Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, sinn bära införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret. n£ rov jiiioF»

1895-04-01 · 49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:47, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, sinn bära införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret. n£ rov jiiioF»

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

1

■ >ii

''list; ; . /

f»l{ ''"i i 5,II * ^

3T:o 47.

Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1895, kl. 12 midd.

i: 11 Vyw\5i(:''.\''A>iv.\\,,A’i‘\

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, sinn bära införas i

det nya reglementet för riksgäldskontoret.

n£

rov jiiioF»

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i

det nya reglementet för riksgäld skontoret, som angå: riksgäldskontorets föremål;

riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda

eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; från riksgäldskontor

utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningai’, förvaltningsutgifter

m. m.; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna;

redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för

riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid riksgäldskontoret;

lediga tjänsters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande

tjensteförsummelser m. m.; pensioneringen af riksgäldskontorets betjening.

Ur det nu gällande reglementet hafva uteslutits §§ 5, 14, 15, 16, 17 och

18, hvilka icke vidare ega tillämpning.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden

i gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,

om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer

utskottet,

Bill. till Riksd. Prof. 189ö. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. (N:o 47.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 47.

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 1 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i • ''n/i

Riksgäldskontoret bär till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen; erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

: ;.iv ;i*ii 1. • .! ; , j, . :} . ioJäUIo Mut.flrn: ■ '' ''■ bil: Hall : ;t f. J/ro5 li: ''r.Äl i

ii r i” '' ■ <■. ■ 1 r :: af) i rf ■ O J > fl o jt #V::ift >!

.*• tf: |'' •<[ . t.-;.: ;!W ''b, i: . j : .m .in i

i!MO M tti; fr,l ,! i .'' r./ii J jjjjiDnIgO''1 ''thi/clläg i:.i Jab ''lU

Angående Riksgäldskontor^ skulder.

o’.- - ;'', y. ''t: <•>» "tf''; oU

8 -• ■ ;

C ‘ • '' • • ‘ ‘ • '' J ''■ | 1 i 1 -..yl »liv «.•- l t > • 1 ■'' '' ‘ ■“» ‘ '' ■ ’ * ‘ ’ ■'' " f “ *

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfven
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47. 3

som do obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos

enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som

koutraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 47.

vältning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en

annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån

främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst

ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

■•ib.: . . dunr/i! :j; - rso/1 cd : c- MiiT-u.

Angående Hiksgiildskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å bvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (til. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

-.kil : . ..i: : .. . • .... : . tf,. j.r,f.

Angående JEliksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden

Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af

mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktielolags jernväg mellan Hudiksvall

och Näsviken med alla tillbörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar

och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid

tiden för öfverlåtelsen må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den

1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges

sålunda, att staten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

5

ko) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån

återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot

erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer

ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624

kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18

Summa kronor 536,488: 15;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll

och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må

finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande

och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf

anvisat till utgående

under år 1886 ............................i..................................... kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 ................................................................ „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala

ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stälts

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontor

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestäm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 47.

mer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år ,1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kong],

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. q. p.* ra

§ 9- / V . \ii: r - U:T

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att

utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

7

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

o''ch kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med
gifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko
lande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,

blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbe
kommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den

jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande

ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel

ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

G:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, It vilka Kong].

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och

kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala

de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare

kan komma att anvisa.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå

under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så

att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga

kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens

inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

9

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsheloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för

hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,

med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom

de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke

beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den

ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

G:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt

att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, Indika Kongl. Maj:t

Bill. til! Riksd. Fröt. 1895. 4 Sund. 1 Afd. dl Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 47.

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäld skontoret att behörigen utbetala de

belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 11.

Riksdagen har år 1S91 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande

ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån

åt Hernösands—Sollefteå jernvägsdktiebolag och utgå med ena hälften under år

1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos

Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är

fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor

böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under

de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda

jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående

paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret

att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1893

beviljade belopp, 1,175,000 kronor.

§ 12.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

11

§ 13.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 19.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 24.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 47.

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 25.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 26.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882

års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års

Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens

bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ..........................

och tienstgöringspenningar ..............

....................... „ 1,500: —

kronor 4,000: —

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning; .. ,,, •

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47. 13

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontor må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att

under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af

högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom

hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 27.

? • • ''♦ SS* • I* • .»<•■ '' . ‘ I ■_ - " ■ :; |7 v* t-! • f r i ■ - • '' •• . i , t- ; it 1 • " '' , i

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af

Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till

de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på

Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra

dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,

som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser

öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af

de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets

medel bestridas.

§ 28.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge häri uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och valctbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 29-

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

15

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 30.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som

utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 56 omförmälda

uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen

kronor till den andre af Deputerade.

§ 31.

Aflöningen för RiJcsgäldsJcontorets tjenstemannapersonat och vaktbetjening utgår,

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 47.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode

eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige

kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras

från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,

arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 32.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen^kronor

årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 33.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 34.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor et afsilande och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

17

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d, Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald. '' ! o, Un .uv.t Ui i - i -i

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 35.

De till ''Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 36.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

. . i . '' .. '' . , . j » , , ‘ * f , . ,

§ 37. :

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

Bill. till Riksd. Vrot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 31 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 47.

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma; , ,-o u/ i ; . -

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riks
gäldskontor

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

-kronor 60 öre; och ii/ä tjV.-j , , : ''''u '' 4 .b in mé..

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under bvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. , .,. >

§ 38.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räjcningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalbingsvjlkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. .

, • ° ; ,!i- u, i.f .i fr''!'' ‘ nu-lnu.i.

* :l \

§ 39.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1895 och 1896 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgåénde från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnadcr

samt aflöningar äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade

statslånen, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den liqvid, som enligt § 49 skall för det sistförfluten

året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras

eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräkuaude af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret

Utgått. . :<■ i i ■ ii1: c. tio

1 -- • — ; § 40. T

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47;

19

lägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

bvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra

mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel bordo

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den

29 Maj 1874, bar 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under pn tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. ''■)

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i'' fråga om försäljningsmedlens

användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering

till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke

omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades

under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de

egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med
gifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. I

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 47.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående riksgäldskontorets

upplåning.)

• ''•■''A iMiid i! r'' • . r 1 , : A ! i-.-i ■ I:. - . ,( ,j;i

'' '' V.; .v . .■..... r..:, - §43.

Då obligationer och räntekuponger för . de af Riksgäldskontor upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor

företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande

genom deras insättning möt ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

? • ... ..I\; : . . . •/ ,: ^

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet,

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

0; f> null i»ii • :t . i. 1 ■ ■ . j ...i,■■■■., ■

•„ , § 46-

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

21

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller

obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången, af Riksgäldskontor verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige

öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

.} j''i‘ :* in o K 3* i4 i«jf "fin k

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontor

ingående medel.

3-J.) it. -tv!''.''!-; ''i.blom „ j * .•! v, .«v.

, ■■■ i,.p : § «v-, b », :S:''. ..hd

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifua medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok ; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 48.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 47.

i) i r.» '' .. m • >. .iu cj j j »-.i» •

■>fuT)i r-.!> j- blisnii! i i -junen . filt §!^®yj r''3''r-i /iilo ■ ''ifibri/!

I April månad hvarje år upprättas ''uti Riksgäldskontor liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontor återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

■■■) -yb rrnojiinrnjJ

-if(ol lono/f--qihlt) I.ii t■>v■.q., 7 j nb!-)''*''.! loff? gyini.s [‘\o y.‘[ 1

_T>fl i7 A''“! ''i>''i O J ii''■ lil ''.''.i.ii

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

Hit ''»!> It uo^nnntf/törn

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice

Ordförande att föra, ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

it;; /lull .•v^-.uw.vAu ••jVwiwn A>> /iv Woryb attsnthitAuV-, aVw\ o!»

.(■ii’ torv gnhillätg «-roi>aol it.. § 5J •r/i-'', • • '' i - i-r jx rrnsi i s - jook !h>!* »i > ;4 o: (

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks
-

dagen bestämd ordning.

1 >

•m

!:•{, b: ij: ;iö! 1 • ’ J i > O''.’*‘1 g 52. .s,’; l.M\ • . r. ’''. 1(10

.-.•bni. no?, i : rf

I, Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter. .a.''j'':k<s v jod''.-; iuuUÅr i ii;v< : •!

§ 53.

Fullmäktige äro förbundne att vid Rihsgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande''föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt

hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottcts Memorial N:o 47.

23

Blir Fullmäktig ledamot af'' Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

• I. -• '' -a " m +>:■< uu>

<:■ v § 55. V :

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande

Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att

med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets

skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas

till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens

uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,

uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så

förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets

fordran af köpeskillingen varder betäckt.

r, S''u!''f ;>»»is;i:w; § >U t ■ :i R ■ u''

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 65 innehåller, två

Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel

till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som

Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa

dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid. v

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut

varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan

Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-

eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja

tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton

dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stal stil skottets Memorial N:o 47.

nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets

värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 57.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen. , '' /

,M .• . : .!*1 •'' : : ’’i l-U»1 ■ , I ■

§58.i i''.''.’ •''‘•(b.tf. . ! • ..mm

f (• . , , • , j , ; .

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och

yttranden.

.* ''in • i; - ''.) I i it''!,i it.''1 !• : ■. in . :i : > > •; »:■!’. ,'' ,1,. liten

•- ^ !•. , !''■:>. '' ti —4^1 t>-j---—L : ! ■! / .'' .''t''.-.''t

Angående Fullmäktiges sammankomster.

f . • ''i .. ; r,i r!; ■■ rf . ''• it* a f.r .... . •••• ; . '' i

§ 59.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 60.

Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

1.1,1 ''• i , • o ; ■ , <v. tf'', -

§61.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. i e h...

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

25

§ 62. ,,lh

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i Däst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 63.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke. minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 65.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 66.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisoreme eller Statsutskottet anföra besvär,

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

Bill. till 1liksd. Prof. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 47.

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisorerne inlemnas.

■«'' ""•VA. '' 1;! •. rb.i-jU .lurf j. • Ii,

i ! i : f. .-.A:''..; «;- ■< :! (>,. - . Vi ''■■■<•■, ,

■''loi ii i i -f UL‘! rl/!, • -I : J‘. lOf}.?. ’* ''i !fil i» '' JJ ''

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor et.

§ 86.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman; V | •''!.>:/ iÅé. -1AM

en kamrerare; 1c ■ ..:•)!> fsj.:i i .'' ''.nviv ■-A . 7

en kassör;

eu -revisor ;

eu kassabokhållare;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist samt ''

• r.i en kammarskrifvare. . - .5 Ii.-A - !i , ;

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

. .)llSill fllt‘* ■ . 11 ''i t ''J;Ui’.V I

''löl •iollalju i a Jet--i

ii I V - i ,ru: viiiit i«tuo’Jat:ear,tM

Jo iao gai‘i.1 .:J'',rmvlb hjäjyul

Jhi/Uid 7-tnr.d

rf. J

! VA''»''

J ■; Yr jf.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omstän
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

27

digheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 89.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige ålerbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till oinbudsmannasysslan, hör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas, - f,<. .

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 47.

§ 92.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande der.,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;

dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga fenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

_____ : ; m! ■

y > . ,V,''> 7>. ■ ! ir,:: iit ,/ ;v,’\ .ii'',- :j‘.''i .i.ar/iciöl ih-Ud

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmelser

in. m.

§ 93.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefverne!

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden

må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 94.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

- --''K''-- i ■ j'' '' V''.: ir;!;.: 1 i,;/ n , ■ .uärrntpaerJ "i;

§ 95.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

29

§ 96.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett

tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen

af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas

till suspension eller entledigande.

§ 97.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tf ensten f bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 98.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 93 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgiildskontorets betjening.

§ 99.

Pensionerna för tjenstemannen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 47.

§ 100.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 101.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

§ 102.

Då sådant för göromålens säkra och skyudsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande Omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

i.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

31

Reglemen
tets
Årtal.

§.

1866 5

187839

1880 38

1886 42

Bil. A.

, ><»..: t * ''Hd* • i 01 788 !

/I ''

Riksgäldskontorets vid 1891 års slut utbalanserade skulder.

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Skulden för 1860 års premielån

mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda

till fem sjettedelar

deraf,, eller 2,000,000 Tblr

Obligationer för 1878 års

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37,650,000 Francs

Obligationer för 1880 års

jernvägslåns tre emissioner,

tillhopaKr. i 19,790,000,motsvarande

£ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

lim k 134,640,000 ...........

Obligationer för 1886 års

jernvägslån å 72,000,000

Kr. eller 81,000,000 Rmk,

hvaraf till 1894 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 60,673,333,88

Kr. eller 68,257,500 Pink

1860 d. Vs

1878 d. ''*/.

1880 d. ''/«

1886 d. ''/«

Räntefot.

I

4 %

4 %

3x

:

_

Återstående kapitalskuld den 31 December

sifon) u'':

Fonderad skuld.

rx?» in Tim; > uO<m

Icke fonderad

skuld.

juli;;?;!

faii<-t+>:’vMo ::A 1 0u.''

................. ,''i/i u07.,.,>:

Oilll. ''< • .1:1, ■ CIO ’

-i;,do ■ T.d''».i:

sou oj

. ifi}! • \

1 rf tf:i .

Thlr 190,000

(Kr. 506,666: 67)

f£ St. 497,960

(Francs 12,498,796

(Kr. 9,042,953: so)

(V m ; i ■''*!,{\ u‘jvV \0

tf trut''/

i • '' : ''i i • ) j

lvm oj. |

-! 2, 00-i f

|Kr. 106,068,600

)£ St. 5,844,000

Frcs 147,268,800

Rmk 119,217,600

—

jKr. 59,328,444: 44

jltmk 66,744,500

. • • > • . -. i ■

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N-.o 47.

Reglemen-

tets

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1894.

Räntefot.

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Årtal.

§•

skuld.

1887

40

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att afRiksgälds- kontoret infrias efter sex

månaders föregången upp- sägning, å 40,000,000 Kr.,

hvaraf till 1894 års ^lut

»II!-! «''U;

) (,vi !-; ■

Ål 11

blifvit utlemnade fin första

* . t £/:

emission å 10,000,000Kr., en

andra emission å 10,000,000

Kr., en tredje emission å

10,000,000 Kr. samt af en

r.u(o>;

»:V*r-rt; }\ f

fjerde emission å likaledes

10,000,000 Kr. obligationer

å 1,926,500 Kr. ..................

1887 d. 30/i2

3 6/io %

Kr. 31,926,500

*f.i ■< • ) V] 0* i0

''i fl '' • > ''*>. ’ * f ‘ '' 5

1888

40

ObligationeråRmk30,000,000,

ouppsägbara från innehaf- varens sida, men stälda att

:r.I;!>->1 i .*(■; mot uir

000 "

• a o b

af Riksgäldskontoret infrias

Kr. 26,660,666:67

Rmk 30,000,000

r-v/r[.!i v. X r

1890

39

efter minst tre månaders fö- regången uppsägning .....

1888 d. >/«

3 %

—

'' £ Sti 1|470’000

Frcs 37,020,000

Obligationer för 1890 års

jernvägslån å Kr. 35,555,555

|.T JMO ••,(! - v 1 ''

5/9, motsvarande 40,000,000

Rmk, 1,960,000 £ St. eller

[Kr. 34,411,555:55

49,360,000 Francs...............

1890 d. Va

CO

iRmk 38,713,000

1891

44

Obligationer för 1891. års

\> ! '' i

[, o o p |

\£ St. 1,896,937

tillfälliga jernvägslån, för- fallna d. V7 1896, å Kr.

[Frcs 47,771,842

O I

7,200,000, motsvarande

1891 d. Vt

4 %

/KrJ 7,200,000

/Fr. 10,000,000

10,000,000 Francs...............

---_

Obligationer för 1894 års

1894

42

jernvägslån åKr. 36,000,000,

motsvarande 50,000,000

francs, 1,980,000 £ St. eller

'' .V i

.« i » \i-.*r. • 1 :• !!

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

33

Reglemeiv

tets

Årtal. §.

1866

1890

1891

1866

1866

13

14

20

15

16

^ i

40.400.000 Rmk., hvaraf till

1894 års slut blifvit utlemnade

obligationer å tillhopa

18,000,000 Kr., motsvarande

25,000,000 francs,

990.000 £St eller 20,200,000

Rmk....................................

Obligationer, hvilka i an

seende till sin ordalydelse

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet ....

Upptagna inhemska tillfälliga

lån........................

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

utfärdade såsom grundfond

för Sveriges allmänna hypoteksbank,

bokförda inom

linien med Kr. 30,000,000

Obligationer, utfärdade såsom

garantifond för aktiebolaget

Sågverksegarnes

garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

3,000,000..............................

Ännu icke till inlösen företedda

Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,280: 88....................

Årliga anslaget till H. M.

Konungen300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt).....................

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1894 d.

j 1798 d. •/,

)1811 d. ,0/,2

} 1893

\1894

1890 d. "»/s

1892 d. 3#/4

1750 d. */s

1815 d. •/„

Räntefot.

i>u-s)>/

3 %

3 Vs *

6 %

Bill. till Jtilcså. Prof. 1893. 4 Samt. 1 A fä. 31 Iluft.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1894.

Fonderad skuld.

moSih-,U .H .tf .11 r,

i :i, -»3 ''f.lljli

11TX fm ) garwotf

IbiölilOil Ii; 3

Vjf.u’. I hn.ji i''ini >i*>f./1

Kr. 18,000,000

Frcs 25,0.00,000

Rmk 20,200,000

fao alun/"

■ or4 ''O!

i-*-

-i

in

bniKjl em‘>> f l isi > it--: -i

......................(eiib

1 ■

fwolifik i''i ;

fnöi.1..

i -H-—

; •; ;

b .Hd

3 Vs %

fi;. i

• '')

l ’ Il *

Icke fonderad

skuld. i-1

SllWUt . i i ,<J

"I It;

inuti! i |

gift*»! i ;

lönn:

''ib:H

fasta; i__

eu it4 j

fi »v Q , ;

Kr. 10,125

Kr. 2,400,000

it .veu ! i

clio

ii'',i ,.i : ;

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-

tets

tf* fru» J>;''« å? /- ’

.Kbi

Tiden, då för-

ib ,!,;t

Återstående kapitalskuld den 31 December

1894.

bindelserna bllf- vit utfärdade. 1

i , , i

. AiluA* !»jrmJ»MO \

Icke fonderad

skuld. !>:ti

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

1866

17

i

Ränta å H. K. H. Hertigens

lii Tmuvd , ./lind 000,(

tf <1 .''tf i- ;

af Södermanland, seder-

•in »i vidd Jula ^ i ii

tOtfl :

mera Konung Carl XIII,

-liit n i&aoilfigildo sb

i il Ulllf

hemgiftskapital, bokfördt

mai , i)l 000,000.tf t

inom linien med R:mtl50,000

wiinril -0<i,ö‘-

fm;v -

r, , iittn Om).; I .i/I|

R:dr L ; ................... .

1778

5 %

• i «•< •'' .ny ■• ! /

0.0(0 _

1866

18

Inneståéhde fond för Göta

A, im-l .

kanals underhållande.......|.

Diverse skulder.....................

1833 d. »''/is

5 %

Kr. 140,889

__

__

,v, j} i , ), • —ti • <*, {i f 1

•• 1,835,857:54

1866

20

Fondför Hjelmarekanals och

’■ HOT I i .

1 ,if > .11111(10

0

slussverks underhållande

..;'' o i

.. Onl!.: .A

ri J‘)h

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

j__

: i j

-iiit lYA". Härtill i\!)i,

Klljlj )

• jo__

1866

21

Dito för Strömsholms kanals

''/Utnött

KjdiJi> ; i ootf i

dito (dito)............................

__

__

sill: k

in: (1--

1882

3

D:o för Södertelje kanals (d:o)

—

''Ilo''!! I1UWu-w,'',;.: -bi:

il ''i till--

1866

22

Lappmarks ecklesiastikfonds

mj (il t.MIHlivU:

tf; v r ''

behållning, bokförd inom

n an i r. i iföl död ,A:u

th-Jni

linien med R:mt 100,777: ie

b 01! tf 1

)00.o(!0,Oj: :\A it*iin

n f)inii

(statsutskottets utlåtande

-Kr: ''lind* liiljll

caildM loL-ilotf 1

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

—

---

iO/Ik jn4-+n*<i,!jl: •:''.

''ilo»--

1866

25

Brudgåfvovinsten (kapital-

lim;’," dill /pj;''d J

afdöd

skulden afskrifven); (stats-

iil> inl/loil .sniriH :u!i.t

utskottets utlåtande n:o 15

i>f bom n.ituif

vid 1859—60 årens riksdag)

v—i-i— •

! —1

--- .*K!0

1 Hiob--

1869

77

Post-assuransfonden (ingår

- >1! .t l|fH-lill!I 11(1

■in if T-1 •-:!

bland Riksgäldskontorets

-:{•[.• replik oJJml iföl 1

j:1.Lo» : |

öfriga tillgångar, men med

•OO,.; mpiiiHii i: ''.''jslb

*i Dol

den förbindelse, som § 77

; i; iu 1Å (i. I f?? :■ n • • / i 1 i <*.

*1 •»1 01)

i 1869 års reglemente inne-

h.V-,1 liu:„i ii in noiiiii

tiioifi

håller)......................

—

—

•>*»'')

•j [»: 1 i--

Summa Kr.

2^5,951,386:93.

1/ .!! (lri .!

»ut:

1 V. 117

Inom Union balanserade skulder Kr........ 33,254,314:04

nbi) ib:fl 0*ir‘;v,i

IMIO/I

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

35

''l»1ol/;Irtib[i:}I

vr*i tfjgl bi/

.Jul-i

jifamiiasil) • , ....... , u() .träl» T

. * . Jolotin;}" .Jäln/unA ...

.JaHqoIsd . , .Bllflltulju

-namoJasJT

stoj

JflJ Tf.

*.| oly.

:J’i6»|an«iT

Bil. B.

»OK-0''ii.JsioijA I!il in’..!

no la obaisiöl jqo ''iöl tnoi

fi>!fciJnooarfm''.'',l In bfiflggvd

1..............................Joiblilani |

Of! OOP I

Itiksgäldskontorots vid 1894 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån. jh!) obmnölqqi

t 7. ,<Y..I I

00". AL

(il tf f

ihavoii;! nom !

,:i'' 1 '' ! ■''

ilHvit Ilo ’

Räntefot.

/ *10 i ,bIbS

o T*.-,i-*

oDaatotqirf

Ursprungliga

beloppet:- 1

noLute ilrt iu;il

Oi olvlj;1!/''!

Reglementets
-

0 i

Årtal.

t H |i,)(

1866

§•

39

43

36

000.Öl
-

*u"" L: I

a) Byggnadslån.

Lån till stadon Kristinehamn

och Varnums landsförsamling,

för uppbyggande

af ny kyrka i Kristinehamn

...................................

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele

mcntarläroverket.................

Transport

Tiden, då lånet

utbetalt».

di)

18491

1854J

1860

1861

;-or

Annuitet.

-9 i

•io''l

Iöl

- in

.bi

f 2 *,V

\ jemte >

\ ränta, f

s''»

i O!

f*,..

*''fr

5 %

......Kohiii

.brJamriill

fjiviggvd ''i

noaiob i«

.........eolfid

([ndniotl

<d /o noll! s

in /L i Jo/ho

3 %

lo Ui Oi

nol l Tivoli

i ji .) :• till)

>!r/i.vt;..o7

jeif in

4

idb gudédipv

iob*!a Hil

; shiunohi

fuiivlidilil

!'' < Li ;!*l -1 { O

u:b>{ ifi)

bdinotqqii

37,500

i i *!>J d i '' ’

{[.fil

[ ii

nio

f

''i

28,000

t'')xi'')/o*i«r

■jhMR flit

''.liiiU. |Ö''J(|

120,000

nl

J I11

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

f.8l?’850

28,000

J) I

54.276

111.

87,526

43

43

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

87,526

43

1866

90

Lån till Apotokare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

Ji .ii.''!

\

institutet..............................

1862

5 %

In i

4 %

50,000

i bi/

_

18,650

87

i J» i Ml

<87

Lån till staden Umeå, för

c in

(-It

o 4''Män* 4

t )f

uppförande af byggnader för

MV.iiiO ! ■! »Ilo

M.fnbx

[fn

Umeå läroverk.....................

1864

25,000

—

14,555

54

»

4-1

»

i JUl-nX

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes...............

23,334

,*f

r f. > ( ''

\{ b\-r

''1864 .v

»

40,000

—

70

»

Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro-

rf.

1865

»

»

12,000

\ \''i\ (

t_

6,969

84

verkshus derstädes...............

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes...............

1866

i

» »in

ili!

, 25,000

''i *) i . (1i i i M

15,819

ii

01

»

>

Lån till Kalmar Domkapitel,

- ij f

’ d (pf!!

för uppförande af en ny bygg-

■■ ><i i

r J

?! H t” <• V ii i

;

i)

nåd för läroverket i Kalmar

1866 - -

40,000

-IT

25,291

50

148'')

Lån till staden Venersborg,

;. i i

för uppförande af en uy

J

- /> M»db

- -''jt- -*7 il;

■ | , . ^

IM)!.

byggnad för högre elemen-

f r i

26,337

tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

»

’ "v''

40,000

38

1482)

Lån till staden Yestervik, för

itobnf> il-

uppförande af ny byggnad

}tS«

a

■■ • ''ii

.It-

Transport

{\ n. {12 ] i

—

—

)

-ifyiäl . tv.

Oi-I • Öl;-!''!,;

—

218,485

27

l) Jfr $ 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

J) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

37

Reglemen-

tets

liden, då lånet

utbetalts, -j

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1851 års

slut.

.‘■i ,''nhe

Årtal.

§.

;■ - ">. -■

$ i

Transport

vn —

—

218,485

27

åt elementarläroverket der-

''•fö'' ‘It

• • <hrji

ridt Ifit f:

■.,1

71 ; lo

städes....................................

1867, 1868

5 %

4 %

20,000

,1:1-1.• ,■<

__

13,360

79

1866

148'')

Lån till Upsala Domkapitel,

''i tf t ’ii\

!?

för uppförande af ny bygg-

C i

,> 4: (iln

jof) r. ffolifi

n

nåd för högre elementar-

• j-Lti.

ib* ui

!

t {

<* l Tbc

1

läroverket derstädes

1867, 1868

» :!!

140 000

.

93,502

67

y>

OO

"tf

Lån till Karlstads Domka-

r

''in! ao

> Ijä Sill Ii

r

n

pitel, för uppförande af ny

obfifii

it >d neh

i timmoil-p

byggnad för högre elemen-

<i inol ii

it •iof.i; • --

tarläroverket derstädes ......

1868

i! v 4:

■ » in

40,000

■—

27,273

90

1483)

Lån till Skara Domkapitel,

''ljum.

r

>V> I it

ffnob bilu

>f

i !''!<■

för förändring och tillbygg-

rj

bpa*

d

nåd af elementarläroverks-

■, 1»>f "T T <1

n« in

(''it „

|

byggnaden derstädes............

1868, 1869

»it.

i )r, » rn,j

40,000

—

32,344

13

1868

47 *)

Lån till domkyrkan i Karl-

[, 1»V |

»> i'' S! * i tv

’''iU

i

stad, för densammas repa-

! ■ ro

ration....................................

1869

6 %

v

23,500

—

3,926

41

1866

1485)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen-

i-''

tarläroverksbyggnaden der-

städes....................................

1873, 1875

5 %

i;71 »r: i>

20,000

r-r

: 116,020

01

1874

5

Lån till direktionen för se-

‘ f l > ''

viol t,.

minarium för bildande af

-."jr- fi»

Ml ''!••*. ♦]''»

- t

it''

■»

lärarinnor, för inköp af

V ! 1 , 1

.... O:.;/ 1)

-

byggnad åt nämnda semi-

»• i • <*".’ *J

.. t

''»Kj H 1;; f

*•«''; : v

narium .................................

t'' O t i* 1 ■ ■ j

1875

»,fi i * .

i: 59,000

)»*> ” : i 4

i

42,674

28

Transport

—

»1 i!'')

■—

—

447,587

46

'') Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente,

*) Jfr § 26 1 1869 års Reglemente.

“) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-

tets

t It. IKfU • v

Årtal.

§■

:• ii .1 •» »

t U 1 *

1882

H i t'' ]

17

i; i

1887

Vi.• VI.''

15

itc

TL''

1892

Öl t b<:,

17

» ;,

1 L; <»L'' *

11866

"142

1872

»U.t . .•

32

: k

18771)

it r k > u

uJ

*«jiIaiiirn|W».l

.lut •

Transport

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbyggnaden

å domkyrkan ......

pings domkyrka till betäckande

af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna

den å nämnda domkyrka

jemte dermed i sammanhang

stående arbeten.........

för fullbordande afrestaurationsarbetet

å densamma

= 541,183: 51

b) Tomtregler ing slån.

Lian till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda..............................

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda...............

[iån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda...............

Transport

Tiden, då lånet

utbetalts,

,) ■> t

1883

! . \ i!

I

1888

;,’l.; ; ^}

1893

•M-: i

1867

1872

1878

Annuitet.

: .!'' ,

''[.111(\ i;!

5

-lliiuo

-i.ilaio

n: la

-iiono

,? ljuta

■i. dl

■''f

iM?6

•■•"i

åt ,

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

intir.unolo

.....syll!

-T'' ^.1 !

4 % ■ 30,000

in d *i; i \)

*ft jo;hoY<V!

i//l Ji ii (

v/t ,b>

rot bnugjr

y.''Å''å. i!ir i

''30,000

h

U

tfj!''! ■.''!

. ’6j\)

f feha.vl

r»briniöl<]

- ytgöd

heUnh

I i:

it fivo i

•tfihiitit^fn'')!'') hi f:

.. r,

5 % 4 % 40,000

mun ftenuu bi

...........no;

nteakihnA (taft nt>. i 111

t»''luie 1 of. • ngbivhi i

(l-jImifriS rf.t..;!!

*''>[;

umioi.limb flit i

i itnjii:;u

50,000

I

noll K

sfi! 1» ''in

iil.ftrnisn

5 %

! t

1

Vt

51

K, I

l

447,587

25,954

46

46

| 3! I

28,010

I’ 39,631

*11 Olif, I

48

lil

30.000

50.000

10,917 42

13,397 25

45,225 45

610,723

63

*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

581

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

39

Reglemen- tets .

r fjöl 1)1/

*1 ''‘HiJsnuTyiU

‘■''•1* 1'' end

Tiden, då lånet

utbetalts, ‘l

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitaiåterstod

vid 1894 års

slut.

.5* | .Is! f/.

Årtal.

§•

''» 1 1*8

t

Transport

— :n

1

—

—

610,723

63

/1877

8

Lån till staden Söderhamn,

|1878

6

för ny tomtreglering efter

| t, Ö81

J 1

i inni if

AyahJft !j:

;]iu

*f

) (?•

1876 års eldsvåda .....

187Ö,’ 1 879

tf % *

5 %

! 200,000

i 171,586

43

/1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10

för ny tomtreglering efter

-''Åi:

JUiCil sb

indelad iii

Il

1 '':■! 1 Oi

V!

1878 och 1879 årens elds-

le dao-Ijj

nrtHiol ti *

.In

>

vådor........- . . . .

1881, 1882

»ofri

löja »hall

200,000

— 1 »i

177,946

88

1888

15

Lån till staden Luleå, för

é.<i

rioIiH jr;,

''ko''/ doo /■

i

•8»! ! ''i

ny reglering efter 1887

i .....

..... böjd.

lut

1

års eldsvåda........

1889

5 %:

4. \ %

V 100,000

—

97,960

—

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden

\U\ i vA

år 1888 öfvergångna brand

1890

»

200,000

198,000

—

= 715,033: 43

uv\''vuuun

c) Län till kanal- och

• t

ejViofl i!i)

[j; ■in] hI.

u

th

*1 0? Öl

t

'''' 1

slussanläggningar.

;j M»

-,Ve il

idiom ;u.'',

1 i-f *

1866

93*)

Län till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp-

nande från Hattefura vid

w

yc. y '' j ( (

! -i ■ u.

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

;3 %

800,000

in*

337,469

I

53

94^)|

Lån till Kinda kanalaktieho-

jin ,.i /.i

■''»! ,

118 >

lag, för utsträckning af Kin-

11.

:*/:•! !

143)

da båtled medelst kanalise-

1

|

Transport

—

—

—

—

1,593,686 47

'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

ä) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 lira Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 åra Reglemente;

§ 94 mom. 11 oeh § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 47. ?

Reglemen-

tets

: .uAouu^l t ill

.!•> jtj. r/*

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

Årtal.

§■

.g ; .''*1

i?

. -''1

T.‘) i <''i

■'' i ■

Transport

1,593,686

47

} 1865 \

|1867-187 OJ

.fHtn

(hn.ö3

i Hii

i * T T

'' * 1

<’:i rt -,

”

ring af Ståugån från sjön

Rengen till Linköpingshamn

% %

•■ni ml*

3 %

-iföl!

437,500

tobiit* HD

n Julöl Vff

><*]

359,692

i rf

• i 1

05

■ ii

1866

143'')

Lån till Dalslands kanalak-

‘10 1 t *3

iif-i.ia

♦lul

:»[ ’!

tiebolag, för kanal-och sluss-

- r'' 1 • 1 *.

««j o‘T i: i

!73f il‘> i 6

fr. 1

axin

i!., \ % i

anläggning mellan sjöarne

Östra och Vestra Silen på

'' ->!l ■ 1 ''

r'' j .

•'' * »

iiolii.i o

... . *u»

•ibi.Je HD

i .'' : .

i 1 ''

98

Dalsland ............................

1868,1869

♦. < * • X f

6 ''%

4 a

.....

, n 51,200

6,261

i

i:. T ‘ *

o=? 703,423: 56.

n-» fw*J iiir

K’?i»

i ii

d) Lån till jernvägs-

''■*. ‘in

,j ’r*. ii It

t, i Öl i u in

!

rf"*

*'' '' S

anläggningar.

11 \ ,

r, 17

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Av

Wu |\1, \

Vi><

t''

!

Herrljunga...........................

1862, 1863

5 %

4 : % >''

1,377,055

24

402,713

51

;

1866

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

h i 7

.1-,!!,;,•

iriutaJJji

R -"1

i i: .il of.

,.«, j*, i

jernvägsaktieboiag, för an- läggning af jernväg mellan

, ; . , $ f t , »

.; i ■ i

1.1ol3 o

»• . (''O li» ''i

I ’}

a yv;i

Transport

l

—

/i

r.Miär

i,.. ,i |,

2,362,354 01

| {

iotjeninT

«) Jfr § 11 inom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 18G9 års Reglemente

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

ii

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

Årtal.

§•

Transport

—

—r i

—

—

2,362,354

01

Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan .........

1864

10 %'')

4 %v_

434,000

• hlJ

64,696

l • ''j'' ‘ • i:

97

i

1866

80

Lån till Helsingborg—Lands-

:\li''f Cii i.....£

[cd

) h

krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing-

b,u-1

. bl)

: r„ ,, t r ,,

(/ i i * > \ t n

iVil gji/irro

l.-tröiip 7 i''.

........ii (in

It;

*\ -

uM

'' {

borg—Årup) jern vägsaktie-

" SI,>

bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

1864, 1865

5 % V

f—*uun /

576,639

40

f tf rr'' i.

1,100,000

»

Lån till Kristianstad—Hess-

f

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på So-

Wc A - r><

''krt hd

.. "I

dra stambanan.....................

1864, 1865

y>

720,000

______

353,429

77

Tf

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

'' /{

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad.....................

1864—1866

it Vi >

» i

Tf

2,450,000

1,300,476

41

»

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

V 1

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

,

tion på Södra stambanan

1864—1866

»

1,200,000

—

630,785

47

Transport

—

—

—

—

5,288,382

03

'') Enligt Kongl. bref af d. ,4/ii 1890.

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 4 Samt. 1 Afd. 31 ljuft.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutslcottets Memorial N:o 4f.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

i !*,*■''. A

Årtal.

§.

J ’>

Transport

—

—

r 1 • 1 1 i :

—

—

5,288,382

03

1866

82

''»H»(1 f ‘'' 1 1 , : t,\

Lån till Uddevalla—Veners-

'' '' •> f

• ■

borg—Herrljunga jernvägs-

i- : )}(i''

aktiebolag, för anläggning

. •.. i f _i

1 - o o

af jernväg från Herrljunga

jv.H .

öfver Venersborg till Ud-

devalla.................................

1865—1867

5 %

4 %

3,240,000

1 ‘j t

1'' -1‘,

1,971,054

40

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

-3 *. it i

guLlolf

fnliemg.'' ■ i

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

118721

• f - \

ftiiabjl llf!

i

städerna Karlskrona och

|l873>

, > . n-J

Vexiö....................................

|l874|

5 % ])

4 V* %

i?,600,000

2,074,248

21

»

Lån till Krylbo—Norbergs

a^o

»Kli-**-

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

J1872\

Krylbo och Norberg .........

(l873{

6 %

5 %

406,000

—

291,782

50

»

Lån till Upsala—Margrete-

i. iijWi

hillsjernvägsaktiebolag, för

-Ätfili

-11''

j y; f i tiv*;.

1

• ''■ 1 l

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

»

»

500,000

i i : l ''

—

370,798

16

»

»

Lån till Bergslagernas jern-

r\.

o t .p&iö

leild i; vi

f '' '' !

1 * ''

vägsaktiebolag, för anlägg-

]/> £13102

, . , j, t\

, . 1

Vj

ning af jernväg från Lud-

(1874)

0 Sinom ?pi,

■

vika till Kil, mot skuldför-

<J 18 7 5 >

nur.i? i

bindelse .............................

|l876j

51/, %2)

5,000,000

—

4,467,525

13

Transport

—

,• j .. ii 1

"> a f. (

.>?

14,463,790

43

,'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

a) Se § 3 af 1883 år» Reglemente.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

43

Reglemen-

tets

Tiden, då låjiet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

Slut.

Årtal.

§•

OJ.V-f

>. [ ! <.

Transport

—

- 1 ''>

i f«*i

—

—

14,463,790

43

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

» C ■ ■ i* «’■

vägsaktiebolag, för anlägg-

.'' i

.

m:

i

ning af jernväg från Falun

'' “T

'' i ■ ■

r '' ■ * 3-J * i i n

'' *" •

till Göteborg, mot obliga-

f ‘ 1 ■

j !!•*

t o;j!r(v i

''x 14v ti.» aHr

tioner å nominelt 5,988,600

Kr., efter 90 %..................

1878, 1879

5 %

*)

6,078,240

i Öl yy

•t lih/o ;■>

5,389,740

1891

7

Samma bolags obligationer

j;7; i

r f ,

/fj/j f it

f j -,!

i fr ''''''V.f

af den 31/is 1891 förin-

j ■ K •i.

\

it!, j

''rf

ly f

lösen af utelöpande oin-

[[''I *

1

(i *nl>öÖ \\{.

■ r(

J

friade kuponger tillhörande

ofvannämnda obligations- lån af den 15/i 1874 .........

1891

4 %

<.

in, -i L-

1,707,800

t!n ro a.’:

l..?>0 i''.''.,1

)ii.

t * ''

i

1,707,800

i

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbojernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............

(1877)

jl878>

118 7 9 J

i 0 %2)

Sor»/ j

Yiji /pfM i’

1 1 • i t . r ■ «

4>/2 %

1,865,000

>

1,720,835

46

5>

»

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sido-

(1877)

spår till Ankarsrum och

J187 8 >

» 3)

1,750,000

—

1,628,923

41

hamnspår vid Verkebäck...

118 7 9)

Transport

—

—

—

—

—

24,911,089

30

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-

tets

•K’ '' ■ '' 1 ( .. t;;<t ;

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

Årtal.

§•

■ 1 (M:;

Transport

—

—'' (0

—

—

24,911,089

30

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

•in

!-•!! ib

: 1

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.......................

{

1877]

1878

5 $l)

i i. it .''/i f

i do .) öii t

4 Va %

<’ 785,000

s (;P /.jlVt

''i!

772,832

50

»

»

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.......................

1877’

1878

1879

> *)

''! i it >;!“

f:

500,000

476,558

41

1 *

Lån till Södra Dalarnes jern-

\1879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å

,t d

• t / *I)

-i JMlijjVi.l

i dill/

( 1 ‘ il‘JO

.... .. oV Tf *r

o( .?»t -

i!

,1 .7

■

Bergslagernas jernvägsak-

1879

•i .1

,{{v *i:». j

It V

tiebolags jernväg jemte bi-

1880

i Ä

i.

bana till Bispbergs grufve-

1881

: >ut ,(M

IriJl i;u ■

i

fält ....................................

1882

» '')

»

2,375,000

. ,

2,228,993

07

1876

5

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för an-

(1879

dfdfull ili!

läggning af jernväg öfver

1880

* '')

2,600,000

83

Fritsla till Borås...............

[1881

—

2,440,160

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

i:

1

i''''

7 ;

för •

.li

a i:/

i \ ; i; r, P

[ i U.

Transport

j.J >* '' .1 » l.v

—

—

—

—

30,829,634

11

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

45

Reglemen-

tets

Tiden, d& lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

Årtal.

§.

Transport

__

_

_ . . .

_

30,829,634

11

O i 1

1883

j i t /: • t

Lenna jernväg och Norr-

<

1884

. , : a)

• -t ~ ,

telje ....................................

1885

5 %

4 >/* %

746,197

94

746,197

94’

1881

15

Lån till Siljans jernvägs-

1886

\—

uho.»8 ii i;

aktiebolag, för anläggning

a ,nn!ot

y,-

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

K- !

i » 1 «,

/•JfvtrVf i

flis t Alf i i

ti i T'' :il ‘"''T'';

~ r-

l v t

jernvägsaktiebolags jern-

väg till Insjön i Dalarne...

1883 — 1886

»

950,000

—

924,014

13

»

Lån till Skåne—Hallands,

5f,.,;0 • /,.

f •! |

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från

Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från

Höganäs till Kattarp och

( l -

i

'' ''1

— h l i)

i-.ll >»:

In

''r)vei f

! T

» ] } ...

från Kattarp till Åstorp ...

1883 — 1886

k»

»

1,500,000

—

1,449,623

31

»

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

1 i!i; m

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

[ ■ r - ii fl f-

.''<• 1 ••

Hvetlanda till Säfsjö sta-

11883]

t

tion å statens Södra stam- bana ....................................

1885

*1886

300,000

289,924

66

Lån till Einspong—Nors-

holms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till

Norsholms station å statens

’. ii ;•;!

Östra stambana och Nors-

Transport

—

—

—

—

—

34,239,394

15

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet

att utbekomma.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalaterstod

vid 1894 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

r■r

—

34,239,394

15

holm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana.........

1883—1886

1 5 %

4 Va %

500,000

483,207

76

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................

|1883-1885\

\ 1887 j

500,000

483,207

77

Lån till Kinds härads jern-

o I • ‘''''

.

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo-

Jl884\

fi*! Y ; j

rås och Svenljunga............

\1887/

»

500,000

.

494,887

50

1884

14

Ytterligare lån till Skåne—

t.’i tovl

1

, ''■ t j

Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt-

fih It

« > {, * » fJi

• ol

,-/[} v

,,,r

'' .

arp och från Kattarp till

Åstorp .................................

/I885/

/1886/

i

* »

795,500

768,783

56

»

15

Lån till Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

städerna Halmstad och

Ippp. r

r

»09IT!i.; t!

.r:''i :"-.i

f.

l

Varberg ..............................

1885

1,550,000

_

1,516,844

02

1886

16

Lån till Skara—Kinnekulle

Ii

—Venerns jernvägsaktie- bolag för anläggning ai

jernväg från Skara till

/] 887\

• • ''* V

i f/it

j l ^ ~ i><;»; i

Kinnekulle och Venern ...

\1888/

»

»

324,000

317,069

33

Transport

| |

| - |--

— 38,303,394

09

s. 47 Kontrollera mot PDF

[

Statsutskottets Memorial N:o 47. 47

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

Årtal.

1.

Transport

—

— «•:

—

—

38,303,394

09

1886

16

Lån till Svartelfs jernvägs-

.!

l

aktiebolag för anläggning

af jernväg mellan Carls-

u 01,J| .

dahl och Grythyttehed

/1887\

.

m. m.. .

118881

5 %

4 ''/a %

341,000

341,000

Lån till Halmstad—Bolmens

(b

jernvägsaktiebolag för an-

läggning af jernväg från

JO.i ’

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

|1887{

, 7 tf

a)

sjön Södra Unnen

118881

7 i . :''

824,915

811,976

10

*

It

Lån till Göteborg—Hal-

o

1

lands jernvägsaktiebolag

il''lT: *;] i

för anläggning af jernväg

''4 5": ''.jj.i v

1 r» ) i < A •

fl • J

mellan Varberg och Göte-

>: \ j

*

borg ................

1887

* ilo,

’f>I »»h

2,068,000

—

2,023,763

50

16

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs jernvägsaktie-

bolag för anläggning åt

jernväg mellan * Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

1888

»

»

300,000

295,294

46

»

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag för jern-

(1888

vägsanläggning från Karls-

1889

hamn till Konneby och

1890

b)

Gullbärna

1893

7>

1,120,250

1,084,967

Transport

—

—

|

42,860,395

15

a) Enligt K. Br. af d. ,,/B 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1894 års slut återstodo ej lyftade Kr. 18,000: —.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—-

rrM

—

—

42,860,395

15

1886

16

Lån till Mora—Venerns jern-

7 4''. . • . .

i

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

[1889

Östra Yermlands jernväg

1892

med bibana........................

1893

5 %

4 Va %

1,000,000

—

1,000,000

—

Lån till Mariestad—Kinne-

kulle jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg från

Mariestads jernvägsstation

|T

) > 1‘.

J»1!: 0 i l / C

bil I

! na er flen

till Gössäters jernvägssta- tion med bispår..................

1890

»

305,000

.1 303,475

__

>

Lån till Wittsjö—Hessleholms

jernvägsaktiebolag för an-

läggning af jernväg mel-

Jl890(

404,000

399,869

10

lan Wittsjö och Hessleholm

\1892|

•tr

»

I

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munk-

jl891\

90,835

90,835

fors ................................

118921

»

»

—

—

>

Lån till Klippan—Röstånga

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Klippans station å Helsing- borg—Hessleholms jernväg

»

lo

>■

d ; i i .4 f r /

In»

förbi Ljungbyhed till Röst-

J1892j

290,000

ånga by ..............................

)1893J

290,000

—

—

Transport

—

---

44,944,574

.u i

25

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 47.

49

Reglemen-

tets

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1894 års

slut.

Årtal. |

§•

Transport

—

—

—

—

44,944,574

25

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Malmö öfver Staffanstorps

j18921

118931

5 %

41/* %

a)

1,300,000

866,600

»

Lån tillNorra Södermanlands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Ny- by bruk till Södertelje med

bibanor till Ikers stycke- bruk, Strengnäs, Mariefred

neb Tgelstaviken ...............

1892, 1893

b)

1,800,000

1,200,000

19

Lån till Hernösands—Sol- lefteå jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

från Hernösand till Sollef- teå ...........................

1892, 1893

»

c)

2,350,000

2,338,445

T>

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

m. m............................

1893

.

»

1

d)

653,000

435,300

= 47,825,278: 75

:

1

Summa

—

—

—

49,784,919

25

a) Hvaraf vid 1894 åra slut återstodo ej lyftade Kr.

b) D:o vid d:o d:o Kr.

o) D:o vid d:o d:o Kr.

d) D:0 vid d:o d:o Kr.

433,400: —.

600,000: —.

11,656: —.

217,700: —.

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sand. 1 Afd. 31 Häft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.