Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

1895-04-23 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:59, Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

1

N:o 59.

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1895, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

(L A.)

l:o) Sedan samtliga de till Riksdagens pröfning framlagda förslag,

hvilka kunnat hafva inflytande på beräkningen af statsverkets ordinarie

inkomster, blifvit af Riksdagen afgjorda, bär statsutskottet till behandling

förehaft Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, i hvad densamma rörer inkomstberäkningen; och får utskottet,

jemlikt 53 § regeringsformen och 39 § riksdagsordningen, härmed för

Riksdagen uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de ordinarie inkomsterna

under nästkommande statsregleringsperiod anses kunna upptagas.

Med hänvisande till den utredning beträffande beräkningen af

hvarje särskild inkomsttitel, som i statskontorets vid statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 14 januari 1895 fogade berättelse af den 11

december nästlidet år om statsverkets inkomster under näst föregående

år jemte förslag till deras beräknande vid föreliggande statsreglering

finnes meddelad, får utskottet här nedan omförmäla de inkomsttitlar,

öfver hvilka särskild! yttrande ansetts böra afgifvas.

Grundskatt. Beträffande denna inkomsttitel har herr statsministern

och chefen för finansdepartementet till förenämnda statsrådsprotokoll erinrat,

att Kongl. Maj:t redan den 2 december 1892 anbefalt kammarkollegium

och statskontoret att afgifva yttrande, huruvida i ett eller

annat''afseende hinder kunde anses möta för uteslutande ur så väl jordeböcker

som riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af sådana grundBih.

till lliksd. Vrot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 43 hatt. (N:is 59—03.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

q

Statsutskottets .Utlåtande N:o 59.

skattebelopp, som inginge i den å riksstatens inkomstsida upptagna titeln

grundskatt, men åter alfördes såsom »friheter» under vederbörande utgiftstitlar

å riksstatens utgiftssida, så hade, enligt embetsverkens hemställan

i utlåtande af den 28 december 1892 och på grund af 1893 års

Riksdags beslut, de för rustning och rotering frinjutna grundskattebeloppen

blifvit ur riksstaten för år 1894 uteslutna, hvarefter samma grundskattebelopp,

på grund .af kongl. brefvet den 15 september 1893, från och

med år 1894 alförts jemväl ur jordeböcker och statsverkets räkenskaper.

Från dessa åtgärder hade emellertid, enligt kammarkollegii och statskontorets

hemställan, tills vidare undantagits tillgiftsräntorna i Södra

Möre härad, utgörande 2,565 kronor 89 öre. Dessa tillgiftsräntor hade

icke ansetts kunna, i likhet med hvad som skett med augmentsräntorna,

indragas till statsverket, utan borde fortfarande qvarstå såsom anordnade,

men tillgiftsräntegifvarne hade likväl ej för dessa räntor kommit i åtnjutande

af motsvarande lindring, som genom lagen den 5 juni 1885

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären beredts vederbörande

rust- och rotehållare. Hos Kongl. Maj:t hade emellertid åtskilliga tillgiftsräntegifvare

gjort ansökning om dylik lindring, och ansågo embetsverken,

att i afbidan på detta till kammarkollegii utlåtande remitterade

ärendes pröfning, i samband hvarmed förhållandet mellan tillgiftsräntegifvare

och tillgiftsräntetagare äfven i andra afseenden kunde antagas

blifva ordna dt, tillgiftsräntorna fortfarande borde qvarstå såsom anordnade.

I följd häraf qvarstode ännu i riksstaten under femte hufvudtiteln

såsom båtsmansindelningen tillkommande friheter nyssberörda belopp i

tillgiftsräntor med i rundt tal 2,600 kronor.

Numera hade emellertid Kongl. Maj:t, sedan kammarkollegium den

11 december 1893 afgifvit det från kollegium infordrade utlåtandet i

frågan, i öfverensstämmelse med kollega hemställan den 18 maj 1894

dels förklarat tillgiftsgifvarne vid båtsmanshållet inom Södra Möre härad

berättigade att af tillgiftstagarne återbekomma 30 procent af hvad de

från och med 1886 i tillgiftspenningar efter öfverenskommet värde å en

båtsmansrustning erlagt, dels ock, med förklarande att hvad i kongl.

brefven den 13 december 1825 och den 20 december 1836 förordnats

angående bestämmandet af ett visst värde a en båtmansrustning icke

vidare skall tillämpas, förordnat, att tillgiftsgifvarne skulle hädanefter

erlägga tillgiftspenningarne till rusthållsstammarne med beräkning för

tiden intill år 1900 af det i lagen af den 5 juni 188o bestämda uppskattningsvärde

af 100 kronor å ett båtsmansrusthåll och derefter af det

uppskattningsvärde, som enligt § 3 i samma lag kunde varda bestämdt,

samt att de vid erläggande af dessa tillgiftspenningar egde tillgodonjuta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

på dem belöpande andel af den lindring i rustningsbesväret, som nämnda

lag stadgade. Med erinran att det i jordeboken qvarstående belopp af

tillgiftsräntor, sammanlagdt 2,565 kronor 89 öre, endast utgjorde tillgiftsräntorna

af de hemman som icke voro rusthållsstammar, hade kammarkollegium

i sitt n}rss omförmälda utlåtande åt den 11 december

1893, att då således en stor del af tillgiftsräntorna, eller de som utginge

af rusthållsstammar, redan blifvit från riksstaten afbörda'', äfven

ofvan berörda 2,600 kronor måtte ur riksstaten afföras, i hvilket fall

något hinder ej mötte för tillgiftsräntornas uteslutande från jordeboken

och räkenskaperna. I infordradt utlåtande af den 11 juni 1894 hade

statskontoret hemstält, att detta kammarkollegii förslag måtte godkännas.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hade departementschefen

efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet hemstält,

att det å femte hufvudtiteln under anslagsrubriken »båtsmansindelningen,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag» uppförda

belopp af friheter, 2,600 kronor, måtte från och med år 1896 i riksstaten

uteslutas och såsom följd deraf den beräknade inkomsten af grundskatten

i motsvarande mån minskas; och borde i öfverensstämmelse

härmed det sålunda ur riksstaten uteslutna grundskattebeloppet jemväl

uteslutas ur jordeböcker och statsverkets samtliga räkenskaper.

Inkomsttiteln grundskatt hade af statskontoret, med iakttagande

af den afskrifning å skatten, som jemlikt lagen den 2 december 1892

skulle undet år 1896 ega rum, beräknats till 1,908,000 kronor. Om

detta belopp minskades med summan af de tillgiftsräntor, som nu borde

ur riksstaten uteslutas, eller 2,600 kronor, utgjorde återstoden i jemn!

tusental 1,905,000 kronor, med hvilket belopp Kong! Magt föreslagit

att förevarande inkomsttitel måtte i riksstaten för år 1896 upptagas.

Då Riksdagen vid fråga om regleringen af utgifterna under riksstat

ens femte hufvudtitel i enlighet med Kongl. Maj:ts af utskottet förordade

förslag beslutit, att det å anslaget till båtmansindelningen under

rubriken »indelning cell dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter»

uppförda belopp 2,600 kronor skall ur riksstaten uteslutas, följer häraf

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, en motsvarande minskning i den

beräknade inkomsten af grundskatter må ega rum; och då utskottet ej

heller i öfrig! haft något att erinra mot Kongl. Maj:ts beräkning af

denna inkomsttitel, liar utskottet, lika med Kongl. Magt, ansett densamma

böra i riksstaten för år 1896 upptagas till 1,905,000 kronor.

Tillfälliga rotevaleamafgifter. Denna inkomsttitel är i riksstaten

för år 1895 upptagen med 52,000 kronor.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, innefattas i donna in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

komsttitel, bland annat, de vid början af år 1878 till statsverket tills

vidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning

förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. Dessa vakansafgifter skulle

enligt lagen af den 2 december 1892 från och med år 1896 minskas

med 10 procent af deras enligt berörda lag för lindringens beräknande

bestämda värden. Om från förevarande inkpmsttitels för år 1895 beräknade

belopp, 52,000 kronor, droges nyssberörda minskning, utgörande,

enligt hvad statskontoret i sin berättelse angående statsverkets inkomster

uppgifvit, 7,441 kronor 35 öre eller i rundt tal 8,000 kronor, skulle

inkomsttiteln för år 1896 uppgå till 44,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel erinras till förenämnda statsrådsprotokoll,

hurusom Kongl. Maj:t till 1894 års Riksdag afgaf förslag

om en förhöjning i beräkningen af inkomsttiteln med 98,000jmmor,

motsvarande sammanlagda beloppet af vakansafgifterna af de rusthåll

och rotar, som på grund af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade

omorganisation af indelta kavalleriet och infanteriet komme att sättas

på vakans, äfvensom att i sammanhang dermed anslagen till det icke

gamisonerade infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade

infanteriets och kavalleriets vapenöfningar måtte med motsvarande belopp

ökas. Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit blef emellertid icke af

Riksdagen bifallet. Under erinran att 1893 års Riksdag bemyndigat

Kongl. Maj:t att tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämdt

låta, i den mån den vid 1892 års urtima riksdag beslutade nedsättning

komme till stånd, af anslaget till lindring i rustnings- och

roteringsbesvären årligen tillhandahålla arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna

för de vakanssatta rote- och rusthållsnumren svarande belopp,

att af arméförvaltningen användas till bestridande af kostnaderna för

den förbättrade härordningens genomförande, anförde beträffande denna

fråga Riksdagen i skrifvelse af den 9 maj 1894 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, att, om Kongl. Maj:ts

förslag att höja ofvanberörda två anslag å fjerde hufvudtiteln med sammanlagdt

98,000 kronor skulle hafva af Riksdagen bifallits, deraf skulle

hafva blifvit en följd, att Kongl. Maj:t skulle för det angifna ändamålet

kunnat disponera dels hela beloppet af vakansafgifterna för ifrågavarande

rusthåll och rotar, eller 196,000 kronor, att tillhandahållas från anslaget

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, dels ock 98,000 kronor,

hvarmed Kongl. Maj:t föreslagit, att anslagen till det icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade infanteriets och

kavalleriets vapenöfningar skulle ökas. Härtill komme, att i den ordning,

som afskrifningen fortginge, skulle, om icke saken under tiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

5

fullständigt ordnades, nyssnämnda belopp, 98,000 kronor, komma att

minskas med en femtedel för hvartdera af åren 1896, 1898, 1900, 1902

och 1904 för att, sedan afskrifningen blifvit fullbordad, vara försvunnet.

Vidare kunde anmärkas, att beloppet, 98,000 kronor, endast närmelsevis

motsvarade det belopp, som af ofvan angifna anledning borde komma

fjerde hufvudtiteln till godo, i det att det utgjorde värdet, minskadt med

femtio procent, af belöpande vakansafgifter dels för de under 1893 och

1894 vakanssatta 516 rusthåll och rotar vid infanteriet, dels ock för de

348 rusthållsnummer vid de skånska indelta kavalleriregementena, hvilka

år 1895 kunde antagas vara vakanssatta, hvaremot ingen norm angifvits

för vakanssättningen vid Jemtlands hästjägarecorps.

I sin ofvanberörda berättelse angående statsverkets inkomster hade

nu statskontoret hemstält, att, då ifrågavarande vakansafgifter syntes

böra, i likhet med öfriga till statsverket ingående dylika afgifter, i riksstaten

upptagas, förnyadt förslag i ämnet måtte till Riksdagen aflåtas;

och hade statskontoret beräknat summan af de vakansafgifter, med hvilkas

belopp inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter borde ökas, till 109,840

kronor eller i jemnt tal 110,000 kronor. Lades härtill de slag af statsinkomster,

som i öfrigt borde upptagas under förevarande rubrik, enligt

hvad ofvan blifvit förmäldt, utgörande 44,000 kronor, skulle inkomsttiteln

i sin helhet uppgå till 154,000 kronor. I sammanhang härmed hade

statskontoret hemstält, att det å fjerde hufvudtiteln uppförda anslaget

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte ökas med sammanlagda

beloppet af de oafkortade vakansafgifter, som enligt 1892 års

urtima Riksdags beslut skulle arméförvaltningen från detta anslag tillhandahållas

och hvilka afgifter uppginge till 274,600 kronor.

Genom den af statskontoret sålunda föreslagna anordning skulle,

enligt hvad departementschefen vidare anför, visserligen till väsentlig

del undanrödjas de anmärkningar, som af nästlidet års Riksdag framstäldes

mot det af Kongl. Maj:t då framlagda förslaget om de ifrågavarande

vakansafgifternas upptagande i riksstaten, men då på uppdrag

af Kongl. Maj:t uppgjorts förslag till den förändrade uppställning af riksstatens

fjerde hufvudtitel, som, sedan de för den förbättrade härordningen

erforderliga anslag blifvit af Riksdagen beviljade, kunde anses nödig

och i öfrigt lämplig och detta förslag af chefen för landtförsvarsdepartementet

funnits vara af beskaffenhet att böra läggas till grund för den

framställning, som till 1896 års Riksdag borde aflåtas rörande anslagen

under fjerde hufvudtiteln för år 1897 eller det år, hvarunder deri vid

1892 års urtima riksdag beslutade förbättrade härordning enligt samma

Riksdags beslut skulle vara genomförd och då således vid 1896 års

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

riksdag en revision af fjerde hufvudtitelns uppställning korande att ega

rum, ansåge departementschefen det definitiva ordnandet af frågan rörande

sättet för de nu ifrågavarande vakansafgifternas upptagande i riksstaten

äfven utan olägenhet kunna intill dess anstå. Efter samråd med chefen

för landtförsvarsdepartementet hemstälde derföre departementschefen att

inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter måtte för år 1896 upptagas

allenast med det belopp, 44,000 kronor, hvartill densamma, då hänsyn

icke toges till vakansafgifterna för de enligt 1892 års beslut vakanssatta

rote- och rusthållen, af statskontoret beräknats uppgå.

Med afseende å hvad sålunda blifvit aufördt anser utskottet ifrågavarande

inkomsttitel böra, på sätt Kong]. Maj:t föreslagit, i riksstaten

för år 1896 upptagas till 44,000 kronor.

Mantalspenningar ne. Under erinran, att Riksdagen, i enlighet med

utskottets hemställan i utlåtande n:o 39, afslagit inom Riksdagen väckta

förslag om mantalspenningarnas afskaffande, får utskottet förorda, att

denna inkomsttitel må, på sätt Kongl. Maj:t hemstält, beräknas till enahanda

belopp, hvarmed densamma i nästlidet och innevarande års riksstater

upptagits, eller till 665,000 kronor.

Telegraf medlen. Beträffande telegrafmedlen hade telegrafstyrelsen i

en till Kongl. Maj:t afbiten skrifvelse af den 20 november 1894 anfört,

att inkomsten af telegramportomedel år 1893, hvilken inkomst på förhand

beräknats till 1,350,000 kronor, enligt den afskräde räkenskapen

uppgått till 1,380,874 kronor 96 öre, hvartill komme ett ytterligare belopp

af 38,834 kronor 18 öre under åtskilliga andra inkomsttitlar såsom

registrering af telegramadresser, hyres- och andra underhållsbidrag från

kommuner och enskilde, ersättning från statens och enskilda jernvägar

för begagnande af telegrafstolpar gemensamt med telegrafverket in. m.,

så att hela uppbörden af telegrafmedel för nämnda år uppgått till 1,419,709

kronor 14 öre. Telegramportoinkomsten för år 1894, hvilken likaledes

på förhand blifvit förslagsvis beräknad till 1,370,000 kronor, ansåges af

telegrafstyrelsen, med ledning af redan kända förhållanden, icke kunna

antagas uppnå det beräknade beloppet. Inkomsterna af telegramportomedel

under årets tre första qvartal understege nemligen, enligt de inkomna

räkenskaperna, motsvarande inkomster under samma qvartal år

1893 med omkring 60,000 kronor. Det vore alltså antagligt, att portoinkomsten

för hela år 1894 skulle med omkring 80,000 kronor understiga

inkomsten år 1893 och således uppgå till allenast omkring 1,300,000

kronor. Denna väsentliga nedgång berodde till stor del på minskning

i den inrikes telegramvexlingen till följd af de ökade telefonförbindelserna.

Men att jemväl de tryckta konjunkturerna på de flesta affärsområden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

7

kraftigt bidroge till minskningen framginge deraf, att inkomsten jemväl

af den utländska telegramtrafiken under år 1894 sjunkit, i det att denna

inkomst under årets tre första qvartal varit i det närmaste 2,5 procent

lägre än motsvarande inkomst under samma qvartal år 1893.

Telegrafstyrelsen hade vidare framhållit, att, om det än kunde antagas,

att inkomsterna af telegramportomedel sludle komma att under

år 1895 sjunka ännu något ytterligare, funnes dock ingen anledning att

antaga, att den minskning, som orsakades af de tryckta tiderna, skulle

fortgå längre än till och med år 1895. De vid telegrafstyrelsens årsberättelser

fogade grafiska framställningar visade nemligen, att icke vid

något tillfälle minskningen i inkomster fortgått i mer än fyra år, och då

den nu pågående minskningen börjat med år 1892, hade telegrafstyrelsen

funnit det antagligt, att densamma skulle upphöra med år 1895, så att

för år 1896 en stegring åtminstone till 1894 års läge kunde vara att

påräkna. Då under år 1895 icke förestode några afsevärda nya telefonanläggningar

utmed telegraflinierna, kunde icke heller telefontrafiken antagas

komma att för sin del bringa telegramvexlingen att lemna sämre

resultat år 1896 än år 1894.

På grund häraf hade telegrafstyrelsen ansett sig med fog kunna

antaga, att inkomsten af telegramportomedlen under år 1896 skulle ställa

sig ungefär lika med motsvarande inkomst år 1894 och således kunna

beräknas till 1,300,000 kronor. Dertill komme inkomster af registrering

af telegramadresser, af hyres- och andra underhållsbidrag från kommuner

och enskilde, af ersättning från statens och enskilda jernvägar

för begagnande af telegrafstolpar gemensamt med telegrafverket m. in.,

hvilka inkomster under en följd af år vexlat mellan 35,000 och 38,000

kronor och således syntes kunna beräknas till 35,000 kronor under år

1896.

Telegrafstyrelsen hade derföre hemstält, att telegrafverkets inkomster

af telegrafmedel måtte vid uppgörandet af statsregleringen för år

1896 beräknas till 1,335,000 kronor.

I enlighet med denna telegrafstyrelsens af statskontoret biträdda

hemställan, har Kongl. Maj:t beräknat telegrafmedlen till sistnämnda

belopp; och instämmer utskottet i denna beräkning.

På grund af hvad sålunda förekommit och då hvad Kongl. Maj:t

i öfrig! föreslagit i afseende å beräkningen af statsverkets ifrågavarande

inkomster icke heller gifvit anledning till någon erinran från utskottets

sida, får utskottet hemställa,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

att statsverkets inkomster för år 1896 må beräknas

på följande sätt.

Kyrkotionde....................................

Kavalleriregementenas hästva
kansspanmål

........................

Afgifter för persedelunderhållet

vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift ...........

Tillfälliga rotevakansafgifter

Soldatvakansafgift ...................

Båtsmansvakansafgift..............

Arrendemedel.............................

Mantalspenningar ...................

Bötesmedel ................................

Kontrollstämpelmedel..............

Fyr- och båkmedel.................

Telegrafmedel ....................

Jernvägstrafikmedel..................

Skogsmedel................................

Extra uppbörd .........................

kronor

1,905,000

—

11

250,000: —

11

270,000: —

11

51,000

_

11

19,000

—

11

44,000

—

11

56,000

—

11

200,000

—

V

2,400,000

—

11

665,000

—

11

250,000

—

11

25,000

—

11

1,400,000

—

11

1,335,000

—

11

7,200,000

—

11

2,900,000

—

11

100,000

—

kronor

19,070,000

—

2:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kong!. Maj:t i sammanhang med beräkningen af forenämnda inkomster

samt af de extra ordinarie inkomsterna eller bevillning ärna, rörande

hvilkas belopp det ej tillkommer statsutskottet att ingå i pröfning, föreslagit,

att riksbankens vinst för år 1894, i rundt tal utgörande 2,600,000

kronor, måtte för statsverkets behof anvisas till utbetalning vid den tid

under år 1896, som af Riksdagen komme att bestämmas. Berörda förslag,

deröfver bankoutskottet afgifvit yttrande, har af Riksdagen på det

sätt bifallits, att Riksdagen beslutit, att af riksbankens för år 1894 bokförda

vinst ett belopp af 2,340,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket

och återstoden, eller 263,187 kronor 21 öre, för riksbanken bibehållas.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande

statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna

för föregående år med 674,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

öfver hvad Kongl. Maj:t, i sistnämnda hänseende föreslagit kommer

utskottet att meddela särskildt yttrande; hvilket utskottet härmed

får för Riksdagen

anmäla. ,u tl '' rä''£ *v5° fisnk:

Stockholm den 23 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

0(Ki ÄGG. S , ... . . h*:ä>;l.*iiinG OOOA-.iMf. I

H »> » ♦

. !l;Uiif4ni»iOV:,"v• • i UOt

Döu.-tt .. .. •-*]

-:*• !ti^ ,irp/s■ i"'':?•''iu ! -Of}*

)U‘! öi

/s. i.!o> '',00(

; f ii> 5 ax. d i; v • • i r r. ■ i r +,•<! ,00<

<

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sami, 1 Afd. 43 Häft.

q

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster

Statskontoret

Statsutskottets

beräknat för

förslag för

1896.

.vii : Yl t * ■''. \ < . j i -

1896.

Kronor.

O.

Kronor.

O.

1,908,000

_

Grundskatt ..............................................................

1,905,000

_

250,000

—

Kyrkotionde.............................................................

250,000

—

270,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ......

270,000

—

51,000

—

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthålls-

infanteriet......................................................

51,000

—

19,000

—

Trosspassevolansafgift .......................................

19,000

—

154,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter..............................

44,000

—

56,000

—

Soldatvakansafgift.................................................

56,000

—

200,000

—

Båtsmansvakansafgift.............................................

200,000

—

2,400,000

—

Arreridemedel.........................................................

2,400,000

—

665,000

—

Mantalspenningar ...............................................

665,000

—

250,000

—

Bötesmedel .............................................................

250,000

—

25,000

—

Kontrollstämpelmedel............................................

25,000

—

1,400,000

—

Fyr- och båkmedel ...........................................

1,400,000

—

1,335,000

—

Telegrafmedel .....................................................

1,335,000

—

7,200,000

—

Jernvägstrafikmedel..............................................

7,200,000

—

2,900,000

—

Skogsmedel............................................................

2,900,000

—

100,000

—

Extra uppbörd .......................................................

100,000

—

S:a

19,183,000

—

Summa

19,070,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:98 Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. s. 6 i texten