Sök i Ratio Lex

Memorial, om anvisande af de skrifna kreditivsummor. i regeringsformens 63 § före

1895-05-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:90, Memorial, om anvisande af de skrifna kreditivsummor. i regeringsformens 63 § före

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 90.

1

N:o 90.

Ank. till Kiksd. kansli den 9 maj 1895, kl. 8 e. in.

Memorial, om anvisande af de

skrifna kreditivsummor.

i regeringsformens 63 § före(R.

A.)

Jemlikt 39 § af riksdagsordningen åligger det statsutskottet att föreslå

beloppet af de tvenne särskilda kreditivsummor, som på grund af 63 §

regeringsformen skola för oförsedda händelser till utbetalning å riksgäldskontoret

anvisas, den ena att vara tillgänglig, då Konungen, till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen

nödig; den andra att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han

statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Då utskottet icke

funnit skäl vara för handen att förändra de föreskrifter, som vid senaste

riksdag meddelades i afseende på dessa kreditivsummors belopp samt sättet

för deras utbetalning och anskaffande, får utskottet hemställa:

att den i regeringsformens 63 § först omförmälda

kreditivsumma må under tiden intill nästa riksdag bestämmas

till två millioner femhundratusen kronor;

äfvensom

att det så kallade stora kreditivet må vid innevarande

riksdag bestämmas till fem millioner kronor.

Bill. till Kiksd. I''rot. 1H9.J. 4 Samt. 1 Afd. 09 Häft. (A:o 90.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 90.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet sålunda föreslagit,

hemställer utskottet,

att i det nya reglemente, som vid denna riksdag

varder för riksgäldskontoret utfärdadt, må inflyta trenne

paragrafer af enahanda lydelse som §§ 20, 21 och 22

i det för kontoret nu gällande reglemente.

Slutligen hemställer utskottet,

att den förseglade anordning, som till följd af

ofvan åberopade paragraf i regeringsformen bör för det

större kreditivet tillställas fullmägtige i riksgäldskontoret,

må i öfverensstämmelse med den, hvilken vid senaste

riksdag för enahanda ändamål af Riksdagen godkändes,

erhålla följande lydelse:

»Till fullmägtige i riksgäldskontoret.

Sedan Riksdagen till ett belopp af 5,000,000 kronor

faststält den summa, som enligt regeringsformens 63 §

skall vara till utbetalning från riksgäldskontoret anvisad,

för att af Kong! Maj:t vid infallande krig lyftas;

så varda, i kraft af nämnda paragraf och till följd af

Riksdagens beslut, fullmägtige i riksgäldskontoret härmedelst

förständigade och bemyndigade att vid det i

samma paragraf förutsatta fall och under derstädes

stadgade förbehåll omförmälda kreditivsumma af fem

millioner kronor Kongl. Maj:t tillhandahålla samt enligt

Dess nådiga disposition i föreskrifven ordning utbetala.

Stockholm den

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:»;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 90. 3

och torde denna anordning varda underskrifven af

herrar talmän samt statsutskottets ledamöter och vid

Riksdagens slut få i utbyte mot den af senaste Riksdag

utfärdade anordning genom statsutskottet fullinägtige

i riksgäldskontoret tillställas.

Stockholm den 9 maj 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

af herrar grefve A7. G. A. Sparre, 0. M. Björnstjerna, C. Lundeberg,

friherre F. TF. von Otter, G. D. R. Tornerhjelm, H. P. P. Tamm, 1. Wijk,

K. E. Bohnstedt, A. G. L. Billing, I. Kerfstedt, E. Fränekel och N. Fosser:

Af de i § 63 regeringsformen omförmälda två kreditivsummor har

den först nämnda, som vid 1809—1810 års riksdag bestämdes till 500,000

rdr banko, vexlat mellan detta belopp och ‘2,500,000 rdr banko, hvartill

detta kreditiv höjdes vid 1853—1854 års riksdag, för att vid nästa riksdag

åren 1857 — 1858 nedsättas till 1,000,000 rdr banko, motsvarande,

enligt nu gällande myntfot, 1,500,000 kronor, vid hvilket belopp det sedermera

förblef till 1892 års lagtima riksdag, da detsamma höjdes till

2,500,000 kronor, hvartill det äfven af 1893 och 1894 års Riksdagar blifvit

faststäldt.

Det. andra, eller s. k. stora kreditivet, bestämdes vid 1809— 1810 års

riksdag till 1,000,000 rdr banko, men höjdes vid 1812 års riksdag till

2,000,000 rdr banko, motsvarande, enligt nu gällande myntfot, 3,000,000

kronor, till hvilket belopp det sedermera beviljades till 1892 års lagtima

riksdag, då detsamma höjdes till 5,000,000 kronor, hvartill det blifvit bestämdt

af efterföljande båda lagtima Riksdagar.

A det större kreditivet har någon lyftning icke förekommit, hvaremot

af det mindre vid flera tillfällen lyftats större eller mindre belopp. Efter

år 1866 har dock lyftning icke skett mer än två gånger, nemligen i an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 90.

ledning af 1867 års missväxt, då tillhopa 1,030,000 kronor lyftes, att användas

till undsättning åt de norra och nordvestra länen, och under det

sista fransk-tyska kriget, då hela det mindre kreditivet, 1,500,000 kronor,

lyftes under senare hälften af år 1870 och början af år 1871.

För ofvan nämnda, vid 1892 års lagtima riksdag uppå statsutskottets

förslag företagna höjning af ifrågavarande kreditivsummor anfördes af utskottet

såsom skäl, att deras belopp dåmera icke, med hänsyn till penningvärdets

betydliga fall, kunde sägas stå i öfverensstämmelse med grundlagens

föreskrift att de skola vara »tillräckliga».

En ytterligare höjning af dessa summor synes oss dels betingas af de

ökade prisen å den krigsmateriel, som måste anskaffas, dels numera vara

en enkel följd af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade, snart genomförda

förbättring af härordningen och den utveckling af landets försvarsväsende,

som under de senare åren egt rum, hvarigenom, särskildt om

neutralitetens upprätthållande fordrar truppers ställande på fältfot, kostnaderna

nu blifva större än förut, då antalet af såväl stamtrupperna som

beväringsklasserna var lägre.

Efter införande af årliga riksdagar och i synnerhet efter den ändring

i § 51 regeringsformen att tiden för urtima riksdags sammanträde kan

fastställas till redan efter 7:de dagen från den, då kallelsen blifvit i allmänna

tidningarna kungjord, torde emellertid en betydligare höjning af

det hittills s. k. stora kreditivet vara mindre af behofvet påkallad än en

afsevärd höjning af det s. k. lilla kreditivet. Detta framgår jemväl af en

vid denna reservation såsom bilaga fogad, utskottet tillhandahållen promemoria

af chefen för generalstaben.

Vi anse derför, att omförmälda båda summor böra bestämmas till

7,500,000 kronor hvardera, och att utskottet bort till Riksdagen göra följande

hemställanden:

»Utskottet hemställer,

att den i regeringsformens 63 § först omförmälda

kreditivsumma må under tiden intill nästa riksdag

bestämmas till sju millioner femhundratusen kronor;

äfvensom

att den andra af de i regeringsformens 63 § omnämnda

kreditivsummor må vid innevarande riksdag

bestämmas till sju millioner femhundratusen kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet sålunda föreslagit,

hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 90.

5

att i det nya reglemente, som vid denna riksdag

varder för riksgäldskontor utfärdadt, må inflyta trenne

paragrafer af enahanda lydelse som §§ 20, 21 och 22 i

det för kontoret nu gällande reglemente med iakttagande

i de två första paragraferna af de beslutade ändringarna

af kreditivsummornas belopp.

Slutligen hemställer utskottet,

att den förseglade anordning, som till följd af ofvan

åberopade paragraf i regeringsformen bör för det i paragrafen

sist omnämnda kreditivet tillställas fullmägtige i

riksgäldskontor, må i öfverensstämmelse med den,

hvilken vid senaste riksdag för enahanda ändamål af

Riksdagen godkändes, erhålla följande lydelse:

Till fullmägtige i riksgäldskontor.

Sedan Riksdagen till ett belopp af 7,500,000 kronor

faststält den summa, som enligt regeringsformens 63 §

skall vara till utbetalning från riksgäldskontor anvisad,

för att af Kongl. Maj:t vid infallande krig lyftas; så

varda, i kraft af nämnda paragraf och till följd af Riksdagens

beslut, fullmägtige i riksgäldskontor härmedelst

förständigade och bemyndigade att vid det i samma paragraf

förutsatta fall och under derstädes stadgade förbehåll

omförmälda kreditivsumma af sju millioner femhundratusen

kronor Kongl. Maj:t tillhandahålla samt

enligt Dess nådiga disposition i föreskrifven ordning

utbetala.

Stockholm den

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:’

och torde denna anordning varda underskrifven af

herrar talmän samt statsutskottets ledamöter och vid

Riksdagens slut få i utbyte mot den af senaste Riksdag

utfärdade anordning genom statsutskottet fullmägtige i

riksgäldskontoret tillställas.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 90.

Bilaga till reservationen.

Chefens för generalstaben P. M. angående en ökning af lilla kreditivet.

Med hänsyn till de bestämmelser, som lemnas uti § 63 regeringsformen

rörande iakttagandena vid det lilla eller stora kreditivets lyftande,

lär man med allt fog kunna påstå, att det förstnämnda, lilla kreditivet,

har sin hufvudsakliga betydelse, då fråga är om militära åtgärder till

neutralitetens bevarande. Uppstår fara för verkligt krig, måste, på grund

af gällande bestämmelser, Riksdag inkallas, och dermed äro ju vilkoren

enligt § 63 regeringsformen för stora kreditivets lyftande äfvenledes uppfylda.

I öfrigt lär det under nuvarande tid kunna sägas vara fullkomligt

otänkbart, att ett verkligt krig skulle kunna börja utan att Riksdag ögonblickligen

inkallas.

Helt annorlunda är förhållandet i fråga om vidtagande af erforderliga

militära åtgärder till neutralitetens bevarande. Neutralitetens bevarande

är så sjelfklart en af regeringens allra främsta uppgifter, att Riksdagen

har rätt att fordra af sin regering, det Riksdagen ej besväras med inkallande

vid första tecken till fara för krig mellan några af våra grannstater.

De militära åtgärderna för neutralitetens bevarande måste emellertid

vara så afvägda, att de icke verka hämmande eller försvårande på intagandet

af fullständig krigsberedskap, derest det framdeles skulle visa sig,

det neutraliteten varder kränkt eller vi eljest nödgas uppgifva densamma

och sluta oss till den ene eller andre af de krigförande.

Omfånget af de militära åtgärderna för neutralitetens bevarande lär

icke under alla förhållanden varda enahanda. Ju större utsigten är, att vår

neutralitet varder kränkt, dess större omfattning måste dessa åtgärder få.

Vid krig t. ex. mellan England och Ryssland är faran för en neutralitetskränkning

vida större än vid ett krig mellan Tyskland och Ryssland.

Tyskland eger ju sjöfästningar i Östersjön, som kunna tjena till stöd för

dess krigsföretag till sjös, och denna magt behöfver derför ej söka sig

hamnar eller upplagsorter på våra kuster, något som England deremot

kan antagas behöfva, så aflägset som det är från krigsskådeplatsen i

Östersjön.

Om vi under ett krig mellan Tyskland och Ryssland måhända kunna

nöja oss med att sätta våra sjöfästningar i stånd, mobilisera de der1) för

'') Äfven Gotlands fästningsartilleri samt antagligen också infanteri och fältartilleri.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 90.

7

lagda fästningsartillerikårerna (med stam och beväring) samt utrusta var

flotta (äfvenledes med stam och beväring), så lära vi, vid ett krig mellan

England och Ryssland, icke kunna undgå att sätta en eller annan af våra

arméfördelningar på fältfot, på samma gång de förut omnämnda åtgärderna

med hänsyn till sjöfästningarna och flottan vidtagas.

En partiel mobilisering (med stam och beväring) af enstaka kårer

såsom fästningsartillerikårerna — eller af särskilda arméfördelningar har

först blifvit möjliggjord med antagandet af 1892 års förbättrade härordning.

Tillförene var det fullkomligt omöjligt, på grund särskildt af specialvapnens

osystematiska fördelning på de gamla militärdistrikten och de

otillräckliga trängkårerna m. m. dylikt, att ens ifrågasätta en partiel mobilisering.

Som öfvergångstiden från de gamla förhållandena till 1892 års härordning

nu nalkas sitt slut och de nyuppsatta afdelningarna blifvit, om

icke förlagda till sina framtida garnisonsorter, så åtminstone organiserade

såsom sjelfständigt för sig bestående kårer, måste man vara betänkt på

att, så vidt möjligt, uttaga det nya steget i afseende å mobiliseringsanordningarna.

För att emellertid krigsstyrelsen skall kunna vidtaga alla

de åtgärder, som, under olika förutsättningar med hänsyn till uppstående

krig på Östersjön, kunna erfordras för bevarandet af vår neutralitet och

som bero på densamma, fordras såsom oundgängligt vilkor, att det lilla

kreditivet höjes, så att man förmedelst detsamma kan bestrida kostnaderna

för fästningarnes sättande i försvarstillstånd,

för flottans utrustning samt

för utrustning och underhåll af det större eller mindre antal landtrupper,

som anses böra mobiliseras.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.