Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

1896-03-05 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1896:12, Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

X:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 6 Mars 1896, kl. 1 e. m.

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

(2:a A.)

s ... f :'''' ■. * . ‘j i .. . . \t.

Enligt gällande bränvinstillverkningsförordning är tillverkningsskatten

bestämd utan afseende å hvilket slags råmaterial vid tillverkningen användts.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 81, har herr Ola

Nilsson hemstält,

»att skatten för tillverkning af bränvin med melass från hvitbetssockerfabrik

såsom råämne måtte utgå med 10 öre högre belopp per liter

normalstyrka än hvad som erlägges för potatis- eller spanmålsbränvin,

samt att denatureringsafgiften för sprit måtte begränsas till verkliga kostnaden

för användt denatureringsmedel.»

Vidare har herr N. Jönsson i Gammalstorp i en inom Andra Kammaren

väckt motion, n:o 187, i hvilken motions syfte fem af kammarens

ledamöter instämt, hemstält,

»att Riksdagen ville bifalla följande förslag samt vidtaga de förändringar

i gällande kongl. förordning om tillverkning af bränvin, som

deraf kan blifva en följd:

Bill. till Riksd. Blot. 1896. 5 Sami. 1 Afd. 11 Häft. (N:o 12).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

För bränvin, som tillverkas af melass, erlägges en förhöjd tillverkningsskatt

af 10 öre per liter 50 % bränvin. Om med detta råämne

äfven andra slag af råämnen samtidigt användas för tillverkning af bränvin,

skall äfven för sådant bränvin erläggas den förhöjda skatten.

Den, som till bränvinstillverkning använder melass, utan att derom

hos vederbörande bi''ännerikontrollör göra anmälan, straffas med böter från

500 kronor till 1,500 kronor samt erlägger dessutom en särskild förhöjd

tillverkningsskatt med 10 öre för hvarje liter bränvin, som utan sådan

anmälan blifvit af melass tillverkadt.»

Förstnämnde motionär anför till stöd för sitt förslag följande:

»Vid jemförelse mellan de råämnen, som användas för tillverkning

af bränvin, finner man, hurusom under det senaste tiotalet af år ett nytt

tillkommit, nemligen melass från hvitbetssockerfabrikerna, hvars användning

till sagda ändamål väsentligen inkräktat på potatisförbrukningen. Under

det att nemligen bränvinstillverkningen, med undantag af första 2 åren,

hållits föga varierande öfver eller under 30 millioner liter normal styrka

per år, har deremot under 1884—1889 vid brännerierna förbrukats vid

pass 7,367,000 hl. potatis, men 1889—1894 6,761,000 hl. af denna råvara.

Minskningen under denna tid, 608,000 hl. potatis, torde väsentligen hafva

sin orsak deri, att samtidigt vid pass 11 millioner kg. melass från hvitbetssockerfabrikerna

blifvit afverkade till melassprit.

Denna nedsättning i potatisförbmkningen har visserligen icke gjort

sig gällande under senast publicerade afverkningsåret 1893—1894, då

1,634,059 hl. uppnåddes, hvilket äfven framhålles uti den från kontrollbyrån

till Konungen senast aflemnade berättelsen. Af denna omständighet

framgår ock den af mig angifna orsaken allra tydligast: 1892—1893

var nemligen potatisåtgången för ifrågavarande ändamål 255,000 hl. mindre

än efterföljande år, men samtidigt melassafverkningen vid pass 1,200,000

kg. större, hvilka båda torde lemna närmelsevis enahanda utbyte i sprit.

Tydligtvis måste ett fortfarande ökande af melass som råämne för

sprit- och bränvinstillverkning till stor del borttaga det gagn och den

nytta, landtbruket har af sprittillverkningen; jag afser här närmast nödvändigheten

att å våra stora sandjordsfält fortfarande kunna drifva potatisodling

till nytta för mången landtman, och erinrar derom, att de till vid

pass 140 uppgående brännerierna, hvarest potatis väsentligen afverkas, äro

fördelade i 12 af vårt lands provinser, under det att hvitbetsmelass för

sådant ändamål ännu endast afverkas vid 3 af de många hvitbetsfabrikerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12. 3

Det är derför öfver ett mera vidsträckt område, potatisbränvinsindustrien

har befogenhet, än hvad förhållandet är med melassprittillverkningen, och

i följd häraf äro ock mångtusen menniskors arbete beroende af den förra.

Vi erinra, att ensamt förlusten vid upptagning af potatis, motsvarande den

här omförmälda minskningen, utgör mer än 60,000 dagsverken, eller nära

en tredjedel af den arbetskraft, som i form af direkt kroppsarbete egnas

åt bränvinsindustrien i sin helhet.

Gifvetvis komma sockerraffinadörerna att med alla tekniska hjelpmedel

söka nedbringa melassens mängd i förhållande till råämnet, emedan det alls

icke är i deras intresse att öka denna biprodukt, och har den derför från

8,7 procent af betans vigt nedgått till 2,5 procent, men torde ej kunna

minskas vidare. Med en årlig afverkning af en half million ton betor,

hvilket belopp med allt skäl kan läggas till grund för framtida beräkningar

i hithörande frågor, då nemligen upplyst blifvit, att ensamt under september-december

1895 afverkades 498,000 ton betor, uppgår melassqvantiteten

till mer än 12,000,000 kg. pr år, eller mer än hvad som hittills

på tio år för bränvinsändamål afverkats. Potatisodlaren har sålunda

i utsigt betydande nedsättning i produktionen af denna nödvändighetsvara

till skada för ej mindre landtbruket, än ock ladugården.

Anledningen till att sådant verkligen kan komma att ske beror af

råvarornas prisförhållande. En industri af den art som den vanliga bränvinshandteringen,

der rena naturalier användas, erbjuder ej någon svårighet

för noggrann underrättelses bekommande om raämnenas pris. Hvad en

hektoliter potatis eller 100 kilogram spanmål verkligen kosta, vet en hvar,

och uppgifterna till respektive kontrollörer kunna mycket noga och effektivt

granskas för ernående af korrekt resultat. Så är deremot ej förhållandet

med fabriker för tillverkning af melassbränvin, der en biprodukt

utgör råvaran till detta bränvin; priset pr kilogram, som härå sättes, är

endast en bokföringssak, innebärande, huruvida sockret eller den deraf tillverkade

spriten skall draga vinsten af sprittillverkningen. Alldeles så, som

dranken för potatisbrännerierna är eu likartad affallsprodukt, hvars pris, då

den konsumeras i egen ladugård, kan beräknas hög eller lag, beroende på

hvilketdera egaren vill gynna, bränneriet eller ladugarden. Sannolikt är

detta ock anledningen till den förståndiga åtgärd, att drankpriset ej ingar

i de officiella berättelserna om bränvinstillverkningen.

Det kostnadspris, 4 kronor 40 öre och 4 kronor 90 öre pr 100 kg.

melass, som angifvits de senaste åren, torde tillhöra omnämnda kategori

eller rent af vara ett fiktionspris och tydligtvis hafva mindre sannolik
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

het för korrekthet. Det är äfven för statens kontroll omöjligt att gent

emot ett fåtal sins emellan eniga fabrikanter erhålla fullt säker uppgift

å dylik råvara, som här föreligger, nemligen melass. Nu sagda omständighet

torde vara anledningen, att ungefär dubbla priset upptagits å melass

mot hvad den i utländska marknaden gäller, och det är nog ingen tillfällighet,

att beräkningen af råvarupriset för melassbränvin i officiella

berättelsen ställer sig ganska lika med det för potatisbränvin funna.

Enda möjligheten att kunna möta den fara, som stundar för potatisodlare,

är genom höjning af skatten för melassbränvin till belopp motsvarande

skilnaden mellan råämnenas verkliga pris och mellan produkternas

tillverkningskostnader, hvilken senare naturligtvis blir betydligt lägre

i de stora melassbrännerierna än i de vanliga potatisbrännerierna.

Genom ändring derhän, att denatureringsafgiften å sprit begränsas

till kostnaden för denatureringsmedlen, kan ock någon lindring beredas

för denna tryckta afdelning af jordbruket.»

Herr N. Jönsson åter anför såsom skäl för sin motion bland annat

följande:

»l:o) att i Tyskland, der tillverkningen af bränvin af melass varit likställig

med potatis- eller jordbruksbränning, tyska riksdagen under sistlidet

år funnit sig föranledd sätta melassbränningen i en mindre gynsam

ställning medelst förhöjd skatt å bränvin, tillverkadt af melass. Då

Tyskland, hvilket är kändt för sin kloka ekonomiska lagstiftning och

hvarest jordbruksförhållandena i mycket äro likartade med hos oss, funnit

sig föranledt till förmån för potatisbränningen vidtaga en sådan åtgärd,

hvarför skulle vi icke äfven göra det här, och göra det nu, innan

allt för stora kostnader blifvit nedlagda på uppförandet af melassbrännerier?
2:o)

att melass i tillräcklig mängd finnes årligen att tillgå för att

jemte den bränvinsbränning, som eger rum vid jästfabrikerna, fylla hela

landets konsumtion af bränvin, och att melassen är så billig vid fabrikerna

(2 ä 2 Ys öre pr kg.), att bränvin härutaf kan tillverkas till ett

pris af omkring 5 öre pr liter 50 %, då bränvin af potatis ej kan tillverkas

under 12 ä 18 öre pr liter, beroende på potatisskörden och potatispriset.

Att melassbränningen under sådant förhållande skall komma

att helt och hållet undantränga potatisbränningen, är alldeles gifvet;

8:o) att potatisbränningens undanträngande af melassbränningen skall

betydligt skada landets jordbruk, i synnerhet de trakter, der potatis odlas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12. 5

i större mängd för potatisbränning, och ruinera inånga af dessa jordbrukare

såväl som bränneriegare, hvilkas ekonomi är baserad pa denna potatisodling

och bränvinsbränning, säger sig sjelft, och att detta äfven skall

föranleda till prisfall å jordbruksvärdet och potatisbränneriernas försvinnande

samt förlust för staten i form af minskad bevillning, som ej kan

motsvaras af den ökade inkomsten af melassbränningen, är timligen säkert,

hvarförutom det hvarken kan vara rättvist eller ligga i statens intresse

att låta en ny och helst en sådan ny handtering undantränga en

äldre. Icke ligger det väl så stor vigt deruppå, att bränvinet kan produceras

och säljas för några öre billigare pris per liter till allmänheten, att

man derför skall utsätta vårt svagaste jordbruk för skada och förderf;

4:o) att potatisbränningens undanträngande af melassbränningen och

derigenom potatisodlingens till större del försvinnande i de trakter, der

potatisodling för bränvinsbränning bedrifves och hvarest i allmänhet till

följd af jordens dåliga beskaffenhet densamma ej kan ersättas af betodling,

skall beröfva en massa arbetarefamiljer den arbetsförtjenst, som med

denna potatisodling är förenad, och försvåra dessas tillfälle till försörjning,

kan man tänka sig, då endast upptagningskostnaden af den potatis, som

årligen vid brännerierna användes, torde uppgå i det närmaste till omkring

1 million kronor;

5:o) att melassen utgör ett värderikt foderämne, hvilket såsom sådant

användt kan utgöra ett väl behöflig! och billigt tillskott till vara

ladugårdarne, under det att melassen, använd till bränvinsbränning, ej i någon

män fyller detta behof, enär dranken efter melass är värdelös till

utfodring, medan deremot drank efter potatis är ett näringsrikt och godt

utfodringsämne för ladugårdar. Professor Hj. Nathorst har i sin tidskrift

för landtman förlidet år påpekat, hvilken stor betydelse melassen skulle

kunna och bör få i Sverige såsom kreatursfoder;

6:o) att genom en högre skatt å bränvin, tillverkadt af melass, statens

inkomster skulle komma att höjas äfvensom bränvinspriset, hvilket

senare är något äfven i nykterhetshänseende att beakta.»

Sistnämnde motionär åberopar derjemte till stöd för sitt förslag dels

ett vid motionen fogadt utlåtande af styrelsen för svenska spritförädlingsaktiebolaget,

och dels hvad i en utaf honom vid nästlidet ars riksdag

väckt motion i denna fråga blifvit anfördt.

Vid behandling af föreliggande motioner har utskottet satts i tillfälle

taga kännedom om dels en utaf åtskilliga jordbrukare inom landet hos

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

Kongl. Maj:t gjord framställning, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition med förslag om en något högre beskattning å det bränvin,

som tillverkades af melass, än å det, som bereddes af andra råämnen,

samt att denna skatteförhöjning måtte bestämmas till 5 å 10 öre

per liter 50-procentigt bränvin, enligt hvad Kongl. Maj:t efter ärendets

utredning kunde finna skäligt, hvarigenom någorlunda likställighet i produktionskostnaden

kunde åstadkommas, dels af de utlåtanden, hvilka

Kongl. Maj:t med anledning af berörda framställning infordrat från Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Gotlands

län, i hvilka samtliga utlåtanden vederbörande förklarat sig sakna anledning

att till framställningen förorda bifall. Såsom skäl härför äro

särskild! framhållna de stora betänkligheter, som ett steg i framställningens

syfte skulle vara egnadt att framkalla, då detsamma skulle innebära,

icke att mot en öfvermägtig utländsk konkurrens skydda inhemska

näringar, utan att gynna den ena inhemska näringen på den andras bekostnad

eller att skydda den ena landsändan mot konkurrens från den andra.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län yttrar dessutom, att

för afvärjandet af den fara, som syntes hota jordbruket uti ifrågavarande

afseende, en lämplig utväg, som icke skulle kränka något berättigad intresse,

vore, att föreskrift meddelades derom, att all af melass tillverkad sprit

skulle vid bränneri denatureras, innan den utsläpptes i rörelsen. Deraf

skulle följden blifva, att sprittillverkning af melass komme att inskränkas

till den myckenhet, som vore för industrielt ändamål behöflig, att industrien

finge den för densamma nödvändiga spriten till det billigare

pris, som genom dess framställning af melass möjliggjordes, samt att

återstoden af melassen komme att användas till foderämne och sålunda

melassbränningen från början leddes in på vägar, der den, utan att skada

bestående förhållanden, blefve till nytta för den allmänna hushållningen.

dill upplysning, huru stor bränvinstillverkningen i riket varit under

tiden 1888—1895, och angående förhållandet mellan olika slag af bränvin

in. in., får utskottet meddela följande, från finansdepartementets kontroll

och justeringsbyrå hemtade uppgifter:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12,

Bränvinstillverkningen i riket.

Tillverknings-

år.

Vid

vanliga

brännerier.

Vid

pressjäst-

fabriker.

Vid

melass-

brännerier.

Summa.

Kalender-

år.

Denatureradt

bränvin.

1887-1888

28,451,707 litet-

4,209,396 liter

238,975 liter

32,900,078 liter

1888

656,525 liter

1888-1889

22,155,613 »

4,778,892 »

284,812 »

27,219,317 »

1889

806,203 >

1889—1890

26,208,523 »

4,067,670 >

256,324 »

30,532,517 »

1890

921,517 •

1890-1891

25,981,457 .»

4,850,856 »

523,059 >

31,355,372 »

1891

1,152,104 >

1891-1892

25,899,507 >

5,301,143 »

739,585 »

31,940,235 »

1892

1,120,646 »

1892—1893

24,650,860 >

5,405,816 »

1,001,852 »

31,058,528 »

1893

1,207,730 *

1893-1894

29,355,406 >

5,920,849 •

922,663 »

36,178,918 »

1894

1,424,535 »

1894-1895

27,104,343 »

6,494,917 >

958,632 »

34,557,892 »

1895

1,638,183 »

Utbyte och användning af melass.

År.

Utbyte af

Melass-

utbytesprocent

af betvigten.

Till bränvin

använd melass.

År

Utförd

sirup och

melass

socker.

melass.

1887—1888

r 9,176

ton

2,487

ton

2,9 7

449 ton

1888-1889

8,880

I

3,179

>

3,69

552 »

1889—1890

14,625

)

4,278

»

3,18

484 »

1890—1891

20,631

9

7,124

>

3,26

1,079 »

1891

2,411 ton

1891—1892

26,842

>

7,628

2,93

1,269 »

1892

6,379 »

1892-1893

29,919

7,940

»

2,86

2,824 »

1893

4,390 »

1893-1894

43,167

>

9,539

>

2,56

1,607 »

1894

10,466 *

1894-1895

72,890

>

17,500

D

2,80

2,060 »

1895

6,704 »

Af dessa uppgifter visar sig bland annat, att tillverkningen af melassbränvin

hittills Icke varit särdeles betydlig, i synnerhet som vid melassbrännerierna

äfven användas andra råämnen än melass, att visserligen

bränvinstillverkningen vid pressjästfabrikerna stigit, men vid vanliga bränneri

hållit sig ungefär lika, samt att den qvantitet bränvin, som denaturerats,

år 1888 utgjorde 656,525 liter och år 1895 stigit till 1,638,183

liter. Då värdet för hela den i kominerskollegii berättelse öfver utrikes

handeln för år 1894 upptagna qvantiteten utförd sirap och melass angifves

vara 5 öre per kilogram, kan deri icke ingå någon afsevärd qvantitet

sirup.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

Med nu gällande skattelag för hvitbetsockertillverkningen kan hvithet*

socker ej tillverkas för export, utan är tillverkningen begränsad till landets

egen förbrukning af socker. Under år 1894—-1895, då det inom

landet producerade hvitbetsockret uppgick till större qvantitet än som

ansetts motsvara sockerförbrukningen inom landet, utgjorde tillgången af

melass icke mera än 17,500 ton, och kan melassen derför med nuvarande

förbrukning af socker ej antagas komma att afsevärdt öfverstiga

nämnda qvantitet, hvaraf ej ens en tredjedel af Sveriges hela nuvarande

tillverkning af sprit kan framställas.

Den af motionärerna framhållna faran för melassbränningens förderfliga

inflytande på den i sammanhang med jordbruk bedrifna bränvinstillverkningen

anser utskottet betydligt öfverdrifven. Exporten af melass,

hvilken otvifvelaktigt är det enklaste sättet att finna afsättning för

denna vara, har visserligen i följd af tullförhöjning i Frankrike, dit melassen

hufvudsakligen exporterats, blifvit väsentligen försvårad, men dock

icke alldeles upphört, hvilket framgår af ofvan anförda uppgift om utförseln

af melass.

Inom landet kan melass, utom till bränvinsbränning, användas såväl

för tillverkning af socker som till beredande af kreatursfoder. Hvad först

angår melassens användning till framställning af socker, är väl antagligt, att

sockertillverkarnes benägenhet för en dylik användning för närvarande ej kan

vara synnerligen stor, enär en sådan endast är möjlig medelst den s. k.

strontianmetoden, som kräfver dyrbara anläggningar, hvilka, vid en möjligen

inträffande förändring af beskattningssättet vid sockertillverkningen,

skulle kunna blifva i det närmaste värdelösa. Hvad åter vidkommer melassens

användande till kreatursfoder, så hafva under senare tider försök

dermed flerstädes här i landet blifvit gjorda-och leinnat synnerligen tillfredsställande

resultat. Angående melassens stora fodervärde och lämplighet

såsom fodermedel hafva sakkunnige såväl i vårt land som i andra

länder haft särdeles gynsamma uttalanden. Det synes derför utskottet antagligt,

att, när detta värdefulla foderämne blifvit mera kändt, största

delen af den inom landet tillverkade melassen komme att användas såsom

kreatursfoder och att sålunda under alla omständigheter den qvantitet

melass, som skulle ifrågakomma att användas till bränvinstillverkning,

icke borde blifva särdeles betydande.

Såsom ett af de förnämsta skälen till stöd för sina förslag framhålla

motionärerna, hurusom melassbränvin produceras oerhördt mycket

billigare än potatisbränvin, så att melassbränvin skulle i tillverknings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12. 9

kostnad betinga ett pris af endast 5 öre per liter, då bränvin af potatis

ej kan tillverkas under 12 å 18 öre per liter, beroende pa potatisskörden

och potatispriset. Denna uppgift, att melassbränvin skulle kunna produceras

för allenast 5 öre per liter, synes utskottet uppenbarligen orimlig,

då den för denna qvantitet erforderliga mängd af råvara, enligt hvad

upplyst blifvit, betingar samma pris, hvartill naturligtvis bör läggas

ej blott kostnaden för sjelfva tillverkningen af råbränvinet, utan derjemte

kostnaden för reningen, hvilken betydligt fördyrar varan, i

anseende dertill att vida mindre qvantitet prima vara erhålles än som

är fallet vid destination af annat råbränvin. Utskottet har icke varit

i tillfälle förskaffa sig fullt exakta uppgifter om kostnaderna för tillverkning

af melassbränvin, men de upplysningar, som till utskottets

ledamöter lemnats af sakkunnige personer, gifva anledning till det antagande,

att tillverkningspriset å sådant melassbränvin, som skall kunna

användas till förtäring, ställer sig obetydligt om ens något lägre än å potatisbränvin,

hvarvid må erinras, att dranken efter melassbränvin saknar

värde annat än som gödningsämne, under det att dranken vid tillverkningen

af potatisbränvin lemnar ett värderikt kreatursfoder. Äfven om

produktionskostnaden å melassbränvin skulle vara lägre än å potatisbränvin,

anser utskottet detta förhållande i icke ringa mån uppvägas deraf,

att melassbränvinet är till qvaliteten betydligt underlägset bränvin af säd

eller potatis.

Då utskottet derjemte finner oegentligt att bestämma olika skatt för olika

slag af bränvin och derigenom förhindra eller i väsentlig mån försvara användandet

af en inom landet producerad vara för ett lofligt ändamål, anser

sig utskottet ega fullgiltiga skäl att afstyrka motionärernas yrkanden

om åsättande af högre skatt å bränvin, tillverkadt af melass.

Utskottet vill dock ytterligare erinra om de stora svårigheter med

afseende å kontrollen, som skulle uppstå, om olika skatt lades a olika slag

af bränvin, särskilt i fråga om restitution vid denaturering af sprit, hvilket,

på sätt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län påpekat, torde

vara den naturligaste användningen för melassbränvin.

Slutligen vill utskottet påpeka, att då denna fråga redan genom

ofvannämnda petition är dragen under lvongl. Maj:ts pröfning, man har

anledning antaga, att Kongl. Maj:t kommer att låta verkställa den noggranna

utredning, som bör föregå hvarje beslut i ämnet.

1 afseende å herr Ola Nilssons yrkande, »att denatureringsafgiften för

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 5 Sami. 7 Afd. 11 lläft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

sprit matte begränsas till verkliga kostnaden för användt denatureringsmedel»,

far utskottet under erinran, att denatureringsmedlen skola tillhandahallas

af bränvinets egare och att denatureringsafgiften, hvilken

genom kongl. förordningen den 1 Juni 1894 blifvit nedsatt till 2 öre per

liter, beräknas motsvara kontrollkostnaden, uttala den mening, att

staten bör erhålla ersättning för sina omkostnader för ifrågavarande

kontroll, hvarför utskottet ej heller i denna del kan tillstyrka motionen.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

l:o) att herr Ola Nilssons ifrågavarande motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

2:o) att herr N. Jönssons förevarande motion ej

heller må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 Mars 1896.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

11

Beseryation

af herr af Buren, med hvilken herr Söderberg instämt:

»Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå har meddelat

att potatisprisen vid brännerierna under 1894—95 varit 2 kr. 08

öre pr hektoliter och under hösten 1895 1 kr. 70 öre pr hektoliter, hvilket

utgör ett medelpris af 1 kr. 89 öre pr hektoliter,

att en hektoliter potatis med malt lemnat 16 liter 50 % bränvin

och utan malt 12 a 13 liter,

att melasspriset vid sockerfabrikerna ej för närvarande kan beräknas

till högre pris än 2 å 3 öre pr kilogram,

att af 2,000 kilogram melass och 132 kg. spanmål erhållits 1,000

liter 50 % bränvin, samt

att tillverkningskostnaden i öfrigt för bränvin (arbete, bränsle m. m.)

af såväl potatis som melass ställer sig ungefär lika.

Häraf framgår att, då råmaterialet potatis till en liter 50 % bränvin

kostar 13 1/a öre, så kostar råmaterialet melass till en liter 50 % bränvin

omkring 5 öre.

Denna stora prisskilnad af 8 */, öre lärer icke affallsprodukten vid

potatisbränning och det lägre pris, som för det sämre melassbränvinet betalas,

kunna utjemna, hvarvid är att märka, att just denna affallsprodukt

eller den s. k. dranken karakteriserar potatisbränningen som en ren jordbruksnäring,

hvaremot melassbränningen uteslutande är en fabriksnäring,

hvilken såsom sådan icke alls har något berättigande, enär det icke i och

för sig kan anses för staten nyttigt, att så mycket bränvin som möjligt i

vårt land produceras och konsumeras.

Då sockerfabrikerna icke erhålla mer än 2, högst 3 öre för hvarje kilogram

melass till foder, är ju klart, att, då de erhålla högre pris för hvarje

kilogram melass till bränvin, detta för jordbruksnäringen mycket värdefulla

kraftfoder kommer att för jordbruket mycket fördyras eller ock,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BevilihingMPtkoUtk Betänkande N:o 12.

hvad som är sannolikast, till bränvin förvandlas, enär jordbruket icke kan

betala högre pris för melassen, än som motsvarar dess värde som kreatursfoder.

Hufvudsakliga anledningen, hvarför melass icke hittills i större

utsträckning till bränvin användts, får man utan tvifvel söka uti osäkerheten,

att möjligen melassbränvin skulle kunna blifva utsatt för en högre

beskattning eller på annat sätt genom andra bestämmelser oskadliggöras.

Blifver denna osäkeidiet genom Riksdagens beslut undanröjd, komma helt

säkert redan nästa höst flera melassbrännerier i gång, hvilkas anläggning

hittills uppskjutits endast i afvaktan på hvad Riksdagen nu kommer att

besluta. På grund häraf och då sockerfabrikerna kunna tillgodogöra sig

melassen icke allenast till foder, utan äfven, såsom varande ett skattefritt

råämne, till exträhering af socker, och då kändt är, att dessa fabriker intaga

en synnerligen gynsam ställning—hvilken de visserligen förtjena till följd

af det stora intresse, som de representera i de delar af landet, der sockerfabrikation

kan bedrifvas, men som dock ingalunda kan jemföras med

potatisodlingens intresse, enär detsamma omfattar hela vårt land —, får jag,

särskildt med anledning af så många jordbrukares hos regeringen gjorda

petition och de Väckta motionerna vördsamt föreslå Riksdagen,

att i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t begära

en utredning, huruvida icke för afvärjande af den

fara, som synes hota jordbruket uti ifrågavarande afseende,

antingen skatten bör höjas eller ock all af

melass tillverkad sprit vid bränneri denatureras, innan

den utsläppes i rörelsen, och att Kongl. Maj:t till nästa

Riksdag ville inkomma med de förslag, hvartill en

sådan utredning kan föranleda.»

Deijemte har herr friherre von Schwerin anhållit att få antecknadt,

att han icke deltagit i behandlingen inom utskottet af detta ärende.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKeRIET, 1 89 0.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.