Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om lagstiftning angående arbetstiden för arbetare i bageriyrket.

1896-03-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:33, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om lagstiftning angående arbetstiden för arbetare i bageriyrket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

1

N:o 33.

Ant. till Rikscl. kansli den 6 mars 1896, kl. 6 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om lagstiftning angående

arbetstiden för arbetare i bageriyrket.

Vid innnevarande riksdag har föreslagits, af herr Treffenberg i

motionen n:o 29 i Första Kammaren och af herr Hedin i Andra Kammaren

i motionen n:o 2,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t ville efter verkstäld utredning taga i öfvervägande, om och

i hvad mån lagbestämmelser angående arbetstiden för arbetare i bageriyrket

må vara erforderliga, och derefter för Riksdagen framställa det

förslag, hvartill den verkstälda utredningen kan föranleda.

Denna fråga behandlades åt sistlidet års Riksdag med anledning

af en motion i Andra Kammaren utaf herr Hedin, som då hemstälde,

att Riksdagen måtte för sin del antaga ett af honom framlagdt förslag

till lag angående arbetstiden i bagerier m. m., enligt hvilket förslag

den egentliga arbetstiden i bageriyrket skulle inskränkas till 12 timmar

om dygnet, från kl. 6 på morgonen till kl. 6 på aftonen, och arbete

å sön- och helgdagar förbjudas. Motionären påminde om den långvariga

arbetsinställelse, som bageriarbetarne i Stockholm satt i verket

under försommaren 1890, och hvarigenom för första gången i vårt land

allmänhetens uppmärksamhet blifvit rigtad på de inom bageriyrket råBih.

till Likså. Prof. 1896. 7 Sami. 20 Haft. (N:o 33). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

dande svåra missförhållanden af flerfaldig art. Han framhöll vidare,

att Stockholms helsovårdsnämnd samma år låtit verkställa en undersökning

af 101 bagerier med ett uppgifvet antal arbetare af 706, samt att

af denna undersökning framgått, att bostadslägenheterna i regeln vore

för små och deras snygghet på många ställen allt annat än tillfredsställande,

att deras läge mycket ofta vore olämpligt, i det att de stode

i direkt samband med bagerierna, att sättet för deras uppvärmning ej

heller vore tillfredsställande, och att för deras ventilation i allmänhet

inga åtgärder vore vidtagna, att arbetstiden i allmänhet vore oskäligt

lång, och att flere minderårige arbetare påträffats, som sysselsatts med

nattarbete och som arbetat lika länge som de fullvuxna, att hvad vidkomme

bagerilokalerna anledning till anmärkning i flera fall förekommit,

och att större snygghet och renlighet tarfvades i bagerier, i förvaringsrum

och på gårdarna. Oaktadt lielsovårdsnämnden, med anledning af

hvad som sålunda kommit till dess kännedom, år 1891 tillstält samtlige

bagariidkare ett cirkulär, innehållande dels »förbud och minimifordringar»,

dels derutöfver »råd och anvisningar» uti ifrågavarande hänseenden,

hade vid förnyad inspektion af bagerierna (enligt nämndens berättelse

för år 1892) visat sig, att så godt som inga åtgärder vidtagits med anledning

af detta cirkulär. Enligt motionärens åsigt vore, äfven om några

smärre förbättringar vidtagits sedan 1890, tillståndet i det väsentliga

oförändradt och torde ej heller i hufvudsak kunna blifva annorlunda,

så länge det nuvarande arbetssystemet ej i grund förändrades. Nattarbetet,

som tvingade arbetarne att bo å arbetsstället och beröfvade dem

eget hem, vore den missförhållandenas egentliga rot, mot hvilken en

reform företrädesvis måste rigtas. Motionären åbei-opade vidare hvad

som rörande åtskilliga förhållanden inom bageriyrket anförts uti eu af

komiterade för Stockholms bageriarbetare till honom öfverlemnad skrift

samt ett af dessa komiterade upprättadt sammandrag, innehållande uppgifter

om arbetstiden inom olika bagerier i landet m. m., och redogjorde

för de i åtskilliga utländska lagar förekommande bestämmelser uti

ifrågavarande ämne.

Lagutskottet, till hvars förberedande behandling motionen hänvisats,

yttrade i anledning af densamma, att utskottet visserligen icke

kunnat ingå i någon uttömmande granskning af de detaljuppgifter rörande

förhållandena inom bageriyrket, som förekomme i de af motionären

framlagda och åberopade uttalanden från representanter för arbetare

inom berörda yrke, och att skrifvelser, hvilka till utskottet öfverlemnats

från arbetsgifvare inom yrket, innebure, att dessa uppgifter skulle i

åtskilliga hänseenden tåla jemkning, men att hvad i allt fall såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

ostridigt qvarstode icke kurmat undgå att bibringa utskottet öfvertygelsen

om önskvärdheten af lagstiftarens ingripande i syfte att för en vigtig

gren af näringslifvet på ett betryggande sätt ordna förhållandet mellan

arbetsgifvare och arbetare, och att utskottet vågade, med stöd af erfarenheten

från länder med en mer eller mindre fullständigt genomförd

skyddslagstifning i detta ämne, hysa den förhoppning, att jemväl i vårt

land en dylik lagstiftning, afpassad efter våra förhållanden och omfattad

med förtroende af såväl arbetsgifvare som arbetare, skulle komma

att utöfva en fördelaktig inverkan på förhållandena inom det yrke densamma

afsåge.

På grund häraf gjorde utskottet — som icke kunde finna tillrådligt

att tillstyrka antagandet af ett fullständigt lagförslag i ämnet —

hos Riksdagen den hemställan, som nu, ordagrant lika, upprepats af

de båda motionärerna i frågan vid innevarande riksdag.

Utskottets hemställan bifölls af Andra, men afslogs af Första

Kammaren; och var sålunda frågan fallen vid 1895 års riksdag.

I den motion, hvari herr Treffenberg nu å nyo bragt frågan på tal,

omnämner motionären till en början herr Hedins motion i ämnet vid

1895 års riksdag och öfvergår derefter till en redogörelse, delvis hemtad

ur sistnämnda motion, för utvecklingen i Norge af lagstiftningsarbetet

uti ifrågavarande hänseende och särskildt förarbetena för den derstädes

nu, från den 1 januari sistlidet år, gällande lag om inskränkning af

arbetstiden i bagerier och dylikt af den 14 juli 1894, hvilken finnes,

såsom bilaga, i öfversättning bifogad motionen, samt för hvad motionären

inhemtat om verkningarna af och omdömena om denna lag, en redogörelse

som synes motionären vara så mycket mera på sin plats, som

missförhållandena inom bageriyrket i vårt land tyckas motionären vara

öfver hufvud likartade med dem, som i samma yrke uppstått i Norge

och der framtvingat den nya lag, hvarigenom man sökt afhjelpa dem.

Motionären, som uttalar sin anslutning till herr Hedins i hans motion

vid 1895 års riksdag framhållna uppfattning, att nattarbetet i bageriyrket

är sjelfva grunden till de öfverklagade missförhållandena inom

yrket, mot hvilken alltså en reformerande lagstiftning företrädesvis bör

vara rigtad, fortsätter: Då lagstiftare och myndigheter i flere andra

civiliserade länder, Amerikas Förenta Stater, Tyskland och Danmark,

vore upptagna af omsorger för att tillförsäkra bageriarbetarne en

menniBkovärdig tillvaro, skulle icke då tiden vara inne äfven för oss att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

genom en undersökning af förhållandena inom bageriyrket förbereda

möjligheten af en sådan lösning af denna fråga, som i möjligaste måtto

kunde tillfredsställa både bageriarbetarnes samt bagarmästarnes och

allmänhetens skäliga kraf? Att här i vårt land helt enkelt lägga händerna

i kors och låta frågan hvila i dödssömn, det kunde hvarken ur

humanitär eller den politiska klokhetens synpunkt försvaras.

I sin nu föreliggande motion hänvisar herr Hedin till hvad han

uti sin motion vid sistlidet års riksdag i denna fråga anfört. Han erinrar,

hurusom hans sistnämnda motion åtföljdes af ett tabellariskt sammandrag

af de till lagutskottet då öfverlemnade listor, å hvilka bageriarbetare

i olika delar af landet till ett antal af nära 1,400 äfvensom

34 arbetsgivare antecknat sitt instämmande i det af honom då framlagda

lagförslaget. Af de i detta sammandrag upptagna 313 bagerier

funnos för 279 bagerier med 1,312 arbetare uppgifter om arbetstidens

längd, och dessa uppgifter har motionären ordnat i 2 vid motionen

fogade tabeller, till hvilka utskottet anhåller att få hänvisa. Ur ifrågavarande

uppgifter har motionären uträknat medelarbetstiden inom bageriyrket

och funnit den vara:

i Stockholm................................. 13,9 timmar,

i Göteborg.................................... 15,7 »

i Malmö......................................... 12,9 »

i andra städer............................ 15,2 » och

på landsbygden.......................... 13,9 »

Endast vid 7 bagerier understege medelarbetstiden för en arbetare 12

timmar om dygnet, vid 123 utgjorde den från 12 till och med 14 timmar,

och vid 149, eller mer än halfva antalet, uppgick den till mellan 15

och 20 timmar. Vid icke mindre än 22 bagerier utgjorde arbetstiden

minst 18 timmar. — Det syntes motionären, som skulle behofvet af en

lagtvungen begränsning af arbetstiden på detta område ej kunna af

någon förnekas, om dessa uppgifter förutsattes vara i hufvudsak exakta.

Från arbetsgifvarnes sida hade man bestridt deras rigtighet, och i andra

länder hade det varit ganska vanligt, att arbetsgifvares och arbetares

uppgifter om arbetstidens längd utfallit väsentligen skiljaktiga, de förre

utvisande ett ofta mycket lägre antal arbetstimmar än de senare; men

denna olikhet kunde, enligt motionärens mening, möjligen delvis bero

derpå, att ena parten, arbetsgifvarne, afräknat ganska godtyckligt beräknade

»pauser».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

Derefter lemnar motionären en redogörelse för de hufvudsakligaste

resultaten af den tyska arbetarestatistiska kommissionens under

de senaste åren utförda undersökningar på nu ifrågavarande område

och för lagstiftningen härutinnan inom några af Nordamerikas Förenta

Stater samt omnämner, att frågan jemväl i Danmark blifvit bragt å

bane särskildt genom ett för riksdagen framlagdt förslag till lag om

inskränkning af arbetstiden i bagerier och dylikt. Till sist meddelar

motionären några siffror rörande utbredningen bland Stockholms bageriarbetare

af sjukdomen skabb, siffror som enligt motionärens åsigt

ådagalägga, att berörda sjukdom är att betrakta såsom en yrkessjukdom

inom bageriyrket; och i dessa afseenden hänvisar utskottet till hvad

motionen och dervid fogade bilagor innehålla.

Utskottet står i denna fråga på samma ståndpunkt, som intogs

af lagutskottet vid 1895 års riksdag. I likhet med motionärerna anser

nemligen utskottet de inom bageriyrket rådande särskilda förhållanden

vara af den beskaffenhet, att de påkalla en lagstiftning i arbetarnes

intresse för arbetet inom yrket; och då utskottet är ense med

motionärerna äfven derutinnan, att det är den långa arbetstiden och

särskildt den omständigheten, att detta arbete bedrifves hufvudsakligen

under natten, som grundlägger de missförhållanden, hvilka motionärerna

framhållit, hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte, i anledning af herrar Treffenbergs

och Hedins motioner i ämnet, i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville efter verkstad

utredning taga i öfvervägande, om och i hvad

mån lagbestämmelser angående arbetstiden för arbetare

i bageriyrket må vara erforderliga, och derefter för

Riksdagen framlägga det förslag, hvartill den verkstälda

utredningen kan föranleda.

Stockholm den 5 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

E. von KRUSENSTJERNA.

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 7 Sami. 20 Häft.

o

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

Reservation

af herrar Fröberg, Lundström, Pehrsson, C. F. Pettersson, Fagerholm, J.

Anderson och Redelius.

Herrar Hasselrot och Rudebeck hafva begärt få här antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.