrum för maskinafdelningspersonal

samt dessutom behöfliga förrådsrum, smedja

och ett mindre expeditionsrum ................................................

Genom anskaffning af omförmälda öfverliggningsrum,

som vore behöfliga för att personalen måtte kunna

bo i närheten, vunnes en besparing i nu utgående utgifter

för hyrda rum och ersättning för nattlogis åt

tågpersonal af omkring 1,000 kronor om året, förutom

hvad som kunde vinnas derigenom att 3 af maskinafdelningspersonal

nu disponerade rum i jernvägens

betjeningshus å stationen blefve lediga att användas

för stationsbetjening, som jemväl borde bo i stationens

närhet och för hvilken tillräckligt med bostäder ej

funnes.

Vid Bräcke: uppförande af ett oljegasverk med

maskinerier och ledningar för anskaffning af gas till

personvagnarnes belysning.........................................................

Dylikt gasverk funnes ej vid någon station norr

6,000: —

155,000: —

1,000: —

4,200: —

4,300: —

24,000: —

11,000: —

38,000: —

Transport kr. 352,200: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Transport kr. 352,200: —

om Stockholm, men vore behöfligt för personvagnars

förseende med gas i tågen såväl å tvärbanan genom

Jemtland som ock i de å norra stambanan ofvan

Bräcke, bvilka vagnar i allmänhet icke framginge till

Stockholm.

Vid Östersund: tillbyggnad af reparationsverkstaden

för att bereda utrymme för underhåll af personvagnar

................................................................................................ » 11,500: —

Vid Storlien: tillbyggnad af godsmagasinet, som

till följd af ökning under de senare åren af från Norge

ankommande genomgående gods, som måste tullbehand
las

i magasinet, visat sig otillräckligt.................................... » 3,000: —

Å Svartön vid Luleå: tillbyggnad af maskin
ingeniörens

expedition samt uppförande af bostäder för

en l:ste stationsskrifvare, 1 lokomotivförareförman och

4 stationskarlar, hvilka till följd af de alltjemt ökade

göromålen och den utsträckta tjenstetiden ständigt

måste finnas å Svartön och för hvilka bostäder der

icke funnes ....................................................................................... » 28,000: —

Å Svartön och vid Gellivare: uppförande af stall

för 10 lokomotiv ......................................................................... » 50,000: —

Vid Gellivare: uppförande af kolbås samt nedläggning

af vändskifva med tillhörande spår..................... » 21,000: —

Samtliga bär omnämnda anläggningar å Svartön

och vid Gellivare betingades af den högst betydliga ökning

i malmtrafiken, som redan inträffat och fortfarande

syntes vara att förvänta. Under det att den å

Gellivarebanan 1893 transporterade qvantitet malm

in alles uppgick till 306,315 ton, hade till oktober månads

utgång i år redan transporterats 513,630 ton och

torde under årets två sista månader komma att transporteras

ytterligare omkring 86,370 ton.

Till fullföljande af anordningar för vexelförreglings-

och förbättrade signalapparater vid stationer å

bandelar, på bvilka snälltåg framginge................................. » 50,000: —

Diverse arbeten ................................................................. » 14,300: —

Summa kr. 530,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

5

Enligt hvad styrelsen i sin ofvan omförmälda skrifvelse upplyst,

är den föreslagna spårutvidgningen behöflig, vid Hästveda och Broddbo

hufvudsakligen för att bereda längre spår för de långa tågen, som

mötas vid stationen, vid Karlsby såväl af nu angifna skäl som ock för

att skaffa erforderligt utrymme för godstrafikens skötande och vid de

öfriga stationerna, Odensberg, Kilafors och Bollnäs, företrädesvis af

sistnämnda anledning, men äfven — vid Kilafors och Bollnäs — för

att bereda plats för genomgående godsvagnar. Lokomotivstallen vid

Nässjö och Bräcke anser styrelsen erforderliga för lokomotivtjenstens

ändamålsenliga ordnande, och om tillbyggnaden af reparationsverkstaden

vid Östersund har styrelsen anfört, att den nödvändiggjorts

genom de nya tågförbindelserna mellan Stockholm och mellersta Norrland

samt bogiematerielens ökning.

Af skäl, som återfinnas i statsrådsprotokollet, har departementschefen

funnit sig icke böra förorda, att den ifrågasatta reparationsverkstaden

vid Tomteboda redan nu beslutes, och har i anledning deraf

Kongl. Maj:t minskat det af jernvägsstyrelsen begärda anslaget med

det för nämnda verkstadsanläggning afsedda belopp, 155,000 kronor,

samt följaktligen af Riksdagen för år 1896 äskat allenast 375,000 kronor

såsom anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens

jernvägstrafik.

Till detta anslagsbelopp har Kongl. Maj:t emellertid föreslagit

att lägga en summa af 98,000 kronor för inköp och förändrad inredning

af en hotellbyggnad vid Bollnäs.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har denna framställning

föranledts af en utaf hustru Wilhelmina Skogh, född Wahlgren, till

Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvari hon anhållit, att Kongl. Maj:t måtte

till Riksdagen aflåta proposition om inlösen för statens räkning af sökandens

för restaurations- och hotellrörelsen vid Bollnäs station afsedda

byggnader och anläggningar jemte ett tomtområde derstädes om 15,000

qvadratfot, benämndt Annexet n:o 1, eller den del af dessa byggnader

m. m., som pröfvades böra till inlösen ifrågakomma.

Af den i statsrådsprotokollet intagna utförliga redogörelsen för

ifrågavarande ärende framgår, bland annat:

att, sedan arbetena å norra stambanan fortskridit så långt, att

tiden närmade sig för trafikens framdragande till Bollnäs, och det

blifvit bestämdt, att nattstation derstädes skulle inrättas, mellan styrelsen

för statens jernvägstrafik och gästgifvaren Per Larsson den

7 december 1877 upprättats kontrakt om uppförande af en hotell- och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

restaurationsbyggnad på statens jernvägstrafiks mark vid Bollnäs station

samt om hotell- och restaurationsrörelsens bedrifvande m. m.;

att genom detta kontrakt — hvars hufvudsakliga bestämmelser

finnas återgifna i statsrådsprotokollet — till Larsson inom Bollnäs stationsområde

mot årlig afgift af 128 kronor upplåtits en areal af 12,800

qv.fot, å hvilken tomt och å annan i kontraktet angifven plats det ålåge

Larsson att uppföra en hotell- och restaurationsbyggnad i enlighet

med ritningar, godkända af styrelsen, hvarjemte Larsson å plats, som

framdeles blefve af styrelsen bestämd, skulle uppföra en uthusbyggnad;
att

Larsson skulle, utöfver den bestämda tomthyran, för rättigheten

att hålla restaurationsrörelse till statens jernvägstrafiks enkeoch

pupillkassa erlägga en årlig afgift af 120 kronor, hvilken afgift

kunde i viss ordning förhöjas;

att, sedan Larsson utfört omnämnda hotell- och restaurationsbyggnad,

den 1 maj 1881 till kontraktet gjorts ett tillägg, hvarigenom

Larsson berättigades att i enlighet med af styrelsen för statens jernvägstrafik

godkända ritningar tillbygga restaurationshuset, för hvilket

ändamål till honom uppläts ytterligare ett jordområde af 169 qvadratmeter,

under vilkor: att tomthyra för detta område erlades med 20 kronor

28 öre för år; att från och med samma dag tomthyran för det

äldre området af 12,800 qvadratfot skulle utgå med 135 kronor 36 öre;

samt att i öfrigt för tillbyggnaden samma bestämmelser skulle till alla

delar gälla, som genom kontraktet af den 7 december 1877 vore fast
stälda

för den äldre delen af byggnaden;

att den i kontraktstid ägget omförmälda tillbyggnaden verkstäldes

af Larsson, som jemväl på angränsande mark af det honom tillhöriga

hemmanet 8 öresland af Bro n:o 1, äfven kalladt Heden n:o 8, i Bollnäs

socken uppförde en särskild uthus- och ekonomibyggnad;

att genom ett den 1 januari 1884 till kontraktet ytterligare gjordt

tillägg bestämdes, att den faststälda afgiften för restaurationsrörelsen

skulle från och med samma dag utgå med 300 kronor för år;

att, efter det Larsson sedermera aflidit, hans enka den 26 augusti

1884 till hustru Skogh försålt dels för eu köpeskilling af 130,000

kronor omförmälda restaurations- och hotellbyggnad med den å nyssnämnda

hemman 8 öresland af Bro n:o 1 uppförda ekonomibyggnaden

jemte alla i dessa byggnader befintliga inventarier, dels ock 12,000

qvadratfot jord, belägen invid hotellet och hvarå berörda ekonomibyggnad

var uppförd, emot en köpesumma af 50 öre qvadratfoten, hvarefter

enkan Larsson den 4 oktober samma år på hustru Skogh öfver
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statut skottets Utlåtande N:o 26.

7

låtit det mellan styrelsen för statens jernvägstrafik och Larsson upprättade

kontraktet med dertill hörande tillägg, hvilken öfverlåtelse den

11 i samma månad af styrelsen godkänts;

samt att enkan Larsson derefter till hustru Skogh den 1 november

1884 försålt ett område om 15,000 qvadratfot af kronoskattehemmanet

n:o 1 i Bro, om åtta öresland, emot eu köpeskilling af 50 öre

qvadratfoten, eller tillsammans 7,500 kronor, med förklarande att uti

nämnda 15,000 qvadratfot inginge de 12,000 qvadratfot af samma hemman,

hvarom köpekontraktet af den 26 augusti 1884 handlade, hvilken

från hemmanet Bro afsöndrade lägenhet erhållit namnet Annexet n:o 1.

I sin till Kongl. Maj:t stälda skrift har hustru Skogh uppgifva,

att, sedan hon till de resandes beqvämlighet utfört högst betydande

förändringar och förbättringar vid hotell- och restaurationsbyggnaderna,

dessa byggnader med tillhörande anläggningar och för restaurationsoch

hotellrörelsen använda inventarier egde ett värde, enligt 1892 års

bokslut uppgående till 251,902 kronor 10 öre, hvarvid dock borde uppmärksammas,

att en del rätt stora kostnader för anordningar vid Bollnäs

blifvit bokförda på annan sökanden tillhörig rörelse, så att det

kapital, sökanden nedlagt i de vid Bollnäs befintliga byggnader, anläggningar

och inventarier, i sjelfva verket väsentligt öfverstege sistberörda

belopp.

Hustru Skogh har härefter sökt ådagalägga, att det af kontraktets

bestämmelser vore uppenbart, att vid dess upprättande å ömse sidor

förutsatts att den tågordning, enligt hvilken Bollnäs bestämts till nattstation,

skulle jemväl för framtiden bibehållas. Då emellertid allt sedan

den 1 oktober 1893 en förändrad tågordning egt rum, enligt hvilken

Bollnäs upphört att vara nattstation och Ange i stället blifvit dertill

utsedd, hade den betydande, förut för rörelsen nödiga hotellanläggningen

i Bollnäs varit anlitad af allenast ett fåtal resande och gått med

förlust, så att hela det kapital, som af sökanden blifvit deri nedlagdt,

syntes, derest staten icke trädde emellan, komma att genom den förändrade

tågordningen beröfvas sökanden. Det syntes sökanden dock

som i detta fall giltiga skäl talade för en sådan statens mellankomst.

I detta hänseende har sökanden bland annat framhållit, att hotellanläggningarna

vid Bollnäs haft till uteslutande ändamål att tillgodose sådana

den jernvägsresande allmänhetens behof, som det varit jernvägsstyrelsens

''åliggande att fylla, och att, om icke enskild person, under förhastadt

antagande att nattstationen skulle förblifva vid Bollnäs, låtit förmå

sig att bekosta hotellanläggningen derstädes, styrelsen varit nödsakad att,

hvad på en mängd orter annorstädes skett, med statsmedel utföra samma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

anläggning, i hvilket fall staten vid den förändring i tågordningen, som

nu inträffat, sjelf fått vidkännas den förlust, som deraf kunnat på anläggningen

uppstå; att med hänsyn till de kostsamma anordningar till

de resandes trefnad och beqvämlighet, som af sökanden vidtagits, resultatet

af rörelsen varit sådant, att sökanden under den förflutna, relativt

korta tiden icke på långt när kunnat intjena de nedlagda kostnaderna, i

hvilket afseende åberopades en ansökningen bifogad, på sökandens bokföring

öfver rörelsen vid Bollnäs grundad tablå öfver samma rörelse åren

1885—1892, utvisande, att från det sökanden öfvertagit rörelsen vid Bollnäs

och intill 1892 års slut en förtjenst å rörelsen derstädes af tillsammans

allenast 57,282 kronor 50 öre uppstått; att vid denna beräkningsökanden

hvarken för sitt besvär med rörelsens ordnande och öfvervakande,

kostnader för sökandens resor till och från Bollnäs eller andra

sökandens personliga utgifter eller behof tillgodonjuta någon som helst

godtgörelse; att, ehuru sökanden för sina personliga besvär och utgifter

icke beräknat godtgörelse, hennes i byggnader och hrventarier qvarstående,

ointjenta kapital ännu uppginge till 194,619 kronor 60 öre;

samt att, derest staten icke trädde emellan, sökanden sålunda, helst då

de myckna inventarierna icke kunde realiseras till pris, som stode i

skäligt förhållande till kostnaderna för deras inköp, skulle få vidkännas

betydande förluster.

Beträffande den omfattning, hvari statens mellankomst i detta fall

syntes böra ifrågakomma, har sökanden ansett, att inlösen borde ske

af de för restaurations- och hotellrörelsen utförda byggnader och anläggningar,

till hvilka sökanden hänförde jemväl det från enkan Larsson

inköpta området om 15,000 qvadratfot, hvaraf en del erfordrats

för uppförande af det uthus, hvartill jernvägsstyrelsen varit pligtig

men ej i tillfälle upplåta plats.

Slutligen har sökanden i ansökningen förklarat sig villig att, i

händelse inlösen komme till stånd, för en tid af tio år förhyra de lägenheter,

som för den numera inskränkta restaurations- och hotellrörelsen

kunde erfordras.

Öfver ansökningen har, på sätt af statsrådsprotokollet vidare

inhemtas, jernvägsstyrelsen den 3 mars 1894 afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande och deruti till en början framhållit, att någon skyldighet

för staten att i nu förevarande fall träda emellan icke kunde

förefinnas. Den förutsättning, hvarpå sökanden hufvudsakligen grundat

den uppfattning, hon i detta afseende syntes vilja göra gällande,

eller att vid kontraktets uppgörande då faststälda tågordning med nattstation

i Bollnäs af båda parterna antagits komma att allt framgent

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

9

blifva rådande, kunde nemligen icke vara rigtig. Ty utom det att ingen

jern vägsförvaltning i fråga om tågordningar kunde tilltro sig sjelf eller

af andra tilltros ega befogenhet att träffa bestämmelser annat än för

den närmaste tiden, måste i detta fall det pågående jernvägsbyggandet

genom Norrland hafva gjort en förändring af tågordningen, hvarigenom

nattstationen komme att flyttas längre norrut, mer än antaglig. Hvad

särskildt sökandens ställning till frågan beträffade, så ansåge sig styrelsen

för öfrigt böra påpeka, att vid den tid, då sökanden öfvertag^

kontraktet, redan i tre år genom insättandet af sommarnattågen till

och från Östersund en‘ anordning egt rum, som under vissa månader

af året upphäft Bollnäs egenskap af nattstation.

Men om också någon dylik skyldighet icke förefunnes, kunde,

anför styrelsen vidare, å andra sidan icke förnekas, att åtskilliga omständigheter

talade för billigheten af en statens mellankomst, i den mån

sådan kunde eg a rum, utan att statens ekonomiska intresse träddes för

nära. Rigtigheten af sökandens påstående att, om kontrakt med enskild

angående utförande af ifrågavarande hotellanläggning icke kunnat

träffas, staten måst sjelf inlåta sig på byggnadsföretaget och att i sådant

fall staten sjelf fått vidkännas den genom tågändringen uppkommande

förlusten, läte sig icke bestrida. Flertalet af de kostsamma anordningar,

sökanden vidtagit till de resandes trefnad och beqvämlighet, hade

egt rum med styrelsens goda minne, i det att, på sätt sökanden erinrat,

de uppgjorda förslagen blifvit för statens jernvägars räkning godkända.

Det utmärkta sätt, hvarpå sökanden, enligt hvad styrelsen kunde vitsorda,

skött den af henne bedrifna hotell- och restaurationsrörelsen, hade

säkerligen icke heller varit utan sin betydelse för den norrländska trafikens

tillväxt. Och att, om ingen uppgörelse träffades, hvarigenom

sökanden kunde beredas tillfälle att frigöra någon del af sitt i hotellrörelsen

nedlagda kapital, sökanden genom tågändringen komme att

drabbas af en högst betydande förlust, syntes vara stäldt utom allt

tvifvel.

Med afseende å sålunda anmärkta förhållanden hade styrelsen

ansett sig böra ingå i undersökning, huruvida de till hotellanläggningen

hörande lokaler, hvilka icke vore för den nuvarande inskränkta rörelsen

erforderliga, skulle kunna för statens jernvägars ändamål tillgodogöras,

samt till hvilket pris och under hvilka hufvudsakliga vilkor i öfrigt

samma anläggning skulle kunna af staten öfvertagas, utan att staten

derigenom tillskyndades någon afsevärd olägenhet i ekonomiskt afseende;

och har styrelsen i dessa hänseenden anfört:

»Ifrågavarande hotellanläggning utgöres af:

Bill. till Riksd. Prof. 1866. 4 Sand. 1 Afd. 16 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

a) stora hotellet, uppfördt af stående timmer i två våningar under

tak af jernplåt samt innehållande i nedre våningen en glasveranda, två

matsalar och sexton rum samt i öfre våningen tjugufyra rum;

b) annexet, uppfördt af stående timmer i en våning under asfalttak

och innehållande åtta rum jemte åtta till bostadslägenheter oanvändbara,

låga vindsrum;

c) uthusbyggnaden, hvilken är sammanbyggd med annexet samt uppförd

af resvirke och bräder under asfalttak och hvilken innehåller iskällare,

glasskrubb, mangel- och kolbod, tvättstuga, maskinrum, vedoch

isbod, svinhus m. m. samt vind.»

»Vid Bollnäs station förhyras för statens jernvägars räkning för

närvarande femton bostadslägenheter om tillhopa tjugufyra rum förutom

kök mot ett sammanlagdt hyresbelopp af 3,040 kronor. Endast en af

dessa lägenheter är något större, i det att den utgöres af tre rum och

kök, hvaremot de öfriga innehålla dels två rum och kök, dels ett rum

och kök.»

»Då det uppenbarligen icke kan vara lämpligt att i en byggnad af

den beskaffenhet som det s. k. stora hotellet sammanföra en mängd små

hushåll, kan styrelsen icke finna de i hotellanläggningen varande lokalerna

i vidare mån användbara till bostadslägenheter åt den personal,

för hvilken, enligt hvad nyss angafs, bostäder förhyras vid Bollnäs, än

att i stora hotellet kan inredas en bostadsvåning om tre rum och kök

samt i annexet fyra dylika om ett rum och kök. Deremot skulle till

Bollnäs kunna förläggas den i Söderhamn nu befintliga baningeniörsexpeditionen,

och i sådant fall kunde det då uppstående behofvet af

bostäder åt en baningeniör och en öfverbanmästare samt af lokal för

sjelfva expeditionen tillgodoses genom att för ändamålet disponera lägenheter

i störa hotellet. Härigenom skulle de belopp, tillsammans 1,300

kronor, besparas, hvilka nu utgifvas för beredande i Söderhamn af lokal

och bostäder åt ifrågavarande expedition och tjenstemän.»

»Postkontoret i Bollnäs, åt hvilket för närvarande lokal förhyres i

sjelfva stationshuset för ett årligt belopp af 300 kronor, kunde vidare

erhålla en synnerligt lämplig lokal i stora hotellets byggnad, hvarvid på

samma gång en länge känbar brist på utrymme inom stationshuset för

jernvägens räkning skulle afhjelpas. Slutligen skulle inom den del af

stora hotellet, som icke erfordras för den inskränkta restaurations- och

hotellrörelsen, kunna inredas ytterligare ett eller två rum, hvilka torde

kunna uthyras till någon vid Bollnäs stationerad ogift jernvägstjensteman,

som icke åtnjuter bostadsförmån in natura.»

»Vid ett öfverslag af de lägenheters värde, hvilka sålunda skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

11

från hotell- och restaurationsrörelsen afskiljas, har styrelsen funnit, att

genom de nu ifrågasatta anordningarna skulle kunna dels möjliggöras

en inbesparing af nu utgående hyresmedel till belopp af 2,300 kronor,

dels ock beredas en hyresinkomst af omkring 400 kronor.»

Hvad åter angår de lägenheter inom hotellanläggningen, hvilka

fortfarande skulle för hotell- och restaurationsrörelsen disponeras, så

skulle dessa förslagsvis utgöras af inom stora hotellet: nuvarande nedre

våningens norra del till och med tredje klassens matsal jemte en i sydöstra

utbyggnaden inrättad vinbod med derunder befintlig källare samt

öfre våningens norra del till byggnadens halfva längd; inom annexet:

de åtta vindsrummen; samt inom uthusbyggnaden: nuvarande iskällare,

glasskrubb, mangel- och kolbod, tvättstuga, maskinrum, ved- och isbod

samt svinhus äfvensom en del af vinden.

Vidare har styrelsen, med anmälan att sökanden i en till styrelsen

ingifven skrift förklarat, att hon, under förutsättning att staten inköpte

sjelfva hotellbyggnaden jemte lägenheten Annexet n:o 1 med derå uppförda

byggnader för en köpeskilling icke understigande 100,000 kronor,

vore villig att för en årlig afgift af 4,000 kronor under 10 års tid förhyra

ifrågavarande lägenheter, hvarvid det naturligen derjemte skulle

åligga sökanden att under hyrestiden bekosta allt invändigt underhåll

af de till henne upplåtna lokalerna jemte de förändringar, som för rörelsens

bedrifvande kunde blifva behöfliga i byggnadens inredning, erinrat,

att vid beräkning af inköpets rentabilitet jemväl måste tagas i

betraktande, att staten för de nya bostadslägenheternas och tjenstelokalernas

inredning samt för uppförande af nödiga källare, vedbodar, tvättoch

bagarestuga samt afträden skulle komma att få vidkännas en utgift,

som enligt uppgjordt kostnadsförslag skulle belöpa sig till omkring

8,000 kronor. Då emellertid i alla händelser på den sammanlagda inköpsoch

inredningssumman, 108,000 kronor, skulle kunna beräknas en årlig

afkastning af omkring 6,700 kronor, kunde det ifrågastälda öfvertagandet

af hotellanläggningen till det sålunda föreslagna pris icke anses innebära

någon uppoffring för staten.

Med afseende härå och i betraktande af de ofvan anförda omständigheter,

hvilka ur billighetens synpunkt talade för eu statens mellankomst

i förevarande fall, har styrelsen i underdånighet hemstält, det

täcktes Kongl. Maj:t, med anledning af den underdåniga ansökningen,

i proposition till Riksdagen föreslå Riksdagen att på extra stat anvisa

ett anslag af 108,000 kronor till inköp för statens räkning af ifrågavarande

hotellbyggnader vid Bollnäs station med tillhörande jordområde,

eller den från 8 öresland Bro n:o 1 afsöndrade lägenheten Annexet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

n:o 1, samt till delvis ändrad inredning och komplettering af byggnaderna,

allt under förutsättning att sökanden förbunde sig att för en årlig

hyressumma af 4,000 kronor samt på de vilkor, jernvägsstyrelsen i öfrigt

funne skäligt föreskrifva, för en tid af tio år förhyra den del af de till

det nuvarande hotellet hörande lägenheter, hvilken i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad ofvan angifvits kunde anses vara för den blifvande

inskränkta hotell- och restaurationsrörelsen erforderlig.

Slutligen har jernvägsstyrelsen i en till chefen för civildepartementet

aflemnad promemoria i ärendet meddelat, dels att sökanden förklarat

sig villig sänka köpeskillingen till 90,000 kronor mot det att

årliga hyresafgiften under tioårsperioden sänktes till 3,500 kronor, dels

ock att för de staten tillhöriga jernvägshotell, hvilka vore med Bollnäs

hotell mest jemförliga, nemligen hotellen vid Katrineholm och Hallsberg,

årliga hyrorna vore bestämda, för det förra till 2,000 kronor och för det

senare till 1,800 kronor.

För egen del har departementschefen anfört, att, på sätt jernvägsstyrelsen

framhållit, någon skyldighet för staten att i detta fall träda

emellan icke kunde anses förefinnas, och om det än kunde synas billigt

att sökanden bereddes någon ersättning för sina uti hotellanläggningen

nedlagda kostnader, skulle departementschefen, derest statens mellankomst

icke kunde ega rum utan uppoffring, knappast hafva ansett sig

allenast ur billighetshänsyn eg a tillräcklig anledning att förorda en sådan

mellankomst. Nu vore emellertid förhållandet, att det af sökanden senast

gjorda erbjudande icke kunde anses för statsverket ofördelaktigt.

Enligt detta erbjudande skulle köpeskillingen utgöra 90,000 kronor,

och då härtill lades de af jernvägsstyrelsen beräknade inrednings- m. fl.

kostnader, 8,000 kronor, skulle statens utgift komma att uppgå till

sammanlagdt 98,000 kronor. Då sökanden erbjudit sig att för den del

af byggnaderna, som jernvägsstyrelsen ansett komma att fortfarande

erfordras för hotell- och restaurationsrörelsen, för längre tid erlägga en

årlig hyra af 3,500 kronor — ett erbjudande, som i betraktande af de

hyror, hvilka erlades för staten tillhöriga jernvägshotell af ungefär

samma omfattning som Bollnäs, torde få anses fullt antagligt — samt

jernvägsstyrelsen beräknat att genom användande, på sätt styrelsen

föreslagit, af öfriga delar af anläggningen skulle dels möjliggöras en

inbesparing af nu utgående hyresmedel till belopp af 2,300 kronor,

dels ock beredas en hyresinkomst af omkring 400 kronor, skulle alltså

å ufvanberörda belopp, 98,000 kronor, kunna beräknas en årlig afkastning

af omkring 6,200 kronor eller mer än sex procent.

Vid sådant förhållande funne departementschefen sig böra till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

13

styrka, att hustru Skoghs senaste anbud antoges, och då de för inköpet

samt för den förändrade inredningen in. m. erforderliga medel torde

böra utgå af anslaget till nya byggnader och anläggningar, borde alltså

till det anslagsbelopp, 375,000 kronor, som beräknats för i jernvägsstyrelsens

skrifvelse den 21 november 1894 upptagna arbeten, läggas

nyssberörda belopp, 98,000 kronor, hvarigenom anslaget till nya byggnader

och anläggningar skulle komma att uppgå till 473,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot beviljande af omförmälda

375,000 kronor, har deremot ansett sig sakna giltig anledning

att tillstyrka det föreslagna inköpet af ifrågavarande restaurations- och

hotellbyggnader vid Bollnäs. Om det också å ena sidan icke må helt

och hållet förnekas, att ett. och annat kan — såsom jemväl skett —

anföras för billigheten af en statens mellankomst i föreliggande fall,

bör dock å andra sidan ej förbises, att, på sätt jernvägsstyrelsen erinrat,

då nuvarande egarinnan öfvertog hotell- och restaurationsrörelsen i

Bollnäs, dels redan under tre år bestått en sådan tåganordning, att

Bollnäs egenskap af nattstation upphäfts under sommarmånaderna, dels det

pågående jernvägsbyggandet genom öfre Norrland öfver hufvud gjort

nattstationens flyttande längre norrut till en blott tidsfråga. Lika med

chefen för civildepartementet har utskottet dessutom funnit statens

mellankomst icke tillräckligt grundad allena i de billighetshänsyn, som

derför åberopats, och till följd af denna sin uppfattning har utskottet

ansett det tillhöra sig att i noggrant öfvervägande taga alla de omständigheter,

som kunna öfva inflytande på frågans afgörande.

Dervid har utskottet icke kunnat frigöra sig från vissa betänkligheter

af principiel art. Enligt utskottets mening bör nemligen staten

ej uppföra eller förvärfva hotell vid sina jernvägsstationer i andra fall,

än då sådant är oundgängligen nödigt för trafikens främjande, men

detta lärer numera icke vara händelsen vid Bollnäs. Härtill kommer,

att utskottet icke kunnat bortse från en olägenhet, hvilken alltid

är förknippad med afsteg från en rigtig grundsats, nemligen den fara,

som ligger deri, att det en gång medgifna undantaget skall draga med

sig flera. Och i samma mån som på andra ställen förhållanden ega

eller kunna komma att ega rum, jemförliga med dem vid Bollnäs, torde

anspråk på statens mellankomst icke uteblifva, anspråk, med afseende

å hvilka staten för visso skall finna sig försatt i en synnerligen ogynsam

ställning, om den förut vid ett dylikt tillfälle gifvit efter.

Vidare har utskottet icke kunnat lemna obeaktadt, att jernvägs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

förvaltningens organisation jemte dermed sammanhängande förhållanden

är under utredning af eu komité, hvars uppdrag jemväl omfattar frågan

om den vid statsjernvägarne anstälda personals aflönings- och bostadsförhållanden,

samt att ett inköp af Bollnäs hotell i visst hänseende skulle

kunna sägas gå komiténs förslag i förväg, Och äfven om det, efter

skedd utredning, skulle befinnas ändamålsenligt att vid Bollnäs anskaffa

bostadslägenheter åt en del af personalen och att vidtaga de öfriga af

jernvägsstyrelsen ifrågasatta förändringar, genom hvilka hotellet delvis

skulle finna användning för jernvägens behof, är ju ett inköp af hotellbyggnaderna

icke af denna orsak erforderligt, ty i slikt fall torde öfverenskommelse

om förhyrande af lokaler i desamma utan svårighet kunna

träffas med egaren, hvilken derigenom af byggnaderna erhölle en inkomst,

som den minskade hotellrörelsen icke förmådde lemna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

a) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag må af

Riksdagen på det sätt bifallas, att till utförande af

nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik

för år 1896 å riksstatens sjette hufvudtitel anvisas

ett belopp af 375,000 kronor;och

b) att genom utskottets hemställan under mom. a)

herr friherre Klinckowströms ofvan berörda yrkande

må anses besvaradt.

2:o.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att bevilja ett anslag å 1,250,000 kronor samt deraf för år 1896 anvisa,

å riksstaten utom hufvudtitlarne, 850,000 kronor.

I sin förut omnämnda motion har herr friherre Rlinckowström yrkat,

att af detta anslag måtte beviljas endast 600,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari detta

år, i utdrag bilagdt ofvanberörda proposition, inhemtas, att jernvägsstyrelsen,

med förmälan att under år 1894 till förstärkning af dragkraften

vid Gellivara-banan ditsändts 16 godslokomotiv, hvilka måst

tagas från de öfriga bandelarnes reserv, förklarat nyanskaffning af

lokomotiv vara en bjudande nödvändighet. Tio lokomotiv af nyare och

kraftigare konstruktion än nyssnämnda 16 stycken ansågos lemna samma

dragkraft som dessa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

15

Jern vägsstyre Isen hade vidare anmält, att för Gellivara-banans

räkning styrelsen under år 1894, för att icke behöfva af brist på materiel

afstå från vinsten af de transporter, som erbjudits, nödgats af

aktiebolaget Gellivare malmfält förhyra ett stort antal för malmtransport

inredda vagnar. Äfven med denna hjelp hade emellertid svårigheter

yppat sig att fullgöra den erforderliga transporttjensten; och då hyran

för dessa vagnar naturligtvis vore ej obetydligt högre än räntan på det

kapital, som motsvarade den hyrda materielens anskaffningsvärde, syntes

det styrelsen, med hänsyn till den stora sannolikheten af malmtrafikens

fortgång under en längre tid i allraminst samma omfattning som egt

rum under år 1894, vara ekonomiskt rigtigt, att snarast möjligen för

statens räkning inköptes vare sig de vagnar, som nu förhyrdes, eller

andra dylika, för malmtransport särskilt byggda, och hade styrelsen i

sådant hänseende beräknat, att ett antal af 150 vagnar skulle tills vidare

vara tillräckligt för att tillgodose rörelsens behof.

Slutligen anförde jernvägsstyrelsen, att den nedsättning af personbiljettprisen

på längre afstånd i Norrland, hvilken styrelsen under året

funnit sig böra vidtaga, hade haft till följd en ej obetydlig ökning af

persontrafiken derstädes, hvilken ökning kräfde ett tillägg till den från

början synnerligt knappt tillmätta personvagnsmateriel, som anskaffades

med hänsyn till norra stambanans utvidgning; och ansåg styrelsen den

af nu angifna grund erforderliga nyanskaffningen böra omfatta allra

minst 4 andra och tredje klassens bogievagnar.

Kostnaden för den nyanskaffning af rullande materiel, hvarom

styrelsen sålunda ansett sig böra göra underdånig framställning, uppgår

till:

för 10 godstågslokomotiv å kr. 50,000 ........................... kr. 500,000: —

» 150 malmvagnar å kr. 3,000 .......................................... » 450,000: —

» 4 2:dra och 3:dje klassens bogievagnar å kr. 21,000 » 84,000: —

» axlar och hjul till ofvanstående vagnar..................... » 170,000: —

» apparater för belysning, bromsning, uppvärmning

af lokomotiven och vagnarne m. in............................ » 46,000: —

eller tillsammans kr. 1,250,000: —

Chefen för civildepartementet, som ansett nedsättning af det för

år 1896 begärda beloppet för anskaffande af malmvagnar icke böra

ifrågasättas, har deremot beträffande återstoden af anslaget, eller

800,000 kronor, funnit densamma lämpligen kunna fördelas på två år,

att utgå med hälften under hvardera af åron 1896 och 1897.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med afslag å herr friherre Klinckowströms

ofvan omförmälda yrkande, må, i enlighet med

Kongl. Maj:ts förslag, till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar bevilja

ett anslag å 1,250,000 kronor och deraf till utgående

under år 1896 anvisa ett belopp af 850,000

kronor.

Om sättet för anvisande af sistnämnda summa kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

3:o.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen ytterligare föreslagit

Riksdagen medgifva, att för anläggande af ett jernvägsspår mellan Malmbergets

station å Luleå— Gelliv ar a-banan till idmålen Välkomman, Johan och

Baronerna må af jernvägstrafikmedlen användas ett belopp af högst

187,000 kronor.

Å denna framställning har herr friherre Klinckowström i sin ofta

nämnda motion yrkat afslag.

Af det vid ofvanberörda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden inhemtas, att, sedan aktiebolaget Gellivare

malmfält hos jernvägsstyrelsen gjort framställning om utläggande af ett

jernvägsspår från Malmbergets station å Luleå—Gellivara-banan till utmålen

Välkomman, Johan och Baronerna, nämnda styrelse uti underdånig

skrifvelse den 15 september 1894, med öfverlemnande af genom

styrelsens försorg uppgjorda förslag till ett spår från Malmbergets

station till Välkomman äfvensom till ett sidospår till utmålen Baronerna,

hemstält om nådigt bemyndigande att få af det under år 1894 uppkommande

öfverskottet å Gellivara-banans trafikmedel använda ett belopp

af högst 62,000 kronor till anläggning af berörda två spår, hvaremot styrelsen

beträffande utmålen Johan anfört att, då dessa läge bakom Välkomman

och till följd af terrängsvårigheter icke syntes kunna bearbetas, förr

än malmen kunde angripas från en genom Välkommans lager upptagen

stoll, någon särskild spåranläggning till berörda utmål icke för närvarande

syntes böra ifrågakomma. I skrifvelsen har jernvägsstyrelsen

vidare andragit, att, då jernvägens utgifter för trafikens ombesörjande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

17

vid Malmbergets station naturligen tilltoge i den mån, utlastningsställena

ökades och förlädes på stora afstånd från hvarandra, den fordran

syntes, under förutsättning att fraktafgifterna för malmen bibehölles

lika låga som för närvarande, med skäl kunna ställas på bolaget, att

detsamma skulle, så länge det begagnade sig af nu omhandlade spår,

till jernvägen erlägga en årlig afgift, motsvarande räntan å det för

spåranläggningen erforderliga kapitalet jemte den tillökning i omkostnader,

spårets trafikerande komme att medföra; att styrelsen ansett

denna afgift skäligen kunna bestämmas till 4,000 kronor; att bolaget

härförutom syntes böra, i enlighet med hvad i dylika fall vore öfligt,

tillförbindas att kostnadsfritt till staten öfverlemna all den enskilde tillhöriga

mark, som för spåranläggningen erfordrades; samt att utfästelse

af bolaget att underkasta sig dessa fordringar syntes böra uppställas

såsom uttryckligt vilkor för spåranläggningens utförande.

Sedan emellertid Kongl. Maj:t åt kommerserådet C. F. T. Nordström

och professorn O. G. Nordenström uppdragit att afgifva yttrande, huruvida

ifrågavarande jernvägsspårs anläggandei öfverensstämmelse med jernvägsstyrelsens

förslag kunde antagas på lämpligaste sätt tillgodose ett ändamålsenligt

bearbetande af ofvan omförmälda utmål, hade nämnde sakkunnige

förordat ett anordnande af spåret enligt bolagets förslag, hvarigenom, efter

deras förmenande, såväl grufdriftens som trafikens å Luleå—Geliivarabanan

gemensamma intressen skulle bättre tillgodoses. På grund af detta

uttalande och de derför anförda skäl, som äro intagna i statsrådsprotokollet,

hade jernvägsstyrelsen sedermera förklarat, att den ansåge sig

icke böra längre motsätta sig den mera omfattande spåranläggning som

afsåges i bolagets af kommerserådet Nordström och professorn Nordenström

åberopade plan. I fråga om den tillökning i anläggningskostnaden,

som föranleddes af förändringen, vore styrelsen visserligen

icke i tillfälle att framlägga något fullt utarbetadt kostnadsförslag, men

verkstälda approximativa beräkningar gåfve vid handen, att ökningen

näppeligen syntes komma att understiga 125,000 kronor. De vigtigaste

af de häri ingående posterna vore: för terasseringsarbeten 90,000 kronor,

för vattengenomlopp 15,000 kronor, för öfverbyggnad 12,000 kronor

samt för en betjeningsbostad 3,600 kronor.

Vidare hade jernvägsstyrelsen, med erinran om de af styrelsen uti

underdåniga skrifvelsen den 15 september 1894 för spåranläggningens

utförande föreslagna vilkor, anfört att för den nu föreslagna utvidgade

spåranläggningens utförande syntes böra i fråga om tillhandahållandet

af mark uppställas enahanda betingelser, som i nämnda skrifvelse omförmälts,

men att, hvad den årliga afgiften beträffade, denna med af_

Bih. till Ililcsd. Vrot. 1895. 4 Sand. 1 Afd. 16 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

seende å de väsentligen ökade kostnaderna äfvensom de tekniska svårigheter

i trafikhänseende, som den förändrade planen komme att för

jernvägen medföra, syntes böra fastställas att utgå med, förutom det i

ekrifvelsen den 15 september 1894 angifna belopp, 4,000 kronor, äfven

sex procent af det belopp, hvartill anläggningskostnaden enligt räkenskaperna

kunde komma att uppgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt både jernvägsstyrelsen

anhållit om nådigt bemyndigande att under nämnda vilkor få af det

under år 1894 uppkomna öfverskottet å Gellivarebanans trafikmedel använda

ett belopp af 187,000 kronor till anläggande af spår från Malmbergets

station till Välkommans kulle i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af aktiebolaget Gellivare malmfält uppgjorda plan.

Med afseende å denna framställning bar chefen för civildepartementet

yttrat, att af hvad kommerserådet Nordström och professorn

Nordenström i ärendet anfört syntes framgå, att det för ett ändamålsenligt

bearbetande af nu ifrågavarande utmål erfordrades, att jernvägsförbindelse

mellan dessa utmål och Malmbergets station anordnades på

det sätt, bolagets af jernvägsstyrelsen numera biträdda förslag angåfve.

Och då statens ekonomiska intresse genom de utaf jernvägsstyrelsen

för spåranläggningens utförande senast föreslagna vilkor syntes blifva

behörigen tillgodosedt, ansåge departementschefen sig böra förorda, att

spårförbindelse snarast möjligt bragtes till stånd i enlighet med berörda

förslag. Det behöfliga anslaget borde utgå af jernvägstrafikmedlen, dit

jemväl Gellivarebanans inkomster numera inginge.

Emot Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag bar utskottet icke funnit

anledning till annan erinran, än att det, enligt dess mening, vore ur

alla synpunkter lämpligast, om de af jernvägsstyrelsen ifrågasatta vilkor

för anordnandet af den af aktiebolaget Gellivare malmfält begärda

spårförbindelsen uttrycktes i Riksdagens beslut.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, utan afseende å herr friherre Klinckowströms

ofvan omförmälda yrkande, må medgifva,

att för anläggande af ett jernvägsspår mellan Malmbergets

station å Luleå—Gellivarabanan till utmålen

Välkomman, Johan och Baronerna må af jernvägstrafikmedlen

användas ett belopp af högst 187,000

kronor, under vilkor att aktiebolaget Gellivare Malmfält

ej mindre till staten kostnadsfritt öfverlemnar all

den enskilde tillhöriga mark, som erfordras för nämnda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

19

ap år anläggning, än äfven, så länge bolaget begagnar

sig af spåret, till jernvägen erlägger en årlig afgift

af 4,000 kronor, jemte sex procent af det belopp,

hvartill anläggningskostnaden enligt räkenskaperna

kan komma att uppgå.

Statens jernvägsbyggnader.

4:o.

Af Riksdagen har Kongl. Maj:t i propositionen om statsverkets

tillstånd och behof äskat medgifvande att, för uppförande vid Boden af

en för de öfre delarne af norra stambanan och Gellivarabanan gemensam

reparationsverkstad, må af de till arbetena å stambanan mellan Vännäs

(Nvby) och Öfver-Luleå (Boden) af Riksdagen beviljade medel användas

ett belopp af 100,000 kronor.

I statsrådsprotokollet omförmäles angående detta ärende till en

början, att jernvägsstyrelsen afgifvit förslag å de arbeten, som under

innevarande år borde för jernvägsanläggningens genom öfre Norrland

komplettering och fullbordande utföras med befintliga penningtillgångar

af de till jernvägsbyggnaden anvisade medel, hvilka tillgångar styrelsen

beräknat vid 1894 års slut uppgå till omkring 300,000 kronor.

Bland de arbeten, hvilka, då bandelen Vännäs—Boden den 6

augusti 1894 öppnades för allmän trafik, återstodo att utföra, var äfven,

enligt hvad styrelsen upplyst, anläggandet af en reparationsverkstad,

som fans upptagen i den plan, som uppgjordes af den år 1885 tillsatta

komitén för afgifvande af yttrande i fråga om byggnadssättet

m. m. för stambanan genom öfre Norrland. Denna verkstad, hvilken

styrelsen, lika med komitén, ansett böra förläggas vid Boden, har af

styrelsen beräknats till en kostnad af 100,000 kronor.

Då en verkstad, der de lokomotiv och vagnar, hvilka trafikerade

de nordligaste stambanedelarne och Gellivarabanan, kunde intagas för

undergående af mera betydande reparationer, icke funnes på närmare

håll än i Östersund — en uti Luleå i ett gammalt lokomotivstall anordnad

mindre verkstad kunde nemligen endast användas för obetydligare

reparationer — vore behofvet af den ifrågasatta reparationsverkstaden

oafvisligt till undvikande af de dryga kostnader, som vore för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

enade med materielens transporterande den långa vägen till Östersund

och. åter, kostnader, för hvilka, hvad de å Gellivarabanan använda

malmvagnarne anginge, icke någon ersättning genom fraktinkomster

under transporten till och från Östersund kunde påräknas, då dessa

vagnar svårligen lämpade sig för transport af vanligt gods.

Efter anförande häraf yttrar departementschefen:

»Då, såsom nämnts, den ifrågasatta verkstadsbyggnaden ingick i

den plan för norra stambanans framdragande genom öfre Norrland,

som uppgjordes af 1885 års jernvägskomité och hvilken legat till

grund för de sedermera tid efter annan faststälda planerna för byggnadsarbetena,

skulle jag icke hysa någon betänklighet att tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att för ändamålet anvisa medel från befintliga tillgångar

å de anslag, som Riksdagen till nämnda stambanebyggnad

beviljat, derest verkstaden uteslutande vore afsedd för nämnda stambana.

Men då verkstaden tillika är afsedd för Gellivarabanans behof,

anser jag Riksdagens samtycke böra begäras till nämnda tillgångars

användande för ändamålet.»

Utskottet hemställer, }

i

_ att Kongl. Majits ofvanberörda framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 15 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservationer:

Vid punkten l:o: af herrar C. Lundeberg, A. G. L. Billing, I. Korfstedt,

E. Fränekel och O. Jonsson.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1805.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:10 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen a sjette hufvudtiteln, under rubriken extra anslag, gjorda framställningar röran a1 i texten