Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af väckta motioner om inrättande af nya af delning skontor af riksbanken.

1896-05-04 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1896:14, Utlåtande, med anledning af väckta motioner om inrättande af nya af delning skontor af riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, med anledning af väckta motioner om inrättande af

nya af delning skontor af riksbanken.

Vid innevarande års riksdag hafva i Andra Kammaren väckts följande

motioner om inrättande af nya afdelningskontor, nemligen af

Herr Arnnéus m. fl., som i motion n:o 19 föreslagit, »att Riksdagen

må besluta att inrätta ett afdelningskontor af riksbanken i Mariestad

under de vilkor och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet

och rörelse, som bankofullmägtige ega att föreskrifva»;

Herr B. Dahlgren m. fl., som i motion n:o 40 föreslagit, »att Riksdagen

måtte besluta inrättandet af ett riksbankens afdelningskontor i

Venersborg år 1897 under de vilkor och bestämmelser med afseende på

kontorets verksamhet och rörelse, som derom torde föreskrifvas»;

Herr G. Odqvist, som i motion n:o 49 hemstält, »att Riksdagen måtte

besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken må under loppet af år 1897

inrättas i staden Borås för Elfsborgs län under de vilkor och bestämmelser

med afseende på kontorets verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige

ega föreskrifva»;

Herr ./. G. Nyström m. fl., hvilka i motion n:o 57 föreslagit, »att

Riksdagen måtte besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken inrättas i

Gefle på de vilkor, som bankofullmägtige föreskrifva»;

Herr E. Svensson m. fl., hvilka i motion n:o 58 hemstält, »att Riksdagen

må besluta att under år 1897 inrätta ett riksbankens afdelningskontor

i Karlskrona under samma vilkor och bestämmelser, som gälla för

de under senare åren af riksbanken inrättade afdelningskontor»;

Bih. till ltiksd. Prot. 189(1. C Sand, 1 Afd. 9 Höft, (Näs 14—16). I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

Herr A. G. Gyllensvärd in. fl., som i motion n:o 73 hemstält, att

Riksdagen måtte besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken må under

år 1897 inrättas i staden Halmstad under de vilkor och bestämmelser

med afseende å kontorets verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige

ega bestämma»;

Herr O. Larsson m. fl., som i motion n:o 90 hemstält, »att Riksdagen

må besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken må under år

1897 inrättas i Linköping för Östergötlands och norra Kalmar län under de

vilkor och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet, som bankofullmägtige

ega föreskrifva»;

Herr J. A. Aulin, som i motion n:o 92 föreslagit, »att Riksdagen

måtte besluta att inrätta ett afdelningskontor i Eskilstuna under de vilkor

och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet och rörelse, som

bankofullmägtige ega att föreskrifva»; samt

Herr Zetterstrand, som i motion n:o 117 föreslagit, »det Riksdagen

måtte besluta att för Östergötland och möjligen äfven vissa delar af angränsande

län inrätta ett riksbankens afdelningskontor i Norrköping-».

Öfver dessa motioner hafva fullmägtigé i riksbanken den 13 sistlidne

februari afgifvit yttrande och deri anfört:

»Rörelsen vid de afdelningskontor, som under den senare tiden inrättats,

har i allmänhet visat sig vara i tilltagande och egnad att tillföra

banken goda kunder, särskildt å de ställen, der affärslifvet är mera utveckladt

och förhållandena föranleda liflig omsättning af penningar. Så

hafva kontoren i städerna Jönköping, Karlstad och Örebro, hvilka alla tre

äro centra för vidsträckta orters verksamhet i industrielt och kommersielt

hänseende, varit af allmänheten rätt mycket anlitade och för riksbanken

inkomstbringande, och vid kontoret i Hernösand, som, utom att det är

residensstad för Vesternorrlands län med dess rika tillgångar, är en betydande

exportort, hafva affärerna likaledes fått stor omfattning.

Med afseende å den erfarenhet, som sålunda vunnits, särskildt under

de senaste åren, synes det med skäl kunna ifrågasättas, att nya afdelningskontor

skulle anordnas i något raskare följd än hittills, allra helst med

afseende å möjligheten deraf, att riksbanken kan komma att inom en ej

aflägsen tid öfvertaga all sedelutgifning i landet. Fullmägtigé anse sig

derför hafva anledning att tillstyrka inrättandet under 1897 af ett nytt

afdelningskontor, det fjortonde i ordningen.

Vid valet mellan de orter, som inom Riksdagen föreslagits, hafva

fullmägtigé funnit sig böra gifva företräde åt Gefle. Denna stad, som, med

en folkmängd af mer än 25,000 personer, är en af rikets större städer,

utgör hufvudorten i ett län af stor omfattning och med högt utvecklad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

3

exportrörelse och industri af olika slag. Föreningspunkt för tvenne mycket

trafikerade enskilda jernvägar, Gefle—Dala, Gefle—Ockelbo och Upsala—

Gefle, utgör staden utskeppningsort icke endast för en stor del af Gefieborgs

läns i och för sig betydande jern- och trämasseindustris alster samt

trävaror, utan ock för större" delen af Stora Kopparbergs läns rikliga tillgång

på skogsprodukter.

Sålunda utgjorde, på sätt framgår af de utaf vederbörande motionärer

meddelade uppgifter, under år 1894 utförseln af malmer (jern och zink):

3,113,500 kg.; arbetade metaller (jern och stål): 42,770,942 kg.; pappersmassa:

13,217,380 kg.; trävaror 601,167 kbm. m. in.

I denna export deltaga förnämligast länets egna stora jernverk och

trämassefabriker samt de vid Gafleån, Dalelfven och kusten liggande många

och betydande sågverken. Näst Göteborg är Gefle ock Sveriges förnämsta

exportort för trämassa (pappersmassa) och med hänsyn till trävaruutförseln

den tredje i ordningen af rikets städer.

Det lär ock lätt inses, att för drifvande af alla de affärer, som inom

länet förekomma, behofvet af försträckning i ena eller andra formen måste

vara stort nog, äfvensom vigtigt, att sedlar, särskildt af smärre valörer,

äro lätt tillgängliga.

Att riksbanken hittills icke haft någon större användning för sina

medel inom länet, beror måhända i viss mån derpå, att två enskilda banker

äro derstädes förlagda med både hufvud- och afdelningskontor, i följd

hvaraf allmänheten föredragit att söka få sina kraf tillgodosedda på närmaste

håll. Men det sålunda omförmälda förhållandet har betydelse äfven

derutinnan, att riksbanken, om och när den öppnar en filial inom länet,

bör kunna påräkna att få en nästan ny kundkrets. Ett afdelningskontor i

Gefle bör med hänsyn härtill och till ortens förhållanden i allmänhet kunna

blifva till afsevärd fördel för riksbanken och sannolikt mera vinstbringande

än ett sådant å någon af öfriga föreslagna orter.

På grund häraf anse sig fullmägtige hafva skäl tillstyrka, att i staden

Gefle måtte under nästinstundande år inrättas ett afdelningskontor af

riksbanken under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorets

verksamhet, som det torde öfverlåtas åt fullmägtige att bestämma. Kontorets

distrikt torde böra omfatta Gefleborgs län.»

Sedan fullmägtige afgifvit detta yttrande, hvari de stält frågan om

inrättande af nya afdelningskontor i ett visst samband med frågan om bibehållande

åt riksbanken af en större eller mindre del af riksbankens vinstmedel,

uppstod inom utskottet fråga, huruvida icke lämpligt kunde vara

att något påskynda anordnandet af nya riksbankskontor i orterna. Närmaste

anledningen härtill var, på sätt utskottet i sitt till innevarande års

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

Riksdag den 20 sistlidne mars afgifna utlåtande n:o 7 angående användande

af riksbankens vinst för år 1895, utförligare framhållit, att för Riksdagen

framlagts en kongl. proposition (n:o 22) med förslag till vissa ändringar i

regeringsformen och riksdagsordningen i syfte att bana väg för en ny

organisation af bankväsendet i riket. Om denna proposition och de åtgärder,

som med anledning af densamma kunde blifva behöfliga samt

utsigten att riksbanken kunde få en annan och större verksamhet sig förelagd

såsom ensam sedelutgifvande bank i riket, yttrade utskottet i ofvanberörda

utlåtande n:o 7:

»I en till denna proposition fogad bilaga har meddelats innehållet

af ett förslag till lag för Sveriges riksbank, hvarom statsrådet och chefen

för kongl. finansdepartementet yttrat, att han, under förutsättning att de

ofvan antydda grundlagsändringsförslagen godkändes och blefve af Riksdagen

antagna att hvila till 1897 års riksmöte, så att möjlighet derigenom

bereddes, att de då blefve upphöjda till lag, vore sinnad att tillstyrka

Kongl. Maj:t att till samma års Riksdag aflåta proposition om förändrad

banklagstiftning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda förslag

till lag för Sveriges riksbank jemte vissa andra förslag till ansvarighetslagar,

som närmare angifvas i det ofvanberörda proposition åtföljande

statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 24 januari 1896.

»Utskottet har, med kännedom om den ifrågavarande kongl. propositionen

och dertill hörande bilaga, icke kunnat förbise, att, för den händelse

förslaget till lag för riksbanken skulle komma att af Kongl. Maj:t föreläggas

1897 års Riksdag och då af Riksdagen antagas samt träda i kraft

å den tid, som i lagförslaget förutsättes, det i sådant fäll torde blifva

nödvändigt, att inrättandet af nya riksbankskontor i orterna påskyndas.

I lagförslagets kap. III § 10 stadgas nemligen, att riksbanken drifver sin

rörelse vid hufvudkontor i Stockholm samt vid afdelningskontor inom riket

och att ett sådant kontor skall finnas inom hvarje län utom Stockholms;

hvarjemte i kap. VI § 49 föreskrift’es, att hvad i § 10 stadgas om afdelningskontor

af riksbanken må efter hand vinna tillämpning och skall

vid ingången af år 1904 vara fullständigt genomfördt.

»Med inberäknande af det riksbankskontor i Umeå, som den 1 nästkommande

april skall börja sin vei’ksamhet, finnas nu tillhopa 13 afdelningskontor

af riksbanken, och till förverkligande af stadgandet i ofvan nämnda

§ 49 skulle alltså under de sju åren 1897—1903 ytterligare behöfva anordnas

tio dylika kontor, eller således under åtminstone tre af dessa år

två kontor.

»Med afseende på dessa förhållanden och det samband, frågan om

öfverlemnande till statsverket af en större eller mindre del af bankovinsten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

5

kommit att erhålla med frågan om inrättandet af nya riksbankskontor i

orterna, har utskottet ansett, innan vare sig den ena eller andra af dessa

frågor upptogs till slutlig behandling, sig böra ånyo höra fullmägtige

samt begärde derför under den 6 dennes deras yttrande, bland annat,

huruvida och till hvilket belopp, utöfver hvad af Kongl. Maj:t föreslagits,

ytterligare reserverande af bankovinsten för riksbankens räkning erfordrades,

i händelse två nya afdelningskontor under nästa år inrättades. Härå

meddelade fullmägtige i skrifvelse den 12 dennes det svar, att, om utskottet

funne sig böra föreslå inrättandet af två nya afdelningskontor af

riksbanken, i betraktande af riksbankens nuvarande ställning, för dessa

kontors inrättande något oafvisligt behof af större andel i bankovinsten

för år 1895, än Kongl. Maj:t föreslagit, icke nu förefunnes, äfven om,

såsom i motionerna vore föreslaget, båda de nya kontoren skulle träda i

verksamhet år 1897, men att, om öppnande af nya kontor ansåges böra

påskyndas så, att större antal dylika komme att öppnas, innan riksbanken

erhöile rätt att ensam utgifva sedlar, ökad andel i bankovinsten för den

närmaste framtiden blefve af behofvet påkallad.»

I sin nyssberörda skrifvelse af den 12 sist!, mars yttrade fullmägtige

i riksbanken vidare, att till plats för ifrågakommande nytt afdelningskontor,

utom det af fullmägtige föreslagna, Linköping, såsom en väl belägen hufvudort

i en stor provins med liflig rörelse, syntes bäst lämpa sig.. Och

borde, enligt fullmägtiges åsigt, i sådant fall det nya kontorets distrikt

omfatta Östergötlands län samt norra Kalmar län, med undantag af Aspelands

härad, hvilket med större skäl ansågs böra läggas under kalmarkontoret.

Såsom kändt är, har Riksdagen dels på det sätt beslutit om bankovinstens

användning, att 2,700,000 kronor deraf öfverlemnats åt statsverket

och återstoden, eller kr. 326,425: 69, bibehållits uti riksbanken, dels ock

behandlat den ofvanberörda kongl. propositionen, hvarvid dock kamrarne

stannat i olika beslut, som nu äro föremål för sammanjemkning inom

konstitutionsutskottet. Besluten äro så till vida lika, att kamrarne hvar

för sig beslutit sådan ändring i grundlagarne, att de velat medgifva Kongl.

Maj:t rätt att tillsätta en medlem af riksbankens styrelse. Huruvida de skiljaktigheter,

som förefinnas mellan kamrarnes beslut kunna utjemnas, kan

bankoutskottet visserligen icke förutsäga, men torde dock hafva, fog för

den åsigt, att frågan om en reform af riksbanken i ofvan antydda sj^fte

nu är närmare sin lösning än den någonsin förut varit.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

Med afseende alltså derpå att, för tillämpning af det Riksdagen delgifna

förslaget till lag för Sveriges riksbank, inrättandet af nya riksbankskontor

kan behöfva påskyndas, har utskottet icke tvekat att upptaga tanken

på inrättande under år 1897 af två nya sådana kontor.

Beträffande de platser, der nu närmast bör ifrågasättas att förlägga

riksbankskontor, får utskottet till en början erinra, att utskottet icke finner

anledning frångå sitt förut och senast år 1895 i då afgifvet utlåtande angående

nya afdelningskontor af riksbanken uttalade omdöme, att nya sådana

kontor företrädesvis böra förläggas till de särskilda länens residensstäder.

Utskottet vill visserligen icke förneka, att det ur vissa synpunkter kan

finnas anledning taga i öfvervägande, om icke i vissa län annan stad än

residensstaden vore en lämpligare ort för ett riksbankskontor, men härutinnan

saknas dock sådan utredning, att utskottet nu skulle vilja tillstyrka

ett frånträdande af den princip, som hittills alltid fått tillämpning, den

nemligen att afdelningskontoren böra förläggas till residensstäderna såsom

centralplatser för de särskilda orternas ekonomiska rörelse och särskildt för

statens kassarörelse inom länet. På grund häraf anser utskottet de motioner,

i hvilka förslag framstälts om upprättande af afdelningskontor i städerna

Borås, Eskilstuna och Norrköping icke böra vinna afseende.

Hvad de öfriga motionerna angår, hvari yrkats anordnande af riksbankskontor

i Mariestad, Venersborg, Gefle, Karlskrona, Halmstad och

Linköping, finner utskottet sig böra i första rummet gifva sitt förord åt

Linköping för Östergötlands län jemte den del af norra Kalmar län, som

fullmägtige föreslagit eller Kalmar läns norra landstingsområde utom Aspelands

härad, som fullmägtige föreslagit att förlägga till kalmarkontorets

område. Härom hafva inom utskottet meningarna icke varit delade, hvaremot

i fråga om det andra kontoret någon meningsskiljaktighet varit rådande

vid valet mellan Gefle och Mariestad.

Fullmägtige i riksbanken hafva förordat Gefle med särskildt framhållande

af den stora rörelse och deraf beroende goda vinst, som vore att

beräkna vid ett kontor derstädes, men å andra sidan har till förmån för

Mariestad hufvudsakligen anförts, att fullmägtiges i riksbanken pluralitet

redan år 1893 förordat ett kontors förläggande i Mariestad; att Riksdagens

Andra Kammare år 1894, sedan utskottet då afstyrkt alla det året väckta

motioner om nya riksbankskontor, för sin del beslutit inrättande under år

1895 af ett kontor i Mariestad, ett beslut som fattades med deri ansenliga

majoriteten af 139 röster mot 72, ehuru i den sedermera anstälda gemensamma

omröstningen frågan förföll; att med afseende på bankkontor, som

förmedla penningerörelsen, Mariestad för närvarande och då der endast finnes

ett afdelningskontor af enskild bank, befinner sig i ett ogynsammare läge

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

7

än Gefle, der en enskild bank har sitt hufvudkontor och en annan ett

afdelningskontor; samt att sedan länge tillbaka hos Riksdagen genom motioner,

väckta af representanter för Skaraborgs län, framhållits betydelsen

för detsamma af ett riksbankens afdelningskontor, under det att något särskilt

sträfvande att för Gefleborgs län erhålla ett sådant kontor framträdt

först vid denna riksdag.

Till dessa skäl får utskottet vidare lägga, att genom att nu besluta

ett afdelningskontor i Mariestad den fördel vinnes, att afdelningskontorets

i Göteborg vidsträckta distrikt minskas, hvilket länge ansetts vara önskvärdt.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

l:o) att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

förslag af herr O. Larsson m. fl., i staden Linköping

må under loppet af år 1897 för Östergötlands län samt

Kalmar läns norra landstingsområde med undantag af

Aspelands härad inrättas ett afdelningskontor af riksbanken

under de vilkor och bestämmelser med afseende

på kontorets verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige

ega föreskrifva; samt att Aspelands härad förlägges

till området för afdelningskontoret i Kalmar;

2:o) att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

'' förslag af herr H. Amnéus m. fl., i staden Mariestad

må under loppet af år 1897 för Skaraborgs län eller

den del deraf, fullmägtige i riksbanken bestämma, inrättas

ett afdelningskontor af riksbanken under de vilkor

och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet

och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva;

3:o) att öfriga förslag, som afse inrättande af riksbankskontor

i

a) Venersborg,

b) Gefle,

c) Karlskrona,

d) Halmstad,

e) Borås,

/) Eskilstuna och

g) Norrköping,

ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Under förutsättning, att hvad utskottet här ofvan föreslagit vinner

Riksdagens godkännande, har utskottet i memorial, som nu äfven aflåtes,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

afgifvit förslag till de bestämmelser och tillägg till bankoreglementet, som

med afseende på de nya kontorens anordnande och vilkoren för desamma

funnits erforderliga.

Stockholm den 4 maj 1896.

På bankoutskottets vägnar:

O. R. THEMPTANDER.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.