Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 15 kap. 2 § rättegångsbalken.

1896-03-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:31, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 15 kap. 2 § rättegångsbalken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 31,

1

N:o 31.

Ank. till Hiksd. kansli den 4 mars 1896, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 15

kap. 2 § rättegångsbalken.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 43, anför lierr O. Persson i Killebäckstorp:

»I 15 kap. 2 § rättegångsbalken stadgas, att »de, som för andra

må tala och svara, skola vara .oberyktade, ärlige, redlige och förståndige

män». Detta stadgande tolkas numera af vissa domstolar ej .så

strängt, att icke jemväl qvinna får uppträda såsom ombud, liksom qvinligt

testamentsvittne har förklarats gill, trots lagens föreskrift, i 16

kap. 1 § ärfdabalken, om vittne af två gode män. Andra domstolar

deremot hålla strängt på ordalydelsen och fordra, att ombud måste

vara man. För erhållande af enighet i rättskipningen får jag, som

finner, att qvinna bör uti ifrågavarande afseende vara likstäld med man,

vördsamt hemställa, . .

att Riksdagen behagade för sin del besluta sådan ändring i 15

kap. 2 § rättegångsbalken, att hinder ej må i lagens ordalydelse finnas

derför, att jemväl qvinna, som besitter de i lagrummet omförmälda

egenskaper, må kunna för andra tala och svara, eller att anförda stadgande

i 15 kap. 2 § rättegångsbalken erhåller följande förändrade lydelse:

De, som för andra må tala och svara, skola vara oberyktade, ärlige,

redlige och förståndige.»

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 7 Sami. 18 Höft. (N:o 31).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

Utskottet anser emellertid ofvanberörda lagbestämmelse icke utgöra

ovilkorligt hinder för qvinna, som har de egenskaper, lagen fordrar

hos ett rättegångsombud, att inför domstol för andra tala och svara.

1734 års lag begagnar nemligen på flera ställen uttrycket »man)),

der detta uppenbarligen är lika betydande med »person», och enahanda

är, enligt utskottets mening, förhållandet beträffande ifrågavarande lagrum.

Hvad angår det af motionären omförmälda stadgandet i 16 kaj).

1. § ärfdabalken, att testamente bör bevittnas af tvenne gode män, har

visserligen förklarats, att detta stadgande icke innefattar någon med

afseende å bevisning om testamente gjord inskränkning i lagens allmänna

bud, att qvinna må ej mindre än man vittne bära, men sådant

har skett genom eu förklaring och ej genom någon ändring af lagrummet,

som till ordalagen fortfarande är oförändradt, hvilket förhållande

torde utgöra ett ytterligare stöd för rigtigheten af utskottets tolkning

af nu ifrågavarande lagbestämmelse.

Med en sådan uppfattning kan utskottet icke tillstyrka den af

motionären begärda ändringen, utan hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservationer:

af herr Fröberg, beträffande motiveringen;

af herr Persson.

Herr Göransson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

utskottets behandling af detta ärende.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.