Sök i Ratio Lex

Bevillningutskottets Betänkande N:o 30

1896-05-08 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1896:30, Bevillningutskottets Betänkande N:o 30

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningutskottets Betänkande N:o 30.

1

N:o 30.

Ank. till RikBd. kansli den 8 inaj 1896, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående beräkning af vissa bevillning ar för år 1897.

Jemlikt 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed afgifva

förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år

1897, innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-, bränvins-,

tillverknings- och hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven afkastningen

af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.

l:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 36,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1892 ................................................................................ kronor 37,228,458

» 1893 ...................................................................................... » 36,934,304

» 1894 ..................................................................................... » 38,510,782

eller i medeltal för dessa tre år ......................................... » 37,557,848

samt år 1895 .......................................................................... » 39,466,186.

Statskontoret har i underdåning skrifvelse hemstält, att tullmedlen

för år 1897 måtte beräknas till samma belopp som för innevarande år

Bill. till Rilcsd. Prat. 1830. 6 Samt. 1 Afd. 28 Haft. (N:o 30.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

eller 36,000,000 kronor. Kongl. Maj:t har emellertid föreslagit, att ifrågavarande

inkomsttitel måtte för år 1897 beräknas till 37,000,000 kronor.

Angående de förhållanden, hvilka legat till grund för sistberörda beräkning,

har chefen för finansdepartementet till det statsrådsprotokoll öfver

finansärenden, som finnes bifoga dt Kongl. Maj:ts proposition angående

statsverkets tillstånd och behof, anfört följande:

»Tullmedlen, som för år 1895 beräknades till 30,000,000, kronor,

uppgingo för samma år till 39,458,020 kronor 85 öre. Det betydliga

öfverskottet af icke mindre än nära 91/i millioner kronor härledde sig

naturligen till stor del från tillämpningen af de genom nådiga kungörelserna

den 5 januari och den 1 april nämnda år förhöjda införselafgifterna

för spanmål och vissa dermed närbeslägtade artiklar.

För år 1896 äro tullmedlen beräknade till 36,000,000 kronor; och

har statskontoret, som ansett sig sakna anledning föreslå någon förändring

af denna beräkning, i sin berättelse öfver statsverkets inkomster för år

1897 upptagit förevarande statsinkomst med oförändradt belopp, 36,000,000

kronor.

I detta sammanhang anhåller jag att i underdånighet få fästa uppmärksamheten

på det såsom regel årligen återkommande förhållandet, att,

medan å summan af statsverkets inkomster ett icke obetydligt öfverskott

plägar uppstå, å andra sidan en icke obetydlig brist plägar förekomma å

summan af de i riksstaten upptagna förslagsanslagen. I sådant afseende

tillåter jag mig att anföra följande siffror för de tre senaste år, för hvilka

förhållandena äro exakt kända.

18.92. 18.93. 18.94.

öfverskott å inkomster ............ 2,786,393: 03 4,146,570: 96 9,375,922: 14

Brister å vissa inkomsttitlar ... 1,062,294: 89 856,147: 46 157,662: 31

Nettoöfverskott 1,724,098: 14 3,290,423: 50 9,218,259: 83

Brister å förslagsanslag 3,040,289: 22 3,793,589: 19 2,131,192: 69

Besparingar å förslagsanslag ... 532,918:87 572,901: 67 1,079,820: 83

Nettobrist 2,507,370: 35 3,220,687: 52 1,051,371: 86

Det har flera gånger förut framhållits, hurusom den årligen återkommande

betydliga bristen å förslagsanslagen är en för en sund statshushållning

menlig faktor. Att vissa utgiftstitlar i riksstaten upptagas

med belopp, i fråga om hvilka man på förhand med visshet kan beräkna,

att de komma att ansenligt öfverskridas, kan visserligen sägas mindre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30. 3

betyda, så länge statsverkets inkomster lemna ett öfverskott, stundom

flerdubbelt Överskjutande den å förslagsanslagen uppkomna bristen. Enligt

sakens natur äro dock statens inkomster underkastade vida starkare och

hastigare vexlingar än de enligt vissa bestämda grunder från förslagsanslagen

utgående statsutgifterna. Om derför icke dessa utgifter i riksstaten

upptagas till belopp så nära som möjligt motsvarande dem, med

hvilka de kunna beräknas komma att utgå, kan lätteligen vid en konjunktur

med nedgående statsinkomster inträffa, hvad ock senast i statsregleringen

för år 1892 förekom, att bristen å förslagsanslagen äfven

medför brist i statsregleringen i dess helhet. En höjning i otillräckliga

förslagsanslag måste derför otvifvelaktigt bidraga till statsregleringens

stärkande och kan äfven under nuvarande förhållanden lätteligen åvägabringas

genom en motsvarande höjning i beräkningen af en eller annan

inkomsttitel, som med säkerhet kan beräknas komma att lemna öfverskott.

Genom en dylik xitjemning af brister och öfverskott vinnes ock, att riksstaten

i ökad grad kommer att bilda ett troget uttryck för statens hushållning

under den period, för hvilken riksstaten gäller.

Äfven i ett annat syfte torde en sådan höjd inkomstberäkning, om

hvilken nyss blifvit sagdt, vara berättigad och önskvärd, för så vidt som

derigenom skulle beredas tillfälle till afsättning af medel till förstärkande

af statsverkets kassaförslagsfond, hvilken fond för närvarande har en behållning

af 14,122,907 kronor 27 öre, men ansetts böra uppbringas till en

storlek af 15,000,000 kronor.

På de grunder, jag sålunda anfört, och då jag anser ömkligt, att i

den nu förevarande statsregleringen förslagsanslag, å hvilka uppstått brist,

må kunna höjas med sammanlagdt omkring 800,000 kronor, finner jag

mig böra föreslå, att en höjning må ega rum med 1,000,000 kronor i

den af statskontoret verkstälda beräkningen af statsverkets inkomster,

hvarigenom och då kassaförlagsfondens behållning nu lämpligen torde

böra ökas med omkring 500,000 kronor, tillgång äfven skulle beredas till

betäckande af en del af denna ökning, medan utväg gifves att betacka

återstoden genom öfriga för statsregleringsperioden beräknade inkomster.

Som tullmedlen år 1895 med nära ?,1/2 millioner kronor öfverstego den

af statskontoret för år 1897 till 30,000,000 kronor föreslagna beräkningen

af tullmedlen, synes, för ernående af nyssnämnda syftemål, en höjning i

beräkningen af denna statsinkomst med det för ändamålet erforderliga

beloppet, 1,000,000 kronor, lämpligen kunna och böra ega rum; hemställande

jag alltså, att tullmedlen må för nästa statsregleringsperiod beräknas

till 37,000,000 kronor.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

Af de utaf innevarande års Riksdag beslutade förändringarna i tullbevillningen

äro de väsentligaste förböjningen af tullen å fläsk från 25 öre

till 30 öre per kilogram beträffande rökt fläsk och från 10 öre till 20 öre

per kilogram beträffande fläsk, andra slag, samt upphäfvandet af tullen å

tack- och barlastjern samt skrot, hvilken sistnämnda tull enligt nu gällande

tulltaxa utgår med 80 öre per 100 kilogram. Hvad angår tullen å fläsk,

hvilken för åren 1893—1894 utgjort i medeltal för rökt fläsk 810 kronor

och för fläsk, andra slag, 481,728 kronor, torde någon tullförhöjningen fullt

motsvarande ökning i inkomsten häraf för år 1897 icke vara att påräkna,

enär, vid det förhållande att de förhöjda tullsatserna komma att tillämpas

först med 1897 års början, införseln af fläsk sannolikt kommer att under

innevarande år bedrifvas i så mycket större skala till undvikande af de

högre tullsatserna. Upphäfvandet af tullen å tack- och barlastjern samt

skrot, hvilken tull för år 1894 inbragte 226,631 kronor, torde deremot

medföra en minskning af ungefär enahanda belopp i tullinkomsterna för

år 1897. Då emellertid denna minskning enligt utskottets åsigt kan anses

uppvägas af förhöjningen i fläsktullen samt de förändringar i öfrigt, hvilka

i tulltaxan vidtagits, icke lära vara af tillräcklig betydenhet att på förevarande

beräkning inverka, anser utskottet på de af chefen för finansdepartementet

anförda skäl sig böra biträda Kongl. Maj:ts förslag i fråga

om beräkningen af denna inkomsttitel samt hemställer alltså,

att tullmedlen må för år 1897 beräknas

till kronor ............................................................. 37,000,000.

2:o.

Postmedlen.

Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för innevarande

år till 8,500,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1892 ................................................................. kronor 7,631,979

» 1893 ................................................................... » 7,945,604

5 1894 .................................................................... » 8,273,600

eller i medeltal för dessa tre år ..................... » 7,950,394

samt belöpte sig år 1895 till ......................... » 8,548,268.

Transport kronor 37,000,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30. 5

Transport kronor 37,000,000

Postmedlen äro för år 1897 af generalpoststyrelsen beräknade

till 8,800,000 kronor. Enligt protokoll öfver finansärenden

den 13 januari 1896, bifogadt Kongl. Maj:ts proposition

angående statsverkets tillstånd och behof, har emellertid föredragande

departementschefen, med anledning deraf att, då enligt

generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse den 29 november

1895 föreslagna utgiftsstaterna för postverket slutade å en

summa af 8,360,000 kronor, å postmedlen alltså ett öfverskott

af 440,000 kronor skulle uppkomma, förklarat sig vara sinnad

föreslå, att till en fond för inköp af tomt till nytt posthus i

Stockholm måtte afsättas, bland annat, hälften åt postverkets

blifvande öfverskottsmedel för år 1897, dock att, derest öfverskottet

för sistnämnda år icke skulle komma att uppgå till det

belopp af 440,000 kronor, hvartill detsamma blifvit beräknadt,

till fonden icke skulle få afsättas större del af sagda öfverskott

än det belopp, hvarmed detsamma öfverstege 220,000 kronor.

Då vid bifall härtill ett belopp af 220,000 kronor alltså skulle

komma att af postverkets till 8,800,000 kronor beräknade inkomster

för år 1897 för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk,

borde det för statsregleringen disponibla beloppet af nämnda

inkomster nedsättas med motsvarande belopp till 8,580,000 kronor.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t ansett sig i förslaget

till statsreglering böra upptaga postverkets inkomster till allenast

8,580,000 kronor.

Då numera ofvanberörda förslag om afsättning af omförmälda

belopp till en fond för inköp af tomt till nytt posthus

i Stockholm blifvit af Riksdagen bifallet, får utskottet i

öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag hemställa,

att postmedlen må för år 1897 beräknas

till ............................................................... kronor 8,580,000.

3:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Dessa afgifter hafva utgjort:

år 1892 .................................................................. kronor 534,741

» 1893 ...................................................................... 8_565,305_

Transport kronor 45,580,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

Transport kronor 45,580,000

år 1894 ..................................................................... kronor 891,276

eller i medeltal för dessa tre år ...................... » 663,774

samt år 1895 ............................................................ » 928,955.

Kongl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets förslag,

upptagit af kastningen af ifrågavarande inkomsttitel för år 1897

med samma belopp som för innevarande år eller 800,000

kronor.

Da utskottet icke har något att emot denna beräkning

erinra, hemställer utskottet,

att bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter må för år 1897

beräknas till ......................................... kronor 800,000.

4:o.

Stämpelmedlen.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till

5,300,000 kronor, hafva utgjort:

år 1892 .................................................................. kronor 3,492,122

» !893 ................................................................. » 3,330,291

* lg94 .................................................... » 3,828,691

eller i medeltal för dessa tre år ..................... » 3,550,368

samt år 1895 ......................................................... » 4,885,419.

Inkomsten af denna skattetitel har af Kongl. Maj:t, i

enlighet med hvad statskontoret föreslagit, ansetts böra för år

1897 beräknas till samma belopp, hvarmed den i riksstaten för

innevarande år finnes uppförd, eller till 5,300,000 kronor.

Verkningarna af den utaf 1894 års Riksdag antagna nya

förordning angående stämpelafgiften, hvilken förordning träd!

i kraft med ingången af år 1895, kunna väl, såsom statskontoret

i sin skrifvelse till Kongl. Maj:t angående beräkningen af statsverkets

° inkomster för år 1897 framhållit, icke ännu närmare

öfverskådas, men enär inkomsterna af ifrågavarande skattetitel

Transport kronor 46,380,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

Transport kronor 46,380,000

för år 1895 uppgått till allenast 4,885,419 kronor samt tillräcklig

anledning icke finnes att antaga, det dessa inkomster

för år 1897 skola i någon betydligare mån ökas, helst som

den väsentligaste delen af berörda skattetitel, nemligen arfsskatten,

i följd af sin natur måste vara underkastad stora vexlingar,

och då inkomsternas beräknande till högre belopp än

hvad som i verkligheten kommer att inflyta bör undvikas,

har utskottet ansett det belopp, hvartill enligt Kongl. Maj:ts

förslag stämpelmedlen skulle uppskattas, vara väl högt samt

hemställer,

att stämpelmedlen för år 1897 beräknas

till ............................................................ kronor 5,000,000.

5:o.

Bränvinstillverkningsskatten.

Bränvinstillverkningen i riket har enligt uppgift i statskontorets

ofvanberörda skrifvelse till Kongl. Maj:t, dagtecknad

den 10 december 1895, utgjort:

år 1890 ...................................................................... liter 29,050,059

» 1891 ........................................................................ » 32,141,007

» 1892 ................................................................... » 31,804,818

» 1893 ...................................................................... » 31,721,077

» 1894 ...................................................................... » 33,068,884

utgörande medeltalet för femårsperioden ......... » 31,557,169.

Medeltalet för femårsperioden 1889—1893 uppgick enligt

meddelande från samma embetsverk till 30,781,649 liter.

Enligt hvad utskottet inhemtat från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå, har tillverkningen uppgått under

år 1895 till 34,886,895 liter och under de tre första månaderna

af innevarande år till 13,615,356 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets

nyss nämnda skrifvelse följande öfversigt för femårsperioden

1890—1894:

Transport kronor 51,380,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

Transport kronor 51,380,000

Restitution för

Statsverket

behållet.

Influten skatt.

denatureradt

bränvin.

för högt er- lagd skatt.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

o

ar

1890 ..........:.....

16,287,351

15,022,350

435,179

593,933

11,599

7,835

15,840,573

14,420,582

»

1891 .................

»

1892 ...............

15,047,034

504,348

4,598

14,538,088

»

1893 .................

15,849,588

16,277,549

534,549

606,960

5,017

4,712

15,310,022

15,665,877

»

1894 .................

Under år 1895 belöpte sig skatten till 16,615,088 kronor,

och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift

för denatureradt bränvin med 710,610 kronor, i följd hvaraf

statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel under år

1895 utgjort 15,904,478 kronor.

Statskontoret, som i sin omförmälda skrifvelse till Kong!

Maj:t antagit, att bränvinstillverkningsskatten för år 1895 skulle

komma att uppgå till omkring 15,600,000 kronor, har i samma

skrifvelse vidare anfört: För år 1895 vore denna statsinkomst

beräknad till 14,000,000 kronor och för år 1896 i riksstaten

upptagen med 14,500,000 kronor, hvilken summa med omkring

1.100.000 kronor understege såväl inkomsten för år 1894 som

den sannolikt påräkneliga inkomsten för år 1895. Då emellertid

förestående redogörelse öfver bränvinstillverkningsskatten

under femårsperioden 1890—1894 gåfve vid handen, att denna

statsinkomst kunnat vara underkastad sådana vexlingar, att

densamma, som under förstnämnda år uppgått till mera än

15.800.000 kronor, under det påföljande året belöpt sig till

endast något mera än 14,400,000 kronor, ansåge statskontoret

någon förändring i den af 1895 års Riksdag antagna beräkningen

icke böra ega rum, utan hemstälde, att denna beräkning

måtte få gälla äfven för år 1897.

I öfverensstämmelse härmed har Kongl. Maj:t föreslagit

beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till 14,500,000 kronor.

Med hänsyn till de numera vunna upplysningarna rörande

omfattningen af bränvinstillverkningen i riket under sistlidet

Transport kronor 51,380,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

9

Transport kronor 51,380,000

och innevarande år och då statsverkets af denna näring härflytande

inkomster under senare åren betydligt öfverstiga det

belopp, hvartill Kong! Magt uppskattat ifråga vai-ande inkomst

för år 1897, har utskottet ansett en half million kronor derutöfver

kunna af denna skatt påräknas samt hemställer,

att bränvinstillverkningsskatten för år

1897 beräknas till ................................. kronor 15,000,000.

(ko.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:

år 1892 .................................................................... ki^onor 2,260,496

» 1893 .................................................................... » 2,718,927

» 1894 .................................................................... » 4,723,275

» 1895 ..................................................................... » 7,139,148.

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker

inom landet afverkats följande myckenhet betor:

1892— 1893

1893— 1894

1894— 1895

1895— 1896

277,443 ton

373,962 »

628,480 »

538,709 »

Statskontoret har vid beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1897 utgått från de i förordningen den

19 maj 1893 om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i

riket förekommande bestämmelserna, att för all tillverkning af

hvitbetssocker inom landet skulle erläggas tillverkningsskatt i

förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen

använda hvitbetor enligt angifven grund skulle antagas hafva

lemnat; att denna skulle utgöra hälften af gällande tullsats för

utländskt socker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandel

antagna holländska standard; samt att det beskattningspligtiga

råsockret skulle, med ett visst undantag, beräknas efter_

Transport kronor 66,380,000

Bih. till Riksd. Prof. 1800. 0 Samt. 1 Afd. 28 Hatt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

Transport kronor 66,380,000

de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100

kilogram råa (ej torkade) hvitbetor skulle antagas lemna ett

utbyte af 9 kilogram socker. Under antagande att den inhemska

sockerproduktionen numera motsvarade konsumtionen och att

någon nämnvärd ökning af denna produktion icke vore att förvänta,

har statskontoret hemstält, att hvitbetssockertillverkningsafgiften

måtte för år 1897 beräknas till det belopp, hvarmed

den vore i innevarande års riksstat upptagen, eller till 7,000,000

kronor.

Sedan Kong! Maj:t i sin proposition angående statverkets

tillstånd och behof upptagit nämnda afgift till samma belopp,

som statskontoret föreslagit, har Kongl. Maj:t till Riksdagen

aflåtit proposition med förslag till ändring i ofvanberörda förordning

af den 19 maj 1893, enligt hvilket förslag sockerutbytet

skulle för år 1897 beräknas till 10 procent; dock att

för fabrik, som, på grund af gällande bestämmelser om beräkning

af utbytet i vissa fall, redan kommit i åtnjutande af lägre

utbytesberäkning än den i allmänhet stadgade, sagda bestämmelser,

så vidt enligt dem utbytet vid fabriken skulle beräknas

i visst förhållande till utbytet vid äldre fabrik, fortfarande

skulle för den i omförmälda bestämmelser afsedda tid lända

till efterrättelse.

Rörande ifrågavarande beräkning anförde chefen för finansdepartementet

vid föredragning af frågan om omförmälda

ändring i förordningen den 19 maj 1893 inför Kongl. Maj:t

den 13 sistlidne mars: Vid bifall till den föreslagna förhöjningen

i utbytesberäkningen, enligt hvilken utbytet från och med den

1 nästkommande september skulle beräknas 1 procent högre

än för närvarande, komme på hvitbetssockertillverkningsafgiften

för innevarande år att uppstå ett öfverskott, motsvarande det

förhöjda belopp, hvarmed sagda afgift komme att utgå under

instundande höst. Då betafverkningen visat allt större tendens

att koncentreras på höstmånaderna och särskildt sistlidet år till

större delen bragts till slut under hösten, torde man kunna

antaga, att kampanjen 1896—1897 skulle till större delen infalla

under kalenderåret 1896. Tillverkningsskatten för detta

år kunde derför beräknas komma att uppå till 7,780,000 kronor

eller i rundt tal till 7,800,000 kronor och att sålunda lemna

Transport kronor 66,380,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o SO. 11

Transport kronor 66,380,000

ett öfverskott af 800,000 kronor. Då med nu gällande beräkning

af sockerutbytet hvifbetssockertillverkningsafgiften beräknats

för år 1897 till samma belopp som för år 1896 eller

7,000,000 kronor, borde enligt nyss angifna beräkningsgrund

skatten äfven för nästkommande år kunna beräknas till 7,800,000

kronor, hvarigenom skulle uppstå en statsinkomst, utöfver de

vid affattandet af statsverkspropositionen beräknade, af 800,000

kronor.

Den af chefen för finansdepartementet sålunda verkstälda

beräkningen af tillverkningsafgiften för år 1897 har utgått

från den förutsättningen, att Kongl. Maj:ts förslag om sockerutbytets

beräknande för år 1897 till 10 procent komme att af

Riksdagen bifallas. Då emellertid Riksdagen numera beslutit,

att utbytet för nämnda år skall beräknas till 10,5 procent,

skulle under de förutsättningar i öfrigt, hvarpå chefens för

finansdepartementet uppskattning grundats, berörda afgift för

år 1897 komma att uppgå till omkring 8,200,000 kronor.

Enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst, kommer dock betodlingen

under innevarande år att bedrifvas i långt större omfattning

än hvad hittills förekommit, hvadan den afgift, som

vid afverkningen under nästinstundande kampanj kommer att

erläggas, torde uppgå till ett belopp, vida öfverstigande äfven

sist nämnda uppskattning; och då anledning finnes att antaga,

att betodlingen under år 1897 ej skall väsentligen nedgå, anser

utskottet ifrågavarande afgift för sistnämnda ar kunna med tillräcklig

trygghet antagas lemna en ej obetydligt högre inkomst

än hvad ofvan beräknats samt hemställer,

att hvitbetssockertillverkningsafgiften för

år 1897 upptages i riksstaten med... kronor 8,500,000.

Summa kronor 74,880,000.

Stockholm den 8 maj 1896.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.