Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående portoförhöjning för skrymmande småpaket och tilläggsporto för ofrankerade dylika paket.

1896-03-23 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1896:17, Betänkande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående portoförhöjning för skrymmande småpaket och tilläggsporto för ofrankerade dylika paket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 24 Mars 1896, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående

portoförhöjning för skrymmande småpaket och tilläggsporto

för ofrankerade dylika paket.

(l:a A.).

I Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition, n:o 2, har Kongl.

Maj:t, på framställning af generalpoststyrelsen och under åberopande af

bilagdt utdrag af statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 22 November

1895, föreslagit Riksdagen att för sin del medgifva,

att för de inrikes paket, hvilkas vigt ej öfverstiger 1 kilogram eller

de s. k. småpaketen, vigtportot skall, för den händelse att paketet är skrymmande,

ökas med 50 procent;

att dervid skola, i fråga om hvad med skrymmande paket förstås,

tillämpas de bestämmelser, som i sådant hänseende gälla vid utvexlingen af

postpaket enligt den i Wien den 4 Juli 1891 afslutade internationela konvention,

dock med den eller de inskränkningar, som kunna föranledas af

särskilda, utaf Kongl. Maj:t till efterrättelse inom svenska postverket gifna

föreskrifter;

att för ofrankeradt småpaket skall utgå ett särskildt tilläggsporto af

10 öre; dock att från sådant porto befrias paket, hvilkas adressater på grund

af särskilda, utaf Kongl. Maj:t meddelade bestämmelser äro pligtige att

betala belöpande oguldet porto, samt att sistberörda tilläggsporto icke i något

fall utgår för återsändning af paket eller för pakets eftersändande; samt

att nu föreslagna bestämmelser må träda i kraft den 1 Juli 1896.

Enligt omförmälda statsrådsprotokoll har vid frågans behandling i statsrådet

chefen för finansdepartementet anfört följande:

»I underdånig skrifvelse den 14 Februari innevarande år har generalpoststyrelsen

afgifvit förslag till vissa förändrade bestämmelser i fråga om

befordringen af postpaket.

Bih. till liiksd. Prot. 18%. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 17.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Beträffande internationela postpaket har styrelsen dervid erinrat, att,

då vid postkonferensen i Paris år 1880 den första internationela konventionen

afslutats angående utvexling af postpaket, maximivigten för sådana paket

blifvit satt till 3 kilogram; att vid postkongressen i Lissabon år 1885

maximivigten för postpaket höjts till 5 kilogram äfvensom beslut fattats om

befordran af skrymmande postpaket, men att hvarje i konventionen deltagande

land förbehållits rätt dels att till 3 kilogram begränsa vigten af

postpaket, som i dess posttjenst mottoges, dels ock att icke befordra postpaket

med skrymmande gods, af hvilket berörda förbehåll Sverige jemväl

begagnat sig; samt att de länder, som deltoge i den internationela utvexlingen

af postpaket enligt den i Wien år 1891 afslutade internationela konventionen

i ämnet, numera, med undantag af Bulgarien, Grekland, Portugal,

Spanien och Sverige, satt maximivigten för internationela postpaket till 5

kilogram.

Enligt nådigt bref den 17 Maj innevarande år har Eders Kongl. Maj:t

vid föredragning af generalpoststyrelsens''skrifvelse i denna del funnit godt

att i enlighet med styrelsens hemställan förordna, att, hvad Sverige angår,

maximivigten för internationela postpaket skall från och med den 1 Januari

1896 vara 5 kilogram samt att från samma tidpunkt Sverige ock skall deltaga

i befordringen af internationela postpaket, som äro skrymmande.

I sin berörda underdåniga skrifvelse har styrelsen äfven gjort framställning

om nedsättning i portot för vanliga paket, som genom postverket

befordras inom landet. Styrelsen har dervid till en början redogjort för

gällande bestämmelser rörande befordringen af dylika paket. Ur denna

redogörelse tillåter jag mig här meddela följande.

I den inrikes posttrafiken här i landet särskiljas i flera hänseenden

från hvarandra s. k. småpaket, d. v. s. sådana paket, hvilkas vigt ej öfverst.

iger 1 kilogram, och vanliga paket, hvarmed i förhållande till småpaketen

förstås paket, som i vigt uppgå till mera än 1 kilogram.

Med afseende å postbehandlingen förefinnes den olikhet mellan dessa

särskilda slag af inrikes paket, att småpaketen kunna befordras äfven å

sådana med allenast gångpost eller landtbrefbäring försedda postlinier, å

hvilka i allmänhet de s. k. vanliga paketen ej kunna åtnjuta befordran; att

assurerade småpaket ega ovilkorlig rätt till befordran i sammanhang med

brefposten; samt att från postkontor, vid hvilka finnas anstälde särskilda af

postverket aflönade brefbärare, småpaket utan angifvet värde i allmänhet

skola, i stället för att aviseras och å vederbörande postkontor af adressaterna

afhemtas, tillställas dem genom brefbärare.

Det nuvarande portot för småpaket utgör, jemlikt nådiga kungörelsen

den 12 November 1872 med deri genom nådiga kungörelsen den 2 Maj 1879

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 3

vidtagna ändringar, 30 öre, då paketets vigt icke öfverstiger 500 gram, och

50 öre, då vigten öfverstiger 500 gram.

För vanliga paket utgör portot, jemlikt nådiga brefvet den 26 September

1879, 30 öre för hvarje vigtenhet af 500 gram eller del deraf

af försändelsens bruttovigt.

Beträffande sistnämnda porto framhåller nu generalpoststyrelsen, att

detsamma är synnerligen högt i jemförelse med de i våra grannländer gällande

paketporton. Sålunda betalas här i landet i porto för ett paket om 3

kilogram 1 krona 80 öre och för ett paket om 5 kilogram 3 kronor, under

det att portosatserna för paket af enahanda vigt utgöra i Norge resp. 95

öre och 1 krona 55 öre samt i Danmark resp. 24 öre och 32 öre. I

Tyskland, der zontariff tillämpas med 6 olika zoner, utgör, i de fall att

afståndet för befordringen ej öfverstiger 10 geografiska mil, portot för paket

i vigt ända till 5 kilogram endast 25 pfennig och vid befordran på längre

afstånd 50 pfennig.

För paket med en vigt af resp. 10 och 50 kilogram, hvilket sistnämnda

1 Sverige utgör maximivigten, ställer sig jemförelsen sålunda. Portosatserna

för dylika paket utgöra i Sverige resp. 6 och 30 kronor, i Norge resp. 3

kronor 5 öre och 15 kronor 5 öre, i Danmark resp. 96 öre och 4 kronor

16 öre samt i Tyskland inom första zonen resp. 45 öre och 2 kronor 25

öre samt inom sjette zonen resp. 2 kronor 70 öre och 20 kronor 70 öre.

En jemförelse mellan det inrikes paketportot och det porto, som i Sverige

uppbäres för paket till vissa andra i den internationela postpaketkonventionen

deltagande länder, ådagalägger äfven, att det svenska paketportot

är synnerligen högt. Generalpoststyrelsen anför i sådant hänseende, hurusom

det måste af trafikanter anses anmärkningsvärdt, att för ett paket om 3

kilograms vigt från Stockholm till Upsala portot skall vara 1 krona 80 öre,

under det att för ett postpaket af enahanda vigt från Stockholm portot utgör

till Tyskland 1 krona 44 öre, till Belgien via Göteborg med direkt sjölägenhet

1 krona 62 öre, till Belgien via Tyskland samt till Frankrike,

Nederländerna, Schweiz och Österrike 1 krona 80 öre. Då den beslutade

förändringen i fråga om maximivigten för internationela postpaket den 1

januari 1896 trädt i kraft, kommer nödvändigheten af en sänkning af det

inrikes paketportot att varda än mera i ögonen fallande, i det att, medan

det inhemska portot för ett paket om 5 kilogram, enligt hvad ofvan nämnts,

utgör 3 kronor, portot för paket af enahanda vigt kommer att utgöra från

Sverige till Algeriet 2 kronor 16 öre, till Italien och Rumänien 2 kronor

34 öre, till Tunis via Frankrike 2 kronor 70 öre, till Smyrna via Triest

2 kronor 88 öre och till Egypten 3 kronor 6 öre. Hvad angår portosatsen

för paket mellan Sverige, å ena, samt Norge och Danmark, å andra sidan,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

utgör detta porto jemlikt konventionen den 27 November 1891 och nådiga

brefvet den 3 Juni 1892

för paket, hvars vigt ej öfverstiger 1% kilogram, 30 öre för V2 kilogram

eller del deraf,

> » hvars vigt öfverstiger r/2, men ej 3 kilogram, 1 krona 20 öre,

> » hvars vigt öfverstiger 3 kilogram, 1 krona 20 öre för de

första 3 kilogrammen och derefter 30 öre för hvart Överskjutande

V2 kilogram eller del deraf.

Äfven detta paketporto är således lågt i jemförelse med det svenska.

Beträffande paket till andra främmande länder än Norge och Danmark

samt Finland (med direkt lägenhet) är att märka, att i alla de fall,

då paket icke kan hänföras till internationela postpaket eller på grund af

särskilda aftal åtnjuter modereradt porto, det svenska inrikes portot med

hela sitt belopp ingår såsom beståndsdel i det sammanlagda portot för paketet

i fråga. I befordringsafgiften för ett paket om 10 kilogram från Sverige

till Hamburg, Amsterdam eller Paris, hvilken afgift uppgår till resp. 8

kronor 31 öre, 9 kronor 48 öre och 10 kronor 70 öre, ingår sålunda Sveriges

portoandel med ej mindre än 6 kronor.

Då det synts generalpoststyrelsen uppenbart, att ett så drygt paketporto

som det svenska måste verka hämmande för en tidsenlig utveckling

af svenska postverkets paketrörelse, hvilket äfven synes framgå af en

jemförande öfversigt, som styrelsen lemnat rörande utvecklingen af postpaketrörelsen

i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland under perioden

1882—1892, har styrelsen i underdånighet hemstält, att i afseende å det

inrikes portot för paket, som väger mera än 1 kilogram, Eders Kongl. Maj:t

måtte, med ändring af bestämmelsen derom i nådiga brefvet den 26 September

1879, i nåder förordna, att från den tidpunkt, som varder af Eders

Kongl. Maj:t bestämd, nämnda porto skall utgöra

för paket, hvars vigt öfverstiger 1, men ej 1 V2 kilogram, 75 öre,

» > hvars vigt öfverstiger 1 Va, men ej 3 kilogram, 1 krona,

» > hvars vigt öfverstiger 3, men ej 5 kilogram, 1 krona 50

öre, samt

» » hvars vigt öfverstiger 5 kilogram, 1 krona 50 öre för de

första 5 kilogrammen och derefter 15 öre för hvart

Överskjutande Va kilogram eller del deraf.

Hvad angår de sannolika finansiela verkningarna af den föreslagna

nedsättningen af paketpostportot, hafva under år 1894 anstälda approximativa

beräkningar gifvit vid handen, att, derest hänsyn icke tages till inträffande

tillväxt i posttrafik, deraf skulle uppkomma minskning i portoinkomst med

omkring 66,700 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 5

Styrelsen framhåller emellertid, att det är ett af postal erfarenhet bekräftadt

faktum, att af billigare befordringsvilkor i regel bör kunna påräknas

en växande trafik, och uttalar såsom sin åsigt, att postverkets ifrågavarande

rörelsegren rätt snart, efter det en dylik portonedsättning trädt i kraft, skall

hafva vunnit en sådan tillväxt, att den minskning i inkomst, som till en

början kan varda en följd af nedsättningen, blifver betäckt och postverket

derjemte ersatt för de ökade utgifter för posttransport m. m., som en utvidgad

paketrörelse kan föra med sig.

I sammanhang med den ifrågavarande portonedsättningen har generalpoststyrelsen

föreslagit införande af två åtgärder, hvilka, i och för sig önskvärda,

skulle komma att verka, bland annat, derhän, att den genom portonedsättningen

förorsakade minskningen i portoinkomst blefve mindre, än

hvad ofvan beräknats. Dessa åtgärder äro införande af tilläggsporto för

postpaket af skrymmande beskaffenhet och särskildt tilläggsporto för ofrankerade

paket.

Såsom jag förut tillåtit mig erinra, har Eders Kong]. Maj:t genom

nådigt bref den 17 Maj innevarande''år förordnat, att Sverige skall från och

med den 1 Januari 1896 deltaga i befordringen af internationela postpaket,

som äro skrymmande. I fråga om inrikes postpaket af skrymmande beskaffenhet

anför nu generalpoststyrelsen, att dylika paket visserligen redan

nu befordras här i landet, men att detta sker utan någon förhöjning i gällande

porto, samt att i saknad af bestämda föreskrifter i ämnet enahanda

förfaringssätt utbildat sig i fråga om sådana paket till och från utlandet,

i hvilkas totalporto det inrikes paketportot ingår såsom beståndsdel.

Med skrymmande paket menas enligt gällande internationela konvention

angående utvexling af postpaket

a) paket, som öfverstiga 1 meter 50 centimeter i någon som helst

riktning,

b) paket, som i följd af sin form icke lätt låta sig förpackas med

andra paket eller som äro af stort omfång eller kräfva särskilda försigtighetsmått,

såsom plantor och buskväxter i korgar, tomma burar eller

sådana, som innehålla lefvande djur, tomma cigarrlådor, som äro sammanbundtade,

pappaskar och hattaskar af trä, möbler, korgmakeriarbete, blomsterbord,

barnvagnar, spinnrockar, velocipeder o. s. v.

Enligt nådig föreskrift mottager svenska postverket ej till postbehandling

paket, som innehålla lefvande djur. Generalpoststyrelsen förmäler sig

sakna anledning att föreslå ändring i denna föreskrift, men anser, att i en

blifvande lagstiftning för inrikes paket, som äro skrymmande, begreppet

skrymmande i öfrigt bör fattas såsom det här ofvan angifvits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Af styrelsens framställning i ämnet inhemtas vidare, att skrymmande

Paket enligt gällande internationela konvention äro underkastade ett tilläggsporto

af 50 procent; att i den skandinaviska mellanrikstrafiken skrymmande

paket befordras mot ett tilläggsporto för paket af vigt öfver l1/^ men ej

öfver 3 kilogram, af 40 procent och för öfriga paket af 50 procent af gällande

porto; samt att i det aftal, som den 22 Oktober/17 November 1894

afslutats angående utvexling mellan Sverige och Belgien af paket med en

vigt af högst 50 kilogram, man utgått från den förutsättningen, att äfven

skrymmande paket skulle kunna befordras, och bestämt, att för sådana paket

vigtportot skulle ökas med 50 procent.

Vidkommande frågan om särskildt tilläggsporto för ofrankerade paket

innehålla derom här i landet gällande bestämmelser, att i allmänhet portot

för paket, som ej är assureradt eller med postförskott belagdt, må antingen

gäldas vid afsändandet eller ock uttagas hos adressaten, derest denne önskar

att utbekomma försändelsen, samt att, om paket ej utlöses af adressaten, det

aligger afsändaren att till postverket utbetala belöpande porto.

Generalpoststyrelsen anför nu, att de ofrankerade paketen alltid vållade

postverket ökadt arbete, enär å desamma hvilande oguldna afgifter måste

göras till föremål för särskild lösenredovisning; att detta arbete förökades än

ytterligare, då lösen för paket ej kunde utbekommas hos adressaten; att det

fördenskull vore^ önskvärdt, om frankeringstvång kunde införas i den inrikes

pakettrafiken, såsom det redan funnes beträffande vissa paket till utlandet;

att styrelsen likväl fruktade, att vidtagandet af en så genomgripande åtgärd

skulle väcka stort missnöje hos många trafikanter, och att styrelsen derför

trött, att man tills vidare såsom en slags öfvergångsanordning borde stanna

vid hvad för närvarande gälde i den skandinaviska mellanrikstrafiken eller

stadgande af ett särskildt tilläggsporto af 10 öre per paket för ofrankerade

paket i allmänhet; att, derest ett dylikt stadgande blefve intaget i den svenska

postlagstiftningen, man likvisst borde — i öfverensstämmelse med den motsvarande

friheten från s. k. aviseringsafgift, för vissa ofrankerade bref —

flan det nämnda tilläggsportot befria vissa paket, hvilkas adressater på grund

af särskilda nådiga föreskrifter vore pligtiga att betala belöpande oguldet

porto, såsom vissa försändelser till kongl. biblioteket och universitetsbiblioteken,

kronobetjeningen m. fl., samt att styrelsen ansåge det ifrågastälda

tilläggsportot ej böra i något fall utgå för återsändning af paket till afgångsorten

eller för eftersändning af paket från den ursprungliga adressorten till

annan ort.

I öfverensstämmelse härmed har generalpoststyrelsen hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t måtte i nåder förordna,

att för skrymmande paket vigtportot skall ökas med 50 procent;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 7

att, i fråga om hvad med skrymmande paket förstås, skola tillämpas

de bestämmelser, som i sådant hänseende gälla vid utvexlingen af postpaket

enligt den i Wien den 4 Juli 1891 afslutade internationela konvention, dock

med den eller de inskränkningar, som kunna föranledas af särskilda, utaf

Eders Kongl. Maj:t till efterrättelse inom svenska postverket gifna föreskrifter;

samt

att för o frankera dt paket skall utgå ett särskildt tilläggsporto af 10

öre; dock att från sådant porto befrias paket, hvilkas adressater pa grund

af särskilda, utaf Eders Kongl. Maj:t meddelade bestämmelser äro pligt ige

att betala belöpande oguldet porto, samt att sistberörda tilläggsporto icke i

något fall utgår för återsändning af paket eller för pakets eftersändande.

Slutligen har generalpoststyrelsen, som ansett någon nedsättning för

närvarande icke böra ega rum i det nuvarande portot för s. k. smapaket,

jemväl gjort framställning derom, att, i händelse af bifall till styrelsens nyssberörda

hemställanden, äfven för småpaketen måtte införas de föreslagna

stadgandena beträffande skrymmande paket och särskildt tilläggsporto för

ofrankerade paket.»

Departementschefen förmälde vidare, att hvad generalpoststyrelsen sålunda

hemstält i så väl ena som andra hänseendet syntes honom böra vinna Kongl.

Majits bifall, samt hemstälde, att då emellertid gällande bestämmelser angående

portot för småpaket tillkommit med Riksdagens medverkan, Kongl.

Maj it måtte för Riksdagen framlägga det förslag, som numera i ofvan omförmälda

proposition, n:o 2, blifvit af Kongl. Maj:t framstäldt, äfvensom att

med pröfningen af generalpoststyrelsens förslag i öfrigt måtte få anstå, till

dess Riksdagen fattat beslut i de till Riksdagen hänskjutna frågorna, hvilken

sistnämnda hemställan jemväl af Hans Maj:t Konungen bifölls.

Portosatserna för s. k. vanliga paket hafva visserligen icke tillkommit

med Riksdagens medverkan, utan hafva frågor derom hittills

afgjorts af Kongl. Maj:t ensam. Antagligen har orsaken dertill varit, att

befordringen af paket ursprungligen lika litet i Sverige som ännu i flere

andra länder ansetts tillhöra den egentliga posttjensten, utan betraktats såsom

en bisysselsättning för postverket och sammanförts med den af postverket

förr ombesörjda diligensbefordringen af resande, för hvilken likaledes afgiften

bestämts af Kongl. Maj:t ensam. De så kallade småpaketen hafva deremot

i följd af sin mindre tyngd och i regel ringa volym ansetts stå brefposten

så nära, att portosatserna för dem bestämts i enahanda ordning som brefportot.

Med den utveckling, paketbefordringen redan uppnått och framdeles

säkerligen kommer att än ytterligare uppnå, har dock denna gren af postverkets

verksamhet numera vunnit sådan betydelse, att den uti ifrågavarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

BevillningsutsJcottets Betänkande N:o 17.

afseende bör i sin helhet likställas med brefposten, vid hvilket förhållande

det i öfverensstämmelse med 57 och 60 §§ regeringsformen lärer tillkomma

Riksdagen ensam att bestämma samtliga portosatser för paket af alla slag.

Med hänsyn till denna utskottets uppfattning anser utskottet sig böra

afgifva yttrande angående generalpoststyrelsens förslag i fråga om portosatserna

jemväl för vanliga paket; förslag, som chefen för finansdepartementet, enligt

hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, tillstyrkt Kongl. Maj:t att godkänna.

Utskottet har dervid funnit de föreslagna nedsättningarna i det nuvarande,

allt för höga paketpostportot vara befogade och antager lika med

generalpoststyrelsen, att den minskning i inkomsten, som till en början kan

varda en följd af dessa nedsättningar, skall blifva betäckt genom den tillväxt

i posttrafiken, som med all sannolikhet deraf skall uppstå. Hvad generalpoststyrelsen

i sammanhang med portonedsättningen föreslagit angående portoförhöjning

för skrymmande paket och tilläggsporto för ofrankerade sådana,

har icke heller gifvit anledning till erinran. Ehuru utskottet således anser,

att bestämmandet af porto för alla slags paket tillkommer Riksdagen, synes

dock utskottet, vid det förhållande att ingen anledning till erinran enligt

utskottets mening förefinnes mot generalpoststyrelsens förslag i någon del,

skäl vara för handen att för denna gång icke ingå i vidare pröfning af

portot för vanliga paket.

Vid sådant förhållande och då det synes utskottet lämpligt att, såsom

i den kongl. propositionen föreslagits, de ifrågasatta stadgandena beträffande

skrymmande och ofrankerade vanliga paket tillämpas jemväl å småpaket, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen —jemte förklarande, att Riksdagen icke

har något att erinra mot någon af de af generalpoststyrelsen

ifrågasatta, här ofvan omförmälda ändringarna i portosatserna

för vanliga paket, och med uttalande af sin

åsigt, att bestämmandet af porto för alla slags paket tillkommer

Riksdagen — måtte godkänna den kongl. propositionen.

Stockholm den 23 Mars 1896.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAM ALLI.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:24 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående porto förhöjning för skrymmande småpaket och tilläggsporto för ofrankerade dylika pa s. 7 i texten