Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts framställningar i fråga om anslag till uppförande af nya kasernetablissement m. m.

1895-04-01 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:48, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts framställningar i fråga om anslag till uppförande af nya kasernetablissement m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

1

N:o 48.

Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1895, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts framställningar i fråga

om anslag till uppförande af nya kasernetablissement m. m.

(l:a U. A.)

Såsom utskottet i sitt utlåtande n:o 5, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvudtitel. omfattande anslagen till

landtförsvaret, under punkten 25:o omförmält, hade Kong]. Maj:t föreslagit

Riksdagen

ej mindre i statsverkspropositionen att af den för uppförande af

nya kasernetablissement beviljade summa till utgående på extra stat

under år 1896 anvisa 420,000 kronor,

än äfven, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden för den 29 sistlidne januari, i särskild, samma

dag till Riksdagen aflåten proposition (n:o 25), att

dels medgifva, att den rått, som kronan egde eller kunde ega ej

mindre till de å en af förste landtmätaren A. E. Modée år 1881 upprättad,

vid statsrådsprotokollet fogad karta med n:is 1, 1 a, 2, 3, 4, 5,

6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 19 a, 20, 22,

Bill. till Riksd. Prot. 18.95. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft. (N:o 48.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

23, 23 a, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38,

39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48 och 49 betecknade områden i

och invid Kristanstad än äfven till de norr om nämnda stad framgående

fästningsgrafvar, sådana dessa å samma karta funnes med blå färg angifna,

måtte på de i stadsfullmägtiges i Kristianstad skrifvelse den 6

sistlidne december föreslagna vilkor till Kristianstads stad öfverlåtas ;

dels bevilja, till de för förläggning i Kristianstad af hela Vendes

artilleriregemente erforderliga kasernbyggnadsarbetena vid regementets

dervarande etablissement 304,000 kronor, deri inberäknadt det belopp,

40,000 kronor, som vid bifall till hvad här ofvan föreslagits skulle

komma att af staden Kristianstad såsom bidrag till kasernbyggnadsarbetena

erläggas, och till de för inqvartering å Karlsborg af Karlsborgs

artillericorps, Göta ingeniörbataljon och Göta trängbataljon nödiga

inredningsarbeten 26,400 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att, derest

öfverskott å de sålunda beviljade beloppen uppkomme, använda desamma

till bestridande af kostnaderna för de kasernbyggnadsarbeten, till

hvilkas utförande medel i enlighet med Riksdagens skrifvelse den 9 maj

1894 redan anvisats; och

dels bemyndiga Kongl. Maj:t att till de förestående kasernbyggnadsarbetena

i Kristianstad och å Karlsborg, i mån af behof, använda

de tillgångar, Riksdagen anslagit till nyssberörda, i skrifvelsen den 9

sistlidne maj omförmälda kasernbyggnadsarbeten eller framdeles kunde

komma att till de, med anledning af 1892 års urtima Riksdags beslut

rörande den förbättrade härordningen, nödiga arbeten af nämnda slag

anvisa.

Och har utskottet i samma utlåtande anmält, att utskottet komme

att öfver dessa frågor afgifva särskildt utlåtande.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 14 januari 1895 inhemtas, att departementschefen,

vid föredragning inför Kongl. Maj:t af frågan om anvisande för

år 1896 af medel för uppförande af nya kasernetablissement, erinrat,

hurusom 1894 års Riksdag till åtskilliga kasernbyggnader för de i följd

af 1892 års urtima Riksdags beslut ny- och ombildade truppförbanden

beviljat en summa af 2,791,160 kronor att med 1,411,925 kronor utgå från

vissa tillika angifna försäljningsmedel, hvarjemte Riksdagen af återstående

beloppet 1,379,235 kronor på extra stat för innevarande år anvisat

400,000 kronor.

*

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

3

Till det belopp 979,235 kronor, som sålunda skulle återstå att på

extra stat anvisa, borde emellertid läggas dels kostnaden för uppförande

i Kristianstad af de för Yendes artilleriregemente erforderliga byggnaderna,

hvilken förut till 304,000 kronor beräknade kostnad, numera,

sedan Kristianstads stad förklarat sig villig att till de blifvande byggnadernas

uppförande bidraga med 40,000 kronor, kunde nedsättas till

264,000 kronor, och dels kostnaden för erforderliga ombyggnadsarbeten

å Karlsborg, som af chefen för fortifikationen i ett af honom den 24

sistlidne december afgifvet utlåtande beräknats till 26,400 kronor. Under

förutsättning att de kasernetablissement, till hvilkas uppförande anslag

redan beviljats, verkligen kunde med de för dem afsedda medel fullbordas,

skulle sålunda för samtliga de i följd af 1892 års urtima Riksdags

beslut nödiga kasernetablissementen ytterligare erfordras en summa

af 1,269,635 kronor att på extra stat utgå; och ansåge departementschefen

en tredjedel deraf eller i rundt tal 420,000 kronor vara för år

1896 af nöden.

Såsom af ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden

den 29 januari 1895 inhemtas, har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till en

början yttrat, att i den proposition om anslag till nya kasernetablissement,

som Kong]. Maj:t med anledning af beslutet om den förbättrade

härordningen den 9 mars 1894 aflat till nämnda års Riksdag, vore förutsatt,

bland annat, att Vendes trängbataljon skulle förläggas till Landskrona

och att såsom följd deraf Vendes artilleriregemente, af hvilket 6

batterier hitintills varit förlagda i Kristianstad och 4 i Landskrona och

som, enligt 1892 års organisation, skulle komma att bestå af tillsammans

8 batterier, deribland 2 ridande, skulle i sin helhet sammandragas till

förstnämnda stad. I fråga om skälen till detta förslag och de anordningar,

som för detsammas genomförande måste vidtagas vid Vendes

artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad, hänvisade

departementschefen till sina anföranden till statsrådsprotokollen för den 9

februari och den 9 mars 1894, livilka funnes fogade till Kongl. Maj:ts

ofvanberörda proposition, och erinrade nu endast, att kostnaden för berörda

anordningar, som skulle bestå i uppförandet af en ny kasernbyggnad,

en stallbyggnad, ett sommarstallskjul och ett ridhus, af chefen

för fortifikationen i hans derom afgifna yttrande beräknades till 304,000

kronor. Vidare förutsattes i samma proposition, att å Karlsborg skulle

för inrymmande af den ökade truppstyrka, som för framtiden komme

att derstädes vara förlagd, dels företagas diverse inredningsarbeten i

slutvärnet och dels uppföras eu beväringsbarack för Göta trängbataljon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

och ett stallskjul för Göta ingeniörbataljon. Kostnaden härför beräknades

till 41,500 kronor och ingick så väl nämnda summa som det för

kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad erforderliga beloppet 304,000

kronor i den anslagssumma 3,941,800 kronor, som Kongl. Maj:t för

samtliga de nödiga kasernbyggnadsarbetena af Riksdagen äskade.

Med undantag af frågan om uppförande af ett stallskjul för Göta

ingeniörbataljon, till hvilket ändamål Riksdagen anslog 1,500 kronor,

vann Kong). Maj:ts proposition i dessa delar icke Riksdagens bifall. Beträffande

de föreslagna åtgärderna för inqvarteringen af Vendes trängbataljon

och Vendes artilleriregemente, vore, såsom af Riksdagens skrifvelse

framginge, anledningen till afslaget att söka deri, att något bidrag

från Kristianstads stad till de erforderliga kostnadernas bestridande icke

blifvit utfäst. Då staden Kristianstad, yttrade Riksdagen, för närvarande

disponerade åtskilliga kronan tillhöriga områden, utan att derför utgifva

ersättning, och genom uppförandet af de ifrågasatta kasernbyggnaderna

och dermed i sammanhang föreslagna anordningar staden skulle komma

att beredas ytterligare sådan disposition och andra fördelar, ansåge

Riksdagen, att, intill dess berörda förhållanden blifvit nöjaktigt utredda

och tillfredsställande ordnade, frågan om uppförande af ytterligare kasernbyggnader

i Kristianstad borde uppskjutas; och syntes Riksdagen

Vendes artilleriregementes två ridande batterier utan olägenhet kunna

tills vidare förläggas till kasernetablissementet i Landskrona och den

under uppsättning varande Vendes trängbataljon beredas provisoriskt

utrymme i de talrika, för sådant ändamål användbara byggnaderna vid

Herrevadskloster.

Hvad åter anginge de'' ifrågasatta arbetena å Karlsborg förklarade

Riksdagen, att då uppgjordt förslag till fördelning af utrymmet i slutvärnet

emellan de tre truppförband, Karlsborgs artillericorps, Göta

ingeniörbataljon och Göta trängbataljon, som skulle derstädes förläggas,

ej blifvit slutligen faststäld och denna frågas afgörande syntes böra

föregås af en fullständig utredning angående truppförbandens verkliga

behof af kasernutrymme, samt i alla händelser ganska betydande utrymme

i proviantförrådsbyggnaden å Karlsborg, som under fredstid ej vore för

beläggning af proviant erforderligt, syntes Riksdagen kunna tagas i anspråk

för inqvarteringsändamål och svårighet ej heller torde möta att

under sommartid belägga äfven trängbataljonens kasernutrymme i slutvärnet

och exercishuset i fästningen med beväring, Riksdagen ej ansåge

sig för det dåvarande böra bevilja medel till de ifrågasatta inredningsarbetena

i slutvärnet samt till uppförande af särskild beväringsbarack

för Göta trängbataljon.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

5

Med anledning af Riksdagens beslut i förstnämnda fråga behagade

Kongl. Maj:t den 18 maj 1894 uppdraga åt sin befallningshafvande i

Kristianstads län att från stadsfullmägtige i Kristianstad infordra och

till Kongl. Maj:t inkomma med yttrande, huru vida och med hvilket belopp

de vore villiga att, i enlighet med hvad Riksdagen antydt, dels

såsom gengäld för de fördelar, hvilka genom uppförandet i Kristianstad

af de för förläggning derstädes af hela Vendes artilleriregemente ifrågasatta

kasernbyggnaderna och dermed i sammanhang föreslagna anordningar

kunde komma att beredas staden, och dels för att erhålla full

eganderätt till de kronau tillhöriga områden, öfver hvilka staden för det

dåvarande förfogade utan att derför utgifva ersättning, bidraga till kostnaderna

för kasernbyggnadernas uppförande. Dessutom anmodade departementschefen

den 29 maj samma år chefen för fortifikationen, hvilken

redan förut till Kongl. Maj:t afgifvit yttrande beträffande frågan om

inqvarteringens ordnande i slutvärnet å Karlsborg, att nu med anledning

af Riksdagens beslut i samma fråga till Kong!. Maj:t inkomma med

nytt förslag i samma afseende, så uppstäldt att, så vidt möjligt, behof

af särskild beväringsbarack för Göta trängbataljon ej komme att göra

sig gällande.

Sedan de sålunda infordrade yttrandena inkommit samt arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet, efter fortifikationsbefälhafvarens i

Skåne hörande, afgifvit utlåtande rörande antagligheten af det utaf stadsfullmägtige

i Kristianstad gjorda anbud beträffande bidrag till kasernbyggnadsarbetena

i nämnda stad, hade Kongl. Maj:t dessutom den 25

januari innevarande år faststält det af chefen för fortifikationen afgifna

förslag till fördelning af inqvarteringsutrymmet i slutvärnet å Karlsborg.

I sitt med anledning af Kongl. Maj:ts bref den 18 maj 1894 afgifna

yttrande hade stadsfullmägtige i Kristianstad förklarat att de, såsom

ersättning för kronans i Riksdagens skrifvelse omförmälda jordområden

och gengäld för fördelarne af hela Vendes artilleriregementes förläggning

i Kristianstad, erbjöde statsverket ett bidrag till kostnaderna för

uppförande af kasernbyggnader derstädes af 40,000 kronor äfvensom den

del af norra folkskolans trädgård, som vore erforderlig för reglering af

kronans angränsande tomt och hvilken å en här vid protokollet fogad,

af stadsingeniören C. J. Palm gjord kopia af eu utaf förste landtmätaren

A. E. Modée år 1881 upprättad karta vore utmärkt med fig. A. under

vilkor

att kronan afhände sig och tillegnade staden eganderätten

till samtliga de områden, hvari kronan uti stämningen i den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

genom Kong]. Majits dom den 22 november 1893 afgjorda rättegång

emot staden framstält anspråk,

till de norr om staden befintliga gamla fästningsgrafvarne, sådana

de vore upptagna å nämnda karta,

till det lägenheten Skottenburg tillhörande jordområdet, samt

till kronans vattningsväg; dock med kronan förbehållen besittningsrätt

till nuvarande Skottenburgs-området till den 1 mars 1906

och rätt till bibehållande af badhus å nuvarande platsen vid Helgeå

och för väg till detsamma; och

att det erbjudna kontanta bidraget från staden till statsverket inbetalades

inom viss af Kongl. Maj:t bestämd tid, efter det samtliga till regementet

hörande batterier blifvit till staden förlagda; samt

att området af norra folkskolans trädgård afträddes, då, efter fattadt

beslut om förläggning till Kristianstad af regementet i sin helhet,

vid skeende rasering af fästningsverken området, livars inhägnad kronan

ensam bekostade och underhölle, vore för reglering af kronans angränsande

tomt erforderligt.

Enligt hvad ett vid skrifvelsen fogadt yttrande utaf drätselkammaren

i Kristianstad gåfve vid handen, hade de jordområden, som staden sålunda

skulle förvärfva, vid en den 17 december 1881 af staden föranstaltad

värdering uppskattats till 12,016 kronor 46 öre; och torde i

öfrigt, hvad anginge innehållet i nämnda yttrande, böra nämnas, att

beskattningsbara löneinkomsten från den till Kristianstad förlagda del af

regementet i dess vid tiden för 1892 års urtima Riksdag gällande organisation

af drätselkammaren beräknades till 183,590 kronor 88 öre, att

i följd af den vid samma riksdag beslutade omorganisation af regementet

nämnda inkomst skulle komma att minskas med 31,845 kronor 41 öre,

att, om åter alla åtta till regementet hörande batterier förlädes till Kristianstad,

den beskattningsbara löneinkomsten skulle komma att uppgå

till 201,590 kronor 73 öre, samt att sålunda i sistnämnda fall en förhöjning

i den på endast sex batterier löpande beskattningsbara inkomsten

skulle vinnas med 49,845 kronor 26 öre, motsvarande, efter beräkning

af 4 kronor 15,3 öre på hvarje bevillningskrona, hvarmed kommunal-,

kyrko- och skol-skatter för år 1893 i Kristianstad utgått, en skatt af

2,070 kronor 6 öre.

Beträffande jordområdenas läge och storlek m. in. framginge af fortifikationsbefälhafvarens

i Skåne yttrande, i hvilket arméförvaltningen å

fortifikationsdepartementet uti sitt i ärendet afgifna utlåtande förklarade

sig i allo instämma, hufvudsakligen följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

7

Hvad anginge de i punkten l af stadsfullmägtiges skrifvelse omförmälda

områden hade arméförvaltningens ombudsman genom stämningen

i den rättegång, som stadsfullmägtige i sitt yttrande afse, yrkat, att kronan

måtte förklaras vara egare till vissa, med här ofvan angifna nummer å

Modées karta utmärkta egofigurer.

Då stadsfullmägtige i sitt ofvan omförmälda anbud hemstält, att

samtliga i stämningen uppräknade jordområden måtte till staden afträdas,

skulle alltså, ehuru kronan under loppet af rättegången af olika skäl

tills vidare afstod från sina anspråk på egofigurerna nås 2, 37, 46, 47,

48 och 49 äfvensom 12, 18, 20, 22 och 23 a samt kronans påstående, i

hvad det rörde tvärgatornas förlängning, i sista instansen ogillades, äfven

den rätt till sistberörda områden, som ännu kunde tillkomma kronan,

böra till staden afstås; och ansåge fortifikationsbefälhafvaren berörda

områden lika litet som de öfriga, hvilka genom domen förklarades tillhöra

kronan, numera vara för något dess behof af nöden.

Icke heller deremot att de i andra punkten af stadsfullmägtiges

skrifvelse omförmälda fästningsgraf var till staden afträddes, hade fortifikationsbefälhafvaren

haft någon invändning att göra. De delar af dessa

grafvar, hvilka folie utanför den projekterade, å Modées karta med

prickade svarta streck betecknade norra boulevardens yttre gränslinie,

vore, enligt hvad fortifikationsbefälhafvaren anmälde, redan år 1855 till

staden Kristianstad afträdda, hvadan den nu ifrågasatta öfverlåtelsen

endast kunde afse de delar af grafvarne, som vore belägna innanför den

projekterade boulevardens yttre gränslinie; och hvad dessa anginge, vore

de med den begränsning, som å kartan genom den blåa färgen angåfves,

redan på det sätt till staden öfverlåtna, att staden genom kongl. brefven

den 23 april och 3 november 1857 berättigats att »fritt disponera» dem

för anläggande af en kanal kring staden. Det vore således nu endast

frågan om att å staden öfverlåta den formella eganderätten, som naturligtvis

för kronan saknade betydelse, under det att staden genom densammas

förvärfvande komme i tillfälle att i en framtid kunna försätta

den norra delen af gamla fästningsområdet, der raseringsarbetet genom

stadens eget förvållande afbröts, i ett ändamålsenligare och prydligare

skick än nu vore fallet.

Det i tredje punkten af stadsfullmägtiges skrifvelse omförmälda

Skottenbur g sområdet, som år 1783 af kronan inköptes och som år 1881

af landtinätaren Modée uppmättes till 14,625 qvadratfot eller 1,289,2

qvadratmeter, deri jemväl inberäknad den utvidgning, som lägenheten

genom Kongl. Maj:ts dom i ofvan omförmälda rättegång erhållit, vore

för närvarande bebygdt med 2 små, med hvarandra förenade låga kors
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

virkshus och disponerades af fortifikationsbefälhafvarens ombud i Kristianstad,

hvilken mot en årlig ersättning af 100 kronor och förmånen

af fri bostad åtagit sig att hafva tillsyn öfver fortifikationens arbeten i

nämnda stad.

Hvad slutligen anginge den i fjerde punkten af stadsfullmägtiges

skrifvelse omnämnda vattningsvägen hade fortifikationsbefälhafvaren ansett

densamma ej heller vara för kronan behöflig.

I fråga om värdet af de kronan tillhöriga jordområden, som vid

antagande af staden Kristianstads nu förevarande anbud skulle af kronan

till staden öfverlåtas, hade fortifikationsbefälhafvaren upplyst, att ett

sammanlagdt område af 7,210 qvadratmeter kunde med afseende å belägenheten

betraktas som trädgårdstomter, egoområdet 1 och 1 a som

byggnadstomt, ett område af sammanlagdt 19,895 qvadratmeter som gatumark

och det område om 364 qvadratmeter, hvarmed lägenheten Skottenburg

genom domen i samma rättegång ökades, som kyrkogårdsjord.

Trädgårdstomterna hade fortifikationsbefälhafvaren funnit ega ett

värde af 2,163 kronor, samt den s. k. teatertomten 1,870 kronor.

Beräknades värdet för gatumarken till 17 öre per qvadratmeter,

skulle densamma representera ett värde af 3,382 kronor 11 öre, derifrån

dock afdrag till ett belopp af 900 kronor hade synts fortifikationsbefälhafvaren

i hvarje fall böra medgifvas såsom ersättning derför, att

i den beräknade arealen ingå jemväl gatorna utmed södra artillerietablissementets

östra och södra sidor, hvilka staden ej förpligtats att

till kronan afträda.

Vattningsvägen hade år 1881 vid den då verkstälda värderingen

efter 12,5 öre per qvadratfot värderats till 3,828 kronor 12 öre, hvilket

värde fortifikationsbefälhafvaren dock hade ansett väl högt, synnerligen

som staden redan genom bytesbrefvet den 10 oktober 1860 erhållit

rättighet att trafikera vägen och densamma således icke rimligen kunde

af kronan till annan än staden försäljas.

Hvad slutligen anginge Skottenburgsområdet, både fortifikationsbefälhafvaren

ansett detsamma kunna uppskattas till samma värde som

den s. k. teatertomten eller 5 kronor per qvadratmeter, utgörande efter

925 qvadratmeter ett belopp af 4,625 kronor.

Hela värdet af den mark, som på grund af Kristianstads stads anbud

skulle af kronan till staden afträdas, kunde sålunda, efter fortifikationsbefälhafvarens

beräkning, anses uppgå till 14,968 kronor 23 öre

eller 2,951 kronor 77 öre mera än det belopp, hvartill drätselkammaren,

i enlighet med 1881 års uppskattning, värderat samma mark, men hade

emellertid fortifikationsbefälhafvaren ansett denna skilnad uppvägas dels

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

9

af värdet å den omkring 1,200 qvadratmeter stora, för kronan väl behöfliga

del af folkskoletomten, som staden skulle till kronan afstå och

dels af den utaf stadsfullmägtige kronan erbjudna rättigheten att till

1906 disponera lägenheten Skottenburg.

Fortifikationsbefälhafvaren hade sålunda funnit stadens anbud i allo

antagligt, dervid särskildt betonande, dels att, efter hans åsigt, staden

sannolikt icke skulle vilja afgifva skilda anbud för kronans tomter och

för fördelen att få till staden förlagda ytterligare två batterier af Vendes

artilleriregemente eller öfver hufvud i annan ordning erbjuda något kontant

vederlag för kronans gatudelar än i sammanhang med bidraget till

kostnaden för hela Vendes regementes förläggande till staden och dels

att då staden redan innevarande år skulle till kronan afträda de jordområden,

som genom Kongl. Maj:ts oftanämnda dom den 22 november

1893 förklarats tillhöra kronan, det äfven ur kronans synpunkt måste

anses önskligt att få frågan om gatumarkens öfvertagande utaf staden i

en nära framtid ordnad.

Det förslag till ordnandet af inqvarteringen i slutvärnet å Karlsborg,

som af chefen för fortifikationen i skrifvelsen den 24 sistlidne

december öfverlemnats och som, på sätt departementschefen redan antyda

den 25 i denna månad blifvit af Kongl. Maj:t till efterrättelse faststäldt,

vore, enligt hvad chefen för fortifikationen anmält, af honom

uppgjordt efter samråd med vederbörande truppchefer och kommendanten

å Karlsborg samt utginge från den förutsättningen, att till Göta

ingeniörbataljon skulle upplåtas hela den vester om kyrkan belägna

delen af slutvärnet med undantag af hvalfven n:is 1, 2 och 33 i öfra

våningen, som skulle användas, de båda förstnämnda af Karlsborgs artillericorps

och det sistnämnda af fortifikationen för förvaring af fästningsbyggnadens

arkiv, att nämnda artillericorps dessutom skulle erhålla

de båda öfra våningarna af mellersta tornet, våningen under kyrkan

samt öster om sistnämnda byggnad hvalfven n:is 1—16 i nedre och n:is

1—13 i öfra våningarna, samt slutligen att för inqvartering af Göta

trängbataljon med dithörande beväring skulle användas hela den öfriga

delen af slutvärnet.

Någon beläggning af exercishuset skulle sålunda ej ifrågakomma,

hvaremot artilleribeväririgen, för hvilken plats ej kunnat beredas i slut
Jiih.

till Jliksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afä. .''12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

värnet, skulle inqvarteras i proviantförrådsbyggnaden, i hvilken några

mindre kostsamma inredningsarbeten med anledning deraf skulle blifva

af nöden.

Frånsedt sistnämnda arbeten, som, enligt hvad chefen för fortifikationen

anmält, kunna bekostas af medel, som stode till arméförvaltningens

å intendentsdepartementet förfogande, beräknades de erforderliga inredningsarbetena

komma att kosta 26,400 kronor eller 13,600 kronor mindre

än som, enligt de för 1894 års Riksdag framlagda kostnadsberäkningarna,

ansetts vara för inqvarteringens ordnande å Karlsborg erforderligt.

Minskningen i kostnad berodde, på sätt af chefens för fortifikationen

skrifvelse frainginge, dels derpå, att till följd af den något trängre förläggningen

inom slutvärnet hela den ifrågasatta, till 8,000 kronor beräknade

beväringsbaracken för Göta trängbataljon kunnat från byggnadsarbetena

uteslutas, och dels derpå, att åtskilliga arbeten, som upptagits

i de äldre kostnadsberäkningarna, men som som varit af beskaffenhet

att ej kunna uppskjutas, redan blifvit utförda, dervid kostnaden bestridts

af medel, som arméförvaltningen endast genom anlitande af för oförutsedda

behof afsedda tillgångar kunnat åvägabringa.

Med anledning af den utredning, som sålunda åstadkommits, hade,

erinrar departementschefen, de skäl, hvilka hvad angår beslutet om de

ifrågasatta kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad och å Karlsborg varit

för Riksdagen bestämmande, numera helt och hållet bortfallit.

Fördelning af utrymmet i slutvärnet å Karlsborg emellan de truppförband,

som för framtiden skola vara derstädes förlagda, vore nu af

Kong!. Maj:t faststäld och de öfriga anordningar, som Riksdagen för

minskning af den beräknade kostnaden för inqvarteringens ordnande

derstädes förmält sig finna af nöden, vore jemväl vidtagna. Resultatet

deraf hade också blifvit, att till ifrågavarande arbeten numera ansåges

åtgå endast 26,400 kronor eller, såsom redan nämndt, 13,600 kronor

mindre än som sistlidna år derför beräknades.

Hvad vidare anginge det af staden Kristianstad gjorda anbud om

bidrag till kostnaden för hela Vendes artilleriregementes förläggande

till nämnda stad, funne departementschefen, lika med de i ärendet hörda

myndigheterna, detsamma fullt antagligt. Det måste ihågkommas att

af de områden, staden nu skulle tillösa sig, endast de af fortifikationsbefälhafvaren

såsom trädgårdstomter betecknade jordstycken äfvensom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

11

deri s. k. teatertoraten och Skottenburgsområdet noga räknadt både

något försäljningsvärde. Att kronan skulle vilja sätta sig i besittning

af och till tredje man föryttra den s. k. gatumarken, som dessutom ej i

sin helhet förklarats tillhöra kronan, torde väl nemligen knappast kunna

ifrågasättas och ej heller den s. k. vattningsvägen, till hvilken staden

redan så till vida hade nyttjanderätten, att staden berättigats att obehindradt

trafikera densamma, kunde i kronans hand användas till försäljning.

Då af de öfriga jordområdena teatertomten af fortifikationsbefälhafvaren

värderats till 1,870 kronor, trädgårdstomterna till 2,163 kronor

och Skottenburg till 4,625 kronor, vore det alltså jord till värde af

8,655 kronor, som staden skulle erhålla i utbyte mot den s. k. folkskoletomten

och det kontanta bidraget. Folkskoletomten, som innehade en

ytvidd af 1,200 qvadratmeter, representerade emellertid efter 5 kronor

qvadratmetern eller samma värde som af fortifikationsbefälhafvaren asatts

den s. k. teatertomten och Skottenburgsområdet, ett belopp af 6,000

kronor, så att det Överskjutande jordvärde, som staden skulle erhålla,

icke uppginge till fullt 3,000 kronor. Skilnaden emellan nämnda belopp

och det af staden erbjudna kontanta bidraget, eller minst 37,000 kronor,

skulle sålunda ur stadens synpunkt anses motsvara den till sitt verkliga

värde ganska svårberäkneliga fördelen att få till staden förlagda de båda

ridande batterierna af Vendes artilleriregemente, och det torde knappast

kunna påstås, att detta bidrag vore för ringa. I hvarje fall borde ej

förglömmas, att de militära skälen i och för sig ansetts tillräckliga att

motivera regementets sammandragning till Kristianstad och att, enligt

hvad departementschefen i sitt anförande till det vid Kongl. Maj:ts

proposition i kasernfrågan fogade statsrådsprotokoll för den 9 februari

1894 trodde sig hafva ådagalagt, den plan för ordnandet af inqvarteringen

utaf lista arméfördelningens kasernerade trupper, som han då förordade

och i hvilken förslaget om förläggning af Vendes trängbataljon

till Landskrona och Vendes artilleriregemente i dess helhet till Kristianstad

inginge som en integrerande del, äfven ur ekonomisk synpunkt

vore den fördelaktigaste.

Departementschefen funne för den skull proposition om anslag till

kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad och å Karlsborg nu böra på nytt

till Riksdagen aflåtas; och torde i densamma Riksdagens samtycke till

afyttringen utaf de i stadsfullmägtiges i Kristianstad skrifvelse omförmälda

jordområden jemväl böra inhemtas.

1 öfrigt torde, hvad anginge innehållet i propositionen, böra erinras,

att då 1894 års Riksdag i anledning af Kongl. Maj:ts till densamma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

aflåtna * proposition i kasernfrågan väl anslog ett visst belopp till hvart

och ett af de olika kasernetablissement, hvilkas uppförande då medgafs,

men emellertid berättigade Kongl. Maj:t att, derest brist uppstode å det

belopp, soin sålunda för ett etablissement anvisades, till täckande deraf

använda möjligen uppkommande öfverskott å anslaget till ett annat, enahanda

bemyndigande i fråga om de belopp, som kunna varda till kasernbyggnadsarbetena

i Kristianstad och å Karlsborg, torde böra äskas; och

torde dessutom, då det naturligtvis ingalunda kan vara departementschefens

mening att numera, sedan förslag till reglering af riksstatens

fjerde hufvudtitel för år 1896 redan blifvit till Riksdagen aflåtet, för

nämnda år påyrka beviljandet af ytterligare anslag för försvarsändamål,

propositionen böra innehålla hemställan från Kongl. Maj:t att få, i mån

af behof, till de ifrågasatta kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad och

å Karlsborg använda de medel, som af Riksdagen redan till kasernbyggnadsarbeten

anvisats eller som framdeles kunde komma att för

samma ändamål anvisas.

Slutligen ansåge departementschefen, att för ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten

torde böra äskas de belopp, som chefen för fortifikationen

ansett vara derför erforderliga och mot hvilka departementschefen

för sin del icke hade någon erinran att göra.

Enär fördelning af utrymmet i slutvärnet å Karlsborg emellan de

truppförband, som för framtiden skola vara derstädes förlagda, numera

är af Kongl. Maj:t faststäld, och de öfriga anordningar, som Riksdagen

för minskning af de beräknade utgifterna för inqvarteringens ordnande

derstädes ansett vara af nöden, jemväl blifvit vidtagna, och till följd

häraf kostnaderna för ifrågavarande arbeten å Karlsborg nedsatts med

13,600 kronor under det i den af Kongl. Maj:t till 1894 års Riksdag

aflåtna propositionen för dessa arbeten upptagna belopp, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka Kongl. Maj:ts förevarande framställning i

denna del.

I afseende å de för förläggning i Kristianstad af hela Yendes artilleriregemente

erforderliga kasernbyggnadsarbeten har utskottet ej haft

anledning till anmärkning emot den utredning angående eganderätt till

vissa områden m. m., som Kongl. Maj:t i enlighet med Riksdagens uttalade

önskan nu lemnat och hvilken utredning jemväl synes hafva medfört/''att!staden

Kristianstad åtagit sig att mot erhållande af eganderätt

till vissa smärre, kronan nu tillhöriga, af staden disponerade områden

och gatudelar bidraga till ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten derstädes

med 40,000 kronor. Kostnaderna för berörda arbeten hafva nu

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

13

likasom i propositionen till 1894 års Riksdag beräknats till 304,000

kronor, grundade på samma kostnadsförslag, som då förelädes Riksdagen.

Vid pröfning af Kongl. Maj:ts sistnämnda år framlagda kostnadsberäkningar

för samtliga då föreslagna kasernetablisseinent, yttrade Riksdagen,

bland annat, att Riksdagen funnit desamma i vissa afseenden för

höga, i det exempelvis, jemte det att för oförutsedda utgifter i allmänhet

beräknats 5 procent af hela anläggningskostnaden, kostnaderna

för vinterstallbyggnader upptagits till belopp, som motsvarade för byggnader

af sten öfver 600 kronor och för byggnader af trä 500 kronor

för hvarje spilta. Med hänsyn dertill och då Riksdagen, i likhet med

departementschefen, funne lämpligt att vid beviljande af det sammanlagda

belopp, som för berörda kasernanläggningar kunde anses erforderligt,

medgifvande lemnades Kongl. Maj:t att till täckande af möjligen

uppkommande brist i belopp, som beräknats för ett etablissement, använda

öfverskottet å belopp, som afsetts för ett annat, hade Riksdagen

ansett icke oväsentliga besparingar kunna göras i de för dessa ändamål

beräknade kostnader. På grund deraf minskade Riksdagen kostnadsberäkningen

för då beslutade kasernetablisseinent med omkring 8

procent.

Med hänsyn härtill har utskottet funnit kostnaden för ifrågavarande

kasernbyggnadsarbeten böra kunna begränsas till 280,000 kronor, helst

som utskottet anser lämpligt, att, i enlighet med 1894 års Riksdagsbeslut,

bemyndigande lemnas Kongl. Maj:t att till dessa arbeten likasom de

å Karlsborg föreslagna i mån af behof använda de tillgångar, Riksdagen

år 1894 anslagit till kasernbyggnadsarbeten. Med afdrag af det bidrag,

som från Kristianstads stad är för ändamålet att påräkna, skulle alltså

för Vendes artilleriregementes kasernering nödiga byggnadsarbeten erfordras

att bevilja 240,000 kronor. Lägges härtill det för inredningsarbeten

å Karlsborg behöfliga beloppet 26,400, skulle för ifrågavarande

arbeten erfordras att bevilja tillsammans 266,400 kronor.

Enär 1894 års Riksdag för uppförande af nya kasernetablissement

beviljade 2,791,160 kronor, hvaraf dock 1,411,925 kronor att utgå af

försäljningsmedel af vissa kronans tomter in. m., samt af återstående

1,379,235 kronor anvisade 400,000 kronor på extra stat för år 1895,

skulle, derest ytterligare 266,400 kronor beviljas för nu ifrågavarande

kasernbyggnads- och inredningsarbeten samt, i enlighet med Kongl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställning, hvaremot utskottet ej har

något att erinra, 420,000 kronor anvisas på extra stat för år 1896 för

uppförande af nya kasernetablissement, alltså af det belopp, som för de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtaode N:o 48.

af den nya härorganisationen betingade kasernetablisseraent af Riksdagen

beviljats, återstå att anvisa 825,635 kronor.

Utskottet får för den skull hemställa:

a) att Riksdagen må medgifva, att den rätt, som

kronan eger eller kan ega ej mindre till de å en af

förste landtmätaren A. E. Modée år 1881 upprättad,

vid statsrådsprotokollet fogad karta med n:is 1, 1 a,

2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16,

17, 18, 19, 19 a, 20, 22, 23, 23 a, 24, 25, 26, 27, 28,

29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42,

43, 44, 45, 46, 47, 48 och 49 betecknade områden i

och invid Kristianstad än äfven till de norr om nämnda

stad framgående fästningsgrafvar, sådana dessa å samma

karta finnas med blå färg angifna, må på de i stadsfullmägtiges

i Kristianstad skrifvelse den 6 december

1894 föreslagna vilkor till Kristianstads stad öfverlåtas;
b)

att, till de för förläggning i Kristianstad af

hela Vendes artilleriregemente erforderliga kasernbyggnadsarbeten

vid regementets dervarande etablissement

Riksdagen må, utöfver det belopp, 40,000

kronor, som vid bifall till hvad i mom. a) föreslagits

skulle komma att af staden Kristianstad såsom bidrag

till kasernbyggnadsarbetena m. m. erläggas, bevilja

240,000 kronor;

c) att Riksdagen må, till de för inqvartering å

Karlsborg af Karlsborgs artillericorps, Göta ingeniörbataljon

och Göta trängbataljon nödiga inredningsarbeten

bevilja 26,400 kronor;

d) att Riksdagen må medgifva, att, derest öfverskott

å de för i mom. b) och c) omförmälda arbeten

anslagna medel skulle uppkomma, desamma må användas

till bestridande af kostnaderna för de kasernbyggnadsarbeten,

till hvilkas utförande medel i enlighet

med Riksdagens skrifvelse den 9 maj 1894 redan

anvisats;

e) att Riksdagen må bemyndiga Kongl. Maj:t att

till de förestående kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad

och å Karlsborg, i mån af behof, använda de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

15

tillgångar, Riksdagen anslagit till nyssberörda, i skrifvelsen

den 9 maj 1894 omförmälda kasernbyggnadsarbeten;

samt

f) att Riksdagen må af de för uppförande af nya

kasernetablissement beviljade belopp på extra stat för

år 1896 anvisa 420,000 kronor.

Stockholm den 1 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Herrar G. D. R. Tornerhjelm, H. P. P. Tamm, K. Bohnstedt och

S. G. von Friesen hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående

ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.