Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående mantalspenningarnes afskaf ande.

1895-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:39, Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående mantalspenningarnes afskaf ande.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

N:o 39.

Ank. till Rikgd. kansli den 1 mars 1896, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående mantalspenningarnes

afskaf ande.

(I. A.)

Sedan till statsutskottet remitterats en inom Andra Kammaren af

herr T. Zetterstrand väckt motion (n:o 21), deri föreslagits, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag om afskaffande af

mantalspenningarne samt de personliga sjukvårds- och folkskoleafgifterna

äfvensom föreslå de förändrade föreskrifter i öfrigt, som deraf kunde varda

påkallade, hade utskottet i memorial n:o 11, enär denna motion, jemte

frågan om skrifvelse rörande mantalspenningarnes afskaffande, innefattade

ämnen, hvilka icke egde sammanhang med berörda fråga och

icke syntes utskottet tillhöra dess behandling, hemstält, att motionen

måtte till Andra Kammaren återlemnas.

Enligt utskottet tillhandakommet protokollsutdrag har Andra Kammaren

vid memorialets föredragning beslutit, att, sedan motionen, i

hvad densamma afsåge de personliga sjukvårds- och folkskoleafgifterna,

frånträdts, återförvisa densamma till statsutskottet.

I den sålunda till utskottets förberedande behandling hänvisade

frågan rörande mantalspenningarne har jemväl inom Andra Kammaren

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

15

förslag väckts af herr 0. H. Ström, hvilken i en äfven till utskottet remitterad

motion (n:o 25) hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att mantalspenningarne

skulle upphöra från och med år 1897.

Jemte erinran att framställningar om mantalspenningarnes afskaffande

gjorts vid 1884, 1888 och 1889 årens riksdagar, men alltjemt

blifvit, i enlighet med utskottets förslag, af båda kamrarne afslagna,

får utskottet i minnet återkalla, hurusom skatteregleringskomitén

i sitt den 13 september 1882 afgifna utlåtande angående skatteförhållandena

i riket, under upptagande af den åsigt, att en personlig skatt

till staten fortfarande borde utgå, föreslog, att den ena af de personliga

skatterna, eller mantalspenningarne, måtte bibehållas, men att den

andra, den personliga skyddsafgiften, måtte upphäfvas. Såsom skäl för

mantalspenningarnes bibehållande anförde komitén, att denna skatt egde

gammal häfd och mer än de flesta andra skatter ingått i det allmänna

medvetandet, så att mantalspenningarne numera i viss mån kunde sägas

vara af det stora flertalet skattdragande uppfattade såsom ett uttryck

af det aktiva medborgareskapet; och härtill komme, att de i väsentlig

mån läge till grund för en stor del för lång tid gällande löningsöfverenskommelser,

Liksom ock i öfrigt för afgifter af flerahanda slag. I

öfverensstämmelse härmed föreslog Kongl. Maj:t 1883 års Riksdag att,

med mantalspenKingarnes bibehållande, den efter samma grund och

med lika belopp utgående personliga skyddsafgiften, eller första artikelns

bevillning, måtte upphöra; och blef detta förslag af Riksdagen

antaget.

Med inseende å hvad skattekomitén i ämnet anfört och då, förutom

befrielsen från den personliga skyddsafgiften, de fattigare samhällsklasserna

under senare åren beredts ytterligare skattelindringar

genan höjning i det så kallade existensminimum och genom afskaffandet

af den personliga fattigvårdsafgiften till kommunen, samt då mantalspeuringarne,

hvilka genom kongl. förordningen den 24 april 1863

bestämdes till 40 öre för fnan och 20 öre för qvinna samt fortfarande

utgöras med enahanda belopp, visserligen icke, med afseende å nuvarande

penningevärde, kunna betraktas såsom någon betungande skatt,

helst, enligt hvad i nämnda författning stadgas, befrielse från desammas

erläggande kan för fattigdom medgifvas, finner sig utskottet icke kunna

tillstyrka åtgärder i det syfte, ifrågavarande motioner afse, utan hemställer

:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

a) att herr T. Zetterstrands omförmälda motion

icke må af Riksdagen bifallas; samt

b) att ej heller herr Ströms ofvanberörda motion

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 1 mars 1895.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

. Herr H. P. P. Tamm har begärt få antecknadt, att han icke närvarit

inom utskottet vid förenämnda ärendes behandling.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.