Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 53

1896-03-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:53, Lagutskottets Utlåtande N:o 53

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

1

fisa 53.

Ank. till Eiksd. kansli den 26 mars 1896, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af vädd motion angående ändring

af 107 § utsökning slag en.

Till lagutskottets behandling har hänvisats eu inom Andra Kammaren

af herr T. W. Forsell väckt motion, n:o 72, så lydande:

> Jern likt 107 § af gällande utsökningslag af den 10 augusti 1877

skall, då inrop skett af exekutivt försåld fastighet, köparen genast gälda

en sjettedel af köpeskillingen antingen i reda penningar eller ock medelst

aflemnande af skuldebref, som är i den sålda egendomen intecknadt; dock

må skuldebref godkännas endast så vidt dess kapital ligger inom inropssurnman,

så ock inom det af utmätningsmannen å egendomen satta värde

samt inom det uppskattningsvärde, hvarefter allmän bevillning för egendomen

utgick för näst föregående år.

Ku kan emellertid hända, att gäldenär, som sjelf är egare till så beskaffad

inteckning uti sin egen under exekutiv behandling varande fastighet,

inropar fastigheten och som liqvid vid auktionstillfället aflemnar inteckningen,

men hvarken före eller å liqvidationsdagen fullgör liqviden i

{Ifrigt. I öfverensstämmelse med 110 § af nyssnämnda lag skall då genast

ny auktion utlysas och hållas. Äfven vid denna auktion inropar gäldenären

å nyo fastigheten och hänför sig som säkerhet för inropet till samma

inteckning, som lemnats som säkerhet för första inropet.

Detta förfaringssätt har, enligt hvad jag har mig bekant, egt rum i

flera län och uti ett af mig särskildt kändt fall upprepats tre gånger å

rad, och lärer den gäldenär, jag i detta fall åsyftar, ämna drifva detta handlingssätt

än ytterligare.

Bih. till Eiksd. Frot. 1896. 7 Sami. 30 Höft. (N:o 53)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

På så sätt synes en tredskande gäldenär kunna uppehålla intecknade

pantens försäljning nästan huru länge som helst och under tiden, andra

inteckningsegare till förfång, förstöra densamma. Mot dylikt ofog lemnar

utsökningslagen intet skydd. Väl är genom 81 § af nämnda lag rätt

medgifven öfverexekutor att, der fara är att utmätt fast egendom af egaren

genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, der borgenär det

påstår, förordna syssloman, som omhändertager och förvaltar egendomen,

men dylik förvaltning är alltid förenad med dryg kostnad, som af sökanden

måste förskjutas, och hvilken kostnad till sist drabbar köpeskillingen.

Då nu i allmänhet egendomar, som exekutivt försäljas, i följd af

gäldenärernas oförmåga eller håglöshet äro i mer eller mindre mån vanskötta,

händer ej sällan, att sådana egendomars verkliga värde nedgått

både med en sjettedel och mer under taxeringsvärdet, och då det värde,

utmätningsmannen åsätter, sällan sättes lägre än taxeringsvärdet, följer häraf,

att inteckning till ett kapitalvärde af eu sjettedel af köpeskillingen kan

vara värdelös, äfven om sådan inteckning faller inom både taxerings- och

det af utmätningsmannen satta värdet.

Uti dylika fall drabbar kostnaden för egendomens skötsel och vård,

om den omhändertagits af syssloman, äfvensom kostnaden för första försäljningen

egaren af den inteckning, som står näst före nyss antydda

värdelösa inteckning; hvilket åter kan verka derhän, att äfven berörda inteckning

blir värdelös. Men ej nog härmed. Kostnaden för de förnyade

auktioner, som gäldenären såsom köpare af sin egen fastighet framtvingar,

skola enligt 110 § utsökningslagen gäldas af honom såsom köpare. Men

huru utfå dessa kostnader? Gäldenären, som roat sig med att gång efter

annan återköpa sin egen fastighet, är personligen utfattig, och den säkerhet,

han lemnat som liqvid för en sjettedel af köpeskillingen, är värdelös.

Af hvad jag nu anfört torde framgå, att här föreligger ett missförhållande

uti utsökningslagen, som bör rättas. Det är emellertid icke nog

att genom någon ny lagbestämmelse betaga gäldenären tillfälle utöfva ofvan

antydda ofog, ty i så fall kan han ju genom att bortlemna inteckning af

ofvannämnda beskaffenhet till någon ovederhäftig medhjelpare ändock fortsätta

ofoget.

Enligt mitt förmenande bör alltså hvarje innehafvare af inteckning

betagas utväg att använda densamma till bedrifvande af här ofvan angifna

ofog.

Jag har tänkt, att detta mål kunde nås derigenom, att köpare af

fastighet, såld å exekutiv auktion, som varit föranledd deraf, att bjuden

köpeskilling icke guldits, förpligtas att, på sätt 107 § utsökningslagen

alternativt angifver, antingen i reda penningar betala en sjettedel af köpe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

skillingen eller ock ställa pant eller borgen som för egen skuld för en

femtedel deraf vid påföljd, för uraktlåtenhet häraf, som sistnämnda lagrum

angifver. Härigenom förnärmas ingens rätt. Ty vid första försäljningen

eger köparen, det må vara gäldenären sjelf eller annan, rätt att

som liqvid aflemna inteckning i försålda fastigheten, för så vidt inteckningens

kapital uppgår till en sjettedel af köpeskillingen och faller inom

sålda fastighetens taxeringsvärde och det af utmätningsmannen fastigheten

åsätta värde; men fullgör köparen sedan icke liqviden i öfrigt inom lagstadgad

tid, torde berättigad anledning finnas att för skyddandet af andras

rätt fordra, att vid förnyad försäljning köparen skall antingen med reda

penningar gälda eu sjettedel af köpeskillingen eller ställa pant eller borgen

som för egen skuld för en femtedel deraf.

I fråga om det sätt, hvarpå en lagbestämmelse i ofvan angifna rigtning

skulle kunna lämpligen i utsökningslagen införas, torde möjligen

sådant kunna ske derigenom, att .107 § af nämnda lag erhölle följande

förändrade lydelse:

107 §. Då inrop skett — —--—--—- — — — —

näst föregående år.

Har inropet skett å auktion föranledd deraf, att vid förut hållen

auktion för fastigheten bjuden köpeskilling icke gnidits, gälde köparen

genast eu sjettedel af köpeskillingen i reda penningar. Vill köparen

vare det ock gild!

Som emellertid möjligen den af mig nu föreslagna redigering icke

kan anses lämplig, och det i hvarje fall är vanskligt för enskild motionär

att föreslå en viss formulering af en lagbestämmelse, får jag vördsamt

hemställa, alternativt,

att Riksdagen måtte för sin del besluta lagbestämmelse i syfte att

undanrödja ofvan antydda olägenheter, till hvilken lagbestämmelse jag

anhåller lå åt lagutskottet öfverlemna den närmare formuleringen,

eller, derest utarbetande af förslag till sådan lag anses icke lämpligen

kunna inom utskottet ega rum,

att Riksdagen måtte besluta uti skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till lagstadgande i ofvan angifna syfte.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

Det missbruk, som enligt motionärens framställning skulle föranledts

af nu gällande bestämmelser i 107 § utsökningslagen, anser utskottet

ej vara af beskaffenhet att föranleda till en sådan ändring af samma bestämmelser,

som motionären ifrågasatt.

Derest den värdering af utmätt fastighet, som det åligger utmätningsmannen

att verkställa, sker med tillbörlig noggrannhet och värdet dervid

ej sättes för högt, lärer redan derigenom ett sådant förfarande, som motionären

omnämnt, vara i väsentlig mån förebygdt; och att en gäldenär,

som sjelf inropat en från honom utmätt fastighet skulle vara berättigad

att såsom afbetalning å köpeskillingen använda en i fastigheten meddelad

inteckning, som eges af honom sjelf, anser utskottet åtminstone tvifvelaktigt.

Skulle emellertid så anses böra få ske, eller om gäldenären uppgifver,

att den aflemnade inteckningen tillhör någon annan, lärer auktionsförrättaren

i allt fall böra behålla densamma såsom säkerhet för auktionskostnaderna

och för det belopp, hvarmed köpeskillingen vid en senare

auktion kan understiga hvad vid den förra erbjudits. För att en köpare

vid en senare auktion skall kunna såsom säkerhet för sitt inrop hänföra

sig till samma inteckning, som han vid förra auktionen i sådant ändamål

aflemnat, erfordras alltså, dels att köpeskillingen vid senare auktionen ej

blir lägre, dels ock att auktionskostnaderna blifvit guldna, Äfven i denna

omständighet ligger ett afsevärdt hinder mot ett sådant förfarande, som

motionären klandrat, och om också genom nu gällande bestämmelser, rätt

tillämpade, missbruk i den af motionären antydda rigtning icke kunna

anses vara alldeles förebyggda, kan utskottet likväl icke förorda motionärens

förslag om en ovilkorlig föreskrift, att vid ny exekutiv auktion å

utmätt fastighet en sjettedel af köpeskillingen skall afiemnas i reda penningar.

Den inteckning, hvilken såsom säkerhet vid första auktionen aflemnats,

kan ju vara fullgod, ehuru köparen af någon anledning blifvit förhindrad

att i rätt tid anskaffa hela köpeskillingen, och den omständighet,

att en person vid första auktionen möjligen kan såsom säkerhet för sitt

inrop hafva aflemnat en mindre god inteckning, bör väl ej rimligen hindra

honom eller någon annan inropare att vid ny auktion såsom säkerhet använda

eu annan inteckning af i lag stadgad beskaffenhet.

Genom ett förbud härutinnan och stadgande, att kontanta penningar

ovilkorligen borde afiemnas, skulle för inteckningsegare i många fall omöjliggöras

eller åtminstone högeligen försvåras att genom inrop af fastigheten

bevaka sina intressen; och det synes utskottet vara långt angelägnare

att i detta fall tillförsäkra inteckningshafvarne lättnad i fråga om

vilkoren för deras intressens skyddande än att meddela föreskrifter mot

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

enstaka efter all sannolikhet sällan förekommande försök att kringgå syftet

med lagens bestämmelser.

Med stöd af det anförda hemställer utskottet följaktligen,

att herr Forsells föreliggande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Bih. till RiJcsd. Prof. 1896. 7 Sami. 30 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.