Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af lagen angående byggnad och underhäll af kyrka m. m. den 12 juni 1885 samt af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885.

1896-03-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:37, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af lagen angående byggnad och underhäll af kyrka m. m. den 12 juni 1885 samt af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

1

N:o 37.

Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1896, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af

lagen angående byggnad och underhäll af kyrka m. m.

den 12 juni 1885 samt af lagen angående skyldighet att

deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård

den 1 maj 1885.

I tvenne särskilda, inom Andra Kammaren väckta och till lagutskottet

hänvisade motioner, n:is 82 och 83, har herr O. Anderson i Hasselbol

å nyo upptagit frågan om ändring i den kommunala byggnadsskyldigheten.

Sålunda föreslår han uti motionen n:o 83: »att, med ändring af hvad

1 lagen af den 12 juni 1885 stadgadt är i byggningabalkens 26 kap.,

Riksdagen ville för sin del antaga följande lag angående förevarande byggnads-

och underhållsskyldighet:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock sockenstuga, skola, der icke annorlunda är särskild! förordnadt,

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder efter åsatt fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta

de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej skyldige att i

denna kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier

må vara förenligt»;

och i motionen n:o 82 hemställer motionären: »att, med ändring af

hvad i lagen af den 1 maj 1885 stadgadt är i byggningabalkens 26 kap.

2 § rörande byggnad och underhåll af prestgård, Riksdagen ville för sin

del antaga följande lag:

Bill- till Riksd. Prof. 1836. 7 Sami. 24 Iläft. (Näs 37, 38.)

1

C

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

Der enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar

det åligger socknemän att på sin bekostnad bygga eller förbättra husen å

prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga lika efter åsatt fyrktal. Dock vare de, hvilka

ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, skyldige

att i den kostnad deltaga endast i den mån de ej äro derifrån enligt

samma privilegier befriade.»

Rörande skälen till de i båda motionerna föreslagna lagändringar

åberopar motionären frågans senäste behandling inom Riksdagen, då lagutskottet

vid 1892 års riksdag erkände rättvisan och befogenheten af lagändring

till rättvisare beskattning för byggnad och underhåll af bland

annat kyrka med hvad dertill hörer samt prestgård, men likvisst, hufvudsakligen

af det skäl, att de ifrågavarande lagbestämmelserna så nyligen

varit ändrade i den rätta rigtningen som 1885, afstyrkte bifall till motionärens

då i ämnet väckta förslag. Denna utskottets hemställan bifölls af

Första Kammaren, men afslogs af Andra Kammaren, som för sin del biföll

motionärens förslag.

Som nu ytterligare 4 år förflutit, sedan förslagen till ifrågavarande

lagändringar förevoro i Riksdagen, så hade motionären allt skäl att hoppas,

det såväl lagutskottet som Första Kammaren skulle anse, att en erkändt

rättvis lagändring icke borde längre låta vänta på sin lösning, så mycket

hellre som frågan verkligen vore af stor betydelse i beskattningshänseende,

hvilket kunde inhemtas ur Sveriges officiella statistik öfver kommunernas

finanser.

Motionären erinrade härutinnan från 1888 års statistik, att i 175

kommuner öfverstege fyrktalet för andra beskattningsföremål än fastighet

fastighetsfyrken med 1,395,000 fyrkar. Och vid sammanräkningen af de

olika fyrktalen för hela riket, förhölle sig fyrktalet af andra beskattningsföremål

än fastighet till fastighetsfyrken som 2 till 3. 4 år senare,

eller från 1892 års statistik, framginge, att kommunerna, der fyrktalet för

andra beskattningsföremål än fastighet öfverstege fastighetsfyrken, ökats

från 175 till 254 kommuner med sammanlagdt 2,392,100 fastighetsfyrkar

och 5,317,850 fyrkar å öfriga beskattningsföremål, eller 2,925,750 fyrkar

mera å öfriga beskattningsföremål än å fastighet. Häraf framginge otvetydigt,

att andra beskattningsföremål än fastighet hade stor betydelse i

skattefrågor, och som det icke med fog kunde påstås eller bevisas, att

fastighetsinnehafvaren hade större behof eller fördelar i anordningar, som

främjade en kommuns religiösa intressen än andra skattskyldige, så kräfde

rättvisan, att lika rättigheter borde hafva lika skyldigheter i mån af skatteförmåga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 31,

3

Lagutskottet har vid flera föregående tillfällen uttalat den mening,

att åtskilliga skäl tala för ett ytterligare utjemnande af den i föreliggande

motion omhandlade byggnads- och underhållsskyldighet; oeh utskottet vidhåller

allt fortfarande denna uppfattning. Utskottet kan ej finna någon af

rättvisa och billighet betingad orsak till fastigheters deltagande i nämnda

skyldighet uti större mån än öfriga beskattningsföremål, och under sådana

förhållanden synes tiden vara inne att taga steget fullt ut i den af

1885 års lagar i ämnet inslagna rigtningen och införa fullständig likställighet

emellan fastigheter och öfriga beskattningsföremål i ifrågavarande afseende.

Utskottet hemställer alltså,

l:o) att Riksdagen ville, med bifall till herr Anderssons

motion, n:o 83, för sin del antaga följande

Lag

angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill

höx^er, så ock af sockenstuga.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt

förordnas som följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som

till kyrka hörer, så ock sockenstufva, skola, der icke

annorlunda är särskildt förordnadt, uppehållas och byggas

på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder efter åsatt fyrktal; dock vare de,

hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier

förunnade förmåner, ej skyldige att i denna kostnad

deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier

må vara förenligt.

2:o) att Riksdagen ville, med bifall till herr Anderssons

motion, n:o 82, för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt

förordnas som följer:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

Der enligt 26 kap. 2 § byggningabalk^) eller särskilda

författningar det åligger socknemän att på sin

bekostnad bygga eller förbättra husen å prestgård, skola

i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga lika efter åsatt fyrktal.

Dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets

privilegier förunnade förmåner, skyldige att

i den kostnad deltaga endast i den mån de ej äro derifrån

enligt samma privilegier befriade.

Stockholm den 9 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservation

dels af herr C. F. Pettersson, som ansett, att utskottet bort afstyrka

bifall till motionerna och att denna utskottets hemställan bort på följande

sätt, i enlighet med en mot lagutskottets utlåtande i ämnet vid 1892 års

riksdag af herrar Bergström och Claöson afgifven reservation, motiveras:

»Den fördelning af den kommunala byggnadsskyldigheten, som genom

lagarne den 26 september 1884 samt den 1 maj och den 12 juni 1885 är

faststäld, har, såsom bekant, tillkommit på grund af medlingsförslag, framstälda

efter långvariga meningsbrytningar. Till stöd för det medlingsförslag,

som ledde till antagande af lagen den 26 september 1884, anförde

lagutskottet vid 1884 års riksdag, att egandet af andra beskattningsföremål

än fastighet icke innebure samma stadigvarande intresse och att med den

större rörlighet, dessa beskattningsföremål företedde, de understundom kunde

komma att med kort mellantid inom olika kommuner deltaga i ganska

betydliga kostnader för ifrågavarande byggnader samt följaktligen skulle

kunna blifva jemförelsevis för tungt beskattade i förevarande afseende,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

5

derest de skulle deltaga i skyldighetens utgörande med hela det dem åsätta

fyrktal, hvarför utskottet ansåg en nedsättning till deltagande med allenast

en fjerdedel af det åsätta fyrktalet kunna för dem medgifvas. Dessa skäl

synas fortfarande ega giltighet. Om man än icke kan med bestämdhet

påstå, att just denna fördelning är den principielt rätta, synas dock skäl

tala för densammas bibehållande.»;

dels af herr J. Anderson, som anfört: »Jag är visserligen ense med

utskottets pluralitet derutinnan, att jag anser nuvarande bestämmelser om

fördelning af kostnaden för byggnad och underhåll af kyrka m. in. samt

prestgård icke vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, men då

jag håller före, att ett förslag om full likställighet mellan fastighet och

annat beskattningsföremål i ifrågavarande hänseende icke har någon utsigt

att vinna Riksdagens bifall, har jag ansett det förslag praktiskt lämpligast,

att andra beskattningsföremål skola bidraga till berörda afgift efter hälften

af fyrktalet — en förändring, hvars rättmätighet ingen med fog torde

kunna jäfva.

Jag har i följd häraf ansett, att utskottet bort föreslå Riksdagen att

för sin del antaga dels följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, så ock af

sockenstuga.

Härigenom förordnas som följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som

till kyrka hörer, så ock sockenstufva, skola, der icke

annorlunda är särskildt förordnadt, uppehållas och byggas

på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder. I sådan kostnad skola de skattskyldige

deltaga för fastighet efter hela och för andra

beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande fyrktal;

dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets

privilegier förunnade förmåner, ej'' skyldige att

i den kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med

samma privilegier må vara förenligt. Uppkommer vid

beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.,

dels ock denna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård.

Härigenom förordnas som följer:

Der enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller

särskilda författningar det åligger socknemän att på sin

kostnad bygga eller bättra husen å prestgård, skola i

sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga för fastighet efter hela samt

för andra beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande

fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de

genom presterskapets privilegier förunnade förmåner,

skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån de

ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer

vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall

det bortfalla.»;

dels ock af herrar Hasselrot, Lundström, Rudebeck och Sörensson.

Herrar von Krusenstjerna, Fröberg, Öländer och F. Andersson hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom

utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.