Sök i Ratio Lex

Memorial, angående resekostnadsersättningen ledamöter, då resan sker å jernväg. till Andra Kammarens

1895-03-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:42, Memorial, angående resekostnadsersättningen ledamöter, då resan sker å jernväg. till Andra Kammarens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 42.

1

t

N:o 42.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1896, kl. 2 e. m.

Memorial, angående resekostnadsersättningen

ledamöter, då resan sker å jernväg.

till Andra Kammarens

(R. A.)

Till statsutskottet hafva fullmägtige i riksgäldskontoret ingifvit

en den 7 sistlidne februari dagtecknad skrifvelse af följande innehåll:

»Enligt 23 § riksdagsordningen skall hvarje ledamot af Andra

Kammaren af statsmedel åtnjuta, bland annat, ersättning för resekostnad

till och från riksdagen, och blef af 1867 års Riksdag bestämdt,

att omförmälda ersättning skulle, intill dess annorledes af Riksdagen

förordnades, då resan skedde med skjuts, utgå med 3 rdr 75 öre milen,

hvaremot, då resan skedde på ångfartyg eller på jernväg, riksdagsman

skulle ega att såsom godtgörelse beräkna, i förra fallet afgiften för

dubbel hyttplats eller, när hytt ej förekomme, en salongsplats och i

senare fallet afgiften för plats i första klassens vagn.

Med anledning af väckt motion om nedsättning i den sålunda

faststälda resekostnadsersättning beslöt 1868 års Riksdag, att ersättningen

skulle utgå, då resan skedde med skjuts, med 3 rdr milen och,

då resan skedde på ångfartyg, der hytt förekomme, endast för enkel

hyttplats. I öfrigt företogos inga ändringar i 1867 års Riksdags beslut

i ämnet. Väl hade i nämnda motion yrkats, att, då resan skedde

på jernväg, ersättning skulle beräknas efter afgiften för andra klassens

vagn med snälltåg, men i afseende härå anförde statsutskottet i Bitt

Bih. till Rilcsd Prof. 1895. 4 Sami. 1 Afd 27 Höft. (N:o 42). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 42.

öfver motionen afgifna utlåtande, att det syntes billigt, att då någon

traktamentsersättning under resdagarne icke utginge, utan den bestämda

godtgörelsen innefattade ersättning för alla de kostnader, riksdagsman

_ under resan finge vidkännas, den, som icke ville af egna medel

bestrida lefnadskostnaden under resan, måtte ega någon utväg att genom

begagnandet af andra klassens vagn på jernväg betäcka denna

kostnad. Till följd häraf hemstälde statsutskottet, att det vid 1867

års riksdag i berörda afseende meddelade stadgande skulle fortfarande

lända till efterrättelse, intill dess Riksdagen annorlunda beslutade, hvilken

hemställan af båda Kamrarne bifölls.

Någon ändring i hvad 1868 års Riksdag i detta ärende beslutat

har icke egt rum. Deremot har i fråga om tolkningen af bestämmelsen

angående resekostnadsersättningens beräkning, då resan skedde på jernväg,

sedermera förekommit följande.

Under 1880 års Riksdag hade för åtskilliga riksdagsmän, som

till riksdagen färdats på norra stambanan, såsom godtgörelse beräknats

afgiften för plats i andra klassens vagn, på den grund att på denna

bana icke funnits första klassens vagnar. Dessa riksdagsmän gjorde

emellertid anmälan härom hos fullmägtige i riksgäldskontoret, hvilka

den 11 mars 1880 beslöto, att till såväl dem som ock de ledamöter af

Andra Kammaren, hvilka voro med dem i lika kategori, men icke om

enahanda afdrag å deras reseräkningar gjort anmälan, låta utbetala

skilnaden mellan hvad de i resekostnadsersättning uppburit och det

belopp, som borde dem tillkomma, med iakttagande deraf att ersättning

till dem vid resa å statsbana utginge efter afgift för första klass

å jernväg, hvarjemte fullmägtige förordnade, att för bansträckning,

som ej med första klassens vagnar trafikerades, dylik första klassens

afgift skulle beräknas till det belopp, som, enligt den i gällande statstariff

angifna proportion mellan afgift för första och andra klass, motsvarade

afgift för första klass å sådant slag af bantåg, snälltåg eller

blandadt tåg, som för resan begagnats.

År 1880 inträffade vidare, att en statsrevisor, som på enskild

jernväg, hvarå första klass ej begagnades, färdats till en station på

statsbana och derifrån på samma bana till revisionsorten, för hela

denna vägsträcka beräknat såsom godtgörelse afgiften för plats i första

klassens vagn med snälltåg på statsbana. Efter det mot denna beräkning

gjorts anmärkning, funno fullmägtige i riksgäldskontoret den 16

september samma år — i öfverensstämmelse med hvad vid beräkning

af Andra Kammarens ledamöters kostnad för resa till riksdagsorten

iakttoges och med godkännande af den gjorda anmärkningen — kost
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Memorial N:o 42.

naden för resan på den enskilda jernvägen ej kunna ^beräknas efter

pris för annan vagnsklass än den bästa a taxan för ifragavai ande enskilda

jernvägslinie upptagna klass.

Mod omförmälan af dessa förhållande!! förklarade 1880 ars levi*

sorer af riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning sig anse af vigt,

att beräkningen af ifrågavarande resekostnad, då resan skedde på enskild

jernväg, närmare bestämdes. Statsutskottet vid 1881 ars riksdag

delade emellertid den åsigt om rätta tolkningen af ifrågavarande bestämmelser,

som legat till grund för fullmägtiges ofvan anförda beslut,

samt hemstälde (i utlåtande n:o 4), att revisorernas framställning ej

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, en hemställan, som af

Riksdagen bifölls.

Det beräkningssätt, som af fullmägtige tillämpades år 1880, följdes

sedermera ända till sistlidne års riksdag. Da begärde i afgifna räkningar

några af Andra Kammarens ledamöter från de norrländska länen

för resa å norra stambanan till riksdagen ersättning efter 8,s öre per

kilometer, eller den enligt gällande taxa bestämda afgift för plats i

första klassens vagn å snälltåg. Frågan hänsköts till fullmägtige; och

som den af Kongl. Maj:t den 29 november 1889 faststälda taxa för

transporter å statens jernvägar föreskrefve, att resande skulle för resa

med snälltåg eller persontåg i första klassens vagn erlägga i biljettlösen

8,5 öre per kilometer, samt resekostnadsersättnmgen till Andra

Kammarens ledamöter borde utgå efter samma grund för resor åkalla

statens jernvägslinier, utan afseende derå, att för tillfället å nagra

linier icke snäll- eller persontåg, utan endast blandade tåg framfördes,

beslöto fullmägtige, att resekostnadsersättnmgen till Andra, Kammarens

ledamöter borde för resa å statsbana beräknas efter afgift af 8,5 öre

per kilometer. _

Härförutom förekom vid sistlidne års riksdag, att åtskilliga ledamöter

af Andra Kammaren fordrat ersättning för lösen af sofvagnsbiljett.

I anledning häraf anhöllo fullmägtige hos kongl. jernvägsstyrelsen

om upplysning, huruvida och i sådant fall på hvilken grund

resande i första klass å nattåg på statens jernvägar vore skyldig ^att

lösa särskild biljett för plats i sofvagn samt om dylik skyldighet ålåge

resande oberoende af den väglängd, han å jernvägen färdades. Sedan

jernvägsstyrelsen till svar härå meddelat, att från och med oktober

månad år ''1893 första klassens vagnar å statens jernvägar användes allenast

å ett mindre antal tåg, att alla tågen medföljande vagnar af

nämnda klass vore inredda såsom sofvagnar, till följd hvaraf biljett

till dessa vagnar icke utlemnades, derest ej samtidigt biljett till sof
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 42.

kupé löstes med 5 kronor, samt att sistnämnda afgift vore lika för

hvarje resa, oberoende af densammas längd, beslöto fullmägtige att

till dem af Andra Kammarens ledamöter, som i sina reseräkningar

upptagit kostnad för sofvagnsbiljett, ersättning derför skulle utbetalas.

Nu har riksgäldskontorets revisor i ett den 7 dennes till fullmägtige

afgifvet memorial, som i afskrift är bilagdt denna skrifvelse,

till fullmägtiges afgörande hänskjutits dels frågan om sättet för beräkningen

af resekostnaderna å norra stambanan, då den tillryggalagda våglängden

öfverskrider 300 kilometer, dels frågan om ersättningen för

sofvagnsbiljett.

Genom införandet af en art zontaritf å norra stambanan, hvarom

en revisorns memorial bilagd tabell lemnar vidare upplysning, samt

genom föreskriften om lösen af sofvagnsbiljett hafva enligt fullmägtiges

mening, efter det sättet för beräkningen af resekostnadsersättningen

till Andra Kammarens ledamöter senast bestämdes, inträdt så förändrade

förhållanden, att en revision eller åtminstone ett förtydligande

af de i detta afseende gifna bestämmelser påkallas; och få fullmägtige

till följd häraf anhålla, att statsutskottet behagade hos Riksdagen utverka.

utfärdandet af tydligare, på nuvarande förhållanden fullt tilllämpliga

föreskrifter rörande beräkningen af resekostnadsersättningen

till Andra Kammarens ledamöter, då resan sker å jernväg.»

Revisorns i skrifvelsen omförmälda memorial var så lydande:

»Under senare hälften af år 1894 har jernvägsstyrelsen faststält

en zontariff för resor å norra stambanan å längre sträcka än 300 kilometer,

hvarigenom resekostnaden å nämnda bana blifvit betydligt nedsatt.

Om nu riksdagsmännen från de norra orterna vid uppgörande af

sina resekostnadsräkningar skulle utan hänsyn till den införda zontariffen

fortfarande beräkna 8V2 öre pr kilometer, hvilket beräkningssätt

af herrar fullmägtige genom beslut af den 15 februari 1894 godkändes,

skulle dessa riksdagsmän erhålla större förmåner än riksdagsmännen

från det öfriga Sverige, på samma gång som statens minskade

inkomst genom riksdagsmännens billigare resekostnad ej komme att

motsvaras af. minskad utgift vid ersättning af resekostnaderna; och

jag. anser mig derför böra till herrar fullmägtige hemställa om föreskrift,

efter hvilken beräkningsgrund de af riksdagsmännen från norra

orterna till Riksgäldskontoret inkommande reseräkningar böra granskas.

Af redan afgifna, mig tillhandakomna resekostnadsräkningar, afsedda

att bifogas det från Andra Kammarens kansli ankommande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 42.

5

sammandrag öfver kammarledamöternas reqvisitioner å dem tillkommande

ersättning för resa till riksdagen och första fjerdedelen af riksdagsmannaarfvodet,

framgår, att af dem, som rest mer än 300 kilometer

å norra stambanan, 13 riksdagsmän, som i medeltal rest 714 kilometer

hvardera, uppställt sina räkningar med hänsyn till zontariffen och 7

riksdagsmän, som i medeltal rest 413 kilometer hvardera, utan afseende

å zontariffen beräknat 8 Va öre per kilometer, hvaraf synes, att flertalet

af berörda reseräkningar äro uppgjorda med hänsyn till zontariffen,

hvarvid följts det beräkningssätt, att å räkningarne uppförts det belopp,

som finnes utsatt å jernvägsstyrelsens zontarifftabell för blandadt

tåg (bilaga till jernvägsstyrelsens cirkulär n:o 1347) med tillägg af 31/*

öre per kilometer (det vill säga skillnaden mellan 8''/a öre per kilometer

för första klassens vagn å snälltåg och 5 V* öre per kilometer för

andra klassens vagn å blandadt tåg), genom hvilket beräkningssätt den

resande kan bereda sig en besparing till bekostande af vivre med mera

alldeles lika med eller endast med några få öre skiljande sig från den

besparing, som kunde ernås innan zontariffen infördes. Äfven före zontariffens

införande kunde man nämligen göra en besparing af 3^4 öre

per kilometer, i det man beräknade ersättning efter 8V2 öre per kilometer,

men kunde resa för 5 7* öre per kilometer i andra klassens vagn

å blandadt tåg och tillgodogöra sig skillnaden 37* öre per kilometer,

med afdrag då såväl som nu af tilläggsafgiften för snälltåg å hela eller

en del af våglängden, hvilken tilläggsafgift efter zontariffens införande

är lika stor som förut eller ock endast med några öre skiljande sig

från det förutvarande beloppet.

Då sålunda det beräkningssätt, som användts vid uppgörandet af

de flesta mig tillhandakomna kostnadsräkningar för resa å norra stambanan

till innevarande års riksdag, ej medför någon förändring i den

förmån, som kunde tillkomma riksdagsmän före zontariffens införande,

torde det anses lämpligt att vid resekostnadsräkningarnes granskning

tillämpa berörda beräkningssätt, intill dess andra bestämmelser om resekostnadens

beräknande kunna blifva faststälda.

Likaledes får jag till herrar fullmägtiges afgörande hänskjuta

frågan om ersättning för begagnande af sofvagn, hvilken ersättning af

herrar fullmägtige medgafs vid 1894 års riksdag och som finnes upptagen

å 77 stycken mig tillhandakomna kostnadsräkningar för resa till

innevarande års riksdag.»

Den af revisorn omnämnda zontariffen för Norrland upptager följande

afgifter för resor å blandade tåg:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-uts7cottets Memorial N;o 42.

Afgifter för enkla personbiljetter.

Kilometer

II klass

III klass

II klass

III klass

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

301—302

15.80

10.60

811—830

23.70

15.80

303—310

16.90

10.6 0

831—850

24.00

16.oo

311—330

16.20

10.80

851—870

24.30

16.20

331—350

16.80

11.00

351—370

16.80

11.20

871—890

24.60

16.40

891—910

24.90

16.60

371—390

17.10

11.40

911—930

25.20

16.80

391—410

17.40

11.60

931—950

25.60

17.oo

411—430

17.70

11.80

951—970

25.80

17.20

431—450

I8.00

12.oo

451—470

18.30

12.20

971—990

26.10

17.40

991—1010

26.40

17.60

471—490

18.60

12.40

1011—1030

26.70

17.80

491—510

18.90

12.60

1031—1050

27.oo

18.oo

611—530

19.20

12.80

1051—1070

27.30

18.20

531—550

19.60

13.00

551—570

19.80

13.20

1071—1090

27.60

18.40

1091—1110

27.90

18.60

571—590

20.10

13.40

1111—1130

28.20

18.80

591—610

20.40

13.60

1131—1150

28.60

19.oo

611—630

20.70

13.80

1151—1170

28.80

19.20

631—650

21.00

14.oo

651—670

21.30

14.20

1171—1190

29.io

19.40

1191—1210

29.40

19.60

671—690

21.60

14.40

1211—1230

29.70

19.80

691—710

21.90

14.60

1231—1250

30. oo

20. oo

711—730

22.20

14.80

1251—1270

30.30

20.20

731—750

22.6 0

16.00

751—770

22.80

15.20

1271—1290

30.6 0

20.40

1291—1310

30.90

20.60

771—790

23.10

15.40

1311—1330

31.20

20.80

791—810

23.4 0

15.60

1331—1350

31.60

21.oo

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 42.

7

Af hvad sålunda blifvit anfördt anser utskottet framgå, att i anledning

af den under sistlidna år faststälda taxa för enkla personbiljetter

till blandade tåg å norra stambanan för afstånd, öfverstigande

300 kilometer, särskilda föreskrifter numera erfordras i fråga om beräkningen

af resekostnadsersättning åt de ledamöter af Andra Kammaren,

hvilka vid resa till och från riksdag färdas mer än 300 kilometer

å nämnda stambana. Och då den likställighet, som emellan

samma kammares ledamöter lärer böra ega rum med hänsyn till ersättning

för resekostnaden, synes på ett enkelt och tillfyllestgörande

sätt upprätthållas med den af riksgäldslcontorets revisor förordade

beräkning, hvarigenom förhållandena blifva så nära som möjligt lika

med dem, som voro rådande före utfärdandet af ofvanberörda taxa, vill

utskottet föreslå, att det af bemälde revisor angifna beräkningssätt

hädanefter skall tillämpas i här afsedda fall.

Angående frågan om ersättning för s. k. sofvagnsbiljett finner

utskottet klart, att, då sådan biljett af riksdagsman löses, ersättning

derför jemväl bör utgå.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i afseende å den i § 23 riksdagsordningen

omförmälda ersättning för resekostnad till

och från riksdag, må, med bibehållande i öfrigt af

derom gällande bestämmelser, besluta,

a) att, då resan eger rum å norra stambanan

på längre sträcka än 300 kilometer, nämnda ersättning

skall utgå med den för hvarje gifven väglängd

bestämda afgift för plats i andra klassens vagn å

blandadt tåg med tillägg af 3 V* öre pr kilometer, samt

b) att, då resan sker å statens jernvägar med

sådant tåg, att plats i första klassens vagn icke kan

erhållas, utan att, jemte erläggande af afgift för plats

deri enligt faststäld taxa, särskild s. k. sofvagnsbiljett

löses, godtgörelse skall lemnas för dylik, i afgifven

räkning uppförd, biljett.

Stockholm den 19 mars 1895.

På statsutskottets vägnar:

Anders Persson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:15 Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående resekostnadser sättning en till Andra Kammarens ledamöter, då resan sker å jernväg. s. 31 i texten