Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående användande af riksbankens vinst för år 1895.

1896-03-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1896:7, Utlåtande, angående användande af riksbankens vinst för år 1895.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 189G, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående användande af riksbankens vinst för år

1895.

I den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t föreslagit, att af

riksbankens vinstmedel för år 1895, utgörande 3,026,425 kronor 69 öre,

nio tiondedelar eller i rundt tal 2,700,000 kronor måtte anvisas för

statsverkets behof, till stöd för hvilken framställning föredragande

departementschefen till statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13

januari 1896 hufvudsakligen anfört, att, sedan Kongl. Maj:t vid 1895

års riksdag begärt, att hela beräknade bankovinsten för 1894, i rundt

tal 2,600,000 kronor, skulle anvisas åt statsverket, Riksdagen beslutit

att af riksbankens för nyssnämnda år bokförda vinst, 2,603,187 kronor

21 öre, ett belopp af 2,340,000 kronor skulle öfverlemnas till statsverket

och återstoden, eller 263,187 kronor 21 öre för riksbanken bibehållas;

och då den af Riksdagen sålunda tillämpade grund för fördelning

af bankovinsten mellan statsverket och riksbanken, enligt

hvilken i jemnadt tal nio tiondedelar af sagda vinst öfverlemnats till

statsverket och den återstående tiondedelen reserverats för riksbanken,

syntes föredragande departementschefen böra komma till användning

jemväl vid nu förevarande statsreglering, hade han i fråga om fördelningen

af 1895 års bankovinst tillämpat samma grund, i öfverensstämmelse

hvarmed den kongl. propositionen ock, såsom ofvan anförts,

blifvit affattad.

Bih. till lliksd. Frat. 1896. 6 Sami. 1 Afd. 5 Haft. (N:o 7.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

Förutom nyssberörda, af Kongl. Maj:t framstälda förslag i ämuet

föreligger till behandling jemväl ett annat, nämligen den af herr J. Johnsson

i Bollnäs inom Andra Kammaren väckta motion (n:o 160) derom, att

hela bankovinsten för år 1895 måtte för riksbankens egna ändamål

reserveras.

Denna motion är af följande lydelse:

»Sedan Riksdagen under en längre tid och under ständiga meningsskiljaktigheter

emellan dess olika stånd och kamrar, användt riksbankens

vinst till det yttersta till underlättande af skattebördorna och

fyllande af statsverkets behof, visade sig ändtligen i Kongl. Maj:ts

proposition till 1872 års Riksdag, att statsverkets tillgångar fullständigt

förmådde betäcka dess utgifter, så att Kongl. Maj:t för bankovinsten

icke hade annan användning än dess reserverande till framtida behof.

Under sådana förhållanden framträdde med ökad styrka anspråket på

bankovinstens användande, åtminstone delvis för riksbankens egna

ändamål. Fullmägtige framhöllo nödvändigheten af att bankens grundfond

förstärktes, helst genom inköp af utländska, vid behof lätt afsättliga

statspapper, med anledning hvaraf bankoutskottet vid nämnda

års riksdag hemstälde, att 1871 års vinst måtte för fanken reserveras

för att användas till inköp af lätt realisabla utländska statspapper,

hvilket förslag ock blef af begge kamrarne bifallet.

Under de följande åren vann den mening stadga att en del af

bankovinsten borde reserveras till förstärkande af bankens fonder och

återstoden öfverlemnas till statsverket, med undantag af åren 1885

och 1887, då riksbanken behöll hela sin vinst, men under de senare

åren har dock ett motsatt förhållande egt rum, i det att vinsten för

1892, 1893 och 1894 till största delen öfverförts till statsverket, hvarjemte

Kongl. Maj:t jemväl föreslagit att af 1895 års vinst 2,700,000

kronor skall till statsverket öfverlemnas.

Att bankofullmägtige icke haft något att anmärka emot att bankovinsten

för de senare åren till största delen öfverförts''.till statsverket

lärer ej kunna tillmätas allt för stor betydelse, då deras yttrande —

oafsedt att frågan om bankens ombildning i syfte att i vidsträcktare

grad än för närvarande öfvertaga sedolutgifningen inom landet ej berörts

samt, vilkorligt anmärkt, att afdelningskontor för riksbanken

icke borde i för stor utsträckning inrättas — strider emot de grundsatser

som af fullmägtige 1872 uttalades, nemligen om nödvändigheten

af att öka bankens fonder; och då de ändrade bestämmelser angående

riksbankens organisation som äro förestående samt bankens egen lånerörelse,

som synes komma att antaga allt större utsträckning, otvifvel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

3

aktigt kommer afställa stora-»kraf på riksbanken der denna uppgift)

äfven om de måttligaste anspråk, som i detta afseende ställas på riksbanken,

skola kunna tillfredsställas; och då slutligen statskassans närvarande

^lyckliga ställning icke i något afseende lärer fordra en försträckning

af bankovinsten, så vågar jag vördsamt föreslå, att Riksdagen

må besluta, att 1895 års vinst må för riksbankens egna ändamål

reserveras.»

Genom utdrag af sitt protokoll den 3 sistlidne februari har bankoutskottet

hos fullmägtige i riksbanken begärt yttrande öfver motionen

samt i sådant afseende fått mottaga följande, den 13 i samma månad

dagtecknade skrifvelse:

»Utöfver grundfonden *och reservfonden, tillsammans utgörande

55 millioner kronor, innehade riksbanken enligt senast, för den 31

nästlidue januari, upprättade''''sammandrag af riksbankens ställning ett

belopp af kronor 5,276,263: 0 6, af hvilket belopp, i händelse den kongl.

propositionen om bankovinstens användning blir af Riksdagen bifallen,

2,700,000 kronor komma att under loppet af 1897 qvartalsvis utbetalas.

För sin rörelse torde riksbanken under nuvarande förhållanden icke

vara i behof af större kapital än den sålunda innehar, synnerligast då

i betraktande tages dess högst betydliga obegagnade sedelutgifningsrätt,

och hvad beträffar motionärens antydan om ökande af riksbankens

fonder genom inköp åt utländska statspapper, är möjligheten derför i

väsentlig mån beroende af helt andra omständigheter, än om riksbanken

får behålla större eller mindre del af sin vinst.

Fullmägtige ause derför, att om, såsom de föreslagit, under den

närmaste tiden icke kommer att inrättas mer än ett nytt afdelningskontor,

riksbanken för sin verksamhet icke behöfver göra auspråk på

större del af 1895 års bankovinst än som i Kongl. Maj:ts nådiga proposition

föreslagits skola tillfalla densamma. Skulle deremot Riksdagen

besluta anordnandet af ytterligare kontor, kan det ifrågasättas, att för

uppehållande af bankens sålunda ökade rörelse en större andel af den

nu tillgängliga vinsten skulle för dess egen räkning böra reserveras.»

Fullmägtige, som i ett annat på samma gång afgifvet utlåtande

angående de vid innevarande riksdag väckta motionerna om inrättande

af nya afdelningskontor af riksbanken förordat ondast den af samma

motioner, som afser riksbankskontor i Gefle att öppnas under år 1897,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

B ankoutskottets Utlåtande N:o 7.

hafva således, på sätt af deras ofvan intagna skrifvelse framgår, grundat

sitt uttalande derom, att för riksbankens egen räkning icke skulle

behöfva reserveras större andel af bankovinsten för år 1895 än Kongl.

Maj:t föreslagit, på den uttryckliga förutsättning, att under den närmaste

tiden ej komme att inrättas mer än ett nytt afdelningskontor

af riksbanken, hvaremot, om Riksdagen skulle besluta anordnandet af

ytterligare kontor, det kunde ifrågasättas att en större andel af vinsten

skulle åt riksbanken reserveras.

De båda i viss mån och särskildt med afseende på fullmägtiges

nyssnämnda förutsättning med hvarandra sammanhängande frågorna

om användandet af 1895 års bankovinst och om inrättandet af

nya riksbankskontor i orterna hafva någon tid bvilat hos utskottet,

och, då de bos utskottet skulle företagas till behandling, hade till Riksdagen

inkommit Kongl. Maj:ts den 7 sistlidne februari beslutade proposition

(n:o 22) med förslag till vissa ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen i syfte att bana väg för en ny organisation af

bankväsendet i riket. I en till denna proposition fogad bilaga kar

meddelats innehållet af ett förslag till lag för Sveriges riksbank, hvarom

statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet yttrat, att han,

under förutsättning, att de ofvan antydda grundlagsändringsförslagen

godkändes och blefve af Riksdagen antagna att hvila till 1897 års

riksmöte, så att möjlighet derigenom bereddes, att de då blefve upphöjda

till lag, vore sinnad att tillstyrka Kongl. Maj:t att till samma

års Riksdag aflåta proposition om förändrad banklagstiftning i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med förenämnda förslag till lag för Sveriges

riksbank jemte vissa andra förslag till ansvarighetslagar, som närmare

angifvas i det ofvanberörda proposition åtföljande statsrådsprotokoll

öfver finansärenden den 24 januari 1896.

Utskottet har, med kännedom om den ifrågavarande kongl. propositionen

och dertill hörande bilaga, icke kunnat förbise att, för den

händelse förslaget till lag för riksbanken skulle komma att af Kongl.

Maj:t föreläggas 1897 års Riksdag och då af Riksdagen antagas samt

träda i kraft å den tid, som i lagförslaget förutsättes, det i sådant fall

torde blifva nödvändigt, att inrättandet af nya riksbankskontor i orterna

påskyndas. I lagförslagets kap. III § 10 stadgas nemligen, att riksbanken

drifver sin rörelse vid hufvudkontor i Stockholm samt vid afdelningskontor

inom riket och att ett sådant kontor skall finnas inom

hvarje län utom Stockholms; hvarjemte i kap. VI § 49 föreskrifves,

att hvad i § 10 stadgas om afdelningskontor af riksbanken må efter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 7.

5

hand vinna tillämpning och skall vid ingången af år 1904 vara fullständigt

genomfördt.

Med inberäknande af det riksbankskontor i Umeå, som den 1

nästkommande april skall börja sin verksamhet, finnas nu tillhopa 13

afdelningskontor af riksbanken och till förverkligande af stadgandet i

ofvannämnda § 49 skulle alltså under de sju åren 1897—1903 ytterligare

behöfva anordnas tio dylika kontor, eller således under åtminstone

tre af dessa år två kontor.

Med afseende på dessa förhållanden och det samband, frågan om

öfverlemnande till statsverket af en större eller mindre del af bankovinsten

kommit att erhålla med frågan om inrättandet af nya riksbankskontor

i orterna, har utskottet ansett, innan vare sig den ena eller

andra af dessa frågor upptogs till slutlig behandling, sig böra ånyo

höra fullmägtige samt begärde derför under den 6 dennes deras yttrande,

bland annat, huruvida och till livilket belopp, utöfver hvad af

Kongl. Maj:t föreslagits, ytterligare reserverande af bankovinsten för

riksbankens räkning erfordrades, i händelse två nya afdelningskontor

under nästa år inrättades. Härå meddelade fullmägtige i skrifvelse

den 12 dennes det svar, att, om utskottet funne sig böra föreslå inrättandet

af två nya afdelningskontor af riksbanken, i betraktande af

riksbankens nuvarande ställning, för dessa kontors inrättande något

oafvisligt behof af större andel i bankovinsten för år 1895, än Kongl.

Maj:t föreslagit, icke nu förefunnes, äfven om, såsom i motionerna vore

föreslaget, båda de nya kontoren skulle träda i verksamhet år 1897,

men att, om öppnande af nya kontor ansåges böra påskyndas så, att

större antal dylika komme att öppnas, innan riksbanken erhölle rätt

att ensam utgifva sedlar, ökad andel i bankovinsten för den närmaste

framtiden blefve af behofvet påkallad.

Efter denna redogörelse för den förberedande behaudlingeu af

frågan om bankovinstens användande får utskottet, som tills vidare, i

afbidan å afgörandet inom Riksdagen af den här ofvan omförmälda

kongl. propositionen om grundlagsförändringarna, uppskjutit behandlingen

af de väckta motionerna om nya riksbankskontor i orterna, nu,

och då det enligt gällande instruktion åligger utskottet att utan större

dröjsmål yttra sig angående bankoviustens användande, i detta ämne

för egen del anföra följande.

Vid bestämmandet af fördelningen mellan statsverket och riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

banken af bankens vinstmedel har hittills icke följts någon bestämd

grund.. Sålunda anslogos ifrågavarande vinstmedel för åren 1867 och

1870 i det närmaste oafkortade åt statsverket, men bankovinsten för

1871 och 1872 i sin helhet och af 1873 års vinst största delen reserverades

åt banken ensam. Vinstmedlen för åren 1874—84 delades deremot

ungefär lika mellan statsverket och banken, men för åren 1885 och

1887 fick den senare ensam behålla sin intjenta vinst. 1888—91 årens

vinstmedel delades åter ungefär lika mellan statsverket och banken,

hvaremot 1892 års bankovinst i sin helhet öfverlemnades till statsverket

och af 1893 års vinst anvisades åt detsamma den allra största

delen (kronor 2,480,000) så, att för banken endast bibehöllos återstående

kronor 3,288: 3 2. Endast i fråga om 1894 års bankovinst har, såsom

statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet äfven framhållit,

den grund tillämpats, att statsverket erhållit T*V deraf och TV stannat

hos banken.

Af dessa erinringar om Riksdagens beslut beträffande användandet

af riksbankens vinstmedel torde framgå, att Riksdagen visserligen stundom,

då oundgängligt behof med hänsyn till statsverkets ställning gjort

sådant nödigt, anvisat åt detta hela eller en större del af riksbankens

vinst, men att i allmänhet åt riksbanken reserverats 50 procent och

stundom mer af ifrågavarande vinstmedel. En följd häraf har blifvit,

att riksbankens grundfond, som 1864 endast var 25 millioner kronor, sedan

dess kunnat höjas så att år 1893 grundfonden kunnat ökas till samma

belopp af 50 millioner kronor, som enligt förslaget till lag för Sveriges

riksbank nu anses erforderligt för att åt riksbanken ensam anförtro

sedelutgifningen i riket. Häraf synes, att bevarandet åt riksbanken

sjelf af en afsevärd del af dess vinstmedel ingalunda varit betydelselöst

för att rusta banken för sin motsedda större uppgift att blifva en centralbank,

om än villigt erkännes att härtill fordrats och fordras äfven

flera andra åtgärder.

Vidkommande nu sjelfva hufvudfrågan, huruvida, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, den större delen af bankovinsten för 1895 skall till

statsverket öfverlemnas och endast en tiondedel reserveras åt riksbanken,

eller ock, såsom i den ofvannämnda motionen yrkats, hela

bankovinsten för samma år bibehållas åt banken, anser utskottet följande

förhållanden böra komma i beaktande. Härvid är klart, att statsverket,

hvars ställning för närvarande måste erkännas vara ovanligt god, utan

svårighet kan undvara åtminstone en del af den vinstandel, Kongl.

Maj:t begärt för det allmännas behof. Vid sådant förhållande synes

det utskottet, att hänsyn till riksbankens intresse kunna och böra i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

7

högre grad göra sig gällande än fallet skulle kunna blifva, om statsverket

kunde anses, så att säga, befinna sig i trångmål och således

medel för dess räkning behöfde beredas genom anlitande af alla till

buds stående utvägar. Ur denna synpunkt vill det synas utskottet,

att vigt bör läggas vid det uttalande, som af fullmägtige gjorts särskildt

i skrifvelsen af den 12 innevarande mars. Der uttalas visserligen, att

fullmägtige anse något oafvisligt behof ej förefinnas att nu åt banken

reservera större andel af vinsten än Kongl. Maj:t föreslagit, äfven om

två nya afdelningskontor redan år 1897 skulle träda i verksamhet, men

fullmägtige hafva tillika framhållit, att, om öppnandet af nya kontor

ansåges böra påskyndas, innan riksbanken blefve ensam sedelutgifvande,

ökad andel i bankovinsten för den närmaste framtiden blefve af behof vet

påkallad.

Den tid, då åt riksbanken ensam kan blifva öfverlemnad rätten

att utgifva sedlar, kan vara nära för banden eller komma att dröja,

men säkert torde vara, att yrkandena om anordnandet i de län, der

afdelningskontor af riksbanken nu saknas, af dylika kontor icke skola

aftaga i styrka utan tvärtom framträda med ökad kraft i den mån

andra län dermed hugnats eller under det närmaste året kunna komma

i åtnjutande af denna efterlängtade förmån; och då det synes utskottet

icke allenast möjligt utan ganska sannolikt, att anordnandet af nya

riksbankskontor kan komma att, oberoende af tiden för sedelutgifningens

öfverlemnande åt riksbanken ensam, blifva påskyndadt., finner utskottet

fullmägtiges i riksbanken uttalande böra vinna afseende i den mån,

att, då sådant utan svårighet med hänsyn till statsverkets behof kan

låta sig göra, åt riksbanken nu reserveras en större andel i bankovinsten

än den tiondedel, som enligt Kong], Maj:ts förslag skulle tillfalla

banken; och anser utskottet vinstens delning lämpligen kunna

bestämmas så, att statsverket deraf under nästa år erhåller två millioner

och återstoden, motsvarande ungefär en tredjedel, bibehålies åt riksbanken.

Äfven om betydelsen af en på detta sätt bestämd fördelning

af bankovinsten, hvad riksbanken angår, ej varder annan än, att derigenom

inrättandet af nya afdelningskontor underlättas, för den händelse

sedelutgifningsrätten skulle komma att fortfarande förblifva splittrad

så som nu på ett flertal banker, anser dock utskottet denna fördel i

och för sig af tillräcklig vigt samt föranlåtes alltså hemställa,

att Riksdagen, med afslag å såväl Kongl. Maj:ts

proposition som den af herr J. Johnsson väckta motion,

må besluta,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande N:o 7.

l:o

i i T &>'' i i : 1. ijjj. ..ii •'';»* .. . V. ../.i ''Ci ''"‘‘iil'', . . , •••''- ,)-U''

att af riksbankens vinst för år 1895 ett belopp

af 2,000,000 kronor öfverlemnas till statsverket samt

återstoden, 1,026,425 kronor 69 öre, för riksbanken

bibehålies;

samt

2:o

att statsverkets andel af bankovinsten för år

1895 skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas

statskontoret och utgå med en fjerdedel under loppet

af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober

år 1897.

Stockholm den 20 mars 1896.

På bankoutskottets vägnar:

O. R. THEMPTANDER.

Reservation:

vid punkten l:o: af herrar Themptander, grefve Spens, Falk, Sanne,

Moberg, Asker, Stridsberg och Ekdahl, livilka'' yttrat: y>Då fullmägtige i

riksbanken ej för närvarande påfordrat någon vidare förstärkning af riksbankens

fonder, än Kongl. Maj:t föreslagit, äfven om två nya afdelningskontor

af riksbanken komme att öppnas år 1897 och detta fullmägtiges

uttalande fullkomligt öfverensstämmer med vår uppfattning af förhållandena,

i ty att riksbanken för närvarande ^snarare kan anses hafva svårighet

att bereda användning för sitt kapital;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banlioutskottets Utlåtande N:o 7.

9

dä riksbankens fonder redan uppgå till högre belopp än som uti

det af Kongl. Maj:t Riksdagen delgifna förslag till lag för Sveriges riksbank

förutsättes för den vidsträcktare uppgift, riksbanken derigenom skulle

få sig anvisad; och

då Riksdagens beslut under senare år gått i den rigtning, att Riksdagen

ej ansett någon betydligare del af riksbankens vinst behöfva för

riksbanken reserveras,

hafva vi ansett oss böra tillämpa den uppfattning, som uttalades

af sistlidna års bankoutskott och i öfverensstämmelse hvarmed Riksdagens

beslut utföll och hvilken uppfattning nu jemväl biträdts af herr

statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet, eller att väl låta

riksbanken behålla någon mindre del af sin vinst, motsvarande hvad

enligt det nya banklagförslaget ock skulle fordras såsom minsta årliga

afsättning till reservfonden, eller tio procent, och låta vinsten i öfrigt

tillgodokomma statsverket.

På grund häraf hafva vi inom utskottet yrkat, att utskottet skulle

tillstyrka afslag å motionen och bifall till Kongl. Maj:ts proposition samt

att utskottets hemställan i denna punkt i enlighet härmed skulle affattas

sålunda:

l:o.

att af riksbankens vinst för år 1895 ett belopp

af 2,700,000 kronor öfverlemnas till statsverket samt

återstoden, 326,425 kronor 69 öre, för riksbanken bibehålies.

Herr grefve Hamilton har ej deltagit i den slutliga behandlingen

af detta ärende.

Bih. till llilcsd. Vrot. 1896. 6 Sand. 1 Afd. 5 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.