Sök i Ratio Lex

Utlåtande, rörande herr M. Dahns motion angående förändringar och tillägg i lagen om Rikets Ständers hank af den 1 mars 1830.

1896-05-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BLU 1896:1, Utlåtande, rörande herr M. Dahns motion angående förändringar och tillägg i lagen om Rikets Ständers hank af den 1 mars 1830.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Kiksd. kansli den 6 maj 1896, kl. 11 f. m.

Sammansätta hanko- och lagutskottets utlåtande, rörande herr

M. Dahns motion angående förändringar och tillägg i

lagen om Rikets Ständers hank af den 1 mars 1830.

Sedan till bankoutskottet hänvisats en inom Andra Kammaren af

herr M. Dahn väckt motion (n:o 233) angående förändringar och tillägg

i lagen om Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, hvilken motion

föranledts af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50,

70, 72, 98, 109 och 111 §§ af regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och

73 §§ riksdagsordningen, har banköutskottet efter öfverenskommelse

med lagutskottet öfverlemnat denna motion till behandling af sammansatt

banko- och lagutskott.

I förevarande motion föreslås, att Riksdagen för sin del måtte besluta

följande ändringar och tillägg i lagen om Rikets Ständers hank af

den 1 mars 1830 genom att i samma lag införa nedanstående stadgan

den :

§ r

Riksbanken eger rätt att utgifva sedlar till det belopp, som motsvaras

af följande kassatillgångar:

a) metallisk kassa så beräknad som i 9 § sägs;

h) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande, mot

sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld;

c) hos bankinrättningar och handelshus på utrikes ort i löpande

räkning innestående medel.

Bih. till Riksd. Prot. 18U6. 6 Sami. 2 Afd. 1 Haft. (N:is /, 2.J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Banko- och Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

§ 8.

Utöfver det i 7 § medgifna belopp är riksbanken berättigad till en

sedelutgifning af högst 90 millioner kronor, under vilkor, att de på

grund häraf utgifna sedlar motsvaras af följande tillgångar sammanräknade

:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,

som å utländsk börs noteras;

c) vexlar betalbara inom och utom riket.

§ 9.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken

tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt

samt omyntadt guld.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än 25 millioner

kronor. Derutöfver skall, då de på grund af 8 § utgifna sedlar öfverstiga

60 millioner kronor, riksbanken hålla i metallisk kassa minst

fyratio procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund utgifna

sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

§ io.

Lika med nuvarande 7 § i lagen af den 1 mars 1830.

•

Till stöd för motionen anföres:

På grund af Kongl. Maj:ts proposition n:o 22, angående förslag

till grundlagsändringar, hvarvid var fogad en projekterad ny lag för

riksbanken, afseende dess ombildning till en central bank med ensam

sedelutgifningsrätt i riket, och då denna banklag vore af synnerlig vigt

för riksbankens trygghet, särskildt med hänsyn till dess guldkassa och

sedelutgifning, hade motionären ansett, att så vigtiga bestämmelser som

frågan om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa ej borde

fortfarande hvila på så lösa grunder, som stadganden i ett gemensam

votering underkastadt reglemente utgjorde, utan redan nu komma under

skydd af lag, och att derför Riksdagen, med godkännande af de delar

af det vid den kongl. propositionen fogade förslag till banklag, hvilka

innefattades i här ofvan upptagna §§ 7, 8 och 9, för sin del måtte be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Banko- och Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

sluta sådant tillägg till lagen om Rikets Ständers bank af omförmälda

dag, att nämnda tre §§ af det kongl. förslaget intoges i densamma.

Då riksbanken, enligt fullmägtiges berättelse, redan egde i metallisk

kassa — utom skiljemynt — öfver 24 millioner kronor i guld och dessutom

med lätthet kunde förvandla af sin obligationsfond, som ju utgjorde

öfver 23 millioner kronor, hvad som för närvarande möjligen

kunde fattas i 25 millioner kronor guldkassa, behöfde Riksdagen ej

vidtaga några särskilda finansåtgärder för införande af omnämnda lagtillägg.

Efter anmodan från bankoutskottet hafva herrar bankofullmägtige

öfver motionen afgifvit följande yttrande:

Mer än en gång hafva fullmägtige haft tillfälle att framhålla, hurusom

det för tryggande af bankens verksamhet måste anses vara synnerligen

önskvärdt, att bestämmelserna angående riksbankens metalliska

kassa och sedelutgifningsrätt erhålla karakteren af lag, till hvars ändring

fordras samtycke af såväl Konung som Riksdag.

Från sådan synpunkt betraktadt är således det af motionären framstälda

förslaget enligt fullmägtiges åsigt obetingadt att förorda.

Detta förslag innehåller dock samma bestämmelser, som förekomma

i det af Kongl. Maj:t till Riksdagens kännedom i sammanhang medföreslagna

grundlagsändringar meddelade utkastet till banklag. Då dessa

bestämmelser äro satta i omedelbart sammanhang med öfverlemnandet

af all sedelutgifningsrätt i landet åt Riksbanken, lära de så mycket

mindre böra fastslås utan att Riksbanken får ensam öfvertaga sedelutgifningen,

som i motsatt fall de skulle ålägga Riksbanken förpligtelser

i afseende å metalliska kassans upprätthållande, hvilka icke uppvägas

af motsvarande förmåner.

Den högre sedelutgifningsrätt, som skulle tillkomma Riksbanken,

skulle nemligen denna icke blifva i tillfälle att begagna, hvilket framgår

särskildt deraf, att Riksbanken under nuvarande förhållanden icke

kunnat på långt när hålla i rörelsen det sedelbelopp, som den redan

nu har rätt att utgifva.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt få fullmägtige såsom sin

mening uttala, att ett antagande af förslaget i dess nuvarande form

icke kan anses för Riksbanken önskvärdt, hvaremot öfverflyttandet af

nuvarande §§ 5 och 6 i nu gällande reglemente för riksbanken till

lagen om Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830 utan tvifvel skulle

vara för riksbanken fördelaktigt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Banko- och Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

På sätt redan är erinradt, är det förslag till lag för riksbanken,

som åtföljer den kongl. propositionen med förslag till vissa grundlagsändringar

för genomförande af en ifrågasatt bankreform uppgjordt under

förutsättning af, att Riksbanken skulle ensam utgifva sedlar här i

riket, och endast för denna förutsättning äro de i förslaget inrymda

bestämmelser afpassade, under det att motionären oberoende af denna

förutsättning vill i den nu gällande 1830 års banklag inflytta de stadganden

oförändrade, som återfinnas i det till Riksdagens kännedom framlagda

lagförslaget. Derpå hafva ock fullmägtige med rätta fäst uppmärksamheten

och påpekat, dels hurusom de af motionären föreslagna

bestämmelser om metalliska kassan skulle ålägga Riksbanken förpligtelser,

hvilka icke skulle uppvägas af motsvarande förmåner, så länge

Riksbanken icke vore ensam sedelutgifvande, och dels att riksbanken

under nuvarande förhållanden icke skulle kunna begagna sig af den

större sedelutgifningsrätt, motionären föreslagit. Lika med fullmägtige

finner utskottet derför ett antagande af motionärens förslag icke vara

ur riksbankens intresse önskvärdt, och då en omarbetning af förslaget

för att göra det afpassadt efter nu förefintliga förhållanden ingalunda

kan vara lämpligt i närvarande stund, då man kan hafva att påräkna,

%tt Riksdagen snart får att behandla ett fullständigt förslag till ny riksbankslag,

hemställer utskottet,

att herr Dahns förevarande motion icke må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 6 maj 1896.

«

På sammansatta banko- och lagutskottets vägnar:

O. R. THEMPTANDER.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.