Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 46

1896-03-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:46, Lagutskottets Utlåtande N:o 46

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

7

N:o 46.

Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse

af 5 § i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat en af herr P. G.

Petersson i Brystorp inom nämnda kammare afgifven motion, n:o 67, så

lydande:

»I 5 § af kongl. förordningen om landsting af den 21 mars 1862 är

föreskrifvet, att de i § 3 af samma förordning omnämnde valmän jemte

ett lika antal suppleanter utses bland dem, som å kommunalstämma röst
-

rätt ega, efter der gällande allmän röstgrund, sålunda:

att en kommun med 1,000 invånare eller derunder utser ......... 1 valman,

med öfver 1,000 till och med 3,000 invånare ............................ 2 valmän,

» » 3,000 » » » 6,000 » 3 »

> » 6,000 » » » 9,000 » 4 »

o. s. v. efter samma beräkningsgrund för Överskjutande folkmängd.

Häraf följer, att en kommun med 3,001 invånare väljer lika många

valmän som de, hvilkas folkmängd uppgår till 6,000, ett förhållande, öfver

hvilken rätt ofta klagomål försports från de större kommunerna. Om än

vid landstingsförordningens tillkomst en dylik proportion mellan väljande

och valmän kunde anses göra till fyllest, hafva emellertid, särdeles genom

riksdagsordningen af år 1866, nya uppgifter af så stor betydelse tillkommit

landstingen, att, enligt min uppfattning, eu ändring i valsätten häraf är

fullt motiverad. I riksdagsordningen föreskrifves nemligen, att landstingen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

skola utse ledamöter till Riksdagens Första Kammare, och för ett tillfreds

ställande fullgörande af denna magtpåliggande uppgift lär det icke vara

utan betydelse, om antalet valmän för landstingsmäns väljande är allt för

inskränkt.

I de valkretsar, inom hvilka val af ledamöter till Riksdagens Andra

Kammare förrättas medelst elektorer, utses för hvarje kommun en elektor

och derutöfver efter folkmängden en för hvarje fullt tal af ett tusen.

Samma förhållande synes mig äfven böra tillämpas vid utseende af valmän

för val af landstingsmän, såsom medgifvande både en rättvisare fördelning

af inflytandet på dessa val mellan kommuner med skiljaktig folkmängd

liksom äfven egnadt att gifva större säkerhet för ett godt val af landstingens

ledamöter.

Af ofvan anförda skäl får jag hemställa, det Riksdagen behagade

besluta, att § 5 i kongl. förordningen om landsting skall erhålla följande

ändrade lydelse:

att en kommun med 1,000 invånare eller derunder utser......... 1 valman,

med öfver 1,000 till och med 2,000 invånare................................ 2 valmän,

o. s. v. efter folkmängden en valman för hvarje fullt tal af ett tusen.»

Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka den i föreliggande motion

föreslagna lagändring. Densamma skulle nemligen för de flesta landstingsområden

verka en förskjutning af kommunernas inbördes magtställning i

fråga om inflytandet på landstingsmannaval, och denna förskjutning skulle

derjemte ske i afgjord rigtning af fördel för de större kommunerna till

de mindres förfång. Antaget t. ex. att ett tingslag består af sju kommuner,

af hvilka den ena har en folkmängd af 14,000 personer och de öfriga sex

hvardera hafva mellan 2,000 och 3,000 invånare. Enligt nu gällande

bestämmelser eger den större kommunen att utse sex och hvardera af de

öfriga två valmän för tillsättande af landstingsmän, d. v. s. att de

mindre kommunerna tillsammans representera en majoritet vid valet af

landstingsmän utaf sex röster. Med tillämpning af det i motionen föreslagna

stadgandet komme den större kommunen att utse fjorton och hvardera

af de mindre tvenne valmän, hvilket vore detsamma, som att den

större kommunen ensam, med två rösters majoritet, skulle kunna bestämma

utgången af landstingsmannavalet. Den af motionären åberopade bestäm
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

inelsen i riksdagsordningen tillgodoser de mindre kommunernas rätt i förhållande

till de större genom stadgandet, att en hvar kommun utan afseende

å invånareantalet har att utse en elektor, under det att endast

de öfriga elektorernas antal bestämmes i förhållande till folkmängden i de

olika kommunerna. Nu gällande bestämmelse om landstingsmannaval kommer

till samma mål, men på ett annat sätt.

Ett större invånareantal inom en kommun bör nemligen ej ovilkorligen

betinga ett i samma proportion som invånareantalet växande

inflytande på landstingets sammansättning. Ty förutom det, att samtliga

kommunernas intressen böra, så vidt ske kan, vara i landstinget representerade,

är det äfven af vigt, att landstingets ekonomiska beskattningsrätt

utöfvas af personer, som ega förtroende hos dem, som i detta hänseende

mest bidraga till ifrågavarande utgifter. Det kan emellertid inträffa, att

en kommuns större folkmängd uteslutande beror på tillvaron inom kommunen

af industriella anläggningar af storartadt omfång, hvilka för sin

verksamhet kräfva stora arbetareskaror, och det kan, enligt utskottets åsigt,

icke anses billigt, att denna kommun, som måhända lemnar endast obetydligt

högre bidrag till landstingsskatten än hvar och en af öfriga mindre

kommuner, på grund af sitt större invånareantal skall komma att utöfva

ett förherskande inflytande på sammansättningen af den representation,

som eger att bestämma såväl grunden för landstingsskattens utgörande

som storleken af densamma.

Af samma anledning vore det äfven mindre lämpligt att, genom

bifall till motionärens förslag, förskaffa de folkrikare kommunerna ökadt

inflytande på valen till Första Kammaren.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herr Peterssons ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Bill. till Riksd. Prof. 1866. 7 Sami. 21 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.