Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående tiden för regementsmötena.

1896-03-24 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1896:7, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående tiden för regementsmötena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande Ko 7.

1

. :; ;■ • /. ■ ■ .•

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1896, kl. 2 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i

anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kongl. Maj:t

angående tiden för regementsmötena.

Med bifall till Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskotts utlåtande

n:o 2 (i samlingen n:o 4) har Andra Kammaren för sin del beslutat, att

Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det täcktes Kongl. Maj:t

taga under öfvervägande, huruvida icke, utan allt för stort men för härens

fältmessiga utbildning, regementsmötena vid infanteriet och kavalleriet

inom de hufvudsakligen spanmålsproducerande delarne af södra och det

så kallade mellersta Sverige från och med nästkommande år skulle kunna

utsättas så tidigt, att de kunde afslutas omkring midten af augusti månad.

Jemlikt § 63 mom. 3 riksdagsordningen har detta beslut genom

utdrag af protokollet delgifvits Första Kammaren, som hänvisat ärendet

till sitt andra tillfälliga utskott.

Det nämnda beslutet är föranledt af två inom Andra Kammaren

väckta motioner, nemligen

dels herrar M. Dalms och J. Bengtssons i Gullåkra motion, n:o 29,

hvari föreslås, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t uttala den

Bih. till Riksd. Frot. 1896. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft. (K:o 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

önskan, att Kongl. Maj:t måtte besluta, att de s. k. regementsmötena

skola hållas så tidigt, att de kunna afslutas i början af augusti månad;

och dels en af herr O. Larsson i Mörtlösa afgifven motion, n:o 34,

uti hvilken sex andra landsortsrepresentanter från Östergötland instämt,

och hvaid hemställes, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kong]. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådan åtgärd, att den indelta

arméns och andra värnpligtsklassens vapenöfningar ej må förläggas till

den brådaste skördetiden.

Såsom motiv för den förstnämnda af dessa motioner anföres:

År 1893 hade hushållningssällskapen anmodats att yttra sig öfver

den då föreslagna tiden (september månad) för arméns vapenöfningar

och, om nämnda tid ej ansåges lämplig från jordbrukets synpunkt sedt,

föreslå någon lämpligare. De flesta hushållningssällskap hade då, så

vidt motionärerna både sig bekant, afgifvit det utlåtande, att de ansågo

september månad vara en synnerligen olämplig tid för dessa öfningar

såväl med hänsyn till jordbruket, enär både höstarbetet i allmänhet och

derpå följande ångtröskarbete i de mera spanmålsproducerande provinserna

kräfde all till buds stående arbetskraft, som äfven från manskapets

sida, enär daglönen under denna bråda tid vore större än under den

öfriga delen af året, hvadan det äfven vore att motse, att, om tiden för

regementsmötena ej ändrades så, att soldaten kunde vara med om och

draga fördel af denna högre arbetsförtjenst, framdeles vid legning af

soldat betydligt högre lön komme att begäras, till ökad utgift för statskassan.

Desslikes hade äfven från vissa håll framhållits det olämpliga

i att taga de på bete varande kavallerihästarne till strängare tjenstgöring,

något som deremot utan fara kunde ske under juli månad, då

nämnda hästar i allmänhet ännu ej kommit på bete. Framställningen

om regementsmötenas förläggande till september hade sålunda afstyrkts,

hvarvid i stället föreslagits dessa mötens hållande så tidigt, att de

kunde vara afslutade före hösten eller i början af augusti. Då det

emellertid ville synas motionärerna, som om afseende ej skulle hafva

fästats vid hushållningssällskapens utlåtanden, helst som regementsmötena

äfven år 1895 hållits under september månad, så hade motionärerna

trott sig tillmötesgå en allmän önskan, åtminstone i den bygd

de tillhörde, då de dragit detta ärende inför Riksdagen, på det att äfven

den måtte blifva i tillfälle att uttala sin mening om saken; tilläggande

emellertid motionärerna, att motionen naturligtvis ej afsåge de arméns

vapenöfningar, som kallades fältmanövrer samt förekommo endast periodvis

under jemförelsevis kortare tider, och beträffande hvilka Riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 3

anslagit medel för skadeersättningar, något som deremot ej vore förhållandet

med afseende å regementsmötena.

Herr O. Larssons med flere motion motiveras deremot sålunda:

Under sistlidet år hade, åtminstone i mellersta delen af vårt land, den

indelta armén och andra årsklassen af de värnpligtige varit inkallade

till vapenöfning under den tid, då vårsädesbergningen som bäst pågått,

således under den för jordbrukaren brådaste delen af året. Att ett sådant

arrangement förorsakat ett berättigadt missnöje, kunde ej vara förunderligt,

, ty ehuru arbetskrafterna för jordbrukaren behöfdes under hvilken

tid af sommaren som helst, så hopade sig dock jordbruksgöromålen

vid tiden för vårsädesbergningen och höstsådden eller i slutet af augusti

och början af september. Härjemte toges stammanskapet bort från

sina torp vid tiden för inbergningen af dess gröda, hvilket arbete under

öfningstiden ålåge rust- och rotehållare, som sålunda finge ytterligare

ökning i sitt arbete, hvartill komme, att det äfven vore fördelaktigare

och lämpligare för soldaten att sjelf få verkställa skörden vid sitt torp.

Att de värnpligtige jemväl toges bort från jordbruksarbetet under en

tid, då grödan stode färdig att skäras, kunde icke heller verka annat

än ovilja. Om de bördor, som förorsakats genom 1892 års urtima

Riksdags beslut, kändes svåra att bära, så kunde det icke vara mer än

rätt och billigt att söka göra dessa bördor så drägliga som möjligt,

der det utan olägenhet kunde ske. Före år 1895 hade de vämpligtiges

andra årsklass vapenöfvats omedelbart efter det den första slutat sina

vapenöfningar, eller i midten af juli månad, och hade då andra årsklassen

slutat i första hälften af augusti, hvarigenom afla värnpligtige

haft tillfälle till arbetsförtjenst under den tid, då arbetskrafterna bäst

behöfdes och arbetet således bäst betalades. Nu kunde det visserligen

invändas, tillägga motionärerna vidare, att stammanskapets och andra

årsklassens vapenöfningar någon gång afslutades med fälttjenstöfningar,

hvilka lämpligen borde förläggas till hösten, då grödan vore Obergad,

detta i akt och mening att ej under dessa öfningar förorsaka skada å

den växande grödan, men, fortsätta motionärerna, icke var väl skörden

inbergad förlidet år, då dessa öfningar pågingo, och att förlägga öfningarne

till en senare tidpunkt på hösten torde vara olämpligt, emedan

väderleken både hinder i vägen derför. Deremot ville det synas, som

om, i likhet med hvad under flera föregående år skett, det icke skulle

möta så stora svårigheter, om stammanskapet och de vämpligtiges

andra årsklass inkallades till vapenöfningar omedelbart efter det första

årsklassen afslutat sina. Då denna fråga vore af den beskaffenhet, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

den icke kunde komma under Riksdagens lagstiftningsrätt, hade detta

föranledt den i motionen gjorda hemställan.

Till stöd för den hemställan, som af Andra Kammaren bifölls,

hade kammarens fjerde tillfälliga utskott anfört:

»Om man — — — — — vill söka att bilda sig en föreställning

om lämpligheten af de förändrade bestämmelserna rörande

mötestiderna, måste man gifvetvis skärskåda frågan så opartiskt som

möjligt såväl från det militära intressets synpunkt som ock med hänsyn

till näringarnas berättigade kraf. Dervid har man, efter hvad det vill

synas utskottet, i första hand att utgå från den förutsättning, att öfningarna

böra vara så anordnade, att genom desamma den svenska hären

i möjligaste måtto utbildas för sin höga uppgift att i farans stund

värna fäderneslandet, men desslikes att tillse, huruvida öfningarna i alla

de fall, då sådant utan hufvudsyftets åsidosättande kan ske, äro anordnade

på sådant sätt, att desamma i minsta möjliga mån störande inverka

på de olika landsdelarnes näringsliv

Att krigsstyrelsen med regementsmötenas framflyttning från sommaren

till hösten hufvudsakligen åsyftat att höja arméns stridsduglighet

ligger i öppen dag, och utan att ega militära fackinsigter kan man

lätteligen fatta, att möten, hållna å tider, då bergade fält rundt om

mötesplatserna lemna trupperna tillträde till en omvexlande manöverterräng,

skola väl egna sig att åt hären bibringa en mera fältmessig

utbildning än den, som tillförene å sjelfva exercisfälten kunnat åstadkommas.

Från militära kretsar hafva äfven andra fördelar af höstmötena

framhållits, såsom att stamrekrytmötena och de militära skolorna hinna

att före höstmötena afslutas, att de allt oftare förekommande fälttjenstöfningarna

kunna företagas i samband med regementenas höstmöten,

hvilket såväl ur öfnings- som kostnadssynpunkt vore fördelaktigt, samt

att väderleken i allmänhet skulle vara gynsammare och provianteringskostnaderna

lägre under september än under augusti månad. Också

hafva höstmötenas militära företräden blifvit bestyrkta ej allenast af

åtskilliga yttranden i de angående nästlidet års regementsmöten afgifna

officiella rapporter än äfven af den omständighet, att krigsstyrelsen, såsom

ofvan angifvits, förordnat, att innevarande års regementsmöten skola

ega rum på ungefär samma tider som under år 1895.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 5

Om det sålunda får antagas såsom obestridligt, att regementsmötenas

anordnande höstetid medfört afsevärda militära fördelar, så torde

man å andra sidan knappast kunna draga i tvifvelsmål, att mötestidernas

förändring verkat menligt för jordbruket i vissa delar af landet.

Redan innan mötesreformen genomfördes, yppade sig olika meningar

rörande dess blifvande inverkan på landets modernäring; och funno

dessa meningar sitt uttryck i de utlåtanden öfver reformförslaget, hvilka

af länsstyrelserna afgåfvos, och hvari, delvis efter inhemtande af yttranden

från enskilda personer, kommuner, hushållningssällskap eller

kronofogdar, 15 af dessa styrelser afstyrkte samt allenast 9 tillstyrkte

förslaget.

Då tillstyrkande utlåtanden afgåfvos från de flesta länen inom norra

delen af riket, hvarifrån ej heller sedermera några allmännare klagomål

lära hafva försports öfver den skedda förändringen, och då härtill kommer,

att, för så vidt utskottet har sig bekant, det i landets öfriga delar

egentligen varit landtbrukets målsmän, som klagat öfver höstmötena,

så har på grund af dessa omständigheter utskottet kommit till den

uppfattning, att det endast är för de hufvudsakligen åkerbruksidkande

delarne af södra samt det i dagligt tal s. 1c. mellersta Sverige, som

mötestidernas förändring i nämnvärd mån haft ett ekonomiskt ogynsamt

inflytande.

I detta hänseende får utskottet erinra, hurusom det är en känd

sak, att stora svårigheter i allmänhet yppa sig för landtmännen att

under den blidare delen af året erhålla de för jordbruket nödvändiga

arbetskrafter, och att dessa årligen tilltagande svårigheter i åtskilliga

landsdelar stegras ofantligt vid vissa årstider, då, på grund af klimatiska

förhållanden, jordbruksgöromålen regelbundet hopa sig långt mera,

än hvad eljest är fallet.

En sådan synnerligen bråd tid inträffar, enligt hvad af motionerna

framgår samt utskottet jemväl för öfrigt tror sig veta, inom södra och

det s. k. mellersta Sveriges större slättbygder just under slutet af

augusti och början af september månad; och då landtbrukarne i dessa

trakter således vid denna tid skulle vara i behof af nära nog fördubblade

arbetskrafter för att på ett fullt tillfredsställande sätt kunna verkställa

sådden samt inberga den nästan samtidigt mognande grödan,

så kan man lätt fatta, att hvarje då inträffande minskning af de redan

förut otillräckliga arbetskrafterna skall medföra svåra ekonomiska olägenheter.

Från jordbrukets synpunkt sedt lärer det sålunda vara högeligen

önskvärd!, om i ofvan berörda, hufvudsakligen spanmålsproducerande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

delar af riket någon ändring kunde ske i tiderna för infanteriets och

kavalleriets regementsmöten, hvaremot man icke rimligtvis kan ifrågasätta,

att af hänsyn till jordbruket någon förändring skall behöfva vidtagas

med afseende å artilleriets samt ingeniör- och trängtruppernas

mötestider, helst som dessa trupper hafva värfvad stam samt deras värnpligtige

efter föregången anmälan uttagas från vidsträckta områden,

hvadan endast ett ringa fätal kommer på hvarje särskild kommun.

Hvad härefter angår frågan, huru tidigt de ofvan åsyftade truppernas

regementsmöten för jordbruksintressets tillgodoseende borde utsättas,

så torde det vara tillfyllestgörande, om, på sätt i hei-r O. Larssons

med fleres motion antydes, sagda regementsmöten kunde hållas

så kort tid som möjligt efter rekrytmötenas afslutande, hvaremot af

sanitära hänsyn en mera vidtgående ändring af mötestiderna ej synes

tillrådlig.

Då utskottet sålunda ansett sig böra framhålla den ekonomiska

betydelsen af åtskilliga regementsmötens förläggande till en tidigare

årstid, har utskottet dervid ej förbisett de militära olägenheter, som

sannolikt deraf skulle uppkomma, men då frågan synts utskottet hafva

en mycket stor betydelse för jordbruket, har utskottet hållit före, att

ärendets vigt kräfde ett omsorgsfullt öfvervägande af möjligheten att

samtidigt tillgodose de olikartade intressena.

I saknad af erforderliga fackinsigter måste utskottet gifvetvis afstå

från hvarje försök att åstadkomma något slags utredning i detta hänseende,

men har utskottet dock ansett sig höra i förbigående antyda

tvenne till äfventyrs beaktansvärda omständigheter, den ena att det möjligen

inom icke allt för stort afstånd från några af de mötesplatser,

hvarå de här ofvan åsyftade trupperna vapenöfvades, kunde finnas sandhedar

eller annan okultiverad, men för manöver tjenlig terräng, samt

den andra, att i närheten af de öfriga ifrågasatta mötesplatserna dylik

terräng sannolikt skulle kunna erhållas mot ersättningsbelopp, hvilka

blefve mindre känbara än de indirekta ekonomiska förluster, som med

nuvarande mötesanordningar drabba de enskilda jordbrukarne.»

Då utskottet nu går att yttra sig i frågan, får utskottet till en

början erinra derom, att före 1892 års urtima riksdag regementsmötena

och andra beväringsmötena i allmänhet varit förlagda till juni och början

af juli månad. De beslut, som vid nämnda riksdag fattades, syntes

emellertid påkalla en förändring häri. Efter att hafva inhemtat yttran
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga IIlskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

den från åtskilliga militära myndigheter, hvilka förordat regementsmötenas

förläggande till hösten, anmodade chefen för landtförsvarsdepartementet

i skrifvelse den 6 juli 1893 Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i rikets 24 län att afgifva yttranden öfver lämpligheten af

regemente- och andra beväringsmötenas förläggande till hösten samt,

oberoende af huru svaret härpå utfölle, jemväl förslag till sådana tider

för nämnda möten, hvilka kunde anses bäst öfverensstämma med förhållandena

i länet. Departementschefen anförde dervid, att största vigt

läge derå, att så väl stammens som beväringens öfningar så ordnades,

att de kunde lemna bästa möjliga resultat, hvarvid i första rummet

spörsmålet om de särskilda öfningames förläggning med hänsyn till

årstiderna måste afgöras, samt att vid bedömandet af denna fråga borde

fasthållas dels att första beväringsmötet icke kunde pågå samtidigt med

det andra och dels att andra beväringsmötet, hvad beträffade den ojemförligt

största delen af manskapet, infanteriet, måste försiggå samtidigt

med stammens regementsmöte. Vid skrifvelsen fogades i afskrift det

af tillförordnade chefen för generalstaben afgifna förslag, enligt hvithet

regementsmötena skulle försiggå

inom Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Hallands och Göteborgs och

Bohus län ................................................................. september 1—22.

» Kalmar, Östergötlands, Elfsborgs, Skaraborgs,

Örebro, Vestmanlands, Södermanlands, Stockholms

och Upsala län ........................... augusti 25— september 15.

» Kronobergs, Jönköpings, Vermlands,

Kopparbergs och Gefleborgs län ...... » 20— » 10.

» Jemtlands, Vesternorrlands, Vester
bottens

och Norrbottens län ............ » 15— » 5.

Förinnan Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgåfvo de sålunda infordrade

yttrandena, hördes i flera län hushållningssällskapets förvaltningsutskott

eller kronofogdar och i några län lemnades kommuner eller

länets invånare tillfälle att yttra sig. Nästan allmänt afstyrktes de föreslagna

tiderna. För Upsala, Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfborgs, Skaraborgs,

Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs och Jemtlands län föreslogs, att

regemente- och andra beväringsmötena måtte afslutas inom utgången af

juli månad. Härtill slöto sig närmast Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vestmanlands län, som angaf tiden mellan den 12 juli och 2

augusti, och Kongl. Majds befallningshafvande i Stockholms län, hvilken

ansåg, att regoments- och andra beväringsmötena borde börja så tidigt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

i maj som ske kunde samt efterföljas af första beväringsmötet, hvilket

borde afslutas under första hälften af augusti månad. I öfrigt föreslogs

af länsstyrelserna:

för Vesternorrlands län tiden mellan den 15 augusti och 5 september.

» Kronobergs och Vesterbot
tens

län .............................. » » » 20 » » 10 »

)> Vermlands län .................. » » » 25 » »15 »

)) Östergötlands och Blekinge

län.......................................... » » » 1—22 september.

» Kalmar län ........................ » » » 9—30 »

och för Norrbottens län efter don första september.

Härvid anmärkes att hushållningssällskapets förvaltningsutskott föreslagit,

i Kronobergs län sista veckan af juli och första hälften af augusti

och i norra Kalmar län, att mötena skulle ega rum så tidigt som möjligt.

Sedan mötena åren 1893 och 1894 försiggått under sommaren, förlädes

de år 1895 till hösten. Innevarande år skola regements- och andra

beväringsmötena å fastlandet börja

den 19 augusti vid Smålands husarregemente, Lifregementets husarer,

Lifregementets dragoner och Norrlands dragonregemente,

» 20 » y> Smålands grenadiercorps, Kronobergs, Första lifgrena
dier,

Andra lifgrenadier, Jönköpings, Kalmar, Vestgöta,

Skaraborgs, Elfsborgs, Vestgötadals, Bohusläns och

Vermlands regementen, Vermlands fältjägarecorps, Lifregemente!

till fot samt Södermanlands, Uplands, Dal,

Helsinge, Vestmanlands, Norrbottens, Vesterbottens,

Jemtlands fältjägare och Vesternorrlands regementen,

den 28 augusti vid Skånska husar- och dragonregementena,

y> 29 » » Norra och Södra skånska infanteriregementena, Hal
lands

bataljon och Blekinge bataljon.

I dessa möten deltaga utom allt stammanskap jemväl andra klassens

beväring vid infanteriet. Truppstyrkan, utom befäl, torde utgöra omkring

3G,000 man.

Genom myndigheternas yttranden, sammanstälda med de uttalanden,

som förekommit i motionerna, Andra Kammarens utskott och i nämnda

kammare, synes vara satt utom allt tvifvel, att augusti, synnerligen senare

hälften af månaden, samt förra hälften af september är den tid, då inom

de flesta af rikets landskap landtmannen i anseende till arbetet med

sädesbergningen och höstsådden minst kan undvara de arbetskrafter,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 9

som ryckas från jordbruket för att deltaga uti regemente- och första

beväringsmötena. Tillgången på arbetskrafter, redan förut å landsbygden

knapp i följd af dels utvandring och dels den dragningskraft, de större

städerna utöfva, varder då ytterligare starkt förminskad genom frånvaro

af andra klassens beväringsmanskap och hela den indelta armén, på

samma gång arbetet för rust- och rotehållare ökas genom åläggandet

att i anseende till det indelta manskapets bortovaro inberga grödan å

torpen och verkställa höstsådden å desamma. Tiden är ock ogynsam

för de i mötena deltagande jordbruksarbetare, hvilkas utsigt till fördelaktigare

anställning och arbetsinkomst derigenom betydligt minskas.

Det lärer derför blott kunna vara en mening om önskvärdheten af att

tiden för dessa möten måtte kunna så ordnas, att det manskap, som har

att deltaga i mötena, icke kallas från jordbruket under den tid, då detta

som bäst behöfver alla tillgängliga arbetskrafter.

Nämnda synpunkt är dock ingalunda den enda, som i detta fall

bör uppmärksammas. För krigsstyrelsen är det en magtpåliggande

uppgift att så ordna härens öfningar, att det bästa möjliga utbytet vinnes

af landets uppoffringar för försvarsväsendet. I anseende till bristande tillgång

å befäl, beklädnad och utrymme äfvensom af andra rent militära

skäl lärer det icke låta sig göra att samtidigt öfva första och andra

klassens beväring, hvilken senare åter, hvad fotfolket angår, bör under

regementsmötet öfvas gemensamt med stamtruppen. Förlägges detta

sistnämnda möte till sommaren eller hösten, beredes tillfälle för de stamanstälde,

som genomgått rekrytskolan, att omedelbart derefter deltaga i

regementsmötet. För rengöring af byggnader och beklädnad erfordras

några dagar mellan första beväringsmötet och de andra mötena. Till

vinnande af den fältmessiga utbildning, som för härens stridsduglighet

är nödvändig, kräfves, att trupperna under regemente- och andra beväringsmötena

samt de årligen i mindre eller större förband förekommande

fälttjenstöfningarne icke endast öfvas å de väl kända och till utrymmet

inskränkta mötesplatserna, utan äfven föras å vidsträckta, mer okända

och med omvexlande terräng försedda trakter. Till undvikande af skadegörelse

å växande gröda och deraf föranledda ersättningsanspråk har

det härvid ansetts nödigt att förlägga dessa möten till en tid, då grödan

varit antingen inbergad eller åtminstone till större delen aftagen. Att

dessa möten skulle hållas ungefär vid samma tid öfver hela riket, har

såsom synnerligen vigtigt framhållits från krigsstyrelsens sida, enär det

förmenats, att krigsskoleelevernas deltagande i vapenöfningarna eljest

skulle omöjliggöras och officersutbildningen derigenom föras ett stort

Bill. till Riksd. Frat. 1896. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Käft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

steg tillbaka. Hänsyn till dessa omständigheter har föranledt regementsoch

andra beväringsmötenas förläggande, såsom skett, hufvudsakligen

till senare hälften af augusti eller förra hälften af september.

Utskottet kan dock icke anse det vara gifvet, att denna lösning,

om ock ur synpunkten af härens utbildning fullt tillfredsställande, skall

vara den enda rätta. Hvad angår nödvändigheten af truppernas öfvande

å en mer vidsträckt terräng än mötesplatserna, har Andra Kammarens

utskott redan antydt möjligheten att inom icke alltför stort afstånd från

några af mötesplatserna kunde finnas sandhedar eller annan okultiverad,

men för manöver tjenlig terräng, eller att i närheten af andra mötesplatser

dylik terräng skulle kunna erhållas mot ersättningsbelopp, b vilka,

blefve mindre känbara än de indirekta ekonomiska förluster, som med

nuvarande mötesanordning drabba de enskilde jordegarne. Inom Första

Kammarens utskott har jemväl blifvit ifrågasatt, huruvida det icke, derest

marken i början af augusti skulle mindre än en månad senare erbjuda

tillfälle för truppöfningar, kunde låta sig göra att för hvarje truppförband

anvisa något penningbelopp till ersättning för de skador, b vilka

under regements- och andra beväringsmötena kunde under truppens till—

lämpningsöfningar tillskyndas landtmännens egor. Under förutsättning, att,

såsom motionärerna jemväl antagit, de stora fälttjenstöfningarna skulle ega

rum om hösten, hvaraf måste följa, att regements- och andra beväringsmötena

för de truppförband, hvilka deltaga i de nämnda fälttjenstöfningarna,

äfven förläggas till hösten, skulle således dessa möten för de truppförband,

som för året ej deltaga i sådana fälttjenstöfningar, kunna afslutas till medlet

af augusti, utan att truppens fältmessiga utbildning blifvit åsidosatt; och

synes härvid de indelta rekryternas deltagande i regementsmötet icke

nu mer än före år 1895 påkalla detta mötes förläggande till hösten.

En af de länsstyrelser, som år 1893 yttrade sig i fråga om tiden

för regementsmötena, hemstälde dervid, att regements- och andra beväringsmötena

skulle förläggas till maj månad; hvarefter första beväringsmötet

kunde taga sin början och fortgå till medlet af augusti. Det vill

synas, som om åker och äng i allmänhet skulle under maj mindre skadas

af truppens öfningar än längre fram under sommaren; och om maj ock

torde vara kallare än september, är dagen dock längre och väderleken

i allmänhet torrare.

Ingalunda tilltror sig utskottet att göra något uttalande angående

den större eller mindre lämpligheten af de olika förslag, som sålunda

framkommit, lika litet som att söka angifva, huruledes tiden för de olika

öfningama ändamålsenligast skulle fördelas, i händelse det ena eller

andra sättet skulle befinnas lämpligt. Instämmande i Andra Kammarens

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

yttrande, att ärendets vigt kräfver ett omsorgsfullt öfvervägande af möjligheten

att samtidigt tillgodose de olikartade intressena, finner utskottet

frågans lösning förutsätta en undersökning, som endast torde kunna

verkställas genom Kongl. Maj:t; hvarför utskottet anser sig böra förorda

ärendets hänskjutande till Kongl. Maj:ts pröfning, på sätt Andra Kammaren

redan beslutat. Utskottet, som redan betonat önskvärdheten af att

jordbrukets behof af arbetskrafter under den brådaste skördetiden beaktas,

vill dervid uttala, att vid ordnande af härens öfningar dess fältmessiga

utbildning för sin höga uppgift att i farans stund värna fäderneslandet

i första rummet bör tillgodoses.

Utskottet får alltså hemställa,

att Första Kammaren måtte i så måtto biträda

Andra Kammarens beslut, att Första Kammaren för

sin del beslutar, att Riksdagen må i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga

under öfvervägande, huruvida icke, utan men för härens

fältmessiga utbildning, regementsmötena vid infanteriet

och kavalleriet inom de hufvudsakligen spanmålsproducerande

delarne af södra och det så kallade mellersta

Sverige från och med nästkommande år skulle kunna

utsättas så tidigt, att de kunde afslutas omkring midten

af augusti månad.

Stockholm den 24 mars 1896.

På utskottets vägnar:

ROBERT DICKSON.

Herr T. A. Säve har ej deltagit i den slutliga behandlingen af

detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.