Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om ändring af §§ 7, 11, 12, 28 och 105 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen äfvensom upphäfvande af § 32 regeringsformen, dels om upphäfvande af § 15 regeringsformen och ändring af §§ 4, 7, 38, 105 och 100 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen, dels om ändring af § 13 regeringsformen, dels ock om ändrad lydelse af § 15 regeringsformen.

1896-03-17 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1896:4, Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om ändring af §§ 7, 11, 12, 28 och 105 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen äfvensom upphäfvande af § 32 regeringsformen, dels om upphäfvande af § 15 regeringsformen och ändring af §§ 4, 7, 38, 105 och 100 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen, dels om ändring af § 13 regeringsformen, dels ock om ändrad lydelse af § 15 regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitution sutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1896, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

dels om ändring af §§ 7, 11, 12, 28 och 105 regeringsformen

samt § 38 riksdagsordningen äfvensom upphäfvande

af § 32 regeringsformen, dels om upphäfvande

af § 15 regeringsformen och ändring af §§ 4, 7, 38,

105 och 100 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen,

dels om ändring af § 13 regeringsformen, dels

ock om ändrad lydelse af § 15 regeringsformen.

Från Andra Kammaren hafva till konstitutionsutskottet hänvisats fyra

särskilda af herr E. Waurinsky jemte åtskillige andra ledamöter af nämnda

kammare väckta motioner, n:is 214, 215, 216 och 217, deruti motionärerna

på anförda skal föreslagit,

i motionen n:o 214:

att § 11 regeringsformen måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Ministeriella mål, hvarmed förstås alla de, som angå rikets förhållande

till främmande makter, skola åt ministern för utrikes ärendena beredas

och inför Konungen i statsrådet föredragas.

Bill. till Riksd. Prot. 1896. 3 Sami. 3 Häft. (N:o 4.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets tJilutande Klo i.

a

Alla meddelanden i ministeriella mål till främmande makt eller

Konungens sändebud i utlandet skola, efter föregående behandling i

statsrådet, utan afseende å ärendets beskaffenhet, ske genom ministern för

utrikes ärendena;

att § 12 regeringsformen måtte erhålla denna lydelse:

Konungen eger att i afhandlingar oc“h förbund med främmande makt

ingå, sedan, enligt 8 §, statsrådet deröfver blifvit hördt, dock att Riksdagens

konstitutionella rätt vid aftal med främmande makt förbehålles, der

den af detsamma beröres;

att § 7 regeringsformen måtte förändras till:

Alla regeringsärenden skola inför Konungen i statsrådet föredragas

och der afgöras;

att § 105 regeringsformen måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Lagtima Riksdags konstitutionsutskott ege att äska de protokoll, som

uti statsrådet blifvit förda;

att ur § 38 riksdagsordningen måtte uteslutas orden: »med undantag

af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast

i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna händelser kunna fordras»;

att § 32 regeringsformen måtte upphäfvas; samt

att i första punkten af § 28 regeringsformen måtte uteslutas orden

»inom riket»;

i motionen n:o 215:

att § 15 regeringsformen måtte upphäfvas;

att ur § 7 regeringsformen måtte uteslutas orden: »med undantag

af sådana, som i 11 och 15 §§ omförmälas»;

att ur § 38 regeringsformen måtte uteslutas orden: »utom i kommandomål»;
att

ur § 105 regeringsformen måtte uteslutas orden: »utom dem,

som angå ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast i det,

som rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser, må kunna

fordras»;

att i § 38 riksdagsordningen måtte uteslutas orden: »med undantag

af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast

i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna händelser kunna fordras»;

samt

att, såsom en följd af berörda förändringar, följande ord i regeringsformen

måtte, såsom öfverflödiga, utgå, nemligen: i § 106 »eller den embetsman,

som i kommandomål Konungen råd gifvit» samt »Konungens rådgifvare

i kommandomål», och i § 4 »i de fall, här nedanföre stadgas»;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

i motionen n:o 216:

att § 13 regeringsformen måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Konungen må ej börja krig eller sluta fred utan Riksdagens, genom

båda kamrarnes sammanstämmande beslut, meddelade samtycke till Konungens

derom afgjfna proposition; samt

> ''.'' 7 ,j fiv. 7 ■ u'' ■ ■

i motionen n:o 217:

att § 15 regeringsformen måtte få följande lydelse:

Ej må rikets krigsmakt eller någon del deraf öfverlåtas i främmande

makters tjenst.

Då de af motionärerna föreslagna grundlagsändringar skulle väsentligen

inverka på det mellan Sverige och Norge bestående unionsförhållandet,

och då frågan om dettas fullständiga reglerande är föremål för utredning

af en, med anledning af senaste Riksdags anhållan om åtgärder för revision

af de unionella bestämmelserna, af Ivongl. Maj:t tillsatt särskild komité,

finner utskottet i dessa omständigheter tillräckligt skäl att, utan att ingå

i vidare granskning af motionärernas förslag, hemställa,

att l:o) motionen n:o 214,

2:o) motionen n:o 215,

3:o) motionen n:o 213 och

4:o) motionen n:o 217

ej må föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1896.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

Reservation

af herr Elowson, som yttrat:

»Genom 7 § regeringsformen fastställes såsom allmän regel, att

regeringsärenden skola inför Konungen i statsrådet föredragas och der

afgöras. Ifrån regeln göras två särskilt nämnda undantag. Enligt all

logisk lagtolkning skola undantagsbestämmelser gälla i deras mest egentliga

bemärkelse.

Det ena af de nämnda undantagen afser ministeriella mål, om hvilkas

betydelse och behandling är särskildt stadgadt i 11 § regeringsformen.

Såsom ministeriella betecknas enligt samma § alla de mål, som angå rikets

förhållande till främmande makter. Sjelfkärt är, att i detta sammanhang

ordet rike betecknar Sveriges rike. Ministeriella äro alltså de mål, Indika

angå Sveriges förhållande till främmande makter. Bland regeringsmål i

allmänhet intaga de i 11 § regeringsformen omhandlade en noga begränsad

undantagsställning.

Det andra undantaget, som omnämnes i § 7 regeringsformen, afser

föredragningen och behandlingen af de i § 15 antydda kommandomålen.

Angående denna undantagsbestämmelse föreslås vissa ändringar uti de af

utskottet i ett och samma utlåtande behandlade motionerna, nemligen dels

i motionen n:o 215, ’att § 15 regeringsformen upphäfves’, dels i motionen

n:o 217, att samma § måtte få följande lydelse: ’Ej må rikets krigsmakt

eller någon del deraf öfverlåtas i främmande makters tjenst’.

Genom föreningen med Norge hafva uppkommit nya arter af mål.

Efter denna förening har omfånget af de regeringsärenden, hvilka hänföra

sig till främmande makter, blifvit i ansenlig mån vidgadt. Ifrågavarande

regeringsärenden utgöra helt naturligen tre särskilda grupper, nemligen

1) sådana som angå Sveriges förhållande till främmande makt, 2) sådana

som angå Sveriges och Norges gemensamma förhållande till främmande

makt, samt 3) sådana som angå Norges förhållande till främmande makt.

De i 11 § regeringsformen gifna föreskrifter gälla om sådana regeringsärenden,

som låta subsumera sig under kategorien n:o 1 här ofvan

och, enär dessa bilda ett undantag från en regel, icke om några öfriga

ärenden. Följaktligen höra de regeringsärenden, som angå Sveriges och

Norges gemensamma förhållande till en eller flera främmande makter, icke

under bestämmelserna i 11 § regeringsformen. Ty uppenbart är, att en

bestämd skilnad förefinnes emellan de regeringsärenden som bilda kategorien

n:o 1 och dem som bilda kategorien n:o 2 här ofvan. De senare innehålla

något mera än de förra. Dessa båda grupper kunna således icke vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

eu logiskt riktig grundlagstolkning sammanföras under ett och samma

behandlingssätt.

Då undantagsbestämmelserna i § 11 regeringsformen icke äro tilllämpliga

på sådana mål, som angå Sveriges och Norges gemensamma förhållande

till en eller flera främmande makter, skola alltså. dessa mål

behandlas i öfverensstämmelse med den allmänna föreskriften i § 7 regeringsformen

och § 5 riksakten. Dessa svensk-norska ärenden höra nemligen

icke till undantagen, utan lyda under de allmänna reglerna.

Beträffande kategorien n:o 3 eller de mål, som angå Norges förhållande

till främmande makt, så är det sjelf klart, att desamma icke kunna

subsumeras under någon bestämmelse i Sveriges regeringsform.

Uti 11 § regeringsformen lemnas föreskrift om, att af sådana beslut,

som i den ministeriella konseljen fattas, ’må Konungen låta till statsrådets

kunskap komma., hvad honom nyttigt synes, så att kännedom äfven af denna

riksstyrelsens gren måtte hos statsrådet finnas . Följaktligen gifves det en

grundlagsenlig möjlighet för, att ett flertal af Konungens rådgifvare kunna

vara i saknad af kännedom om synnerligen vigtiga angelägenheter rörande

rikets väl eller ve. Sålunda kunna t. ex. jemlikt nyssnämnda § beslut

fattas om att i främmande makts tjenst öfverlåta en del af landets bär

och flotta, utan att cheferna för landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

derom få kunskap förr än i och genom befallning om beslutens verkställighet.

Fn grundlagsbestämmelse, som möjliggör ett dylikt förfaringssätt,

lär icke vara öfverensstämmande med nutidens uppfattning åt det konstitu
Den

af motionärerna föreslagna ändringen af § 11 regeringsformen

skulle medföra en för rikets framtida, trygghet väsentlig fördel, derigenom

att de i nämnda § omhandlade regeringsärendena blefve föredragna under

fullt konstitutionel ansvarighet. Om ett förslag till sådan ändring blefve

af svenska Riksdagen antaget såsom Infilande till vidare grundlagsenlig

behandling, så skulle tvifvelsutan derigenom framgången af de nu pågående

unionella förhandlingarna ''rätt väsentligt främjas, enär pi dessa

förhandlingar antagligen komma att, i fråga om behandlingen af sådana

regeringsärenden, som angå båda de förenade rikenas gemensamma förhållande

till främmande makt, mynna ut i förslag om en unionel konselj.

Att särskilt de rådslag, hvaraf beslut om afhandlingar eller förbund

med främmande makter kunna vara beroende, gifvas i statsrådet, synes

stå i riktig öfverensstämmelse med eu sund uppfattning af den konstitutionella

ansvarigheten. Föremålen för dylika afhandlingar eller förbund äro

oftast af en ingripande betydelse för landets inre förhållanden. Mottonärerna

hafva ock dels genom hänvisning till den inverkan, som traktats
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

ratten kan utöfva på Riksdagens beskattningsrätt och inedbestämning i

lagstiftning, dels genom anförandet från utländska staters författningar af

bestämmelser i hithörande ämnen gifvit goda skäl för den af dem föreslagna

ändringen i 12 § regeringsformen.

Af vigt synes det ock vara att söka utreda och bestämma den skilnad,

som rätteligen må anses böra ega rum emellan regeringsärenden rörande

arméen och flottan å ena sidan samt kommandomål i egentlig bemärkelse

å andra sidan. Det skulle för den skull hafva varit önskligt, om konstitutionsutskottet

med anledning af motionen n:o 215 inlåtit sig på en utledning

i berörda hänseende och för Riksdagen framlagt förslag i ämnet.

Något tvifvel lär icke råda derom, att den ojemförligt största delen

åt överiges folk vill lefva i fred och sämja med sina grannar. De åtgärder,

som redan vidtagits och väl äfven framdeles komma att vidtagas till

stärkande af rikets försvarsväsen såväl till lands som till sjös, hafva derför

till ändamål att antingen uppehålla vår neutralitet, i händelse af krigiska

förvecklingar emellan våra grannar, eller att värna vår frihet och sjelfständighet,

i händelse vi emot förmodan skulle blifva anfallna. De anslag,

som beviljats eller beviljas till här och flotta, afse följaktligen icke någon

som helst tanke på, att vi skulle gå anfallsvis till väga. Men om detta

må anses^ såsom en sanning för det närvarande, så lär det likväl med afseende

på en oviss framtid vara tryggande, om i grundlagen intages en

bestämmelse derom, att anfallskrig icke må utan Riksdagens samtycke kunna

börjas. Införandet i regeringsformen af en bestämmelse i sådant syfte vore

i sjelfva verket ett återupptagande af ett förut befintligt grundlagsbud.

I öfverensstämmelse härmed har jag ansett, att det i motionen n:o 216

framstälda yrkandet varit förtjent af beaktande.

Uti motionen n:o 217 göres hemställan derom, att i grundlagen

måtte intagas ett stadgande af det innehåll, att rikets krigsmakt icke må

kunna helt. eller delvis ställas till eu främmande makts disposition. Efter

att hafva citerat ur § 25 i Norges Grundlov, att rikets landt- och sjömakt

ikke maa överlädes i freminede Magters Tjeneste’, erinra motionärerna,

hurusom^ de båda unionskomitéer, hvilka afgåfvo sina betänkanden 1844

och 1867, upptagit denna föreskrift i sina respektive förslag till förenino-sakt.

Särskilt hade 1844 års komité uttalat såsom sin mening, att förbudet

i Norges grundlags § 25 emot att öfverlemna rikets krigsmakt eller

någon del deraf i främmande makters tjenst syntes i sig så rigtigt, att,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

7

om än icke afgörande skäl, hemtade från föreningen, talade derför, detsamma

likväl äfven för Sverige borde göras gällande.

Då giltig invändning emot en dylik grundlagsbestämmelse icke torde

kunna från konstitutionel synpunkt göras och då enligt historiens vittnesbörd

ett grundlagsstadgande i angifven riktning kunde anses behöfligt, har

det synts mig, som skulle konstitutionsutskottet haft anledning att hos

Riksdagen tillstyrka, att den i motionen n:o 217 föreslagna bestämmelsen

blefve på vederbörlig plats i regeringsformen intagen.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra, har jag ansett, det

konstitutionsutskottet bort i hufvudsak tillstyrka bifall till de uti motionerna

n:is 214, 215, 216. och 217 framstälda yrkandena och till Riksdagens

pröfning framlägga förslag till grundlagsändringar i öfverensstämmelse

med sådan tillstyrkan.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.