Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen.

1896-04-10 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1896:8, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 14 April 1896, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till utskottets behandling öfverlemnad

motion, n:o 211, har herr E. Olsson i Kyrkebol, med hänvisning

till en af honom vid 1895 års riksdag afgifven motion, n:o 100, samt till

konstitutionsutskottets utlåtande n:o 19 vid samma riksdag och Andra

Kammarens beslut den 11 maj nämnda år vid föredragning af sistberörda

motion och utlåtande, föreslagit, att Riksdagen ville antaga att hvila till

grundlagsenlig behandling följande förändrade lydelse af nedanstående

paragrafer i tryckfrihetsförordningen:

§ K

5). Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom tjenligt synes, uti stad eller köping; Konungen obetaget att

tillåta inrättande af boktryckeri äfven å annan ort.

Dä boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt, skola i alla

mål, som boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet samt der

Bih. till Kikad. Krok 18Hd. 3 Sand. 1 Höft. (A'':o 8). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

tryckta skrifters författare och utgifvare lyda under rådstufvur ätten i närmaste

inom länet belägna stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar — — — — — — —--innehåll

och skrifart.---— — —--—--— _ — — — _ _

§ 5.

6). Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstufvur ätten i den

stad, der skrift, som föranledt åtal, blifvit tryckt, eller, om den blifvit tryckt

å ort, som lyder under landsrätt, vid rådstuf vur ätten i närmaste inom länet

belägna stad. Stämningstiden vare åtta dagar, om boktryckeriet är beläget

i stad, der rådstufvurätt finnes, men i annat fall fjorton dagar. Uppstår

fråga om boktryckares eller författares af en tryckt skrift tilltalande eller

hörande, böra han eller de vid rätten personligen till svars stånda, men

åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt allmän lag och särskilda

författningar, uti allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgadt är.

8). Finner chefen för justitiedepartementet eller hans ombud sig befogad

att på de grunder för qvarstad å tryckt skrift, här ofvan stadgade

äro, förordna eller äska, det någon skrift med qvarstad beläggas må, vare

han eller det berättigad att sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam

handräckning, som ej får vägras af vederbörande Konungens befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent; börande öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt i afseende på den åklagade skriften,

om och huru många exemplar då ännu finnas uti boktryckarens värjo,

anteckning trefalt författas, hvaraf den ena tillställes chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud, den andra magistraten i den stad, under

hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet enligt § 1 lyder, och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående post en afskrift af denna anteckning till

justitiekansleren insända. I Stockholm varde samma anteckning, genast

eller sist inom nästföljande dags utgång, till justitiekansleren aflemnad.

Justitiekansleren må sedermera, i Stockholm, inom åtta dagar, och i landsorterna,

allra sist inom trenne veckor, efter det qvarstaden lagd blifvit,

hafva hänvist målet till vederbörlig domstol och aktor förord nät, då

domstolen, sist inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.

Sker det ej, och är icke qvarstad inom en månad häfven, ege bok
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 3

tryckare rätt i enahanda ordning, som handräckning till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess brytande, hvilket icke vägras

må vid ansvar af embetets förlust. Chefen för justitiedepartementet —---

_ _ — — — _ — _ — — — — — — — — — — — erhållas.

12). I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande Konungens

befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen och vid

ansvar biträda; dock må — — — — — — — — — inlemnad.

Det af motionären vid 1895 års riksdag framlagda förslag till ändring

af ifrågavarande paragrafer i tryckfrihetsförordningen afsag, att rättigheten

till anläggande af boktryckerier måtte varda helt och hållet frigifven.

Öfver detta förslag afgaf konstitutionsutskottet, efter att hafva lem nät

en redogörelse för frågans behandling vid föregående riksdagar, följande

utlåtande:

»Då, enligt utskottets åsigt, vigtiga skäl förefinnas för medgifvande

af större frihet uti förevarande hänseende, anser utskottet sig böra i hufvudsak

ansluta sig till motionärens uppfattning i denna fråga. Det kan

nemligen icke förnekas, att stadgandet i 1 § 5 inom. tryckfrihetsförordningen,

som förbjuder anläggande af boktryckeri annorstädes än i stad

eller inom ett afstånd derifrån af högst en half mil, innefattar ett band

på ett verksamt medel till befordrande af en allmännare bildning och

tillika en inskränkning uti näringsfriheten. En utvidgning af ifrågavarande

rättighet torde sålunda endast utgöra en följdrigtig tillämpning af de i

vårt land gällande vigtiga grundsatserna, att upplysningen bör i möjligaste

mån spridas till alla samhällsklasser och att hvarje näring bör befrias

från de band, som hämma dess utveckling. Med skäl torde äfven kunna

påstås, att behofvet af en förändring i motionens syfte allt mera tydligt

gifvit sig till känna. Många af landets köpingar och flera andra samhällen,

som till följd af de senaste årtiondenas lättade kommunikationer

och lifligare näringsverksamhet uppstått, hafva numera natt eu sådan utveckling,

att de i afseende å folkmängd, affärslif och betydenhet i öfrigt

öfverträffa åtskilliga städer inom riket. För dessa köpingar och samhällen

skulle rättigheten att anlägga boktryckeri otvifvelaktigt fylla ett verkligt

behof. Det torde nemligen icke kunna bestridas, att det för hvarje ort

af den betydelse som de nu omnämnda skulle medföra vigtiga fördelar,

om den bereddes möjlighet att hafva eu egen tidning, som icke blott

kunde meddela snabba underrättelser rörande ortens kommunala och rättsliga

angelägenheter samt bidraga till näringslifvets utveckling, utan äfven

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

vore i tillfälle att behandla de lokala spörsmål, hvilka för trakten äro af

särskildt intresse, men som ej kunna få någon tillfredsställande behandling

i de stora tidningarna eller ens i provinsblad, utgifna på längre afstånd

från orten i fråga. Många platser å landsbygden hafva visserligen

redan nu sådana, särskildt för dem afsedda tidningar, men den omständigheten,

att dessa icke få tryckas annorstädes än i stad, som kanske ligger

mycket långt aflägset, förorsakar naturligtvis både utgifvare och allmänhet

så mycken tidsförlust och så betydligt ökade kostnader, att ändamålet

med dylika tidningar icke till fullo ernås.

Beträffande den omfattning, i hvilken den ifrågasatta utsträckningen

må kunna inedgifvas, anser utskottet, att det visserligen vore följdrigtigast

att förorda en sådan utsträckning af ifrågavarande rättighet, som motionären

föreslagit, men då af hvad förut blifvit anfördt torde framgå, att

det hufvudsakligen lärer vara köpingar och dermed jemförliga, mera betydande

orter, för hvilka nämnda .rättighet kan sägas vara af behofvet

verkligen påkallad, samt det torde vara synnerligen svårt att på ett tillfredsställande

sätt i grundlagen bestämma beskaffenheten af de orter, hvilka

sålunda jemte köpingar kunna anses vara i behof af tryckerier, har utskottet

funnit det vara lämpligast, att den förevarande rättigheten bestämmes

på sätt Kongl. Maj:t uti sin år 1887 till Riksdagen afgifna proposition

föreslagit, eller så, att det medgifves att anlägga boktryckeri i städer och

köpingar, samt att åt Konungen öfverlemnas att uppå skeende framställning

tillåta inrättande af boktryckeri äfven å annan ort. För frågans lyckliga

lösning torde detta äfven vara förmånligast, då ett förslag af sådant

innehåll kan antagas hafva bästa utsigt att vinna bifall både af Riksdag

och Kongl. Maj:t. Mot samma förslag torde nemligen icke med fog kunna

göras gällande de anmärkningar — afseende hufvudsakligen de svårigheter,

som a landet skulle vara förenade med tillsynen öfver tryckeriverksamhetens

utöfning —- hvilka såväl inom Riksdagen som af Kongl. Maj:t blifvit

rigtade mot förut i ämnet framlagda förslag. Visserligen innebär utskottets

ofvannämnda förslag i någon mån en inskränkning uti den nu medgifna

rättigheten att på landet anlägga boktryckeri inom en half mils afstånd

från stad, men denna omständighet torde icke kunna tillmätas någon betydelse

i jemförelse med fördelen af ett likformigt stadgande beträffande

anläggning af boktryckerier utom stad eller köping.

Den utsträckta rättighet i afseende å boktryckeriers anläggande, som

nu af utskottet föreslagits, påkallar äfven förändringar uti vissa andra af

tryckfrihetsförordningens stadganden. Sålunda torde det behöfva närmare

bestämmas, under hvilken domstol de tryckerier skola höra, som kunna

komma att inrättas i köpingar och andra orter å landsbygden, äfvensom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. ®

huru med stämningstiden skall förhållas i mål rörande sådana tryckerier.

I förstnämnda hänseende anser utskottet det vara nödvändigt,. att alla

tryckfrihetsmål, äfven sådana som röra nu omförmälda tryckerier, höra

behandlas vid rådstufvurätt, på det att brott emot tryckfrihetsförordningen

må kunna beifras med den skyndsamhet, som är behöflig, för att icke

verkan af anstalt åtal må blifva förfelad. Beträffande vid hvilken rådstufvurätt

mål rörande tryckerier å landet skola upptagas, föreslås i motionen,

att detta skulle ske vid rådstufvurätten i närmaste stad. Utskottet

har emellertid, för att icke genom ett sådant stadgande den oegentligheten

skulle uppkomma, att, till följd af föreskrifterna rörande anmälan

om tryckeris inrättande eller öfvertagande af annan egare, Konungens befallningshafvande

skulle kunna få embetsåligganden att ombesörja a ort

belägen utom länet, funnit lämpligast vara, att mål rörande boktryckerier

å landsbygden handläggas af rådstufvurätten ! närmaste inom länet belägna

stad. Härjemte har utskottet ansett nödigt, att åt de bestämmelser,

som afse dessa förhållanden, bör gifvas en sådan affattning, att deraf tydligen

framgår, under hvilken domstol de tryckerier höra,, hvilka äro anlagda

i stad som lyder under landsrätt; och får utskottet i detta sammanhang

tillika hemställa, att hvad i § 5 mom. 6 tryckfrihetsförordningen

förekommer om tryckfrihetsmåls upptagande, »i Stockholm vid första allmänna

underrätt, i öfriga städer, der första och andra underrätt finnas,

vid den sistnämnda, akademiernas jurisdiktionsrätt, enligt deras konstitutioner,

dock oförkränkt», måtte utgå, såsom numera saknande all till
lämplighet.

. - ...

Hvad angår stämningstiden i tryckfrihetsmål, synes den nu loreskriina

tiden af åtta dagar vara i afseende å ort, som i allmänhet lyder under

landsrätt, väl kort, emedan fall skulle kunna förekomma, särdeles i de

norra orterna, då stämningens delgifvande inom nämnda tid vore en^omöjlio-het,

och har utskottet ‘derför ansett nödigt att stämningstiden, da boktryckeri

är beläget annorstädes än i stad, der rådstufvurätt finnes, bestämmes

till fjorton dagar.

1 öfriga delar af tryckfrihetsförordningen anser utskottet annan förändring

i följd af den föreslagna utvidgade friheten att anlägga boktryckeri

icke erforderlig, än den, som i § 5 mom. 8 och 12 betingas deraf,

att chefen för justitiedepartementet eller hans ombud måste ega rätt att,

för erhållande af qvarstad å sådan skrift, som utgifvits från tryckeri å

landet, påkalla biträde af närmaste kronobetjent.»

Utskottet har icke funnit anledning att frånträda den ståndpunkt till

föreliggande fråga, som af konstitutionsutskottet vid sistlidet års riksdag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

intagits, helst de betänkligheter, som vid nämnda riksdag framstälts mot

det da. af. utskottet i ämnet framlagda förslag, hvilket nu af motionären

upptagits, icke, enligt utskottets uppfattning, torde kunna tillmätas någon

betydelse i jemförelse med de fördelar, förslagets antagande skulle medföra;

och far utskottet sålunda, på de skäl, som uti här ofvan återgifna utlåtande

äro anförda, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till motionen, måtte antaga

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling

följande förslag till förändrad lydelse af nedanstående

paragrafer i

Try ckfrihetsförordningen.

§

(Nuvarande lydelse:)

5:o) Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och

en fritt att, utan hinder af någon

särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad någon

skråordning, anlägga sådana

tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom Renligt synes, uti stad

eller inom ett afstånd derifrån af

högst en half mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare lyda

under stadens rätt.

1.

(Föreslagen lydelse:)

5:o) Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och en

fritt att, utan hinder af någon särskild

författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad någon

skråordning, anlägga sådana

tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom Renligt synes, uti stad

eller köping; Konungen obetaget att

tillåta inrättande af boktryckeri äfven

å annan ort.

Då boktryckeri anlägges å ort, som

lyder under landsrätt, skola i alla

mål, som boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt

der tryckta skrifters författare och

utgifvare lyda under rådstufvurätt en

i närmaste inom länet belägna stad,

der sådan rätt finnes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. •

Den ett Bytt boktryckeri inrättar Den nytt boktryckeri inrättar

—--— innehåll och skrifart.-----innehåll och skrifart.

§ 5.

(Nuvarande lydelse:) (töreslagen lydelse;)

6:o) Förbrytelser emot denna lag

npptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften uikommit, anlag

dt är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. I

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna underrätt; i öfriga

städer, der första och andra underrätt

finnas, vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstiden

vare i allt fall, ehvad

tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnda

§ utstakar, utom staden är

beläget, enahanda, och förhdlles dermed,

som, om stämningstid i staden,

lag säger. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, höra

han eller de vid sådan rätt personligen

till svar stånda, men åtnjute i

öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet,

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, bär ofvan

6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid rådstufvurätten i den

stad, der skrift, som föranledt åtal,

blifvit tryckt, eller, om den blifvit

tryckt å ort, som lyder under landsrätt,

vid rådstufvurätten i närmaste

inom länet belägna stad. Stämningstiden

vare åtta dagar, om boktryckeriet

är beläget i stad, der rådstufvurätt

finnes, men i annat fall fjorton

dagar. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, böra

han eller de vid rätten personligen

till svars stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsförmåner, enligt allmän

lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta förordnande

icke uttryckligen annorlunda stadgadt

är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för qvar- •

stad å tryckt skrift, här ofvan stad
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare lian eller det berättigad

att i Stockholm, genom biträde

af öfverståthällareembetet och

i öfriga städer samt orterna, medelst

skyndsam handräckning, som ej får

vägras af den magistrat, hvarunder

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan

qvarstad erhålla; börande öfver förloppet

af qvarstadsförrättningen och

orsakerna dertill, samt i afseende på

den åklagade skriften, om och huru

många exemplar då ännu finnas uti

boktryckarens värjo, anteckning trefaldt

författas, hvaraf den ena tillställes

chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud, den andra magistraten

och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig att, vid ansvar

såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående post, en afskrift

af denna anteckning till justitiekansleren

insända. I Stockholm varde

samma anteckning, genast eller sist

inom nästföljande dags utgång, till

justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allra sist inom trenne veckor, efter

det qvarstaden lagd blifvit, hafva

hänvist målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, då domstolen,

sist inom åtta dagar, må

pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.

Sker det ej, och är icke qvarstad

inom en månad hafveri, eger

boktryckaren rätt, i enahanda ordning,

som handräckning af magistraten

till qvarstadens beläggande

gade äro, förordna eller äska, det

någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad att

sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam

handräckning, som ej får vägras

af vederbörande Konungens befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent;

börande öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill,

samt i afseende på den åklagade

skriften, om och huru många exemplar

då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning trefaldt författas,

hvaraf den ena tillställes chefen för

justitiedepartementet eller hans ombud,

den andra magistraten i den

stad, under hvilkens rådstufvurätt

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och

den tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig att, vid ansvar såsom

för embetsförsummelse, med näst afgående

post, en afskrift af denna

anteckning till justitiekansleren insända.

I Stockholm varde samma

anteckning, genast eller sist inom

nästföljande dags utgång, till justitiekansleren

aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm, inom

åtta dagar, och i landsorterna, allra

sist inom trenne veckor, efter det

qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist

målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, då domstolen,

sist inom åtta dagar, må pröfva, om

qvarstaden skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

en månad hafveri, ege boktryckare

rätt i enahanda ordning, som handräckning

till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess bry
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

meddelad blifvit, att fordra dess bry- tande, hvilket icke vägras må, vid

utande, hvilket icke vägras må, vid ansvar af embetets förlust,

ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitie-departementet Chefen för justitie-departementet

--------erhållas.--------erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra, 12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, Konungens befallnings- i sådant fall, vederbörande Konungens

hafvande och vederbörande magistrater befallningshafvande, magistrat eller

ovägerligen och vid ansvar biträda; kronobetjent ovägerligen och vid ansvar

dock må — —---inlemnad. biträda; dock må — — inlemnad.

Stockholm den 10 april 1896.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservationer:

af herrar Helander, Gustaf Berg och Nyström, hvilka anfört:

»Då den förändring i nu gällande lagstiftning, utskottets förslag innebär,

är af tvifvelaktig fördel och i hvarje händelse af mycket ringa betydelse

i jemförelse med de förändringar, som, då man vill beträda de

partiella reformernas väg, i främsta rummet borde föreslås; så hafva vi

ansett oss böra mot framläggande af detta förslag anmäla reservation.»;

samt af herr Elowson, som yttrat:

Vid förlidet års riksdag framlades af herr E. Olsson en motion, afseende

ändring i §§ 1 och 5 af tryckfrihetsförordningen. Genom den då

föreslagna ändringen af § 1 skulle rätten att anlägga boktryckerier förunnas

landsbygden i samma omfång och samma mening som den tillkommer

stad.

Bill. till Rikad. Prof. 18.%''. 3 Samt. 7 Höft.

U

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

l uder innevarande riksdag har herr E. Olsson äfvenledes väckt eu

motion om ändring af nyssnämnda paragrafer, men i en helt annan retning

än föregående året. Genom motionen af år 1895 afsågs en lösning

af den sedan länge på dagordningen stående frågan om ovilkorlig rätt att

på landsbygden likaväl som i stad anlägga boktryckeri. Motionen af 1896

afser . att för alltid beröfva landsbygden denna rätt och i stället göra anläggning

af boktryckeri å landet beroende af Konungens medgifvande.

Det förslag, som motionären i år framstält beträffande § 1, innehåller

tre särskilda bestämningar. Genom den första bestämningen skulle en

partiel utvidgning af friheten att anlägga boktryckerier vinnas, enär rätten

till sådan anläggning skulle inom köping blifva lika ovilkorlig som inom

stad. Den andra bestämningen åter skulle borttaga en grundlagsenlig

rättighet, som enligt gällande tryckfrihetsförordning tillkommer alla dem,

som bygga och bo inom en half mil från stad. Genom den tredje bestämningen

skulle rätten att på landsbygden anlägga boktryckeri ''blifva

blott vilkorlig.

Den i motionen och utskottets förslag upptagna bestämmelsen, enligt

hvilken inrättande af boktryckeri på landsbygden skulle göras beroende

af Konungens pröfning, torde icke vara af sådan innebörd, att densamma

bör vinna Riksdagens godkännande. Med en vexlande uppfattning inom

konseljen af tryckfrihetens fördelar eller olägenheter skulle helt visst periodvis

följa benägenhet eller obenägenhet för boktryckeriers inrättande

på landsbygden. Under en period torde ansökningar derom temligen undantagslöst

beviljas, under en annan period åter systematiskt afslås.

Den af utskottet föreslagna ordalydelsen beträffande rätten till anläggning

af boktryckeri å landet synes vara särdeles otydlig. Ansökning om

boktryckeris anläggning lär icke kunna helt opersonligt beviljas en på

landsbygden belägen ort såsom sådan, utan skulle väl afse en på den orten

bosatt person eller der befintlig firma. När innehafvaren af en eller annan

anledning upphör, med sitt boktryckeri, så lär detta icke utan förnyad

ansökan, hvars beviljande är oviss, kunna öfvergå till annan person eller firma.

Beaktansvärdt måste det ock vara, att, om tillståndbeviset för anläggning

af boktryckeri å landsbygden är bundet vid en viss person, värdet

af boktryckeriet vid denna persons frånfälle är för hans arfvingar så godt

som helt och hållet beroende af ett nytt tillståndsbevis.

En ändring af tryckfrihetsförordningen i syfte att göra landsbygden

likstäld med stad i fråga om rätt till boktryckeriers anläggning blef vid

1867 urs riksdag antagen att hvila såsom grundlagsförslag. Samma förslag

blef ock af Riksdagen år 1870 godkändt, men vann icke bifall af Kongl.

Maj:t. Utskottet anser visserligen, att det skulle vara följdrigtigast att vid
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 11

hålla den af Riksdagen förut antagna grundlagsändringen, enligt hvilken

ovilkorlig rätt till boktryckeriers anläggning skulle tillkomma landsbygd

likaväl som stad. Men utskottet fasthåller icke följdrigtigheten.

För egen del håller jag på följdrigtigheten och vill fördenskull icke

medverka till att frånhända landsbygden förmånen att erhålla ovilkorlig

rätt till boktryckeriers anläggning. Uppenbart är nemligen, att ett bifall

till utskottets förslag skulle för all framtid beröfva landsbygden nämnda rätt.

Något giltigt skäl synes mig icke vara anfördt för den af utskottet

föreslagna åtgärden att beröfva alla dem, som äro å landsbygden bosatta

inom en half mil från stad, en dem tillkommande grundlagsenlig rätt.

Uti motionen och utskottets förslag finnes en bestämmelse, som icke

afviker från den, äfven af utskottet, såsom följdrigtigast ansedda utvidgning

af rätten till anläggning af boktryckerier. Denna utvidgning borde

helt naturligt gå i rigtningen mot den ändring af tryckfrihetsförordningen,

som 1867 års Riksdag antog såsom hvilande och 1870 års Riksdag för sin

del godkände, nemligen att medgifva landsbygdens invånare en af regeringens

tillstånd oberoende rätt att anlägga boktryckerier. Ifrågavarande

bestämmelse afser den af motionären och utskottet föreslagna ändringen,

enligt hvilken det skulle åt boktryckare inrymmas frihet att i köpingar

inrätta boktryckerier. En sådan partiel ändring skulle ernas derigenom,

att uti första stycket af 1 § 5 mom. tillsattes i slutet orden »eller i köping >.

Emot de utaf utskottet föreslagna ändringarna uti andra och tredje

styckena af 1 § 5 mom. har jag ingenting att invända. Jag finner dessa

ändringar såväl i och för sig tillfredsställande som ock fullt öfverensstämmande0

med den af mig föreslagna partiella ändringen. Enligt densamma

skulle frihet att inrätta boktryckerier förunnas åt köpingar, under det att

frågan om samma frihets beviljande för landsbygdens invånare blefve

uppskjuten till lägligare tid.

Vidkommande den af utskottet föreslagna lydelse, som skulle gnvas

åt 5 § 6, 8 och 12 momenten, har jag med min röst dertill bidragit.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra har jag ansett, det

konstitutionsutskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med anledning af motionen, måtte

antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling

följande förslag till förändrad lydelse af nedanstående

paragrafer i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Tryckfrihetsförordningen.

§

(Nuvarande lydelse:)

5: o) Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och

en fritt att, utan hinder af någon

särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad någon

skråordning, anlägga sådana

tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom Renligt synes, uti stad

eller inom ett afstånd derifrån af

högst en half mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare lyda

under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar

— — innehåll och skrifart.

1.

{Föreslagen lydelse:)

5:o) Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och

en fritt att, utan hinder af någon

särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad någon

skråordning, anlägga sådana

tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom Renligt synes, uti stad

eller inom ett afstånd derifrån af

högst en half mil eller i köping.

Då boktryckeri anlägges å ort, som

lyder under landsrätt, skola i alla

mål, som boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i. tryckeriet samt

der tryckta skrifters författare och

utgifvare lyda under rådstufvurätten

i närmaste inom länet belägna stad,

der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar

— — — innehåll och skrifart.

§ 5.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

6:o) Förbrytelser emot denna lag 6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den upptagas vid rådstufvurätten i den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

stad, det'' boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. 1

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna underrätt; i öfriga

fäder, der första och andra underrätt

finnas, vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stamningstiden

vare i allt fall, ehvad

tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnda

§ utstakar, utom staden är

beläget, enahanda, och förhålles dermed,

som, om stämningstid i staden,

lag säger. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, böra

han eller de vid sådan rätt personligen

till svars stånda, men åtnjute i

öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad

att i Stockholm, genom biträde

af öfverståthållareembetet och

i öfriga städer samt orterna, medelst

skyndsam handräckning, som ej får

vägras af den magistrat, hvarunder

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan

qvarstad erhålla; börande öfver för
-

stad, der skrift, som föranledt åtal,

blifvit tryckt, eller, om den blifvit

tryckt å ort, som lyder under landsrätt,

vid rådstufvurätten i närmaste

inom länet belägna stad. Stämningstiden

vare åtta dagar, om boktryckeriet

är beläget i stad, der rådstufvurätt

finnes, men i annat fall fjorton

dagar. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, höra

han eller de vid rätten personligen

till svars stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsförmåner, enligt allmän

lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta förordnande

icke uttryckligen annorlunda stadgadt

är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för qvarstad

å tryckt skrift, här ofvan stadgade

äro, förordna eller äska, det

någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad att

sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam

handräckning, som ej får vägras

af vederbörande Konungens befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent;

börande öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill,

samt i afseende på den åklagade

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

loppet af qvarstadsförrättningen och

orsakerna dertill, samt i afseende på

den åklagade skriften, om och huru

många exemplar då ännu finnas uti

boktryckarens värjo, anteckning trefaldt

författas, hvaraf den ena tillställes

chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud, den andra magistraten

och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig att, vid ansvar

såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående post, en afskrift

af denna anteckning till justitiekansleren

insända. I Stockholm varde

samma anteckning, genast eller sist

inom nästföljande dags utgång, till

justitiekansleren afleinnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allra sist inom trenne veckor, efter

det qvarstaden lagd blifvit, hafva

hänvist målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, då domstolen,

sist inom åtta dagar, må

pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.

Sker det ej, och är icke qvarstad

inom en månad häfven, eger

boktryckaren rätt, i enahanda ordning,

som handräckning af magistraten

till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess brytande,

hvilket icke vägras må, vid

ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet

— — — — — —---erhållas.

skriften, om och huru inånga exemplar

då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning . tiofaldt, författas,

hvaraf den ena tillställes chefen för

justitiedepartementet eller hans ombud,

den andra magistraten i den

stad, under hvilkens rådstufvurätt

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och

den tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig att, vid ansvar såsom

för embetsförsummelse, med näst afgående

post, en afskrift af denna

anteckning till justitiekansleren insända.

I Stockholm varde samma

anteckning, genast eller sist inom

nästföljande dags utgång, till justitiekansleren

aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm, inom

åtta dagar, och i landsorterna, allra

sist inom trenne veckor, efter det

qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist

målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, då domstolen,

sist inom åtta dagar, må pröfva, om

qvarstaden skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

en månad häfven, ege boktryckare

rätt i enahanda ordning, som handräckning

till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess

brytande, hvilket icke vägras må, vid

ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet

— — — — — — — — erhållas.

f 2:o) I frågor om qvarstad böra, 12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sadant fall, Konungens befallnings- i sådant fall, vederbörande Konungens

hafvande och vederbörande magistrater befallningshafvande, magistrat eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

ovägerligen och vid ansvar biträda; kronobetjent ovägerligen och vid ansvar

dock må —----inlemnad. biträda; dock må — — inlemnad.

Herr Alin har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i detta

ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.