Sök i Ratio Lex

Memorial, med anledning af gjord framställning om eftergift af en riksbankens fordran hos vaktmästaren J. Tlmnberg.

1896-03-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1896:6, Memorial, med anledning af gjord framställning om eftergift af en riksbankens fordran hos vaktmästaren J. Tlmnberg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 6.

1

Nso 6.

A ii k. till Riksd. kansli den 3 mars 1896, kl. 3 e. m.

Memorial, med anledning af gjord framställning om eftergift af

en riksbankens fordran hos vaktmästaren J. Tlmnberg.

Sedan vaktmästaren vid riksbankens bufvudkontor, Johan Thunberg,

till utskottet ingifvit ansökning, hvari han på anförda skäl hemstält om

befrielse från betalning af den skuld till riksbanken, som han ådragit

sig derigenom, att ett af honom å härvarande postkontor uttaget, till riksbanken

stäldt värdebref förkommit och riksbanken måst ersätta dess innehåll,

1,096 kronor 80 öre, har utskottet, som i ärendet begärdt yttrande

af fullmägtige i riksbanken, fått mottaga en af dem den 20 sistlidna

februari aflåten skrifvelse, så lydande:

»Medelst utdrag af sitt protokoll för den 7 dennes har utskottet anmodat

fullmägtige att afgifva yttrande i anledning af en utaf vaktmästaren

i riksbanken, J. Thunberg, hos utskottet gjord ansökning om befrielse från

skyldighet att ersätta riksbanken ett belopp af 1,096 kronor 80 öre, som

af banken utbetalts för ett under Thunbergs vård förkommet assureradt

bref.

Beträffande denna fråga få fullmägtige till en början lemna något

närmare redogörelse, för hvad i saken förekommit och i sådant hänseende

meddela, att, sedan den 22 sistlidna januari hos deputeraden för den inre

Bih. till Riksd. Prof. 1896. (i Sami. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 6.

förvaltningen anmälts, att en till riksbanken adresserad, assurerad postförsändelse

ej kommit banken tillhanda, på deputeradens föranstaltande i

ärendet af ombudsmannen genast företagits undersökning. Dervid utröntes

följande:

»Måndagsmorgonen den 23 december 1895 instälde sig

vaktmästaren J. Thunberg på härvarande postkontor för att afhemta

då till riksbanken ankommen post. Som då bref ej hemtats

sedan lördags middag, hade samlats temligen stor post, hvaribland

ej mindre än 39 stycken värdeförsändelser. Dessa utqvitterades

å postkontoret på vanligt sätt af Thunberg och tillräknades

honom af posttjenstemannen, hvilken äfven införde

värdeförsändelserna i riksbankens postböcker, i hvilka bankens

tjensteman sedermera, när värdeförsändelser tillställas dem, teckna

qvitto. Bland de värdebref, Thunberg vid berörda tillfälle den

23 december utqvitterade, var äfven ett från Östersunds postkontor

afsändt, till riksbanken adresseradt, för 1,097 kronor

assureradt bref. Detta är ock infördt i bankens postbok, men

har ej tillställts kommissarien Janson, såsom ske bort, då brefvet

ej varit adresseradt till någon särskild afdelning i banken.

Det är derför ej utqvitteradt i postboken.

Thunberg, som erkänt, att han från posten mottagit brefvet

och ej kunnat påstå, att han i banken aflemnat detsamma, antager,

att han tappat det, möjligen när han vid postkontorets

disk skulle nedstoppa detsamma jemte de talrika andra försändelser,

han samtidigt mottagit. Huruvida det kunnat tillrättaskaffas,

om dess bortkomst omedelbart anmälts, är naturligtvis

ovisst, men då, såsom nu skett, anmälan om brefvets förkommande

gjorts först efter nära en månad, har någon spaning,

hvart brefvet tagit vägen, ej kunnat vinnas.

På tillfrågan om orsaken, hvarför Thunberg ej omedelbart

anmält, att brefvet förkommit, har Thunberg ej kunnat gifva

annan förklaring, än att det förut någon gång händt, att missskrifning

skett i bankens postbok och att han »trott», att så

äfven denna gång skett.»

Sedan härefter af postsparbanken, å hvars räkning i riksbanken

ifrågavarande, till ett belopp af 1,096 kronor 80 öre uppgående medel

voro afsedda att såsom inbetalning å ett Offerdals kommun meddeladt lån

insättas, gjorts framställning om ersättning för desamma, blef berörda be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets Memorial N:o 6.

3

lopp af riksbanken utbetaldt, i sammanhang hvarmed Thunberg affordrades

och äfven af honom afgafs förbindelse att härför lemna riksbanken godtgörelse.

Sedermera har efter framställning af kyrkovärden W. Söderberg,

som å nämnda kommuns vägnar haft bestyr med afsändandet af brefvet i

fråga, fullmägtige funnit skäligt anvisa ett belopp af 50 kronor till godtgörelse

af hans utgifter och kostnader i och för efterforskningar rörande

brefvet i fråga. Härigenom uppgår det af riksbanken i anledning af det

för komna brefvet utbetalda belopp till sammanlagdt 1,146 kronor 80 öre.

Yid bedömandet af den nu förevarande ansökningen hafva fullmägtige

ej förbisett, att vaktmästaren Thunberg, som anstäldes i riksbankens tjenst

den 3 december 1853, under den långa tid af mer än 42 år, som sedan

dess förflutit, alltid visat sig pligttrogen och ordentlig samt att förut ingen

som helst anmärkning mot honom förekommit. Dessa omständigheter tala

sålunda för att afseende bör fästas å framställningen i fråga, synnerligast

som hans ålder och sjuklighet, som redan förut gifvit anledning till beslut

om hans frånträdande vid 1895 års slut af bref bärarebefattningen, torde

i väsentlig mån bidragit till den bristande uppmärksamhet, hvartill han

vid ifrågavarande tillfälle gjort sig skyldig. Men å andra sidan kunna

fullmägtige ej undgå att finna, det omständigheterna ej äro sådana, att han

bör befrias från all ansvarighet och påföljd för sin försummelse, särskildt

med afseende derå att, om äfven han trott sig hafva anledning till förmodan

om felaktig inskrifning i postboken, vederbörlig anmälan om det

förlorade brefvet dock bort genast göras.

I enlighet härmed och ej minst med hänsyn dertill, att Thunberg

under åtskilliga år, i likhet med bankens öfriga brefbärare, uppburit en

särskild godtgörelse för bestyr och ansvar med bref bäring och inkassering,

anse fullmägtige ock, att en del af det af riksbanken utbetalda beloppet

bör af honom gäldas och hafva fördenskull velat föreslå eftergift å hans

betalningsskyldighet så till vida, att Thunberg bör åläggas lemna riksbanken

godtgörelse med ett belopp af sammanlagdt 600 kronor, dock med

rätt för honom att genast betala endast halfva beloppet och att erlägga

återstoden genom afbetalningar, lämpligen fördelade på åren 1896 och

1897.»

Af den redogörelse, som fullmägtige sålunda lemnat, inhemtas, bland

annat, att vaktmästaren Thunberg å posten utqvitterat ofvan omförmälda

bref, för hvilket han sedermera ej kunnat redovisa och för hvars innehåll

han följaktligen är skyldig ansvara; en ansvarighet, som han ock erkänt

genom att å det förkomna beloppet aflemna förbindelse. Utskottet

har vidare funnit det ligga Thunberg till last att ej hafva tidigare än

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

11 anlioutskottcts Memorial N:o 6.

som skett hos vederbörande gjort anmälan om det förkomna brefvet. Men

detta oaktadt finner utskottet, lika med fullmägtige, att det skulle innefatta

en obillighet, att af vaktmästaren Thunberg, som enligt hvad fullmägtige

vitsordat, troget tjenat banken under mer än fvratiotvå år, utkräfva

hela beloppet i fråga, då ju brefvets förkommande torde hafva berott på

en vid Tbunbergs ålder och försvagade helsotillstånd för honom ursäktlig

ouppmärksambet, och beloppets fulla gäldande, enligt hvad bos utskottet

blifvit upplyst, skulle medtaga alla hans under edlig förpligtelse uppgifna

tillgångar, utom möjligen hans lösörebo. Med hänsyn härtill och då riksbanken

gent emot sin vaktbetjening kan sägas i viss mån intaga en husbondes

ställning samt den uppfattning således torde få anses ega fog, att

banken icke bör mot en bepröfvad och redlig tjenare förfara hårdare än

enskild husbonde i god ekonomisk ställning för visso i liknande fall

skulle finna sig böra göra, anser utskottet giltig anledning vara att biträda

fullmägtiges i saken framstälda förslag till eftergift i detta fall.

Utskottet har emellertid vid denna saks behandling icke kunnat undgå

att fästa uppmärksamheten dervid, att efter det en till riksbanken adresserad

värdeförsändelse å postkontoret blifvit inskrifven i bankens postbok

för att sedermera af vederbörande tjensteman i riksbanken mottagas

och i postboken qvitteras, det icke tyckes hafva varit någon tjenstemans

i riksbanken skyldighet att tillse, att alla värdeförsändelser,

som inskrifvits i postboken, också komma riksbanken till handa.

Eljest skulle det naturligtvis hafva ålegat denne tjensteman att om det

saknade brefvet genast göra vederbörlig anmälan. Utskottet har häraf

föranledts att hos bankofullmägtige begära närmare upplysningar, huru

kontrollen öfver de med posten till riksbanken ingående värde försändelser

är ordnad. Oberoende af huru denna sak är ordnad eller kan komma

att ordnas, kan och bör dock, på det att åtgärder icke må mot Thunberg

vidtagas för indrifning af hela hans förfallna skuld till riksbanken, den

väckta frågan om eftergift af en del deraf, så snart ske kan, komma under

pröfning; och tillåter sig utskottet derför och på ofvan angifna grunder

hemställa,

att vaktmästaren Thunbergs ansökning må på det

sätt af Riksdagen bifallas, att Thunberg befrias från

vidare ersättningsskyldighet till riksbanken för ifrågavarande

förkomna värdeförsändelse, sedan han till

riksbanken inbetalt sexhundra kronor och under vilkor,

att af sistnämnda belopp trehundra kronor inbetalas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Barikontskottets Memorial N:o 6.

5

genast och återstående trehundra kronor genom afbetalningar,

lämpligen fördelade på åren 1896 och

1897.

Stockholm den 3 mars 1896.

På bankoutskottets vägnar:

O. R. THEMPTANDER.

Reservation

af herrar Sjö, Holmgren, O. Larsson i Mörtlösa och Nyländer:

»Vid det förhållande, att ej, såvidt af handlingarna framgår, någon

undersökning vidtagits för att utröna när, hvar och på hvad sätt den

ifrågavarande värdeförsändelsen förkommit; och då vidare någon anmälan,

att det omnämnda brefvet saknats, icke blifvit gjord hvarken af vaktmästaren

Thunberg eller af den eller de tjenstemän, som å riksbankens

hufvudkontor den 23 sistlidne december mottagit öfriga 38 rekommenderade

försändelser, utan anmälan först den 22 påföljande januari enligt

ingått från afsändaren; och då slutligen genom efterskänkande af

ifrågavarande belopp ett prejudikat skulle kunna fastslås för framtiden,

så hafva vi inom utskottet yrkat afslag å såväl vaktmästaren Thunbergs

ansökan som bankofullmägtiges hemställan.»

Herr J. I\ Jansson i kSaxhyttan har begärt få antecknadt, att han,

på grund af beviljad ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i behandlingen

af detta ärende.

Bih. till Bilcsd. Prot. 18.96. 6 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.