Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående förändradt sätt för användandet af ett till en mejeriskola inom Jemtlands län anvisadt anslag.

1895-04-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:67, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående förändradt sätt för användandet af ett till en mejeriskola inom Jemtlands län anvisadt anslag.

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 67 .

/

N:o 67.

Ank. till Ribsd. kansli den 26 april 1895, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående förändradt

sätt för användandet af ett till en mejeriskola

inom Jemtlands län anvisadt anslag.

(2:dra U. A.)

Under åberopande af bifogadt utdrag af protokollet öfver civilärenden

för den JO innevarande april, har Kongl. Maj:t uti en till statsutskottet

remitterad proposition (n:o 54) föreslagit Riksdagen medgifva, att det af

Riksdagen år 1885 såsom understöd till uppehållande af en mejeriskola

inom Jemtlands län beviljade årliga anslag af 3,000 kronor måtte, der så

funnes ändamålsenligt, användas till undervisande af mejerielever vid enskilda

mejerier inom Vesternorrlands, Jemtlands och Vesterbottens län.

Enligt åberopade utdrag af statsrådsprotokollet har departementschefen

vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t anfört, att, sedan Rikets

Ständer enligt skrifvelse den 6 februari 1858 (n:o 196) anvisat ett årligt

anslag af 6,000 riksdaler riksmynt till inrättande af två mejeriskolor i

särskilda delar af riket, samt genom kongl. bref den 25 februari 1859

blifvit bestämdt, att den ena af dessa skolor skulle för mellersta delen af

riket förläggas vid Ultima landtbruksinstitut och den andra för södra

delarne af Sverige inrättas å Bergqvara egendom i Kronobergs län, hade

till 1862—1863 årens Riksdag aflåtits proposition om beviljande af ett

årligt ordinarie anslag af 3,000 riksdaler att användas till stipendier åt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

31

sådana personer, som, efter vederbörande hushållningssällskaps förslag,

kunde af landtbruksakademiens förvaltningskomité varda utsända till enskilda

mejerier, för att efter derstädes genomgången fullständig lärokurs

sedermera inom olika delar af riket gagna mejerihandteringen. Enligt

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 11 november 1863 både denna framställning

bifallits af Rikets Ständer, hvarefter nämnda komité genom kongl. bref

den 13 sistnämnda månad och år undfått befallning att gå i författning

om de åtgärder, som för ernående af det med anslaget afsedda ändamål

kunde finnas lämpliga att vidtaga.

På grund af sistberörda befallning både förvaltningskomitén med egare

af enskilda, välskötta mejerier upprättat kontrakt om mottagandet för undervisning

vid mejerierna af visst antal elever emot bestämd ersättning

för hvarje elev.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 14 november 1868 hade emellertid

förvaltningskomitén anhållit, att, derest något af kontrakten om de

dåvarande mejeriskolorna skulle blifva uppsagdt, det måtte medgifvas

komitén antingen att afsluta kontrakt om upprättande af en eller flera

mejeriskolor på annat ställe, eller ock att få använda de till mejeriskolor

anvisade medel till anställande af flera mejerielever vid enskilda mejerier

för beredande åt dem af undervisning i öfverensstämmelse med kongl.

brefvet den 13 november 1863. Sedan med anledning häraf proposition

till 1869 års Riksdag aflåtits med framställning att, enär vid beviljandet

af 6,000 riksdaler såsom anslag till inrättande af två mejeriskolor i särskilda

delar af riket afsetts, att den kunskap i ladugårdsskötsel!!, som redan

funnes på åtskilliga ställen i landet, blefve mera allmänt spridd, samt

detta syftemål, enligt hvad förvaltningskomitén upplyst, syntes fullt ändamålsenligt

och med minsta kostnad kunna vinnas genom elevers anställande

vid enskilda mejerier, ett sådant medgifvande, som förvaltningskomitén

ifrågasatt, måtte i afseende å användandet af nyssberörda anslag

lemnas, hade Riksdagen enligt skrifvelse den 13 maj 1869 inedgifvit, att

de till mejeriskolor anvisade medel, 6,000 riksdaler, finge, der så funnes

ändamålsenligt, användas till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier;

och genom kongl. bref den 21 nyssnämnda månad och år hade i

öfverensstämmelse härmed det begärda bemyndigandet meddelats förvaltningskomitén.

Härefter hade Kongl. Maj:t, på derom gjorda framställningar, den 12

december 1879 tillåtit, att, derest den å Bergqvara förlagda mejeriskolan

komme att efter föregående vederbörlig uppsägning upphöra den 24 oktober

1880, landtbruksakademiens förvaltningskomité egde anvisa det för

samma skola dittills utgående årliga anslag af 3,000 kronor till upp
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

rättande och underhåll af en mejeriskola a Robertsfors i Bygdeå socken

af Vesterbottens län, hvilken skola fortfarande vore i verksamhet. Deremot

hade den lägre mejeriskolan vid Ultuna landtbruksinstitut från

och med den 1 november 1883 upphört, och de till densamma anvisade

3,000 kronor hade derefter i enlighet med medgifvandet i kongl. brefvet

den 21 maj 1869 användts till mejerielevers undervisande vid enskilda

mejerier.

På förslag af Kongl. Maj:t hade vidare 1885 års Riksdag till understöd

åt en ny mejeriskola inom Jemtlands län anvisat 3,000 kronor och

till följd deraf höjt det ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar med motsvarande belopp, hvarefter och

sedan Kongl. Maj:t den 29 maj 1885 anbefalt landtbruksakademiens förvaltningskomité

att vidtaga de åtgärder, som i förevarande fråga på komitén

ankomme, skolan upprättats vid Huså bruksegendom i Kalls socken, der

den ännu egde bestånd.

Slutligen hade Kongl. Maj:t dels enligt särskilda beslut den 18 april

1890, den 30 oktober 1891 och den 10 november 1893 för hvart och ett

af åren 1890—1895 anvisat, till undervisande af mejerielever vid enskilda

mejerier, till landtbruksstyrelsens förfogande utöfver derför eljest anslagna

medel och under enahanda vilkor, som för dylika medels användande vore

stadgade, ett årligt belopp af 2,000 kronor, dels ock enligt beslut den 11

maj 1894 för inrättande på försök under två år af en mejeriskola inom

Norrbottens län ett belopp af 6,000 kronor, att utgå med 3,000 kronor

under år 1894 och 3,000 kronor under år 1895.

De statsmedel, som för anordnande af lägre qvinlig mejeriundervisning

för närvarande funnes tillgängliga, utgjordes, förutom af anslaget

till den nyss inrättade mejeriskolan inom Norrbottens län, sålunda dels

af ett belopp å 6,000 kronor, som utginge till mejeriskolorna vid Robertsfors

och Huså, dels ock af 8,000 kronor, som utginge till mejerielevers

undervisande vid enskilda mejerier eller så kallade mejeristationer inom

mellersta och södra Sverige enligt det af landtbruksstyrelsen för dylika

stationer utfärdade reglemente (Svensk författningssamling för 1890; bihanget

n:o 24).

Uti skrifvelse till Kongl. Maj:t den 2 nästlidne mars hade, fortsätter

departementschefen, landtbruksstyrelsen, efter att hafva redogjort för hvad

sålunda blifvit åtgjordt för den lägre mejeriundervisningen, vidare anfört

följande:

Den skilnad i anordningen af ifrågavarande undervisning inom de

norrländska länen, å ena sidan, och de öfriga länen, å andra sidan,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

33

som sålunda på senare tiden uppstått, hade haft sin grund i den olika

utvecklingsgrad, hvarpå mejerihandteringen inom nämnda hufvuddelar

af landet befunnit sig, i det att inom landets mellersta och södra delar,

der samma handtering mera utvecklats, tillräckligt antal tidsenliga mejerier,

tjenliga att användas såsom lokala anstalter för mejeriundervisnings

meddelande, förefunnits, medan i de norrländska länen ett motsatt förhållande

varit rådande. Härutinnan hade emellertid på senare tiden en

förändring inträdt så till vida, att äfven inom Norrland, med undantag

af Norrbottens län, grundlig undervisning i mejeriskötseln numera torde

kunna meddelas vid enskilda välskötta mejerier eller genom så kallade

mejeristationer. Då denna undervisningsform erbjöde, hvad anginge den

lägre mejeriundervisningen, många fördelar framför mejeriskolan, sådan

denna nu vore organiserad, syntes den böra införas äfven i de delar

af Norrland, der sådant lämpligen kunde ske. Såsom fördelar af sagda

anoi*dning kunde nemligen anses, att kursen på detta sätt blefve tvåårig i

stället för ettårig, såsom fallet vore vid mejeriskolan, och komme att genomgås

vid två särskilda mejerier, hvarigenom på samma gång undervisningen

blefve grundligare och den praktiska erfarenheten i mejeriskötseln

utvidgades, samt att, enär antalet elever vid mejeristationerna i allmänhet

vore mindre än vid mejeriskolorna, hvarje elev erhölle rikare tillfälle till

praktisk öfning. Erfarenheten från mellersta och södra Sverige hade också

till fullo bekräftat mejeristationernas förträfflighet såsom undervisningsanstalter.

Med anledning af den stora vigt, som läge derpå, att under nuvarande

för landtbruket tryckta förhållanden frän statens sida intet försummades,

som kunde bidraga till landtbrukets förkofran, hade landtbruksstyrelsen

utarbetat ett förslag till ett bättre ordnande af mejeriundervisningen

inom Norrland med undantag af Norrbottens län. Enligt

detta förslag borde, i likhet med hvad förhållandet vore beträffande

öfriga delar af riket, inom nämnda del af Norrland i stället för mejeriskolor

inrättas mejeristationer, i hvilket afseende två andra årets stationer

med tre elever vid hvarje skulle inrättas inom hvartdera af Jemtlands

och Vesterbottens län, inom hvilka län den norrländska mejerihandteringen

torde vara mest utvecklad, samt sex första årets mejeristationer

med två elever vid hvarje fördelas på nämnda två län äfvensom

Yesternorrlands län. Då på detta sätt tjugufyra elever skulle

årligen komma att åtnjuta mejeriundervisning inom ifrågavarande landsdelar,

deraf tolf skulle för hvarje år utexamineras såsom mejerskor,

komme samma delar af Norrland att årligen erhålla lika stort antal

nya mejerskor som förut hela Norrland, men med den skilnad, att dessa

juli. t,ill Jtiksd. Prot. 18.9.5. 4 Samt. 1 Afd. .54 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

mejerskor skulle blifva utbildade under dubbelt så lång tid och på ett

vida mångsidigare sätt än de mejerskor, hvilka utgått från mejeriskoloma.

Öfver detta förslag hade landtbruksstyrelsen i skrivelser af den 5

september 1894 infordrat Jemtlands och Vesterbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskotts yttranden, dervid styrelsen anfört, att, hvad

kostnaden för det nya undervisningssättet beträffade, denna kostnad,

oaktadt detta vore fullkomligare än det äldre, stälde sig afgjordt billigare.

De båda mejeriskolorna i Norrland med sammanlagdt tolf elever hade

årligen kostat statsverket tillhopa 6,000 kronor eller 500 kronor för hvarje

elev. Inom mellersta och södra Sverige åter kostade hvarje elev för närvarande

200 kronor årligen, så att, då kursen vore tvåårig, fullt utbildad

elev kostat 400 kronor. Om undervisningen vid mejeristationerna inom

Norxdand skulle kunna erhållas till samma pris som i öfriga delar af riket,

behöfde således icke hela det för ändamålet påräknade, för närvarande till

mejeriskolorna utgående statsanslaget, 6,000 kronor, anlitas, utan kunde en

del deraf besparas eller på annat ändamålsenligt sätt till mejerihandteringens

gagn användas. Skulle åter ifrågavarande undervisning ställa sig

dyrare inom Norrland än nyss är sagdt, kunde i allt fall statsanslaget

vara för ändamålet tillräckligt, om för hvarje elev icke behöfde till mejeriinnehafvaren

utbetalas högre årligt belopp än 250 kronor, med skyldighet

för mejeriinnehafvaren att enligt reglementets föreskrift till eleven utbetala

50 kronor, hvaremot, om årsafgiften skulle blifva högre, bidrag inom orten

måste i samma mån tillskjutas.

Af de yttranden, som af nämnda förvaltningsutskott på grund häraf

afgifvits, framginge, att utskotten ansett den ifrågasatta förändringen lämplig

och äfven utterbär med de för ändamålet påräkneliga medlen, hvarjemte

till landtbruksstyrelsen ingått underrättelser, att äfven inom Vesternorrlands

län den nya ordningen kunde genomföras. Huså mejeriskola vore redan

uppsagd och kunde upphöra den 1 nästinstundande november, och kunde

mejeriskolan vid Robertsfors, om kontraktet angående samma skola i rätt

tid uppsades, med innevarande års slut indragas.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt hade landtbruksstyrelsen

hemstält att, för åstadkommande af den förändring i fråga om mejeriundervisningen,

som sålunda afsåges och hvilken landtbruksstyrelsen ansåge

böra, så fort ske kunde, genomföras, Kongl. Maj:t måtte dels i proposition

till innevarande Riksdag föreslå Riksdagen medgifva, att det såsom

understöd till uppehållande af en mejeriskola inom Jemtlands län beviljade

årliga anslag af 3,000 kronor finge användas till undervisande af mejerielever

vid enskilda mejerier inom Vesternorrlands, Jemtlands och Vesterbottens

län under samma vilkor, som för sådana medels användande vore

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

35

stadgade, dels ock lemna sitt samtycke dertill, att det genom kongl. brefvet

den 12 december 1879 för upprättande och underhåll af en mejeriskola

för de norrländska länen å Robertsfors anvisade belopp, 3,000 kronor,

måtte få användas för enahanda ändamål, som ifrågasatts för nyssberörda

till en mejeriskola i Jemtlands län nu utgående medel.

Uti häröfver afgifvet utlåtande af den 19 nästlidne mars hade statskontoret

— jemte meddelande af den upplysning, att det senast, jemlikt

kongl. brefvet den 10 november 1893, beviljade belopp af 2,000 kronor

till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier utginge från sjette

hufvudtitelns anslag till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar

samt det, jemlikt kongl. brefvet den 11 maj 1894, med

3,000 kronor för hvartdera af åren 1894 och 1895 anvisade belopp till

inrättande på försök af en mejeriskola inom Norrbottens län utginge från

besparingarna å nämnda hufvudtitels anslag till jordbruket, handeln och

näringarna, men att deremot öfriga ofvan omförmälda anslag såväl till de

två lägre mejeriskolorna å Robertsfors i Vesterbottens län och a Husa i

Jemtlands län som till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier

och till stipendier för genomgående af fullständig kurs i mejerihandteringen,

tillsammans 12,000 kronor, utginge från det å samma hufvudtitel

uppförda reservationsanslag till undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar — förmält sig icke hafva något att erinra i afseende

å de af landtbruksstyrelsen föreslagna förändrade bestämmelser angående

användandet af de till nyssnämnda två lägre mejeriskolor utgående

anslagsbeloppen, utan tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

För egen del har departementschefen yttrat, att till följd af de förändrade

förhållanden, som, enligt hvad upplyst blifvit, numera inträdt

beträffande mejerihan dteringens tillstånd inom de flesta norrländska länen,

i det att mejerier, lämpliga att användas till mejeristationer för mejerielevers

undervisande, numera utan svårighet syntes vara att tillgå i dessa

trakter, funne departementschefen, med hänsyn jemväl till den fördel, som

enligt landtbruksstyrelsens härutinnan meddelade utredning skulle för

mejeriundervisningen inom ifrågavarande del af riket vinnas genom denna

undervisnings förläggande från de nuvarande mejeriskolorna vid Husa och

Robertsfors till enskilda mejerier eller så kallade mejeristationer, en dylik

förändring med mejeriundervisningen i dessa trakter böra vidtagas.

Enligt Riksdagens medgifvande i skrifvelsen den 13 maj 1869 mötte

icke något länder för Kongl. Maj:t att för genomförande häraf förfoga

öfver det till mejeriskolan vid Robertsfors nu utgående anslag å 3,000

kronor, hvaremot Riksdagen, hvad beträffade det till mejeriskolan i Jeintland

anvisade anslaget, likaledes 3,000 kronor, icke lemnat något sådant

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

medgifvande. Och då ovisst vore, huruvida det kunde vara lämpligt att

endast delvis genomföra de ifrågasatta ändrade anordningarna i afseende

å mejeriundervisningen inom ifrågavarande län, hemstälde departementschefen,

att, innan ärendet i någon del af Kongl. Maj:t slutligen afgjordes,

Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ofvan omförmälda medgifvande.

Då Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.