Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 6 regeringsformen.

1896-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1896:13, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 6 regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

■>!. : I

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1896, kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af § 6 regeringsformen.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottets behandling

öfverlemnad motion, n:o 225, har herr friherre C. Carlson Bonde,

på anförda skäl, föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta och

såsom hyllande antaga följande förändrade lydelse af regeringsformens § 6:

»Af statsrådets ledamöter skola sju vara chefer och föredragande,

hvar för sitt departement, nemligen:

ministern för utrikes ärendena för utrikesdepartementet;

en chef för justitiedepartementet;

en för försvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens rådgifvare

i kommandomål;

en för civildepartementet;

en för finansdepartementet;

en för ecklesiastikdepartementet;

en för landtbruks-, industri- och handelsdepartementet;

den närmare fördelningen af ärendena, departementen emellan, bestämmes

af Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord

stadga.»

Af en jemförelse mellan den nu gällande och den föreslagna lydelsen

af § 6 regeringsformen framgår, att förslaget afser dels inrättande af ett

nytt departement under namn af landtbruks-, industri- och handelsdepartement,

dels en sammanslagning af landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen till

ett departement, dels ock upphäfvande af bestämmelsen att bland de tre

statsråden utan departement minst två böra hafva förvaltat civil beställning.

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 3 Sami. 12 Häft. (N:o 13.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

Förslag af liknande beskaffenhet med det nn omförmäld a hafva vid

åtskilliga föregående tillfällen förelegat till behandling inom Riksdagen. Senast

vid 1893 ars riksdag väcktes inom Andra Kammaren motion af herr Ljungman,

afseende samma förändringar som de nu föreslagna, med undantag deraf, att

under det ifrågasatta nya departementet, som skulle benämnas samfärdselsdepartementet,

hufvudsakligen skulle läggas ärenden angående kommunikationsanstalterna.

I anledning af detta förslag beslöt Riksdagen, med bifall till

konstitutionsutskottets derom gjorda hemställan, att i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, efter förnyad pröfning af frågan

om inrättandet af ett nytt statsdepartement, till Riksdagen afgifva den proposition

om ändring af regeringsformen, hvartill denna pröfning kunde föranleda.

Uti motiveringen till den framställning i ämnet, som i enlighet härmed

till Kongl. Maj:t afläts, anfördes: att Riksdagen, som redan år 1857 och

derefter vid ytterligare tva tillfällen från Kongl. Maj:t mottagit förslag om

inrättande af ett nytt departement, erkände, att åt cheferna för civil- och

ecklesiastikdepartementen horde beredas lättnad i det dem åliggande arbete;

men då inrättandet af ett nytt departement till beredande af den önskvärda

arbetslättnaden innebure en högst betydande förändring i regeringens egen

verksamhet, samt regeringen otvifvelaktigt bättre än Riksdagen vore i stånd

att bestämma, hvilka hufvudgrupper af regeringsärenden företrädesvis borde

under det nya departementet sammanföras, och i sammanhang härmed bedöma,

hvad verkan en viss förändring i en del af förvaltningen kunde ega på regeringsarbetet

i dess helhet, hade Riksdagen ansett sig bäst främja syftet i

motionen genom att hos Kongl. Maj:t anhålla om framläggande af förslag i

angifna rigtning;

att Riksdagen dervid trott sig böra omförmäla, att Riksdagen i likhet

med motionären ansett kommunikationsanstalterna böra i främsta rummet

förläggas till det nya departementet; och då de angelägenheter, som anginge

allmänna arbeten och handel, stode i ett visst inbördes samband med de

ärenden, som rörde den allmänna samfärdseln, hade Riksdagen för sin del

funnit, att det skulle vara önskvärdt, om alla dessa ärenden kunde sammanföras

under ett departement; samt att den anordning, Riksdagen sålunda

tänkt sig, äfven borde medföra den vinst, att, såsom flera gånger förut

blifvit föreslaget, civildepartementet kunde från ecklesiastikdepartementet

öfvertaga helsovårds- och fattigvårdsärendena, och i öfrigt den fördel alltid

skulle vinnas, att finansdepartementet, som näst civil- och ecklesiastikdepartementen

vore mest i behof att få sin arbetsbörda lättad, komme att

befrias från alla med post, telegraf och telefon förenade göromål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13. 3

Då förevarande fråga sålunda, på grund af Riksdagens framställning,

är beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, synes det utskottet icke vara lämpligt,

att från Riksdagens sida något beslut i detta ämne fattas, innan berörda

framställning blifvit af Kongl. Maj:t besvarad.

Utskottet anser sig sålunda böra hemställa,

att motionen ej må föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1896.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Herrar Unger, Gustaf Berg och Halm hafva begärt få här antecknadt,

att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.