Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens * sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1895-02-22 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens * sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 22 febr. 1895, kl. 3 e. ro.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

* sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag-.

Postverket.

l:o) I den till Riksdagen den 15 januari innevarande år aflåtna Vvo~tffpojt*fffet

position angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t före- r. n

slagit, att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet L -J

öfver finansärenden den 14 januari 1895 tillstyrkta ändringar i postverkets

stater, måtte för år 1896 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt

till 8,150,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets

utgiftsstater skulle ökas med 169,900 kronor.

I sammanhang med denna Kongl. Maj:ts framställning har utskottet

till behandling förehaft en af herr A. Hedin inom Andra Kammaren väckt

motion (n:o 7), deruti föreslagits, att Riksdagen behagade med 5,000

kronor höja den af Kongl. Maj:t begärda ökningen af anslaget till traktamenten

för vaktbetjente vid postverket och således, i enlighet med generalpoststyrelsens

förslag, höja traktamentsanslaget från 530,000 till 555,000

kronor.

Bill. till Riksd. Vrot. 189.0. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. (N:o 8.J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Slutsummorna af de för år 1896 föreslagna staterna, jemförda med

de för innevarande år af Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad åberopade

statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

aflöningsstaten..........................................

öfvergångsstaten....................................

indragningsstaten .................................

pensionsstaten.......................................

omkostnadsstaten ...................................

oförutsedda utgifter ...............................

afkortningar och restitutioner in. m..

är 1895: år 1896:

kr. 3,065,600: — kr. 3,090,100: —

» 2,400: — » 2,400: —

» 593: — » 593: —

» 85,225: —

» 4,772,000: —

» 135,000: —

> 64,682: —

kr. 8,150,000: —

89,325

4,737,000

40,000

45,182

tillsammans kr. 7,980,100: —

Af den i statsrådsprotokollet (sid. 2—14) lemnade utredning inhemtas,

att de föreslagna ändringarna i de särskilda staterna afse ■.

I. Ökning.

A. Aflöningsstaten:

i anslaget till vaktbetjente för beredande

af lön till 30 nya vaktbetjente med kr. 15,000: —

och i anslaget till ålderstillägg med ........ » 9,500: — kr. 24,500: -

B. Pensionsstaten:

genom af Kongl. Maj:t beviljade nya pensioner.............. » 7,450: —

C. Omkostnadsstaten:

i anslaget till uppbörds- och frimärkes
provision

med....................................... kr. 15,000: —

och i anslaget till traktamenten för vaktbetjente

in. m.......................................... » 20,000: — „ 35,000: —

Transport kr. 66,950: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

Transport kr. 66,950: —

D. Oförutsedda utgifter:

ökning med

95,000: —

E. Afkortningav och restitutioner in. m.:

ökning med ................................................................................. » 19,500: —

Summa ökning kr. 181,450: —

II. Minskning.

Pensionsstaten :

besparing........................................

................................ kr.

11,550: —

Summa minskning kr.

11,550: —

Om från summan af ökningen .

.................................. kr.

181,450: —

dragés summan af minskningen..........

................................ »

11,550: —

erhålles det belopp af............................

................................... kr.

169,900: —

hvarmed enligt Kongl. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater skulle komma

att för år 1896 på det hela ökas.

I Kongl. Maj:ts förslag till inkomstberäkning liar inkomsttiteln »postmedel»,

som i riksstaten för innevarande år är uppförd med 8,173,000

kronor, blifvit beräknad till 8,500,000 kronor. Då, på sätt ofvan angifvits,

postverkets utgifter för år 1896 af Kongl. Maj:t beräknats till 8,150,000

kronor, skulle alltså inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med

350,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Utskottet, som beträffande de omständigheter, hvilka legat till grund

för öfriga ifrågasatta förändringar i de särskilda staterna, tillåter sig hänvisa

till statsrådsprotokollet, får efter samma protokoll här närmare redogöra

för de anförda skälen till de förändringar i staterna, hvilka stå i

sammanhang med framstälda förslag dels om uppförande i 1896 års stat

af 30 nya vaktbetjentbefattningar, dels om höjning af anslaget till traktamenten

för vaktbetjente, dels och om tillbyggnad af posthuset i Göteborg.

Hvad först angår inrättandet af nya vaktbetjentbefattningar, har departementschefen

till en början erinrat att, då vid fastställande af postverkets

stater för år 1885, aflöningsförhållandena för postanstalternas betjening

reglerades, å dessa anstalters stater, utöfver de då vid postanstalterna

anstälde 38 vaktmästarne, uppförts 675 vaktbetjente, motsvarande

det antal brefbärare samt ordinarie och extra postiljoner, som

då användes i regelbunden tjenstgöring, tillökadt med 20 nya betjente,

hvarjemte af Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutits, att, i den mån nämnde

38 vaktmästare afginge, de ledigblifna vaktmästarebefattningarna icke skulle

å nyo tillsättas, utan i stället antalet vaktbetjente i motsvarande mån ökas.

1 1888 års stat hade antalet vaktbetjente ökats med 48, af hvilka 34

afsetts för postlinier, å hvilka landsvägspost då fört-skaffades nattetid utan

att beledsagas af postiljon, och återstående 14 beräknats blifva under året

erforderliga för tjenstgöring å nya landsvägspostlinier, som borde inrättas,

och för tjenstgöring i postkupé å nya jernvägslinier. Sammanlagda antalet

vaktmästare och vaktbetjente å postanstalterna hade alltsedan dess utgjort

761. På grund af Kongl. Maj:ts och Riksdagens år 1884 fattade beslut

om indragning efter hand af de återstående vaktmästarebefattningarna och

deras ersättande med vaktbetjentbefattningar enligt ny stat hade vaktmästarnes

antal nu nedgått till 4 och vaktbetjenternes i motsvarande mån

ökats till 757.

Generalpoststyrelsen hade nu i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 27

november 1894, i sammanhang med afgifvande af förslag till postverkets

stater för år 1896, hemstält, att å stat för nyssnämnda år måtte upptagas

30 nya vaktbetjentbefattningar, och till stöd för denna framställning anfört,

hurusom, oaktadt ökningen år 1888 af antalet ordinarie vaktbetjente, redan

vid samma års utgång förefunnits ett antal af 173 i regelbunden tjenstgöring

anstälde extra vaktbetjente, hvilket antal under årens lopp i följd

af posttrafikens tillväxt måst ökas, så att antalet extra vaktbetjente för

närvarande uppginge till 293. Någon skilnad mellan de ordinarie och de

extra vaktbetjentes tjenstgöring förefunnes emellertid icke, och billigheten

syntes derför kräfva att bereda åtminstone en del af dessa extra vakt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

5

betjente den tryggare ställning, som ett inträdande i ordinarie befattning

medförde. Sådant kunde emellertid icke ske utan att öka antalet ordinarie

vaktbetjente, och med hänsyn dels till det uppsving, posttrafiken sedan

år 1888 tagit, hvilket naturligtvis påkallade ökadt. biträde äfven inom vaktbetjentklassen,

dels ock till generalpoststyrelsens vid ett föregående tillfälle

omförmälda afsigt att söka inom jernvägsposten, i den mån ske kunde,

utbyta tjensteman mot vaktbetjente, till hvilken utvägs användande Riksdagen

uttalat sin anslutning, kunde den nu förslagna tillökningen i antalet

vaktbetjente anses såsom den minsta möjliga.

Då vaktbetjents aflöning — yttrade generalpoststyrelsen vidare —

oberäknadt dagtraktamente och ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem

års tjenstgöring, uppginge till 500 kronor, utgjorde den tillökning å aflöningsstaten,

uppförande af 80 nya vaktbetjentbefattningar medförde, således

15,000 kronor. Men i sjelfva verket blefve statens ökade utgift

härigenom icke så hög, enär, under förutsättning af bifall till ökningen

i antalet vaktbetjente, ej mindre en eljest erforderlig förhöjning i anslaget

till arfvoden åt extra vaktbetjente kunde undvikas, än äfven anslaget till

traktamenten åt vaktbetjente höjas med lägre belopp, än eljest skulle

hafva erfordrats. Extra vaktbetjente uppbure nemligen högre traktamente

än ordinarie.

Då generalpoststyrelsen syntes hafva anfört tillfyllestgörande skäl för

sitt förslag om uppförande i staten för år 1896 af 30 nya vaktbetjentbefattningar,

har departemenschefen ansett sig böra förorda samma förslag.

Hvad vidare beträffar den föreslagna höjningen af anslaget till traktamenten

för vaktbetjente hade generalpoststyrelsen anfört, att, då utgifterna å

anslaget för tiden 1 september 1893—31 augusti 1894 uppgått till i rundt

tal 526,200 kronor eller nära det belopp, hvartill anslaget för år 1895 fastställs,

det vore att motse, att anslaget, bibehållet vid samma belopp, blefve

för år 1896 otillräckligt och att således, för att lemna tillgång till de från

anslaget eljest vanliga utgifter, en förhöjning erfordrades, som dock, derest

den begärda ökningen i antalet ordinarie vaktbetjente medgåfves, ansåges

kunna begränsas till 15,000 kronor, enär ordinarie vaktbetjente i regeln

åtnjöte ett lägre traktamente än extra eller reservvaktbetjente.

Det förefunnes likväl enligt generalpoststyrelsens förmenande äfven eu

annan omständighet, som påkallade höjning i detta anslag.

Med den år för år ökade posttrafiken och styrelsens sträfvan att söka,

så vidt möjligt, begränsa personalens antal lede det intet tvifvel, att icke

åtskilliga vaktbetjente inom postverket vore mera ansträngda i tjensten än

med dem jemnstälde inom andra verk och att flere af postvaktbetjenterne

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

skulle vara både väl förtjente af och väl behöfva någon tids ledighet årligen

från den ansträngande tjenstgöringen, liksom ock, derest en sådan

kortare tids hvila kunde förunnas en del till åren komna, ehuru icke till

pensionsåldern hunna postvaktbetjente, detta utan tvifvel skulle för dem

verka stärkande och uppmuntrande.

Det kunde emellertid icke gerna förutsättas, att personer af vaktbetjentklass

skulle anse sig i tillfälle att begära sådan hvila, derest den

skulle förvärfvas med uppoffring af någon del utaf aflöningen, utan

ansåges en sådan hvila behöflig och lämplig, borde vid densammas tilldelande

medgifvas postvaktbetjente, hvilkas aflöningsförmåner bestode af

lön eller arfvode och dagtraktamente, att behålla icke blott lönen eller

arfvodet, utan äfven dagtraktamentet under den tid, ledigheten omfattade.

En motsvarande anordning hade inom statens jernvägstrafik redan

år 1870 vidtagits, i det att genom styrelsens för statens jernvägstrafik

cirkulär den 2(i april nämnda år meddelats föreskrifter, ledande derhän,

att der anstälde betjente kunde till skötande af egna angelägenheter beviljas

ledighet sammanräknadt femton dagar under ett kalenderår utan att

behöfva afstå något af sin aflöning.

En sådan ledighet för hela vaktbetjentcorpsen hade dock generalpoststyrelsen

af flera orsaker icke ansett sig böra ifrågasätta.

För att emellertid komma i tillfälle att träffa sådana anordningar,

hvarigenom postvaktbetjente, som till ‘följd af ansträngande tjenstgöring

eller andra särskilda orsaker ansåges böra tilldelas någon hvilotid, måtte

kunna, med bibehållande jemväl af traktamente, erhålla ledighet högst

femton dagar under kalenderår, hade styrelsen velat ifrågasätta en förhöjning

i anslaget till traktamenten för vaktbetjente med 10,000 kronor.

Af dessa skäl hade ökningen uti ifrågavarande anslag af generalpoststyrelsen

upptagits till sammanlagdt 25,000 kronor.

Mot den förhöjning i nämnda anslag, som generalpoststyrelsen ansett

erforderlig till bestridande af anslagets vanliga utgifter, i hvilka till följd

af den växande posttrafiken stegring gifvetvis vore att motse, har departementschefen

icke haft något att erinra. Med afseende åter å den förhöjning

i anslaget med 10,000 kronor, som generalpoststyrelsen ifrågasatt för

att komma i tillfälle att i vissa fall åt vaktbetjente bereda någon kortare

tids årlig ledighet utan minskning i deras aflöningsförmåner, yttrar departementschefen,

att ehuru han gerna medgaf, att fall kunde förekomma,

då det måste anses önskvärdt att kunna bereda postvaktbetjent en sådan

förmån, departementschefen likväl tvekade att tillstyrka bifall till åtgärden

i den omfattning, hvari densamma af generalpoststyrelsen förordats. Något

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

mera trängande behof af den ifrågavarande förmånen syntes endast forell

nnas, då särskilt ömmande omständigheter, såsom sjukdom, försvagad

helsa eller hög ålder, förelåge. Till dylika mera undantagsvis förekommande

fall borde den föreslagna förmånen begränsas, och derför ansåge

sig departementschefen icke böra i vidsträcktare mån förorda generalpoststyrelsens

förevarande framställning, än att anslaget för beredande af den

sålunda angifna förmånen för postvakthetjente måtte höjas med 5,000

kronor.

Hvad slutligen vidkommer förslaget om tillbyggnad af posthuset i

Götehonj, hade generalpoststyrelsen i nämnda skrifvelse af den 27 november

1894, beträffande det å postverkets stat uppförda anslag till oförutsedda

utgifter, hvilket i 1893 års stat nedsatts från 90,000 kronor till

40.000 kronor och sedan dess varit upptaget till sistberörda belopp, anfört,

att då utgifterna å anslaget under år 1893 uppgått till 35,718 kronor 63

öre, skulle styrelsen under vanliga förhållanden icke hafva för år 1896 i

anslagsbeloppet föreslagit någon förändring. Men då under senare tider

nybyggnadsanslag, när sådana ifrågakommit, inräknats under detta anslag,

hade generalpoststyrelsen förmält sig anse anslaget böra för såväl år 1896

som framdeles för åren 1897 och 1898 förhöjas, med hvilken förhöjning

styrelsen afsett att erhålla tillgång till bestridande af kostnaden för en

nödig befunnen tillbyggnad af posthuset i Göteborg.

Departementschefen meddelar härefter, att generalpoststyrelsen i skrifvelse

till Kongl. Maj:t den 6 september 1893 anfört, att till följd af den

betydliga utveckling, posttrafiken i Göteborg tagit under senaste årtionden,

det åren 1870 och 1871 derstädes uppförda posthus visat sig alltmera

otillräckligt och obeqvämt, hvithet ock tid efter annan föranledt framställningar

från postdirektören i Göteborg än om posttomtens utvidgning medelst

köp af angränsande, numera af enskilda personer bebyggd tomt, än

om förvärfvande af annan tomt och uppförande derstädes af nytt posthus,

än åter om förhyrande af lokaler för inrymmande af vissa utaf postkontorets

afdelningar; samt att generalpoststyrelsen ansåge uppenbart, att inom

den allra närmaste tiden något måste göras för att åt Göteborgs hufvudpostkontor

bereda ökadt utrymme, helst det redan kommit derhän, att

styrelsen måst från den 1 oktober 1893 medgifva förhyrande för tidningsexpeditionen

af eu särskild lokal i ett angränsande hus mot årlig hyra af

3.000 kronor samt, derest icke väsentligt ökadt utrymme inom posthuset

snart erhölles, svårligen kunde undgå att jemväl för paketexpeditionen förhyra

särskild lokal. Med anledning af postdirektörens i Göteborg förslag,

att postverket, hellre än att tillbygga det nuvarande posthuset, skulle söka

erhålla annan mera centralt belägen tomt i nämnda stad för att der upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

fora ett helt och hållet nytt posthus, hade generalpoststyrelsen hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län anhållit om meddelande,

huruvida, med hänsyn till förhållandena i Göteborg, behof förefunnes

af stadens hufvudpostkontors förläggande till annan plats än den

nuvarande samt i sådant fall huruvida Göteborgs stad vore i tillfälle att

mot billig ersättning till postverket öfverlåta någon för det afsedda ändamålet

lämpligt belägen och tillräckligt stor tomt. Men såväl Kongl. Maj:ts

bemälde befallningshafvande som handels- och sjöfartsnämnden samt magistraten

i Göteborg, hvilka i frågan hörts, hade förklarat sig icke anse

postkontorets nuvarande läge olämpligt för affärsrörelsen, ej heller förflyttning

af detsamma till annan plats för det dåvarande önskvärd. Då deraf

framginge, att utsigten till förvärfvande genom stadens mellankomst af ny

posttomt i Göteborg vore undanskjuten till eu oviss framtid och icke

kunde sättas i samband med den redan nu oafvisliga frågan om rymligare

expeditionslokaler för hufvudpostkontoret i Göteborg, men en behöflig tillbyggnad

af posthuset med nödvändighet förutsatte ökadt tomtutrymme,

hade generalpostyrelsen anhållit, att en intill posthustomten gränsande, i

hörnet af Kronhusgatan och Smedjegatan belägen, kronan tillhörig tomt,

som då disponerades af arméförvaltningen, men om hvars försäljning Kongl.

Maj:t förordnat, måtte på de vilkor, Kongl. Maj:t täcktes bestämma, få af

postverket öfvertagas och för dess räkning disponeras.

Vid föredragning den 10 november 1893 af generalpoststyrelsens omförmälda

skrifvelse hade Kongl. Maj:t bemyndigat styrelsen att till förvärfvande

för postverkets räkning af den ifrågavarande tomten af postmedlen

disponera ett belopp af 25,000 kronor.

Nämnda tomt jemte en derå befintlig byggnad hade sedermera af

generalpoststyrelsen för nyss nämnda belopp från arméförvaltningen förvärfvats;

och hade denna utgift bestridts af det under oinkostnadsstaten

uppförda anslag till förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna för posthusens underhåll.

Efter anförande häraf yttrar departementschefen vidare, att generalpoststyrelsen

till upplysning om den tillväxt, posttrafiken vid Göteborgs

postkontor erhållit under de två sista årtiondena, åberopat följande siffror:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

År 1874:

År 1893:

st.

st.

Antalet postförsändelser vid postkontoret

utgjorde .............................................

1,054,612

6,352,638

» poststationer, med hvilka post ut-

vexlades, utgjorde............................

9

50

Kronor

Kronor

Värdet utgjorde af:

från postkontoret afgångna assurerade för-

SÄT1 fl Pl StAT

29,921,949: 99

48,085,247: 06

vid » inlösta postförskott........

13,929: 13

101,871: 17

» » inbetalda postanvisnin-

gar......................................

92,889: 49

1,719,527: 72

» » influtna tidningsmedel...

33,386: 09

55,513: —

Inkomsten vid postkontoret utgjorde.........

288,394: 43

561,857: 90

Att med en sådan stegring i rörelse de postlokaler, som kunde anses

rymliga i förhållande till göromålen och personalen å postkontoret, då det

nuvarande posthuset tillträddes, nu blifvit så trånga, att arbetet der icke

kunde obehindradt försiggå, läge enligt general poststyrelsens åsigt i öppen

dag. Då afhjelpandet af denna olägenhet brådskade samt det icke kunde

vara lämpligt hvarken från ekonomisk synpunkt att förhyra lägenheter

på en ort, der tillfälle gåfves att i erforderlig mån genom tillbyggnad

utvidga ett redan befintligt posthus, eller för arbetets gång inom postkontoret

att splittra arbetskrafterna inom skilda, från enskilda personer förhyrda

lägenheter, som tillkommit för andra ändamål och blefve till postlokaler

mer eller mindre olämpliga, hade generalpoststyrelsen låtit från

postdirektören i Göteborg införskaffa förslag, huru med användande dels

af den nyförvärfvade tomten, dels ock af delar utaf den äldre posttomten

en för postkontoret lämplig och tillräckligt rymlig tillbyggnad skulle

kunna vinnas. Dervid hade tillika afsetts, att inom byggnaden skulle

kunna beredas lokaler jemväl för postinspektionen i vestra postdistriktet,

för hvilken lokal nu i Göteborg förhyrdes för ett år i sänder mot eu årlig

hyra af 2,000 kronor.

Bill. till Rikad. Prof. 1885. 4 Sand. 1 Afd. 8 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Det nuvarande posthuset i Göteborg utgjorde, enligt hvad departementschefen

vidare anför, till sin hufvudsakliga del en byggnad i två

vaningar, men dess flyglar bestode af endast bottenvåning och inrymde,

den ena flygeln allenast stall och vagnshus samt ett vaktbetjentrum och

den andra flygeln brefbärarelokal. Ingendera af dessa flyglar vore, enligt

hvad generalpoststyrelsen meddelade, af beskaffenhet att tåla påbyggnad,

utan, om de tomtdelar flyglarne upptoge skulle kunna bättre användas

än nu skett, måste flyglarne rifvas.

Det af postdirektören afgifna, af planritningar åtföljda förslaget afsage,

att i samband med posthuset skulle å den nyförvärfvade tomten och

med anlitande jemväl af det utrymme, som nu upptoges af stall och

vagnshus, uppföras en tvåvåningsbyggnad, hvarefter i denna nybyggnad

och den dermed sammanhängande sidan af hufvudbyggnaden skulle inrymmas,

a nedra botten postkontorets afdelning för afgående poster och

paketexpedition samt en trappa upp delar af postdirektörens expedition,

bostäder för vaktbetjente och lokaler för nyssnämnda postinspektion; att

den andra ^flygeln, enär deri inrymda brefbärarelokal redan nu vore alldeles

för trång, skulle rifvas och i stället, jemväl i samband med hufvudbyggnaden,

uppföras ett hus i två våningar, inrymmande, jemte angränsande

delar af hufvudbyggnaden, i bottenvåningen postkontorets afdelning

för ankommande poster och brefbärarelokal samt en trappa upp delar af

postdirektörens expedition och, tills vidare, bostad för postdirektören, men

att den för närvarande förhyrda lokal för tidningsexpeditionen skulle af

postverket behållas.

Då det emellertid synts generalpoststyrelsen vara af vigt, att genom

tillbyggnaden förhyrandet af lägenhet för hufvudpostkontoret i Göteborg

kunde helt och hållet upphöra, och då tillika inskränkning i förslaget om

bostäder för vaktbetjente synts kunna ske samt bättre användning för

vissa delar af hufvudbyggnaden ansetts kunna vinnas genom borttagande

derinom af en del trappor och innerväggar, hade styrelsen uppdragit åt

intendenten i öfverintendentsembetet F. G. A. Dahl att till styrelsen inkomma

med det ändringsförslag, som af dessa omständigheter betingades.

Efter det postdirektören i Göteborg yttrat sig öfver det af Dahl på

grund häraf upprättade byggnadsförslaget och biträdt detsamma, hade

generalpoststyrelsen med skrifvelse den 28 sistlidne december till Kongl.

Maj:t öfverlemnat de af Dahl uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag.

Detta byggnadsförslag skilde sig från det af postdirektören

förut afgifna hufvudsakligast derutinnan, att tidningsexpeditionslokalen i

posthuset inrymdes enligt det nya förslaget, hvarjemte för att bibehålla

det sammanhang, postdirektören ansett erfordras mellan afdelningen för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

11

ankommande poster samt brefbärareexpeditionen och tidningsexpeditionen,

dessa tre afdelningar af postkontoret förlagts till venstra flygeln, der

större utrymme kunde beredas, i stället för till högra flygeln, af hvilken

anledning också afdelningen för afgående poster samt paketexpeditionen

inrymts i högra flygeln i stället för, enligt postdirektörens förslag, i venstra

flygeln.

Då den nuvarande högra flygeln lemnade för litet utrymme och måste

rifvas för att ersättas af en större, hade, enligt hvad generalpoststyrelsen

anförde, denna flygel föreslagits att uppföras i två våningar, eller till lika

höjd med hufvudbyggningens andra våning, dels emedan i den venstra

flygeln redan från början erfordrades två våningar och husets utseende

skulle väsentligt lida, derest flyglarna uppfördes till sins emellan olika

höjd, dels ock emedan kostnaden för anbringande af öfre våning å högra

flygeln stälde sig väsentligt lägre, om arbetet finge utföras i sammanhang

med det öfriga nybyggnadsarbetet, än om dermed skulle anstå, till dess

denna öfre våning blefve för postverkets direkta behof nödvändigt erforderlig.

Den starka tillväxten af posttrafiken i rikets andra stad syntes

enligt generalpoststyrelsens mening kunna berättiga till det antagande, att

likasom för tjugutre år sedan posthuset vid dess uppförande varit för den

dåvarande rörelsen synnerligen rymligt, men nu blifvit alldeles för trångt,

så skulle det ock visa sig, att den tid icke vore alltför aflägsen, då en

eller annan afdelning behöfde större lokaler än de nu föreslagna, då till

exempel de nu till brefbärare- och tidningsexpedition föreslagna lokaler

blefve för dessa expeditioner för trånga och måste utvidgas, vid hvilken

tidpunkt lägenheten en trappa upp i högra flygeln i alla händelser skulle

behöfva tagas i anspråk för postverkets räkning. Vid sådana förhållanden

hade generalpoststyrelsen ansett en klok hushållning bjuda, att flygeln redan

från början uppfördes till den i planritningen afsedda storlek.

Intill dess den ifrågavarande lägenheten komme till användning för

postverket, kunde, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare anförde, densamma,

som å ritningarna angåfves såsom bostadslägenhet till uthyrning»

och skulle komma att bestå af sex rom, jungfrukammare, kök och

serveringsrum, utan svårighet uthyras vare sig åt postdirektören eller, om

hinder härför mötte, åt annan person på de vilkor, som af generalpoststyrelsen

kunde anses skäliga.

Kostnaden för arbetets utförande hade beräknats till 225,000 kronor,

hvaraf 36,000 kronor ansetts åtgå för ändringar inom hufvudbyggnaden.

Generalpoststyrelsen hade ansett byggnadsarbetet, för att icke blifva

alltför hinderlig!, böra fördelas på tre år; och skulle af byggnadsmedlen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

erfordras under år 1896 95,000 kronor, under år 1897 80,000 kronor

samt under 1898 50,000 kronor.

Med framhållande hurusom genom detta byggnadsförslags utförande

förhyrande af lokal för paketexpeditionen skulle kunna undvikas, den till

den 1 oktober 1898 förhyrda tidningsexpeditionslokalen kunna då frånträdas

samt behofvet att förhyra lokal för postinspektionen inom vestra

postdistriktet upphöra, hvarförutom skälig hyra kunde beräknas för de

lokaler, som icke genast behöfde tagas i anspråk för postverkets direkta

behof, hade generalpoststyrelsen fördenskull hemstält, att ett byggnadsanslag

å 95,000 kronor måtte för år 1896 inräknas under anslaget till

oförutsedda utgifter, hvilket derigenom skulle komma att uppgå till

135,000 kronor; och har departementschefen, då af hvad generalpoststyrelsen

anfört framginge, att de nuvarande lokalerna i posthuset i Göteborg

vore för sitt ändamål otillräckliga samt mot de beräknade kostnaderna

för den föreslagna tillbyggnaden och dermed sammanhängande förändringar

inom den ursprungliga byggnaden icke syntes vara något att erinra,

ansett sig böra biträda generalpoststyrelsens hemställan om förhöjning i

anslaget till oförutsedda utgifter.

Det i ofvannämnda motion framstälda yrkandet på höjning af anslaget

till traktamenten för vaktbetjente utöfver den ökning af detta anslag,

som Kongl. Maj:t föreslagit, afser att bereda generalpoststyrelsen tillfälle

att i den utsträckning, som af styrelsen påyrkats, medgifva postvaktbetjente

ledighet från tjenstgöring med bibehållande af traktamentet. Till

stöd för sitt yrkande har motionären dels åberopat hvad i ämnet yttrats

af generalpoststyrelsen, dels anfört, hurusom föredöme till den ifrågavarande

åtgärden kunde hemtas från den privata industrien och att det

gåfves exempel derpå, att enskilda arbetsgivare beviljat sina arbetare

något längre hvilotid än den ledighet under femton dagar, som generalpoststyrelsen

ifrågasatt för en del postvakbetjente.

Hvad Kongl. Maj:t i fråga om postverkets utgiftstater för år 1896

föreslagit Riksdagen, synes utskottet böra af Riksdagen bifallas.

Beträffande särskildt frågan om beviljande af ledighet utan minskning

i löneförmåner åt postvaktbetjelite, vill utskottet förorda det förslag,

som blifvit af departementschefen framstäldt. I betraktande af de anspråk

på liknande förmån, som med säkerhet vore att emotse från andra håll,

derest åt vaktbetjente inom postverket tillerkändes eu mera omfattande

rätt till ledighet, anser nemligen utskottet, att den ifrågavarande förmånen

ej bör medgifvas utom i de fall, då särskildt ömmande omständigheter,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

såsom sjukdom, försvagad helsa eller hög ålder, föreligga; och då

Kongl. Maj:t ansett en höjning i anslaget till traktamente för vaktbetjente

med 5,000 kronor vara tillräcklig för denna förmåns beredande, der sa

erfordras, har utskottet icke trott sig böra för ändamalet tillstyrka en

ytterligare ökning i anslaget och sålunda icke kunnat biträda det i ofvannämnda

motion väckta förslag.

Hvad angår den ifrågasatta tillbyggnaden af posthuset i Göteborg,

har utskottet visserligen funnit det härför begärda anslaget väl högt, särskilt

i förhållande till beloppet af de hyror, som skulle inbesparas; men

då utskottet saknat tillgång till erforderliga handlingar för att i detalj

granska kostnadsförslaget och sålunda icke kunnat föreslå någon bestämd

nedsättning af det begärda anslaget, vill utskottet, med uttalande af den

förvissning, att genom nödig sparsamhets iakttagande byggnadskostnaderna

skola kunna nedbringas, tillstyrka anslagets beviljande.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att, med afslag å herr Hedins förevarande motion

och med bifall till Kongl. Maj:ts framställning i ämnet,

Riksdagen må, med beräknande af postverkets stater för

år 1896 till följande belopp, nemligen:

aflöningsstaten ............................................. Kr. 3,090,100: —

öfvergångsstaten......................................... 1 2,400: —

indragningsstaten ................................... » 593: —

pensionsstaten ......................................... » 85,225: —

omkostnadsstaten ................................. » 4,772,000: —

oförutsedda utgifter ................................ » 135,000: —

afkortningar och restitutioner m. in.... » 64,682: ■—■

tillsammans Kr. 8,150,000: —

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till

8,150,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

2:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t gjort framställningens, anslag uu

derom, att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokolletteleorafv''rketöfver

finansärenden den 14 januari 1895 föreslagna ändringarna i telegraf- L^-J

s. 14 Kontrollera mot PDF

I

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

verkets stater, under Kong!. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de. jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, måtte såsom

reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för

år 1896 anvisa enahanda belopp, 1,335,000 kronor, hvartill inkomsterna

af telegrafmedel blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott,

som kunde å dessa inkomster uppstå, finge af Kongl. Maj:t användas för

telegrafverkets och telefonväsendets tidsenliga utveckling och förbättring.

Såsom af åberopade statsrådsprotokollet framgår, skulle telegrafverkets

utgiftsstater för år 1896 enligt Kongl. Maj:ts förslag komma att utvisa följande

summor:

aflöningsstaten..................................................................... kronor 936,100: —

öfvergångsaflöningsstaten.................................................. » 4,600: —

pensions- och understödsstaten ....................................... > 108,820: —

omkostnadsstaten .......................................................... » 262,800: —

tillsammans kronor 1,312,320: —

För innevarande år hafva samma staters summor af Kongl. Maj:t bestämts

sålunda:

aflöningsstaten................................................................. kronor 951,300: —

öfvergångsaflöningsstaten ................................................. » 4,600: —

pensions- och understödsstaten ...................................... » 112,320: —

omkostnadsstaten................................................................ > 272,800: —

tillsammans kronor 1,341,020: —

Kongl. Maj:ts förslag innebär sålunda en nedsättning i nu gällande

stater med sammanlagdt 28,700 kronor, deraf å aflöningsstaten 15,200

kronor, å pensions- och understödsstaten 3,500 kronor och å omkostnadsstaten

10,000 kronor. Beträffande de omständigheter, som föranledt dessa

af Kongl. Maj tf, på framställning af telegrafstyrelsen, ifrågasatta nedsättningar,

tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet.

Departementschefen, som till det ofvannämnda dag förda statsrådsprotokoll

angående beräkningen af statsverkets tillgångar för nästkommande

statsregleringsperiod meddelat, hurusom telegrafverkets inkomster genom

minskning i telegramportomedlen under senaste tid betydligt nedgått, har

nu, med erinran härom, anfört att, äfven om med afseende å denna nedgång

i verkets inkomster anledning icke funnes att antaga, att något mera

afsevärdt öfverskott skulle uppstå på dessa inkomster för år 1896, enahanda

medgifvande i fråga om öfverskottets användning, som för år 1895

lemnats af Riksdagen, dock syntes böra äskas äfven för år 1896.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kong!. Maj:ts under

denna anslagstitel gjorda framställning, hemställer,

att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 14 januari 1895

föreslagna ändringarna i telegrafverkets stater, under

Kong! Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de jeinkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

må såsom reservationsanslag, att utgå direkt af

telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1896 anvisa

enahanda belopp, 1,335,000 kronor, hvartill inkomsterna

af telegrafmedel blifvit beräknade, samt tillika medgifva,

att det öfverskott, som kan å dessa inkomster uppstå,

må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets och

telefonväsendets tidsenliga utveckling^och förbättring.

Tullverket.

3:o) Kongl. Maj:t har beträffande tullverket gjort den framställning,Anv- till

att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 14 januari 1895 föreslagna förändringar i tullverkets

stater, måtte för år 1896 bestämma anslaget för tullverket till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp af 2,593,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, att tullverkets stater för

ar 1896 enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att sluta å följande

belopp:

aflömngsstaten ........ kronor

öfvergångsaflöningsstaten ............................................. >

ålderstilläggsstaten .................................................... »

indragningsstaten ................................................................ »

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente >

pensionr,staterna för afiidne tjenstemäns och betjentes

efter!emnade enkor och barn (deraf 10,000 kronor

bestämdt anslag)............................................................... »

omkostnadsstaten ............................................................. »

1,863,400: —

12,250: —

220,000: —

15,550: -- 227,000: —

41,800: —

213,000: —

summa kronor 2,593,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 8

För innevarande år hafva samma staters belopp bestämts sålunda:

aflöningsstaten......................................................................... kronor 1,837,000: —

öfvergångsaflöningsstaten..................................................... » 12,250: —

ålderstilläggsstaten.................................................................. » 220,000: —

indragningsstaten..................................................................... » 17,600: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente » 227,000: —

pensionsstaterna för aflidne tjensteman och betjentes

efterlemnade enkor och barn (deraf 10,000 kronor

bestämdt anslag),............................................................... » 41,800: —

omkostnadsstaten................................................................... » 213,350: —

summa kronor 2,569,000: —

Slutsumman af de för år 1896 föreslagna staterna öfverstiger således

slutsumman af de för innevarande år faststälda med 24,000 kronor, beroende

på förhöjning i aflöningsstaten med 26,400 kronor samt minskning

dels i indragningsstaten med 2,050 kronor och dels i omkostnadsstaten

med 350 kronor. Utskottet, som med afseende å de föreslagna nedsättningarna

i sistnämnda två stater tillåter sig att hänvisa till statsrådsprotokollet,

vill beträffande den ifrågasatta höjningen i aflöningsstaten meddela

följande.

Enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anmält, har

generaltullstyrelsen i skrifvelse med förslag till tullverkets stater för år

1896 med afseende å aflöningsstaten till eu början erinrat om följande

förhållanden. I sin angående verkstäld granskning af statsverkets jemte

dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1892

afgifna berättelse hade Riksdagens år 1893 församlade revisorer fäst Riksdagens

uppmärksamhet å det förhållande, att, sedan vid beviljande af anslag

för tullverket för sistnämnda år Riksdagen, som medgifvit, att de

besparingar, hvilka uppstode å tullverkets ordinarie aflöningsstat, finge af

generaltullstyrelsen disponeras för samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten

uppförda anslagen till vikariatsersättningar och extra biträden m. m.

inom styrelsen och inom lokalförvaltningen vore afsedda, i enlighet med

Kong]. Maj:ts förslag bestämt aflöningsstaten till 1,812,600 kronor, deraf

1,612,600 kronor till ordinarie aflöningar och 200,000 kronor till vikariatsersättningar,

samt, enligt tullverkets räkenskaper för revisionsåret, till vikariatsersättningar

och extra biträden utgått ett belopp af 321,075 kronor

47 öre, så hade skilnaden mellan sistnämnda belopp och det för ändamålet

beviljade anslaget 200,000 kronor, eller 121,075 kronor 47 öre, jemte

ett från öfvergångsaflöningsstaten öfverfördt belopp af 200 kronor, omförts

till aflöningsstaten och det belopp, hvarmed sistnämnda stat, från hvilken

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

ordinarie aflöningar utgått med 1,517,523 kronor 37 öre och som sålunda

visat en utgift å tillsammans 1,638,798 kronor 84 öre, till följd häraf

öfverskridits, eller 26,198 kronor 84 öre, betäckts genom en omföring till

aflöningskonto af den tullverket från fyr- och båkmedlen tillkommande

provision, som år 1892 uppgått till 31,900 kronor 74 öre. Med afseende

å omförmälda förhållanden hade revisorerna ansett att det kunde ifrågasättas,

huruvida berörda provision, hvilken, jemlikt kongl. förordningen

den 15 februari 1881 angående lotsverket, tillkomme tullverket för uppbörden

af fyr- och båkmedlen med två procent af uppburna medel, rätteligen

borde, såsom under revisionsåret egt rum, användas till aflöningar,

hvarigenom den af Riksdagen faststälda aflöningsstaten i sjelfva verket

blifvit öfverskriden. Uti häröfver afgifvet utlåtande hade generaltullstyrelsen

anfört, bland annat, att med stöd af kongl. brefvet den 3 december

1842 allt ifrån år 1843 hela den tullverket tillkommande uppbördsprovision

å fyr- och båkmedlen blifvit i hufvudboken godtskrifven

ordinarie staten och sålunda ansetts icke såsoih en inkomst, hvilken i

likhet med de vanliga tullintraderna skolat uppdebiteras och omedelbart

redovisas för statsverkets räkning, utan såsom en tillgång, afsedd uteslutande

för tullverkets egen räkning och hvilken enligt sin natur i främsta

rummet skolat användas till uppbördsprovision eller aflöning, i följd hvaraf

tullmedelsutgiften under dessa titlar minskats i mån af provisionens belopp;

och hade generaltullstyrelsen vidare yttrat, att för den händelse att

styrelsens uppfattning angående dispositionen af och redovisningssättet för

den tullverket tillfallande provisionen af fyr- och båkmedlen icke skulle

vinna Kongl. Maj:ts och Riksdagens godkännande, utan denna inkomst

borde i likhet med tullmedlen omedelbart inflyta till statsverket, generaltullstyrelsen

af anförda skäl funne, att, för så vidt styrelsen såsom dittills

skulle kunna med noggrant iakttagande af tullverkets rätt tillgodose den

trafikerande allmänhetens och sjöfartens enligt styrelsens åsigt fullt berättigade

anspråk på skyndsam expedition från tullverkets sida, förhöjning

af anslaget till vikariatsersättning och extra biträden m. m. skulle blifva

af behofvet påkallad. I skrifvelse den 9 maj 1894 angående reglering af

utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel hade Riksdagen anfört, att

Riksdagen ansåge oegentligt, att, på sätt revisorerna anmärkt, en af Riksdagen

faststäld stat blifvit med anlitande af ifrågavarande provisionsmedel

öfverskriden; att, då den till tullverket utgående provision å fyr- och båkmedlen

numera icke till någon del vore anvisad såsom särskild godtgörelsc

åt dem bland verkets tjensteman och betjente, som med uppbörden af dessa

medel hade befattning, det syntes Riksdagen, att berörda provision börda

till statsverket inlevereras; samt att, om öfverförandet af dessa medel till

Bill. till niksil. Prat, 189.1. 4 Samt. 1 Afd. 8 Iläft. il

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

statsverket skulle, såsom generaltullstyrelsen antydt, föranleda ökadt anslagsbehof,

Riksdagen antoge, att Ivongl. Maj:t icke komme att underlåta

att med anledning häraf till Riksdagen göra den framställning, hvartill

förhållandena kunde föranleda.

Vid anmälan af Riksdagens berörda skrifvelse den 25 maj nästlidet

år hade Kongl. Maj:t förklarat, att generaltullstyrelsen vid uppgörande af

förslag till tullverkets utgiftsstater för år 189G borde utgå från den förutsättning,

att den för uppbörd, debitering och redovisning af fyr- och båkmedlen

tullverket tillkommande provision å samma medel skulle uppdebiteras

och redovisas omedelbart för statsverkets räkning.

Generaltullstyrelsen hade — fortsätter departementschefen — nu anfört,

att styrelsen i anledning af berörda föreskrift haft att taga i öfvervägande,

i hvad mån en höjning af beloppet utaf de till vikariatsersättning,

extra biträden m. m. inom styrelsen och inom lokalförvaltningen för

närvarande anvisade två anslag, tillhopa 215,000 kronor, kunde från och

med sistnämnda år blifva erforderlig.

Då af orsaker, för hvilka generaltullstyrelsen i sitt förut omförmälda

utlåtande redogjort, det behof af förstärkt personal vid tullverkets lokalförvaltning

och vid gränsbevakningen, som redan år 1888 framträdt, derefter

betydligt ökats, samt detta behof hufvudsakligen tillgodosetts genom

anlitandet af extra biträden, hade, oaktadt den förhöjning, som år 1889

beviljats i det ena af förberörda anslag eller det å lokalförvaltningens stat

upptagna, utgifterna för vikariatsersättning och extra biträden m. m. icke

blott, på sätt af samma utlåtande framginge, under åren 1890—1892, utan

jemväl under år 1893 öfverstigit sammanlagda beloppet af ifrågavarande

två anslag och de under tiden uppkomna besparingarna å den ordinarie

aflöningsstaten; och hade skilnaden i rundadt medeltal årligen uppgått till

19,500 kronor.

Sedan i aflöningsstaten för år 1894 tillkommit 7 nya kammarskrifvaretjenster

och 20 nya vaktmästaretjenster, hade visserligen å de orter, der

dessa tjensters innehafvare blifvit anstälda, eller städerna Göteborg, Helsingborg

och Malmö, behofvet af extra biträden väsentligen nedgått, men den

häraf uppkommande besparing, som generaltullstyrelsen ansåge för helt år

kunna beräknas till högst 20,000 kronor, motvägdes till större delen af

den minskning å de för ifrågavarande utgifter disponibla medel, som uppstått

derigenom att samtidigt med omförmälda nya tjensters inrättande

indragning egt rum af åtskilliga kustbevakningssysslor, som sedan flera år

tillbaka på försök hållits lediga, och hvilkas aflöning, tillhopa 14,800

kronor, följaktligen under tiden kunnat användas för samma ändamål,

hvartill oftanämnda anslag vore afsedda.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

Vid nu anförda förhållanden och då å öfriga större tullplatser, likasom

ock vid gränsbevakningen, det nuvarande behofvet af extra biträden

kunde antagas snarare komma att ökas än minskas, både generaltullstyrelsen,

som emellertid icke ansett sig ega anledning att nu föreslå inrättandet

af någi''a nya ordinarie befattningar för tillgodoseende af samma

behof, funnit det under förut angifna förutsättning vara oundgängligen

nödigt, att det å lokalförvaltningens stat uppförda anslag till vikariatsersättning,

extra biträden m. in. förhöjdes med 20,000 kronor, och derför

hemstält, att detta anslag måtte i 1896 års stat bestämmas till 220,000

kronor.

Sedan staden Örnsköldsvik nästlidet år börjat begagna sig af den

staden den 7 april 1892 förunnade stapelstadsrätten, hade, enligt hvad

departementschefen vidare meddelat, Kongl. Maj:t den 11 maj 1894 bemyndigat

generaltullstyrelsen att genom förordnanden, gällande tills vidare,

tillsätta den för tullförvaltningens i nämnda stad behöriga handhafvande

erforderliga personal. Enahanda bemyndigande hade, sedan Ivongl. Maj:t

den 9 september 1892 dels medgifvit, att tullkammare under tullförvaltares

öfverinseende Unge i staden Lund inrättas, dels ock i sammanhang

dermed beviljat staden nederlags- och transitupplagsrätt, den 28 november

1894 lenmats generaltullstyrelsen i afseende a sistberörda stad. Generaltullstyrelsen

liemstälde nu, att dessa provisoriska anordningar måtte för

är 1896 i den ordinarie aflöningsstaten upptagas.

Förut gällande stat upptoge för Örnsköldsvik:

T ön Tjenstgörings’

penningar.

Ålderstillägg.

eu öfveruppsyningsman

en vaktmästare...............

För samma stad hade

reglering:

en tullförvaltare .................

eu vaktmästare .....................

eu dito ..................

kronor 2,500

600

» 600

: —■ 300: —-

600: —

): — 300: —

150: —

2,600: —

Lts följande tjmiste

och lönn-

Tjenstgöring))-

Ålderstillägg

penningar.

): — 1,000: —

1,000: —

: — 300: —

150: —

: — 300: —

150: —

5,300: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Den för staden Lund

~ eu tullförvaltare ..

en vaktmästare.....

provisoriskt faststälda staten upptogc:

kronor

Lön.

2,500: ■

600: •

Tjenstgörings
penningar.

1,000: —

300: —

Ålder» tillagg''.

1,000: —

150: —

4,400: —

Den tillökning, som, derest dessa provisoriska anordningar i den ordinarie

aflöningsstaten upptoges och i följd deraf förut omnämnda öfveruppsyningsmanstjenst

indroges, skulle i denna stat för tullkamrarne i Örnsköldsvik

och Lund uppkomma utöfver hvad tillförene för tullstationen å

förstnämnda plats utgått, uppginge således till 7,100 kronor.

Generaltullstyrelsen både vidare anmält, att, sedan tullinspektorstjensten

i Rone genom förre innehafvarens den 11 mars 1894 inträffade frånfälle

blifvit ledig, fråga uppstått om indragning af samma tjenst och dess

ersättande med en uppsyningsmansbefattning. Då omfånget och beskaffenheten

af de göromål, som numera vore förenade med ifrågavarande tjenst,

synts generaltullstyrelsen medgifva en sådan förändring, hade generaltullstyrelsen,

som emellertid förordnat, att tjensten skulle lemnas otillsatt och

uppehållas på förordnande, hemstält, att antalet inspektörer måtte minskas

med en från 9 till 8, men i staten i stället uppföras ytterligare en uppsyningsman

med ^ lön 900 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor,

med rätt till tva alderstillägg a tillhopa 300 kronor, och antalet uppsyningsman

med nyssnämnda lön sålunda ökas från 38 till 39.

Pa sätt redan blifvit näindt, hade — yttrar departementschefen härefter

— i årligt medeltal under åren 1890—1893 ett belopp af 19,500

kronor utaf den tullverket tillkommande provision för uppbörden af fyroch

båkmedlen disponerats för samma ändamål som det å lokaltullförvaltningens

stat uppförda anslag till vikariatsersättning, extra biträden m. in.

Under förutsättning att berörda provisionsmedel ej vidare skulle få för

ändamålet anlitas, hade generaltullstyrelsen heinstält, att nyssnämnda anslag

måtte höjas med ungefärligen motsvarande belopp, eller 20,000 kronor.

Oaktadt det i riksstaten uppförda anslaget till tullverket af denna orsak

skulle ökas med sistnämnda belopp, innebure detta således icke någon

egentlig ökning i statsutgift, utan allenast en omflyttning på andra statsmedel

af en tillförene befintlig dylik. Departementschefen, som hade för

afsigt att, i öfverensstämmelse med den af Riksdagen uttalade mening, tillstyrka

Kong! Maj:t att besluta, att den tullverket tillkommande provision

för uppbörden af fyr- och båkmedlen skulle från och med nästkommande

år uppdebiteras och redovisas omedelbart för statsverkets räkning, har med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

21

afseende härå, och då generaltullstyrelsen syntes hafva på ett tillfyllestgörande

sätt ådagalagt det fortfarande behofvet af de ifrågavarande medlen

för det afsedda ändamålet, ansett sig böra förorda hvad generaltullstyrelsen

i nu förevarande afseende föreslagit.

Hvad generaltullstyrelsen i öfrigt under aflöningsstaten hemstält har

icke föranledt till någon erinran från departementschefens sida.

Då från de belopp, hvarmed aflöningsstaten vid bifall till hvad sålunda

blifvit tillstyrkt skulle ökas, eller

förhöjning i anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. m. vid

lokalförvaltningen.................................. ............................. kronor 20,000: —

förhöjd aflöning åt tullförvaltningen i Örnsköldsvik » 2,700: —

aflöning åt tullförvaltningen i Lund ................................... » 4,400: —

summa kronor 27,100

afdroges det belopp, livarmed aflöningen vid den till

indragning föreslagna inspektorstjensten i Rone, 1,900

kronor, öfverstege aflöningen vid den uppsyningsmans
-

befattning, som skulle ersätta samma tjenst ................ » 700: —-

så uppkomme en tillökning i aflöningsstaten af............... kronor 26,400: —

hvadan statens slutsumma, senast faststäld till 1,837,000 kronor, skulle för

år 1896 uppgå till 1,863,400 kronor.

Såsom ofvan meddelats, har departementschefen ansett, att den tullverket

tillkommande provision för uppbörden af fyr- och båkmedlen skulle

från och med nästkommande år uppdebiteras och redovisas omedelbart

för statsverkets lirkning; och har departementschefen i sammanhang härmed

föreslagit, att det i aflöningsstaten ingående, för lokalförvaltningen

uppförda anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. m. skulle förhöjas

med 20,000 kronor, eller från 200,000 kronor till 220,000 kronor.

Med afseende härå, och med hänsyn till hvad i öfrigt blifvit angående

ifrågavarande anslagstitel i statsrådsprotokollet meddeladt, får utskottet,

som icke haft något att erinra emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

hemställa,

att Riksdagen, under vilkor att den tullverket tillkommande

provision för uppbörden af fyr- och båkmedlen

från och med år 1896 uppdebiteras och redovisas

omedelbart för statsverkets räkning, må medgifva,

att det i tullverkets aflöningsstat ingående, för lokalförvaltningen

uppförda anslag till vikariatsersättning, extra

s. 22 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 8.

22

biträden m. in. förhöjes med 20,000 kronor eller från

200,000 kronor till 220,000 kronor, samt att Riksdagen,

med godkännande jemväl i öfrigt af de enligt statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 14 januari 1895

föreslagna förändringar i tullverkets stater, må för år

1896 bestämma anslaget till tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,593,000 kronor,

att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Ang. a nord- 4:o) Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 47) bär herr

’7åndigfJn dc Lav al liemstält, att Riksdagen ville besluta en skrifvelse till Kongl.

ställning «/Maj:t om anordnande, i samband med tullverket, bär i Stockholm af eu

P''ZL "infå7 permanent exposition af lämpliga profver af varor, som till riket importetiii

Sverige, ras, i förening med en enkel och tydlig statistik öfver sagda import.

”*• Till stöd för detta förslag har motionären anfört, hurusom vid gransk
ning

af siffrorna för den årliga varuimporten till Sverige framginge, att

denna import till hufvudsaklig del utgjordes af sådana varuslag, som äfven

inom landet tillverkades. Denna inhemska tillverkning borde, enligt motionärens

åsigt, kunna betydligt uppdrifvas samt utsträckas äfven till en del

varor, som numera helt och hållet importerades från utlandet; och ansåge

motionären, att detta syfte skulle genom de nu ifrågasatta anordningarna

befordras.

Då närmare utredning icke föreligger vare sig angående det sätt, på

hvilket den föreslagna utställningen skulle anordnas, eller beträffande omfattningen

deraf, har utskottet, då det i allt fall torde vara tvifvelaktigt,

huruvida anordningar af det slag, motionären ifrågasatt, kunna medföra

verkligt gagn för utvecklingen af nuvarande industrigrenar eller för framkallande

af nya sådana, icke ansett sig böra till motionärens förevarande

framställning tillstyrka bifall. Utskottet hemställer alltså,

att herr de Lavals förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

23

Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att förslagsanslaget för

kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter å högst 12,000 kronor vi,i enskilda

måtte ökas till högst 13,000 kronor, deraf 7,000 kronor att användas till *«»*«»• *»• *».

arfvoden åt dem, hvilka förordnades att inom finansdepartementet biträda [4.]

med berörda kontroll och med handläggning af ärenden rörande enskilda

banker och kreditanstalter, och 6,000 kronor att användas till arfvoden åt

ombud vid sådana inrättningar.

I denna fråga har departementschefen med afseende å det nu för

ändamålet utgående förslagsanslaget af högst 12,000 kronor erinrat, att

deraf enligt beslut af 1 888 års Riksdag 7,000 kronor vore afsedda att användas

till arfvoden åt dem, hvilka förordnades att inom finansdepartementet

biträda med berörda kontroll och med handläggning af ärenden

rörande enskilda banker och kreditanstalter, och återstoden eller 5,000

kronor åt ombud vid sådana inrättningar.

Då Kongl. Maj:t vid meddelande af förlängd oktroj för enskilda sedelutgifvande

banker ålagt hvarje sådan bank att godtgöra kostnaden för det

ombud, Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde hos banken anställa, utginge

af sist omförmälda anslagsbelopp endast arfvoden åt ombuden hos

öfriga enskilda bankinrättningar eller aktiebankerna. Dessa arfvoden hade

<T) C

utgått med respektive 200, 300 eller 400 kronor, allt efter hvarje särskild

banks storlek.

Berörda anslagsbelopp hade emellertid numera visat sig otillräckligt

för bestridande af de utgifter, som vore afsedda att utgå derifrån. Genom

kongl. brefvet den 31 sistlidne december hade å nämnda anslag för år

1895 anvisats arfvoden till sammanlagdt belopp af 4,900 kronor, hvarför

å anslaget allenast funnes odisponeraclt ett belopp af 100 kronor. Kongl.

Maj:t hade emellertid den 25 oktober nästlidet år faststält bolagsordning

för en ny aktiebank, vid hvilken allmänt ombud borde förordnas. För

detta ombud kunde sålunda ej beredas arfvode till högre belopp än 100

kronor, ehuru eljest intet arfvode plägat eller billigtvis bort bestämmas

till lägre belopp än 200 kronor.

I den del af den nu förevarande anslagstiteln, som vore afsedd för

flen lokala bankkontrollen och som för närvarande vore bestämd till 5,000

kronor, syntes således en förhöjning vara erforderlig, hvilken för att möta

det anslagsbehof, som kunde varda eu följd af tillkomsten utaf nya aktiebanker,

icke borde bestämmas till lägre belopp än 1,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. iifriga

ordinarie

anslag.

På grund af hvad i ärendet anförts får utskottet hemställa,

att förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker

och kreditanstalter å högst 12,000 kronor må ökas till

högst 13,000 kronor, deraf 7,000 kronor att användas

till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att inom finansdepartementet

biträda med berörda kontroll och med

handläggning af ärenden rörande enskilda banker och

kreditanstalter, och 6,000 kronor att användas till arfvoden

åt ombud vid sådana inrättningar.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln är

icke någon förändring af Kong! Maj:t ifrågasatt.

Utskottet får hos Riksdagen hemställa,

att samtliga, här ofvan icke särskilt omförmälda,

i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag å sjunde

hufvudtiteln må i riksstaten för år 1896 uppföras till

oförändrade belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

25

Extra anslag1.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln,

gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden och

förslag.

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

7:o) På

utskottet,

grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer Ang. andag

till arfvode

för en byrå
att

Riksdagen må, till beredande af arfvode för en assistent &

byräassistent ä finansdepartementets bankbyrå, på extra^”“^fj“^t"

stat för år 1896 anvisa ett belopp af 4,000 kronor. byrå.

[5.]

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

8:o) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält, har embets- fff- ffrättfi

verket förskottsvis bestridt följande till sjunde hufvudtiteln hörande ut- Statskontoret

gifter, hvilka borde hos Riksdagen anmälas till ersättning, nemligen: gjorda för
-

tid! godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner ........... kronor 47,381: 28

» ersättning till vissa boställshafvare och krono
arrendatorer

för saknad af afkomst af exproprierad

jord ............................................................. » 348: 25

» godtgörande af kostnader för vissa kronoegen
domars

deltagande i Hjelmarens och Qvismarens

sänkning ......................................................................... » 7,347: 32

» godtgörande af kostnader för vissa kronoegen
domars

deltagande i andra vattenafledningsföretag » 13,990: 55

» ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen » 83,178: 04

>» godtgörande af förskjuten husröteersättning åt tillträdande

arrendatorn af indragna häradshöfdinge
bostället

1 mantal Vassinolösa n:o 5 i Kalmar län »_1,816: 96

Transport kronor 154,062: 40

Bill. till ltiksd. Prot. 1885. i Sami. 1 Afd. 8 Höft. 4

[6-]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

till

»

s

Transport

godtgörande af skifteskostnader belöpande å indragna

fanjunkarebostället \ mantal Brasta n:o 2

i Jemtlands län..............................................................

godtgörande af kostnaden för vissa verkstälda arbeten

med anledning af ett invid Sagån i närheten

af mangårdsbyggnaden å indragna förra kronofogdebostället

östanbro n:o 4 i Vestmanlands län

inträffadt jordras..............................................................

godtgörande af reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar

ersättning till egare af skattefrälsehemman, hvilkas

räntor icke blifvit af statsverket inlösta .................

byggnad sersättnin gar enligt kongl. brefvet den 29

maj 1891 åt sex skogstorpare å kronoparker i Norrbottens

län.........................................................................

kostnader för verkställande af den på begäran af

1889 års Riksdag anbefalda undersökning rörande

de inom Norrbottens län befintliga apatitlager å

kronojord........................................................................

kronor 154,062: 40

420: 48

3,540: 13

» 2,537: 71

8,915: 76

3,000: —

» 70,542: 68

eller tillhopa kronor 243,019: 16

Med anledning häraf och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till ersättning för ofvan omförmälda,

af statskontoret gjorda förskott, på extra stat för

år 1896 anvisa ett belopp i jemnt krontal af 243,020

kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

9:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem
Ang.

anslag ställei* Utskottet,

“fåfiluinngen att Riksdagen må å extra stat för 1896 anvisa

af statens a) till aflöning åt domänintendenter och för uppe
^månerf0

hållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000

g] kronor; samt

b) till resekostnader vid domänförvaltningen såsom

förslagsanslag 40,280 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

Reglering af flottleder i Norrbottens län.

I0:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande-4^“”?*as,/*r

af kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens län anvisa ett ''flottleder0i

extra anslag för år 189G å 50,000 kronor äfvensom medgifva, att de Norrbottens

afgifter, som lades å flottningen, fortfarande Ange för enahanda ändamål r„ i

disponeras. L

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört, hurusom redan

för längre tid tillbaka uppmärksamheten fästats på behofvet af åtgärder

från kronans sida för reglering af flottleder i vattendragen inom Norrbottens

län, hvarest kronan egde stora sammanhängande skogskomplexer

af flera qvadratmils ytvidd. Efter det på grund af kongl. bref den 7

februari 1873 undersökning af vattendragen blifvit verkstäld och förslag

till deras flottbargörande upprättats, hade afverkningsrätt å vissa kronoparker

utbjudits till försäljning med skyldighet för virkesköparen att

på egen bekostnad ombesörja de för vattendragets reglering erforderliga

arbeten. Men då den enskilde helt naturligt sökte göra sig väl betald för

sina åtagna skyldigheter genom ett lägre virkespris och detta pris i många

fall än mera nedtrycktes, emedan det förlagskapital, som erfordrades för

flottledens inrättande, för många utgjorde ett hinder att uppträda som

spekulanter, och då det sålunda syntes uppenbart, att, om staten sjelf efter

hand utförde dylika anläggningar, kostnaden derför i längden skulle blifva

mindre än den uppoffring staten finge vidkännas derigenom, att anläggningen

af en flottled gjordes till vilkor vid utbjudandet af afverkningsrätt,

hade på framställning af domänstyrelsen å 1885 års reservationsanslag till

kronoskogarnes förvaltning uppförts ett anslag af 23,000 kronor till inrättande

af flottleder i Norrbottens län, hvarefter under de derpå följande

åren några smärre flottleder inrättats i Norra Piteå revir, hvilka visat sig

medföra åsyftad verkan. Förberedande åtgärder hade derefter vidtagits för

mera omfattande dylika arbeten i andra delar af länet; men då enligt

upprättade kostnadsförslag kostnaderna uppginge till betydande belopp och

då härför erforderliga medel egentligen vore att betrakta som förlagskapital,

hvilket jemte sex procent ränta genom inflytande amorteringsafgälder

å flottgodset efter hand komme att återgäldas och derför ej borde

sammanblandas med reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, hade domänstyrelsen hos

Kongl. Maj:t gjort framställning om anvisande af sådant förlagskapital.

Med anledning af denna domänstyrelsens framställning hade Riksdagen,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

på förslag af Kong! Maj:t, för hvartdera af åren 1891 och 1892 anvisat

ett extra anslag å 100,000 kronor för bestridande af kostnaderna för

reglering af flottleder i Norrbottens län, hvarjemte Riksdagen medgifvit,

att de afgifter, som lades å flottningen, finge för enahanda ändamål

disponeras.

I skrifvelse af den 29 september nästlidet år hade domänstyrelsen

anmält, att af de sålunda beviljade anslagen jemte redan ingångna flottningsafgifter

vid 1893 års slut återstått ett belopp af 59,747 kronor 12

öre, hvaraf komme att för 1894 års arbeten tagas i anspråk omkring

50,000 kronor, hvilket sistnämnda belopp dock endast kunnat beräknas

approximativt i anseende dertill att dessa arbeten ännu påginge. Behållningen

vid 1894 års slut kunde alltså, derest årets inflytande flottningsafgifter

antoges komma att uppgå till ungefär lika belopp som 1893 eller

omkring 15,000 kronor, beräknas till ungefär 25,000 kronor, som jemte

1895 års flottningsafgifter vore afsedda att tillgodose sistnämnda års behof,

hvaremot till 1896 och efterföljande års arbeten, hvilka för en ordnad och

förmånlig virkesafsättning från kronans skogar vore af stor betydelse,

endast skulle finnas att tillgå efter hand inflytande flottningsafgifter. Att

redan vid denna tid, då flottningsafgifterna ännu ej kunde antagas uppgå

till större belopp, med allenast dessa bedrifva de erforderliga flottledsregleringsarbetena

läte sig icke lämpligen göra, dels emedan arbetena, då

afgifternas belopp icke kunde med säkerhet på förhand beräknas, ej skulle

kunna förberedas och anordnas i så god tid, som för deras ändamålsenliga

utförande erfordrades, dels ock, hufvudsakligast, derför att dessa arbeten

då måste inskränkas alltför mycket i förhållande till ännu återstående

flottledsregleringar. Sedan med de ofvan nämnda anslagsmedlen och influtna

flottningsafgifterna flottningen blifvit reglerad i Svärdelfven och

Nuortijaurbäcken, utströmmande i Byske eif, Abmoelfvcn, bivatten till

Pite eif, Kengis och Lappea forsar samt Liviojoki, Sikajoki och Puostijoki

vattendrag, utfallande i Torne eif samt Perlelfven och Naustajoki, utmynnande

i Lule eif, hvarigenom virkesafsättningen inom Södra och Norra

Arvidsjaurs, Pajala och Jockmocks revir väsentligen främjats, borde, enligt

hvad domänstyrelsen vidare anfört, liknande behof inom andra revir under

de närmaste åren tillgodoses. I detta syfte vore ock förberedande åtgärder

vidtagna med syner samt arbets- och kostnadsförslag — hvilka senare dock

ännu ej vore färdiga—-för följande vattendrag, nemligen: Pite eif ofvanför

Abmoelfvens inflöde, öfre delarne af Tele- och Arpartsbäckarne, tillhörande

sistnämnda elfs vattensystem, Julhäjoki och Säivajoki uti Torne eif utfallande

vattendrag samt Hvitträskbäcken och Spikelfven, utmynnande i

Råne eif. Då det, enligt domänstyrelsens mening, vore af synnerlig vigt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

29

att medel bereddes för fortsättning af dessa arbeten, hade domänstyrelsen,

under erinran att här afsåges ett produktivt ändamål, nemligen höjande

af kronans inkomster genom uppnående af högre virkespris, hemstält, att

Kongl. Maj:t täcktes för år 1896 äska 50,000 kronor såsom extra anslag för

reglering af flottleder i Norrbottens län med fortfarande rätt att till samma ,

ändamål disponera inflytande flottningsafgifter.

Att de flottledsanläggningar — yttrar departementschefen härefter —

för hvilka kostnaderna bestridts af de för ändamålet anvisade medlen, utöfva!

en synnerligen gynsam inverkan på virkesprisen, vore otvifvelaktigt.

Exempelvis hade sålunda, enligt hvad departementschefen inhemta!, vid

nästlidet års virkesauktioner erhållits följande pris, som dittills icke uppnåtts

inom Norrbottens län, nemligen:

i Pajala revir för 110,025 timmerträd, utstämplade vid Liviojoki och

Sikajoki, ofvanför Kengis och Lappea forsar i Torne eif, 2 kronor 65 öre

för trädet, under det att årsmedelpriset för försäljningarna i förening med

elfrensningsskyldighet under närmast föregående tioårsperiod endast undantagsvis

öfverstigit 1 krona för trädet;

i Södra Arvidsjaurs revir för 36,900 träd, utstämplade vid Svärdelfven

och Nuortijaurbäcken, 2 kronor 82 öre å 2 kronor 28 öre och i Norra

Arvidsjaurs revir för 42,000 träd, utstämplade ofvanför Abmoelfven, 2

kronor 97 öre å 2 kronor 30 öre för trädet, medan vid föregående med

elfrensningsskyldighet förenade virkesförsäljningar ej betalats mer än 55 öre

ä 1 krona 13 öre för trädet; och

i Jockmocks revir för 71,305 träd, utstämplade vid Perlelfven, 1 krona

87 öre för trädet mot 1 krona 9 öre för föregående försäljningar i förening

med elfrensningsskyldighet.

Att dessa prisstegringar ej föranledts af förbättring i konjunkturen

bevisades enligt departementschefens åsigt deraf, att prisen på utlandets

trävarumarknad ej nu vore högre, snarare lägre än under de år, nemligen

åren 1873, 1877, 1881 och 1888, då virkesförsäljningar i förening

med elfrensningsskyldighet för köparen senast egt rum i ofvan nämnda

revir.

Uppenbarligen vore den föreliggande prisstegringen fastmer beroende

derpå, att spekulanter från andra orter nu uppträdt och framkallat eu

konkurrens vid auktionerna, hvilken de i orten varande sågverksbolagen

genom överenskommelser om virkesinköp för gemensam räkning förut

lyckats förebygga. Men all anledning funnes äfven att antaga, att dessa

nya spekulanter, om ej helt och hållet, dock till större delen uteblifvit,

derest flottlederna icke varit reglerade, i hvilket fall det för flottlcds ord
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

nande erforderliga kapitalet äfvensom den oundvikliga tidsutdrägten liksom

hittills måst verka förlamande på spekulationen.

Medelpriset för timmerträd för den ordinarie virkesförsäljningen inom

länet i dess helhet, som under åren 1884—1891 utgjort endast 95 öre,

. hade under 1892 stigit till 1 krona 13 öre, under 1893 till 1 krona

45 öre samt under år 1894 till 1 krona 92 öre. Betydelsen af denna

prisstegring insåges lätt, om i betraktande toges, att den ordinarie virkesförsäljningen

inom länet belöpte sig till 400,000 å 500,000 timmerträd

årligen.

Då det sålunda icke kunde betviflas, att icke de kostnader, som enligt

domänstyrelsens förslag ytterligare skulle komma att nedläggas på

utförandet af flottledsregleringar, skulle erhålla en synnerligen produktiv

användning, hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t måtte till

Riksdagen göra den framställning, som ofvan angifvits.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning till

någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att Riksdagen må:

a) för bestridande af kostnaderna för reglering af

flottleder i Norrbottens län anvisa ett extra anslag för

år 1896 å 50,000 kronor, samt

b) medgifva att de afgifter, som läggas å flotta

ningen, fortfarande må för enahanda ändamål disponeras.

Skogsodlingens befrämjande.

Ang. anslag 11 :o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem‘odlingfns

Ställer Utskottet,

befrämjande.

[10.] att Riksdagen — i likhet med hvad för de senare

åren egt rum — må för år 1896 för skogsodlingens

befrämjande bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor,

att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att i mån af

tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilde skogsödare genom tillhandahållande

af skogsfrö och plantor till billigt pris eller

beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlings
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

31

arbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke må till

något län utgå med högre belopp, än hvad landsting

och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af

dem för ändamålet anslagit, ej heller till högre belopp

än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Diverse anslag.

12:o) Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 2) har herr Ang. anslag

Fredrik Emil Pettersson hemstält, att Riksdagen måtte besluta att i riks~{fr

staten för år 1896 under sjunde hufvudtiteln uppföra ett extra anslag &{''revision af

3,000 kronor för utredning af frågan om lämpligaste sättet för åstadkom- tjärnande

i Sverige af revision utaf så väl allmänna, som eventuel! enskilda Umkaper geräkenskaper

genom derför särskildt utbildade personer. Twrticiid/tt
Till

stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört föl- uidade persande.

soner''

Under senare tid hade i vårt land vid åtskilliga tillfällen yppats

s. k. oegentligheter såväl inom vissa grenar af affärsverksamheten och vid

penningeförvaltande inrättningar, som ock hos handhafvare af allmänna

medel. En stor del af dessa oegentligheter skulle, enligt motionärens åsigt,

kunnat förhindras genom en bättre ordnad kontroll och revision, och för

att ernå en sådan fordrades med nödvändighet, att revisorerna dels vore i

besittning af de egenskaper och insigter, som behöfdes för att rätt bedöma

förvaltningen, dels ock att de befunne sig i en sådan ställning, att

man hos dem kunde förutsätta ett fullt opartiskt omdöme vid utöfningen

af kontrollen. Dessa grundvilkor kunde efter motionärens förmenande

uppfyllas endast genom införandet af offentliga revisorer, som gjorde

revisionen till sitt yrke, och som å ena sidan genom aflagda prof visat

sig ega tillräcklig kompetens samt å andra sidan fått sin ställning i lag

bestämd på ett sådant sätt, att de kunde fullgöra sitt vigtiga värf utan

några sidointiytelser.

Enligt hvad motionären meddelat, funnes i England sådana offentliga

revisorer såsom en laglig institution, och insigten om fördelarne af en dylik

anordning hade jemväl inom eu del andra länder i större eller mindre

mån gjort sig gällande.

1 vårt land vore, såsom motionären närmare utvecklat, den offentliga

kontrollen ingalunda för lagstiftningen främmande, men de i sådant

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

afseende gifna föreskrifterna syntes sakna inbördes likformighet och än

mindre bilda ett genomfördt system. Verkningarna af denna kontroll vore

ock i många fall mindre tillfredsställande.

Motionären, som ansåge otvifvelaktigt, att en systematiskt ordnad,

offentlig revision skulle för vårt land vara till stort gagn, har med afseende

å genomförandet häraf ifrågasatt, att vid våra med statsanslag understödda

handelsinstitut skulle anordnas cn särskild kurs för dem, som

ville förvärfva kompetens såsom offentliga revisorer. Dessa revisorer

borde hafva till uppgift att dels granska kronans uppbördsmäns räkenskaper

samt å tider, som ej vore på förhand bestämda, hos dem verkställa

inventering, dels deltaga i revisionen af de affärsföretags räkenskaper,

vid hvilkas granskning statsmagterna för närvarande medverkade,

dels ock mot lämplig ersättning biträda vid revisionen af aktiebolags och

på annat sätt organiserade penningeinrättningars räkenskaper, när de dertill

af vederbörande delegare i behörig ordning kallades.

Utskottet, som visserligen medgifver, att motionären haft fullt fog för

att fästa Riksdagens uppmärksamhet på de af honom omförmälda beklagliga

företeelserna, anser dock, att den af motionären föreslagna utvägen

icke skulle leda till det åsyftade målet, utan att andra åtgärder härför

erfordras, och finner sig på grund häraf förhindradt från att till den

gjorda framställningen tillstyrka bifall. Utskottet hemställer alltså,

att herr Petterssons förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 22 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

33

Reservationer:

vid punkt l:o (ang. anslag till postverket):

af herr S. G. von Frusen, som yrkat, att herr Hedins i ämnet väckta

motion måtte af utskottet tillstyrkas;

vid punkt 12:o (ang. anslag för utredning af frågan om revision af allmänna

och enskilda räkenskaper genom derför särskildt utbildade personer):

af herr F. E. Pettersson.

Bih. till Riksd. Prol. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

&

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1895

års riksstat anslår:

Indelning och

Anvisning i

dermed jemförlig

anvisning, på

Summa.

kontant.

förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Finans-

Kronor

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

0.

17,000

—

—

17,000

—

Departementschefen.........................................................

64,000

—

—

64,000

—

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

122,100

—

—

122,100

—

Kammarkollegium............................................................

102.800

—

_

102,800

—

Statskontoret.....................................................................

174.000

—

—

174,000

—

Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............................

140,000

—

140,000

—

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering.........

20,300

—

20.300

—

Mynt- och kontroll erken................................................

5,400

—

—

5,400

—

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag...........

169,600

—

—

169,600

—

Kammarrätten..................................................................

35,500

—

—

35,500

—

Öfverintendentsembetet ...................................................

7,980,100

—

—

7,980,100

—

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af

Ökas med..................................................................

1,370,000

—

—

1,370,000

—

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen

Minskas med............................................................

2,569,000

—

—

2,569,000

—

Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt

Ökas med..................................................................

1,900,000

—

—

1,900,000

—

Ersättning till städerna för inistad tolag, förslagsanslag

94,000

—

—

94,000

—

Domänstyrelsen ...........................................................

1,147,000

—

—

1,147,000

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ......................................................

» statens skogsläroverk .......................................

15,910,800

_

15,910,800

—

Trp:t

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

35

Litt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

departementet.

postmedlen. Nuvarande belopp..........

direkt utgå. Nuvarande belopp .......

utgå. Nuvarande belopp....................

7,980,100:

169,900:

1,370,000:

35,000:

2,569,000:

24,000:

447,208: —

47,700: — 494,908:

Trp:t 494,908: —

Förslag till blifvande riksstat:

—

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jemförlig

anvisning, på

förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Summa.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

17,000

_

_

17,000

—

64,000

—

—

64,000

—

122,100

—

—

122,100

—

102,800

—

—

102,800

—

174,000

—

—

174,000

—

140,000

—

—

140.000

—

20,300

—

—

20,300

—

5,400

—

—

5,400

—

169,600

—

—

169,600

—

35,500

—

—

35,500

—

8,150,000

—

—

8,150,000

—

1,335,000

—

1,335,000

—

2,593,000

—

2,593,000

_

1,900,000

—

—

1,900,000

—

94,000

94,000

14,922,700 —| -

—

14,922,700

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1895 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jemförlig

anvisning, på

förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Tr:pt

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

15,910,800

—

15,910,800

—

12,000

12,000

30,000

—

—

30,000

—

200,000

—

—

200,000

_

21,550

—

40

—

21,590

-1

15,000

—

—

15,000

—

450,000

—

—

450,000

_

12,000

—

—

12,000

—

25,000

_

_

25,000

_

45,000

.

—

45,000

—

20,000

—

20,000

—

400,000

—

400,000

36,810

—

—

36,810

—

32,000

—

—

32,000

—

60,000

—

—

60,000

—

17,270,160

40

—

17,270,200

—

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstituEeservationsanslag:
Till

enskilda skogsundervisningen...........................

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag...

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .........

Städers friheter, förslagsanslag ....................................

Observations- och uppbördsprocenter in. in., förslags
Kontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag............

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,

Okas med..................................................................

Restitutioner, förslagsanslag.........................................

Ålderstillägg, förslagsanslag..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser,

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag................................

Kongl. operan..................................................................

Summa

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

37

Trp:t 494,908:

Förslag

till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jemförlig

anvisning, på

förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Kronor

ö.

Kronor

ö. | Kronor

Ö.

14,922,700

— 14,922,700

—

tets lärarepersonal.

84,400: -

8,600: —

af skogsväsendet i allmänhet 559,092: — 567,692: _

Stockholm, förslagsanslag

anslag ........................................................................

förslagsanslag, högst. Nuvarande belopp... 12,000: —

...................................................................... 1,000: —

förslagsanslag....

Summa

1,147,000

12,000

30.000

200,000

21,550

15.000

450.000

13.000

25.000

45.000

20.000

400.000

36,810

32.000

60.000

17,430,060 !— 40

1,147,000

12,000

30.000

200,000

21,590

15.000

450,000

— 13,000

25.000

—: 45,000

—! 20,000

— 400,000

— 36,810

i— 32,000

60.000

j—I 17,430,100

‘I

Bill. till Itilcml. Prof.. 18!).i. 4 Sami. I Afd. 8 Iläft.

(i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde hufYudtitel.

Kronor

Ö.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ......

4,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott..................

243,020

—i

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

af domän-

göromålen hos länsstyrelserna.......................................

45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltuingen, förslagsanslag

40,280: —

85,280

—

Diverse anslag:

| Till reglering af flottleder i Norrbottens län .....................

50,000: -

» skogsodlingens befrämjande .........................................

25,000: —

75,000

—

Summa

407,300

—

Stockholm, Ivar Hseggstrums Boktryckeri, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.