Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra, hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1895-02-08 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra, hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 8 februari kl. 4 e. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra, hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Svea och Göta hofrätter med derunder lydande justitiestaten

l:o. I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof den Angående

15 januari 1895 har Kongl. Maj:t i punkt l:o under andra hufvudtiteln indragning

föreslagit Riksdagen att besluta, att den nämndemännen inom vissa delar Nämndemän

af Kopparbergs län tillkommande ersättning för extra grufvedrängshjelpens * Kopparupphörande

och för indragna räntor samt den nämndemännen i Bohuslän Bohuslännu

jemlikt kongl. brefvet den 1 april 1789 tillkommande lön af kronan skulle utgående, anupphöra;

dock att nuvarande innehafvare af dessa ersättnings- och löne- [1*2^3.]

belopp blefve under nu löpande tjenstetid vid sin rätt bibehållne.

Kongl. Maj:t har vidare i punkten 2:o under nionde hufvudtiteln

föreslagit, att — i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts nyssberörda framställning

— nämnda ersättnings- och lönebelopp måtte anvisas att till nuvarande

innehafvarne af nämndemansbefattningarne utgå från allmänna

indragningsstaten och för sådant ändamål å denna stat uppföras ett årligt

anslag af 375 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1335. 4 Sand. 1 A/d. 3 Haft. (N:o 3).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

T detta ämne har Kongl. Maj:t slutligen i punkterna 2:o och 3:o

under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att, i händelse af bifall till

Kongl. Maj:ts under punkt l:o under andra hufvudtiteln gjorda framställning

och under förutsättning att nämnda ersättnings- och lönebelopp blefve

anvisade att till nuvarande innehafvarne af nämndemansbefattningarne

utgå från allmänna indragningsstaten, minska anslaget till Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat med 167 kronor samt anslaget till Göta

hofrätt med derunder lydande justitiestat med 208 kronor.

Utskottet, som icke haft något att emot Kongl. Maj:ts förevarande

framställningar erinra, får, under hänvisning till det statsverkspropositionen

hilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 14 januari

1895 (sid. 2—6), hemställa:

a) att Riksdagen må besluta, att den nämndemännen

inom vissa delar af Kopparbergs län tillkommande

ersättning för extra grufvedrängshjelpens upphörande

och för indragna räntor samt den nämndemännen

i Bohuslän jemlikt kongl. brefvet den 1 april 1789 tillkommande

lön af kronan skola upphöra; dock att nuvarande

innehafvare af dessa ersättnings- och lönebelopp

varda under nu löpande tjenstetid vid sin rätt bibehållne;
»

b) att, under vilkor af bifall till mom. a), nämnda

ersättnings- och lönebelopp må anvisas att till nuvarande

innehafvarne af nämndemansbefattningarna utgå från

allmänna indragningsstaten och för sådant ändamål a

denna stat uppföras ett årligt anslag af 375 kronor; samt

c) att, under förutsättning af bifall till mom. a)

och b), anslaget till Svea hofrätt med derunder lydande

justitiestat samt anslaget till Göta hofrätt med derunder

lydande justitiestat må minskas, det förra med 167 kronor

och det senare med 208 kronor.

Angående 2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, i händelse af bifall

^aTvissa^ ^ Kongl. Maj:ts särskilt aflåtna proposition (n:o 3) af den 31 december

inne- och er-1894 om Vermlands och Gotlands läns skiljande från Svea hofrätts och

belopp f!-ån förläggande under Göta hofrätts domvårjo, minska anslaget till Svea hofanslaget

till rätt med derunder lydande justitiestat med 58,894 kronor, men deremot

s™am^tiU °ka ansl;iM''et till Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat med samma

anslaget till belopp 58,894 kronor.

Gåta hofrätt

m. in.

[4, 5.]

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

3

Sedan Riksdagen fattat beslut med anledning af förenämnda, till

lagutskottet remitterade proposition om Vermlands och Gotlands läns skiljande

från Svea hofrätt^ och förläggande under Göta hofrätt® domvärjo,

kommer statsutskottet att afgifva utlåtande angående ifrågavarande framställning

samt föreslå, med hvilka belopp omförmäla två anslag skola i

riksstaten för år 1896 uppföras; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Fångvården.

3:o.

att

Kong].

minska

Maj:t har föreslagit Riksdagen

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll

Angående

med minskning

belopp motsvarande de å detta anslag nu anvisade löneförmåner till direk-anslaget till

för, predikant och bevakningsbefälhafvare vid förra kronoarbetsstationen 4/ångare vård

..... -------- • j <•„ , , . . och under
vid

torra kronoarbetsstationen a håll m m

[6, 7.]

Tjurkö samt till bevakningsbefälhafvare

Borghamn, tillhopa 9,200 kronor; och

att, i händelse den af Kong]. Maj:t

framställningen om pension å allmänna

vid förra kronoarbetsstationen å Tjurkö

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll ytterligare med belopp

motsvarande å detta anslag nu anvisade löneförmåner till kamreraren vid

nämnda station eller 1,500 kronor.

under nionde hufvudtiteln gjorda

indragningsstaten åt kamreraren

Theodor Grahl bifölles, minska

Vid bifall till dessa framställningar skulle bestämda anslaget till

fångars vård och underhåll komma att minskas med tillhopa 10,700 kronor.

I punkten 3:o under nionde hufvudtiteln har Kong]. Magt föreslagit,

att åt kamreraren Grahl måtte å allmänna indragningsstaten uppföras eu

årlig pension åt 1,200 kronor att under hans återstående lifstid utgå från

och med månaden näst efter den, i hvilken afsked ur fångvårdens tjenst

blefve honom beviljadt.

Beträffande den föreslagna minskningen i det bestämda anslaget till

fångare vård och underhåll meddelas i statsrådsprotokollet (sid. 8), att jernlikt

Kongl. Maj:ts beslut den 30 mars sistlidet år det förutvarande centralfängelset

i Karlskrona med utgången af juli månad samma år upphört att

användas som straffängelse och förändrats till eu central tvångsarbetsanstalt,

ansedd att mottaga de tvångsarbetsfångar, Indika dittills förvarats vid kronoarbetsstationerna

å Tjurkö och Borghamn, och att i sammanhang dermed

nämnda två kronoarbetsstationer indragits.

Genom dessa åtgärder hade uppkommit eu besparing i fångvårdsutgifterna,

hvilken af fångvårdsstyrelsen beräknats uppgå till 75,000 kro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

nor årligen, hvaraf emellertid under den första tiden någon del behöfde

tagas i anspråk för pensionering åt befattningshafvande.

Utaf nämnda besparing belöpte å bestämda anslaget till fångars värd

och underhåll ett belopp af 10,700 kronor, motsvarande de å detta anslag

anvisade aflöningar till följande tjensteman, nemligen:

vid stationen å Tjurkö

till 1 direktör, lön och arfvode —....................

» » kamrerare d:o d:o .........................

» » predikant, ai’fvode..._...........................---■

» » bevakningsbefälhafvare, lön och arfvode

och vid stationen å Borghamn

till 1 bevakningsbefälhafvare, lön och arfvode

summa kronor 10,700.

Utaf dessa befattningar uppehölles vid stationernas indragning direktörs-

och predikantsbefattningarna vid Tjurkö samt bevakningsbefälhafvarebefattningarna

vid begge stationerna på förordnanden, hvadan de för sagde

tjenster i stat uppförde aflöningar, tillsammans 9,200 kronor, hade med

indragningen upphört att utgå och kunde från anslaget uteslutas.

Hvad deremot vidkommer innehafvaren åt den genom indragning af

kronoarbetsstationen å Tjurkö obehöfliga kamreraretjensten derstädes Theodor

Grahl, inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 9—12), bland annat,

att Grahl, som vore född den 15 april 1825, den 11 oktober 1878

erhållit fångvårdsstyrelsens konstitutorial å tjensten, med hvilken vore förenad

lön af 1,200 “ kronor och arfvode af 300 kronor äfvensom förmån af

fri bostad och vedbrand;

att Grahl, som icke vore skyldig att vid viss lefnads- och tjensteålder

från tjensten afgå, enligt fångvårdsstyrelsens åsigt vore berättigad att,

fortfarande från de till kronoarbetsstationen å Tjurkö anslagna medel erhålla

aflöning och vid sin höga ålder icke lämpligen kunde förflyttas till annan

tjenst vid fångvården;

att Grahl. som sedan den 8 september 1891 åtnjutit tjenstledighet

till en början för vårdande af enskilda angelägenheter och sedermera på

grund af sjukdom, för närvarande uppbure en aflöning af 2,300 kronor,

deraf 800 kronor i ersättning för mistad bostad och vedbrand;

att fångvårdsstyrelsen gjort framställning om uppförande åt Grahl ä allmänna

indragningsstaten af pension till belopp af 2,300 kronor årligen; samt

3.500

1.500

1,200

2,000

2,500

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

att statskontoret hemstält, att pensionen måtte utgå med allenast ett

den fasta lönen motsvarande belopp af 1,200 kronor.

Kongl. Maj:ts förevarande framställningar har utskottet ansett lämpligen

böra i ett sammanhang behandlas.

På grund af hvad i ärendet upplysts och dä beviljande af den föreslagna

pensionen åt kamreraren Grahl skulle medföra besparing åt statsverket,

får utskottet, som icke heller mot Kongl. Maj:ts förevarande framställningar

i öfrigt haft någon erinran att göra, hemställa:

a) att åt kamreraren vid indragna kronoarbetsstationen

å Tjurkö Theodor Grahl må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 1,200 kronor, att

under hans återstående lifstid utgå från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked ur fångvårdens

tjenst varder honom beviljadt; samt

b) att bestämda anslaget till fångars vård och

underhåll må minskas dels med belopp motsvarande de

å detta anslag nu anvisade löneförmåner till direktör,

predikant och bevakningsbefälhafvare vid förra kronoarbetsstationen

å Tjurkö samt till bevakningsbefälhafvare

vid förra kronoarbetsstationen å Borghamn, tillhopa 9,200

kronor, dels ock, under vilkor af bifall till mom. a), med

1,500 kronor, motsvarande å detta anslag anvisade löneförmåner

till kamreraren vid förra kronoarbetsstationen

å Tjurkö.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll, nu 511,600 kronor, att

minskas med tillhopa 10,700 kronor, eller alltså till 500,900 kronor.

bo. Kongl. Magt har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva, dels ingående

att semester under en månad å tid, som fångvårdsstyrelsen funne lämplig, rätt till sesam

t med bibehållande af i stat uppförd aflöning utan afkortning finget^atjensteårligen

åtnjutas af en hvar a stat uppförd konstituerad direktör, kamrerare män vid ri<>eh

bevakningsbefälhafvare vid de centrala fångvård sanstalterna samt predikant

vid samma anstalter med undantag af predikanten vid centralfängelset minskning i

i Göteborg äfvensom efter fångvårdsstyrelsens pröfning beviljas a stat upp- anslaget S''tili

förde konstituerade föreståndare vid fängelserna inom Stockholms öfverståt-fångars vård

hållaredöme och länen till ett antal af 12 för hvarje ar, under vilkor: att oc\““''fcr''

semester icke finge åtnjutas åt tjensteman, som qvarstode i tjensten, sedan [8 och 9]

lian uppfylt vilkoren för pensions erhållande; att tjensteman, som begagnade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

sig af semester, skulle, om han innehade tjenstebostad, inom denna upplåta

boningsrum till vikarien under den tid ledigheten varade; och att bevakningsbefälhafvare

vid central fångvårdsanstalt, som ville komma i åtnjutande

af semester, »läge att utan förhöjning i aflöningen vikariera för direktören

vid samma anstalt under den tid, denne åtnjöte dylik ledighet;

dels ock att den kostnad, som för statsverket uppkomme genom den

tjensteman vid fångvården sålunda förunnade förmån, måtte utgå af förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll.

Derjemte har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att minska nämnda

anslag med 55,300 kronor.

Genom den i nästföregående punkt omförmälda indragning af kronoarbetsstationerna

å Tjurkö och vid Borghamn hade af fångvårdsstyrelsen

beräknats uppkomma eu besparing a 75,000 kronor, deraf 10,700 kronor

å bestämda anslaget till fångars vård och underhåll samt återstoden 64,300

kronor ä förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Fångvårdsstyrelsen hade emellertid, enligt hvad departementschefen

erinrat, gjort framställning om, att eu del af sistnämnda belopp måtte få

användas för att i viss omfattning bereda tjenstemännen vid rikets fängelser

förmånen af semester utan minskning af inkomster under ledigheten;

och hade fångvårdsstyrelsen i detta ämne anfört hufvudsakligen

följande:

För att fångvården skulle rätt handhafvas, så att icke blott expeditionsgöromål

och andra löpande bestyr punktligt uträttades samt säkerhet

och ordning behörigen öfvervakades, utan äfven åt den uppfostrande verksamhet,

som kräfdes för fångarnes förbättring, egnades den omsorg, som

vore oskiljaktig från en verklig fångvård, fordrades i synnerhet vid de

större fångvårdsanstalterna af tjenstemännen ett ihärdigt arbete och ständig

vaksamhet samt att de med oaflåtlig uppmärksamhet följde fångarm:. Derför

borde understundom någon hvila från tjensten nämnde tjensteman

förunnas, såvida man annars ville påräkna, att de skulle kunna bibehålla

tillräckliga krafter för sina pligters fyllande och vaket intresse för det

magtpåliggande och ofta nedstämmande arbetet till fångarnes upprättande.

Men, såsom nu vore ordnadt, funnes, om man frånsåge tillfällig ledighet,

icke någon utväg att bereda fängelsetjensteman någon verklig ledighet

från tjensten på annat sätt än att han, derest ledigheten lemnades pa

grund af styrkt sjukdom, till vikarien afstode tjenstgöringspenningarna

samt i andra fall sjelf bestrede hela kostnaden för tjenstens uppehållande.

Följden häraf vore, att fängelsetjenstemannen, hellre än att af sina knappa

inkomster vidkännas uppoffringar för nämnda ändamål, ofta öfver höfvan

ansträngde sig för att kunna utan afbrott tjenstgöra, samt till och med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

vid faU af sjuklighet, som kunde höfvas genom någon tids hvila, icke

skattade sig ledighet.

l)å det vore uppenbart, att fångvården häraf blefve lidande, hade

clet länge vant styrelsens önskan, att semesterledighet utan förlust af inkomst

måtte kunna beredas de mest ansträngde tjenstemännen vid fänghål

dsanstalterna, men då sådant icke kunde ske utan kostnad för kronan,

hade styrelsen derom icke velat göra framställning, förrän styrelsen på

samma gång kunde, såsom nu vore förhållandet, påvisa besparing i andra

atseenden.

Bland de fångvårdstjenstemän, Indika i följd af den ansträngande

beskaffenheten af deras göromål vore i behof af dylik ledighet, ville styrelsen

i framstå rummet nämna direktörerna samt predikanterna och bevakningsbefälhafvarne

vid de centrala fångvårdsanstalterna, hvilka samtlige

utom i öfrigt med deras tjenster följande bestyr, hade till åliggande att

med vaksamhet följa fångarnes sinnesart och inre tillstånd. Derjemte ansåge

styrelsen att, ehuru sistberörda åliggande icke i egentlig mening tillkomme

kamrerarne vid nämnda anstalter, dessa tjenster i allt fall fordrade

sa ihållande arbete, att förmånen af semester äfven borde tillerkännas dem,

hvarjemte i fråga om desse tjensteman, hvilka omhänderhade all uppbörd

vid ifrågavarande anstalter, det vore önskvärdt att genom insättande i

deras ställe tid efter annan af andra personer kontrollera den ordning och

redlighet, som egnades åt uppbörden och redovisningen deraf.

Hvad anginge öfriga fängelser, hvarest förestå ndarne hade att förut0™

andra åligganden, som vid de centrala fångvårdsanstalterna vore

fördelade på direktör och bevakningsbefälhafvare, äfven ombesörja anskaffande

af arbete åt fångarne och deröfver föra redovisning, så vore vid

dessa fängelser föreståndarnes göromål flerestädes, i synnerhet der större

omsättning af fångarne egde ram samt der bötes- och ransakningsfångar

förekommo i större mängd, så mödosamma, att tillfälle till semester jemväl

åt dem borde beredas. Härvid ansage sig styrelsen böra fästa uppmät

ksamheten dels derå, att i följd af de mildrade straffbestämmelser, som

genom lagen den 20 juni 1890 blifvit i fråga om vissa brott meddelade,

c?'' stor de1 personel-, som enligt föregående lagstadganden skulle dömts

till straffarbete öfver två år och förty försändts till centrala straffanstalter,

numera dömdes till straff om två år och derunder och i följd deraf förvarades

inom länens fängelser; dels ock derå att, sedan cellstraffet genom

lagen den 29 juli 1892 erhållit utsträckt tillämpning, styrelsen funnit sig

föranlåten att förordna om försändande af qvinnor, som dömts till straffarbete

pa lifstid eller pa viss tid öfver två är, till vissa länsfängelser för

undergående derstädes af enrumsstraffet, Styrelsen ansåge det ock blifva

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o •?.

nödvändigt att, för att bereda de i cellfängelserna på längre tid intagna

fångar mera jemn vård och systematiskt ordnadt arbete, sammanföra dylika

fångar på vissa större länsfängelser, som för ändamålet vore väl belägna.

Dylik åtgärd hade styrelsen redan i full utsträckning vidtagit med afseende

å qvinno!’, Indika skulle hallas i cell utöfver två ar, och äfven börjat tilllämpa

i fråga om andra cellfångar på tid mellan ett och två år. 1 ydligt

vore, att göroinålen vid de fängelser, som härtill användes, derigenom i

betydlig mån ökades; i följd hvaraf ock styrelsen, som hade för afsigt att,

då användningen af länsfängelserna för nu angifna ändamål blifvit ordnad,

ta o-a i öfvervägande frågan om derigenom kunde betingas ändrade aflöningsvilkor

för vissa cellfängelseföreståndare, nu ville framhålla behöfligheten

deraf, att medgifvandet af semester utsträcktes derhän, att tillräckligt

antal af dessa tjensteman kunde komma i åtnjutande af nämnda förmån.

Då emellertid de förhållanden, på grund af hvilka ett fängelse

borde användas för nyss angifna ändamål, kunde undergå ändring, och

då föreståndare äfven vid andra än de större fängelserna understundom

kunde vara i verkligt behof af .semester, hade styrelsen icke ansett lämpligt

att, hvad anginge fängelser af ifrågavarande slag, förmånen af semester

blefve uteslutande fästad vid vissa af dessa, utan ville styrelsen föreslå

att den bemyndigades efter pröfning årligen utdela 12 semestrar, hvardera

å en månad, åt lika många föreståndare vid ifrågavarande fängelser i

Stockholms öfverståthållaredöme och rikets 24 län, men att af förutnämnde

tjensteman vid de centrala, fångvårdsanstalterna, med undantag af predikanten

vid centralfängelset i Göteborg, hvilkens anställning ännu vore af

den natur, att någon semester icke borde honom tillerkännas, i öfrigt en

hvar årligen skulle ega att komma i åtnjutande af semester.

Enligt kongl. bref den 2 juli 1875 egde fångvårdens a ordinarie

stat uppförde embete- och tjensteman vid afskedstagande! undfå pension

å allmänna indragningsstaten efter i sådant hänseende för civile tjensteman

i allmänhet gällande grunder. Men då dervid icke vore stadgad någon

skyldighet att efter uppnådd pensionsålder afgå från tjensten, saknades

icke exempel derå, att fångvårdstjenstemän vid dylik hög ålder, utan att

ega i behåll tillräckliga krafter för tjenstens skötande, underlåtit att taga

afsked. För att emellertid icke sådant förfarande skulle gynnas genom

rättighet att dervid erhålla semester samt då i allt fall semester icke

syntes böra. tillkomma tjensteman, hvilka såsom berättigade till pension

kunde med bibehållande af derför stadgad lön afträda från tjensten, borde

föreskrift meddelas mot semesters åtnjutande af pensionsberättigad fängelsetjensteman.

Vidare borde till nedbringande i någon män af semesterkostnaderna

bevakningsbefälhafvare vid central fångvårdsanstalt., vara skyldig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

9

att utan förhöjning i aflöningen vikariera för direktören vid samma anstalt

under den tid denne njöte semester. Deremot ansåge styrelsen lämpliga

vikarier å de öfriga tjensterna icke kunna erhållas under semestrarne

mot lägre arlvode än som enligt gällande grunder, bestämda genom

kongl. brefven den 29 april 1843, den 16 februari 1864 och den 7 februari

1890, i andra fall utginge till vikarier för tjensteman vid fångvårdsanstalterna.

Slutligen borde såsom ytterligare vilkor rörande semestrarne stadgas,

atr. fångvårdsstyrelsen skulle ega bestämma den tid af året, hvarunder

semester finge åtnjutas, äfvensom att befattningshafvande, som innehade

tjenstebostad, skulle vara skyldig att deri under honom tilldelad semester

upplåta bostadsrum åt vikarien.

Enligt sålunda föreslagna grunder skulle semesterarfvodena komma

att vid de centrala fångvårdsanstalterna utgå för direktörernas semester

med lägst 116 kronor 67 öre och högst 208 kronor 33 öre och med enahanda

belopp för bevakningsbefälhafvarnes semester samt med belopp vexlande

från 150 kronor till 191 kronor 67 öre för kamrerarnes och från

158 kronor 33 öre till 216 kronor 66 öre för predikanternas semester samt,

hvad länens fängelser anginge, med belopp från 200 kronor till 229 kronor

17 öre för semester åt direktörerna vid de stora länsfängelserna i Göteborg,

Malmö och Linköping samt i öfrigt med belopp om 175 kronor eller derunder

för semester åt föreståndare vid annat fängelse. Med frånräknande

af de semestrar, som tills vidare kunde komma att utgå vid centralfängelset

å Norrmalm, om hvars snara indragning fångvårdsstyrelsen ämnade inom

kort inkomma med underdånig framställning, skulle, enligt hos styrelsen

gjord beräkning, hela kostnaden för de föreslagna semestrarne, utom reseersättningar

till vikarierna enligt gällande resereglemente, komma att uppgå

till högst 7,416 kronor 66 öre om året; och ansåge styrelsen denna kostnad

liksom kostnaden för reseersättningarna, hvilka båda kostnader beräknades

uppgå till sammanlagdt 9,000 kronor, böra bestridas af förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll.

Styrelsen hade slutligen erinrat, att, hvad anginge andra tjenstemannastater,

ledighet från tjensten utan förlust af inkomst vore enligt

aflöningsreglementet för embete- och tjensteman samt betjente vid statens

järnvägstrafik den 23 oktober 1874 i så måtto tillerkänd tjensteinännen

vid jern vägstrafiken, att desse egde att för egna angelägenheters skötande

åtnjuta tjenstledighet under ett och samma år intill 15 dagar i sammanhang

eller sammanräknad! 30 dagar vid olika tillfällen utan att dervid

behöfva vidkännas indragning af deri del af arfvodet, som utginge under

benämningen tjenstgöringspenningar; att semesterledighet vore medgifven

Bill. till Riksd. Blot. 1835. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

bland andra tulltjenstemännen vid lokalförvaltningen i rikets stapelstäder

enligt kongl. bref den 26 mars 1881 äfvensom biträdande läkare och

underläkare vid rikets hospital och asyler för sinnessjuka enligt beslut vid

1891 års riksdag samt tjensteman tillhörande poststaten enligt beslut vid

1894 års riksdag.

Departementchefen ansåge sig med skäl kunna biträda hvad fångvårdsstyrelsen

sålunda anfört i fråga om önskvärdheten af att åt tjenstemännen

vid de centrala fångvårdsanstalterna beredes förmånen af årlig semester

och åt tjenstemännen vid andra fängelser möjlighet att, efter fångvårdsstyrelsens

pröfning, komma i åtnjutande af liknande ledighet, allra helst

arbetet tvifvelsutan för flertalet af desse tjensteman vore så träget och

ansträngande, att billigheten bjöde att medgifva dem någon hvila från

detsamma utan minskning i löneförmånerna.

Då för ifrågavarande tjensteirmehafvare hinder ej torde möta att

med afstående af eu ringa del af aflöningen erhålla tjenstledighet, får utskottet,

som befarar, att ett bifall till denna framställning skulle kunna

föranleda likartade anspråk från andra områden af statsförvaltningen, samt

dessutom ej finner tiden lämplig för att vidtaga några förändringar i

reglerade aflöningsförhållanden, vare sig dessa förändringar komma att på

dem inverka direkt eller indirekt, hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning angående

beredande af semesterförmån åt vissa tjensteinnehafvare

vid fångvården ej må vinna Riksdagens

bifall.

Vid bifall härtill får utskottet hemställa,

b) att Riksdagen må minska förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll, nu 1,114,100 kronor, med

64,300 kronor till 1,049,800 kronor.

5:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 86) har herr

Hedin föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta upphäfvande af det i nu gällande lönemotion.

regleringsbestämmelser medgifna undantag från förbudet att på en hand

förena flere tjenstår, så att förbudet, om det funnes ej kunna göras gällande

mot nuvarande tjensteinnehafvare, åtminstone blefve gällande med hänsyn

till dem, som utnämndes eller förordnades, efter det sådan bestämmelse

blifvit utfärdad; samt

Angående

en inom 4

Andra Kärn- ~

maren väckt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

att, Riksdagen, med samma förbehåll för de fall, der förbudet funnes

ej kunna utsträckas till nuvarande innehafvare af statstjenster, måtte besluta

det tillägg till nuvarande löneregleringsbestämmelser, att embete- och

tjensteman ej Unge boklåda befattningar vid bolag eller andra föreningar

eller inrättningar med ekonomiskt ändamål.

öfver berörda motion kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande;

hvilket utskottet skolat redan i utlåtandet angående regleringen af

utgifterna under denna hufvudtitel för Riksdagen

anmäla.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o. I afseende å öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel Angående

har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan förändring än att till jemnande aftfjrieansu''

hufvudtitelns slutsumma anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved r ag

in. in., nu 64,212 kronor, måtte ökas med 25 kronor; och får utskottet

hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, i hvilka, förändring här ofvan icke blifvit

ifrågasatt, må i 1896 års riksstat upptagas till oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m. må fä till beloppet jemkas i den

mån, som det för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

kan linnas erforderligt.

Extra anslag.

7:o. Under tillstyrkan af bifall till Kong], Maj:ts derom gjorda fram- Angående

ställning hemställer utskottet, anslag till

lag byrån.

att. Riksdagen må, för fortsatt uppehållande af laghyrans

verksamhet, på extra stat för år 1896 anvisa

25,000 kronor.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till arfvoden åt krigs- Angående

hofrättens ordförande och militäre ledamöter, på extra stat för år 1896 arfvpden åt

anvisa 3,250 kronor. rättens frd
Af

statsrådsprotokollet (sid. 19) inhemtas, att departementschefen vid frände och

anmälan inför Kongl. Maj:t den 9 november 1894 af frågan om förordnande ledamöter

[12.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

•

af ordförande och militäre ledamöter i krigshofrätten, kvilket förordnande,

jemlikt 11 § i kongl. förordningen om krigsdomstolar och rättegången

derstädes den 11 juni 1868, borde afse tre år, räknade från början af

innevarande år, anfört, att, sedan Kongl. Maj:t i proposition till 1894 års

riksdag föreslagit Riksdagen att för år 1895 under andra hufvudtiteln å

extra stat anvisa till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre

ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, denna framställning icke blifvit af

Riksdagen bifallen; att således några medel till dylika arfvoden icke funnes

i 1895 års riksstat uppförda; att emellertid uppenbart vore, att personer,

lämplige att bekläda ifrågavarande domarebefattningar, icke kunde påräknas

vara villiga att åtaga sig det dermed förenade arbete utan att

skälig ersättning derför dem bereddes; att, å andra hufvudtiteln intet anslag

kunde till sådan ersättning disponeras utom anslaget till extra utgifter,

men att detta anslag, i sin helhet utgörande 4,500 kronor, vore för andra

ändamål erforderligt; att deremot de å fjerde och femte hufvudtitlarne

uppförda anslag till extra utgifter ansågos kunna för år 1895 lemna tillgång

till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter,

samt att dessa arfvoden syntes böra bestämmas till de belopp, som i Kongl.

Maj:ts ofvanberörda proposition beräknats eller 1,000 kronor till ordföranden

och 750 kronor till en hvar af ledamöterna.

Vid sådant förhållande och med tillkännagifvande att departementschefen

ämnade vid anmälan af de frågor, som rörde andra hufvudtitelns

stat, göra framställning om att Kong]. Maj:t måtte föreslå 1895 års Riksdag

att i riksstaten för år 1896 uppföra de för fortsatt utbetalning af

dylika arfvoden erforderliga medel, hade departementschefen hemstält, att,

Kongl. Maj:t måtte bestämma, att, under år 1895 krigshofrättens ordförande

och militäre ledamöter egde åtnjuta arfvoden till belopp af, ordföranden

1,000 kronor och en hvar af de tre ledamöterna 750 kronor.

Sedan cheferna för landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen instämt

i hvad departementschefen sålunda anfört och förklarat sig vilja hos

Kongl. Maj:t göra hemställan om anvisande för år 1895 å fjerde och femte

hufvudtitlårnes anslag till extra ut gifte)- af de för utbetalning af ofvan

omforma,lta arfvoden erforderliga medel, hade Kongl. Maj:t bifallit hvad

departementschefen i berörda, hänseende tillstyrkt.

Under hänvisning till hvad sålunda i denna fråga tillförene inför

Kongl. Maj:t förekommit, och då fjerde och femte hufvudtitlårnes anslag

till extra utgifter icke kunde beräknas för framtiden lemna tillgång till

bestridande af ifrågavarande för upprätthållande af krigshofrättens verksamhet

oundgängligen nödiga arfvoden eller ens böra för dylikt ändamål

fortfarande tagas i anspråk, hade departementschefen hemstält, att fram
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

stallning till Riksdagen måtte göras om anvisande på extra stat för år 1896

af det för ändamålet erforderliga beloppet, 3,250 kronor.

Ehuruväl det af Kongl. Maj:t för ändamålet äskade anslag har synts

utskottet högre än som nödvändigt torde vara erforderligt, har utskottet

emellertid velat tillstyrka, att beloppet denna gång af Riksdagen beviljas,

dock att Riksdagen vid anmälan af sitt beslut i ämnet anhåller, det Kongl.

Maj:t måtte vidtaga fullständig utredning, huruvida icke bestridande af

ifrågavarande, föga omfattande göromål kunde ske medelst dagaflöning eller

på annat sätt, som medförde mindre kostnad för statsverket, och derom till

Riksdagen afgifva förslag.

Under uttalande häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till arfvoden åt krigshofrättens

ordförande och militäre ledamöter, på extra stat för år

1896 anvisa 3,250 kronor.

9:o. Kong]. Maj:t har slutligen föreslagit Riksdagen att, för uppförande

vid tvåa gsar betsanstalten ä Svartsjö af eu bostadsbyggnad för anstaltens

bevakningsbefälhafvare och läkare, på extra stat för år 1896 anvisa

30,000 kronor.

Enligt hvad inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 20—23) hade

fångvårdsstyrelsen i skrifvelse den 28 sistlidne september hos Kongl. Maj:t

gjort framställning angående behof vet afen bostadsbyggnad för bevakningsbefälhafvaren

och läkaren vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Dervid hade styrelsen till en början redogjort för användningen af

det anslag å 200,000 kronor, som af 1888 års Riksdag beviljades för anstaltens

upprättande. För detta anslag hade i den gamla slottsbyggnaden

inredts 337 nattceller, uppförts 6 nya byggnader af tegel, i äldre byggnader

inredts bostäder åt anstaltens predikant, kamrerare, bevakningsbefälhafvare

jemte andre af bevakningspersonalen, vidare anskaffats ångmaskin

med ledningar för ekonomiändamål, byggts uthus och plankomhägnader

samt utförts dränerings- och planeringsarbeten med mera.

I betraktande särskildt af det stora antalet nya tegelbyggnader vid

anstalten och de icke obetydliga kostnader för dylika byggnader hade deri

största hushållning måst iakttagas för att få det af Riksdagen beviljade

anslaget afl räcka till för samtliga berörda, för anstalten oundgängligen

nödiga arbeten. Det antal bostäder för gifte vaktbetjente, som vid anstalten

anordnats, hade i följd häraf icke kunnat göras så stort, att det under alla

förhållanden vore tillräckligt. Vid anstalten hade hittills vant anstälde,

utom 4 underofficerare, 18 vaktkonstaplar, bland Indika så många, gifte,

de för sådane afsedde bostäderna.

Angående

bosUillsbyggnad

vid

tvångsarbetsanstalten

å

Svartsjö.

[13-]

att. samtliga,

redan länge varit

tågna i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

anspråk. Emellertid hade vaktkonstapelsstyrkan befunnits för knapp för

anstalten, der eu stor del arbeten förekomma utom anstaltens inhägnade

område; och det vore förty nödigt att, sedan centralfängelset i Karlskrona

förändrats till tvångsarbetsanstalt och det visat sig, att vaktkonstapelsantalet

derstädes kunde i någon mån minskas, derifrån öfverflytta sex å stat uppförde

vaktkonstapelslöner till tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, hvarigenom

antalet konstaplar vid denna senare anstalt komme att uppgå till 24, Då

det icke vore möjligt för vaktkonstaplarne å Svartsjö att få hyra bostäder

på ett med tjenstgöringen förenligt afstånd från anstalten, så hade hittills

vid valet af vaktkonstaplar företräde måst lemnas åt ogifte; och blefve det

vid omförm älta ökning af vaktkonstapelsstyrkan derstädes nödigt så ordna,

att de gifte bland de vaktkonstaplar vid anstalten i Karlskrona, som kunde

der undvaras, förflyttades till sådan fångvårdsanstalt, der tillfälle funnes

att hyra bostad, och att åter derifrån uttoges ogifte vaktkonstaplar för

tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Dervid komme åt 4 sålunda från Karlskrona

förflyttade gifte konstaplar att lemnas hyresersättning jemlikt kongl.

brefvet den 30 maj 1890 med 150 kronor till hvarje eller tillhopa 600

kronor årligen, hvilken utgift varit statsverket besparad, om bostäder funnits

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Äfvenså blefve det, i fall icke

ökadt- antal bostäder åt gifte vaktbetjente kunde vid Svartsjö beredas,

framdeles nödigt att åt vaktbetjente derstädes, som inginge äktenskap,

bevilja transport till annan fångvårdsanstalt, der tillfälle funnes att hyra

bostad. Det kunde dock icke vara, annat än skadligt för tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö, som endast hade att disponera 11 lägenheter för gifte

konstaplar, att större antalet af dess vaktbetjente måste i brist på bostäder

lefva ogifte, och samma brist komme äfven att utgöra ett hinder för anstalten

icke blott att fritt välja för densamma passande konstaplar utan

äfven understundom att der bibehålla dugliga sådana. Det hade derför

synts styrelsen vara en angelägenhet af synnerlig vigt, att någon anordning

vidtoges för att der bereda större antal bostadslägenheter för gifte vaktkonstaplar.

I sammanhang med berörda bostadsfråga förekomme emellertid äfven

eu annan dylik. I skrifvelse den 7 april 1891 hade styrelsen rörande sjukvården

vid Svartsjö meddelat, att aftal visserligen kunde träffas med den

närmast anstalten, vid Drottningholm, på ett afstånd af 1,9 mil boende

läkaren att eu å två gånger i veckan besöka anstalten och att dessutom,

när helst hans närvaro i följd af sjukdomsfall erfordrades, på kallelse der

infinna sig, men derjemte på samma gång erinrat, hurusom erfarenheten

vid kronoarbetsstationep å Tjurkö visat, att en anstalt af ifrågavarande

slag icke kunde vara betjent med dylik anordning. Vid nämnda station,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

der Jakare vården utöfvades på ofvan angifna satt af en i Karlskrona bosatt

läkaie, hvilken för inställelse vid stationen både att tillryggalägga närmare

eu timmes ångbåtsfärd, hade nemligen det oskicket inrotat sig, att kronoarbetskarlarne

sökte genom föregifna sjukdomsfall sjelfsvåldigt undandraga

sig att arbeta. Då emellertid läkarens inställelse'' vid hvarje sådant fall

icke skäligen kunde fordras och jemväl mången gång af mellankommande

hinder omöjliggjordes, hade det ofta, mast blifva beroende på stationsbefälet

att bedöma, huruvida uppgifvet sjukdomsfall borde medföra befrielse

från arbete. Deraf åter hade följden blifvit, att såväl de misstag,

hvilka dervid af bristande insigt kunde begås, som öfver hufvud hvarje vägran

af arbetsbefrielse alstrat ovilja och bitterhet mot befälet samt föranledt

allvarsamma oordningar. Styrelsen hade derför— med åberopande dels deraf,

att Kongl. Maj:t, i anledning af hvad sålunda vid stationen Tjurkö förekommit,

medgifvit, att till läkare, som der bosatte sig, och åt hvilken

bostad af arbetsentreprenören bestodes, finge af fångvården utbetalas ett

årligt arfvode af 2,000 kronor, och dels deraf att i allt fall den utgift,

som anstalten å Svartsjö skulle hafva att vidkännas för sjukvårdens bestridande

genom en på längre afstånd derifrån boende läkare, säkerligen skulle

komma att, med inräkning af resekostnaderna, öfverstiga 1,500 kronor om

året uttalat sig för önskvärdheten deraf, att jemväl vid anstalten å Svartsjö

läkare måtte finnas att på platsen dagligen tillgå. För vinnande af detta

mål hade styrelsen föreslagit arfvode åt läkaren vid anstalten samt, enär

bostad icke kunde åt honom anordnas, ett årligt hyresbidrag af 300 kronor;

och hade detta förslag af Kongl. Maj* bifallits enligt bref deri 15 maj 189L

Någon egentlig svårighet för läkaren vid Svartsjö att erhålla boningsrum

hade hittills icke mött, enär såväl de personer, hvilka varit

förordnade å denna befattning, som jemväl bevakningsbefälhafvaren, åt

hvilken tjenstebostad anvisats, varit ogifte, och således en del af nämnda

bostad kunnat upplåtas åt läkaren. Men då i allt fall ett sådant förhållande

vore tillfälligt och någon säkerhet icke funnes derför, att i anstaltens

närhet passande bostad vid behof stode att hyra ens för ogift läkare, samt

ännu. mindre någon passande bostad kunde der påräknas för läkare med

familj, vore det påtagligt, att saknaden af tjenstebostad för läkaren skulle

medföra svårighet att för denna befattning förvärfva och bibehålla duglig

person, liksom äfven att anstalten kunde blifva lidande genom att få sin

läka i e boende pa större afstånd tran anstalten, än som med dennas intresse

vore förenligt; i hvilket afseende styrelsen meddelat, att, sa vida icke .ändring

i nu påvisade förhållande kunde vinnas, anstalten icke kunde påräkna

att få behålla sin nuvarande läkare, enär lian, såsom nyligen gift, vore i

behof af ökadt bostadsutrymme.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

I fråga om sättet för afhjelpandet af nu omförmälta olägenheter,

hade styrelsens arkitekt, efter besök på platsen, förklarat, att den enda af

byggnaderna, som det kunde ifrågakomma att påbygga för nu nämnda

ändamål, icke i följd af grundens beskaffenhet lämpade sig för en dylik

åtgärd. Deremot läte sig samma byggnad, hvilken, ehuru dertill icke

passande, anvisats till bostad åt bevakningsbefälhafvaren, genom någon

ändring af rummen för en beräknad kostnad af 1,200 kronor, lämpligen

anordnas till bostäder för 4 vaktkonstapelsfamiljer. 1 anledning häraf och

då vid eu blifvande nybyggnad det skulle varda både dyrare och mindre

lämpligt att sammanföra läkarebostad och vaktkonstapelsbostäder i samma

byggnad, hade styrelsen, i likhet med hvad arkitekten föreslagit, ansett, att

den föreliggande frågan bäst kunde lösas på det sätt, att den nuvarande

bevakningsbefälhafvarebyggnaden användes till bostäder åt vaktkonstaplar

och en ny byggnad uppfördes åt läkaren och bevakningsbefälhafvaren vid

anstalten. Kostnaden för eu dylik byggnad, af trä i två våningar och

inredd med kök, sal och derjemte ett rum för hvardera tjenstemannen i

Hedra våningen och sofrum med skilda uppgångar för begges familjer i

den öfra våningen, skulle enligt uppgjord förslagsberäkning uppgå till

30,000 kronor, hvilken summa med endast något mer än 4,000 kronor

öfverstege det kapital, som, efter eu räntefot af 3 V2 procent, skulle erfordras

för bestridande af de kostnader, tillsammans 900 kronor, som

fångvården nu måste vidkännes för hyresersättning åt läkaren och åt 4

gifte vaktkonstaplar, hvilka, såsom ofvan vore närnndt, i brist af erforderliga

bostäder vid Svartsjö, måste anställas vid annan fångvårdsanstalt.

På grund af hvad sålunda anförts och med förmälan att styrelsen

beträffande den nuvarande bevakningsbefälhafvarebyggnadens inredning till

bostäder för vaktkonstaplar ämnade göra särskild framställning om anvisande

i enlighet med 1890 års Riksdags medgifvande af dertill erforderligt

belopp af de besparingar, som under sistlidet eller innevarande år

komme att uppstå å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, hade

styrelsen hemstält, att till Riksdagen måtte göras framställning om anslag

till uppförande af en bostadsbyggnad åt läkaren och bevakningsbefälhafvaren

vid Svartsjö.

Den af fångvårdsstyrelsen sålunda gjorda framställning har departementschefen,

med hänsyn till de skäl styrelsen till stöd för densamma

anfört, ansett sig böra biträda.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke funnit

sig kunna oförändrad tillstyrka. Da någon större sjuklighet, såvidt för

utskottet är bekant, icke visat sig vara vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö

rådande, har det icke synts utskottet nödvändigt att anställa särskild

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

17

der bosatt läkare, helst inom ett afstånd af 1,9 mil från anstalten läkare

tinnes att tillgå. Den hufvudsakliga anledningen till anställande af en

särskild, vid anstalten boende läkare bär i statsrådsprotokollet uppgifvits

vara, att läkaren skulle vid af arbetsfångarne falskligen föregifna sjukdomsfall

medverka till upprätthållande af disciplinen inom anstalten.

Skulle med hänsyn härtill särskild läkare för anstalten framdeles visa sig

nödvändig, synes hinder ej böra möta att besätta läkarebefattningen, som

icke torde kunna anses vara annat än en öfvergångsplats, med en yngre

läkare, för hvilken bostad synes kunna utan särskild!; anslag anordnas inom

vid anstalten befintliga byggnader.

Vid sådant förhållande och då för bevakningsbefälhafvaren redan finnes

bostad vid anstalten inredd, är uppförande af den föreslagna, enligt utskottets

åsigt alltför kostsamma nybyggnaden obehöflig. För de fyra gifta

vaktkonstaplar, åt hvilka enligt Kongl. Maj:ts förslag bostad skulle inredas

i bevakningsbefälhafvarens nuvarande boställsrum, synes eu ny byggnad

kunna i stället för långt billigare pris och för högst omkring en tredjedel

af det nu föreslagna kostnadsbeloppet kunna uppföras, helst om dervid

tvångsarbetsfångarnes arbetskraft användes i större utsträckning än som

vid uppförande af den utaf Kongl. Maj:t nu föreslagna nybyggnaden blifvit

beräknad. Vid det förhållande att 1890 års Riksdag medgifvit, att, om och

i den mån besparingar uppstode å förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll, å samma förslagsanslag finge utanordnas medel till anskaffande

af de ytterligare bostadslägenheter, som för den vid fångvårdsinrättningarna

anstälda. bevakningspersona.l pröfvades nödiga och kunna i kronans redan

befintliga hus och utan ny byggnad bei''edas, anser sig utskottet böra tillstyrka,

att i detta särskilda fall för beredande af bostad åt ifrågavarande

fyra vaktkonstaplar besparingar å detta anslag må användas, äfven om sådant

ej kan ske utan uppförande af ny byggnad.

Utskottet hemställer derför,

att Kong]. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver att af besparingar,

som må uppkomma å förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll, må i detta särskilda fall

utanordnas det belopp, som kan befinnas nödigt för

uppförande af eu ny byggnad åt fyra gifta vaktkonstaplar

vid Svartsjö tvångsarbetsanstalt, dock högst 10,000 kronor.

Stockholm den 8 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Uiksd. Prat. 1833. 4 Sami. I Afd. 3 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Keservation:

vid punkt 8 (ang. arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre

ledamöter):

af herrar G. Sparre och H. P. P. Tamm mot en del af utskottets

motivering.

Hr S. von Frusen har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

S:a

1895 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

162,700

—

18,800

—

134,000

—

626,354

—

514,521

—

208,713

11,100

—

55,000

—

1,780,200

1

1

84,000

I

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,212

—

4,500

—

3,887,900

—

Justitie

Departementschefen------------------------------............;.......................................- -..........

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli..................................-........-......

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag..

Högsta domstolen.................-.........-..........................................................- -......-

Justitiekanslersexpeditionen---------------------------------------------------- -............------------------

Nedre j ustitierevisionen__________________________ v.....—.....................................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.* Nuvarande belopp------------------------

Minskas genom upphörande af den nämndemännen inom vissa delar af Kopparbergs län

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.* Nuvarande belopp.............-.........-

Minskas genom upphörande af den nämndemännen i Bohuslän tillkommande lön af

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat..............-.....-

IJrigshofrätten...............~.....................................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag..................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen...........................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp--------------------------------------------------------

Minskas dels med lönebeloppen till direktör, predikant och bevakningsbefälhaf
till

bevakningsbefälhafvaren vid förra kronoarbetsstationen å Borghamn-----.

dels med aflöningen för kamereraren vid förra kronoarbetsstationen å

Förslagsanslag. Nuvarande belopp..........................................................-......--

Minskas med-----------------------------------------------------------------------.......................

Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- och

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag............................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya

Medikolegala besigtningar, förslagsanslag..........................................—..................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.......................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ...................................-.....

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp..............

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med--------------------3.......................

Extra utgifter, reservationsanslag..........................................................-................

Öfver ifrågasatt ytterligare ändring i detta anslags belopp kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 3.

21

Mtt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

departementet.

............................. ................ ...................-.............-......................... 626,354

tillkommande ersättning för extra grufvedrängshjelperi och för indragna räntor 167

kronan.

514,521

208

.................................................................... Slumrare

vid förra kronoarbetsstationen å Tjurkö samt

........................................................... 9,200: —

Tjurkö----------------------------------------------- 1,500: — 10,700: —

59,500: —

1,114,100

64,300

500,900: —

1,049,800: —

tjensteman, förslagsanslag..................................................

träff] agens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

,550,700

65.000

30.000

64,212:

25:

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

»•

17,000

35,800

—

6,000

-J

162,700

18,800

—

134,000

—

626,187

514,313

208,713

—

11,100

55,000

1.705,200

84,000

—

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,237

_

4,500

—

Summa | 3,812,550 |—!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andr a hufvud ti tel.

Kronor.

Ö.

Justitiedepartementet.

För fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet ...... .............

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter

25,000

—

3,250

—

Summa

28,250

—

Stockholm 1895. Kung!. Boktryokeriet. P. Å. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.