Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

1896-02-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:15, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

1

N:o 15.

Ank. till Riksd. kansli den 11 febr. 1898, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och

förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren

för sådana statsbidrags åtnjutande.

(R. A.)

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Ivongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet, förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens sjette liufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning

om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för

utförande af väganläggningar och väglörbättringar, bro- och hamnbyggnader,

vattenkommunikationer och frostminskningsföretag; och får

statsutskottet härmed afgifva utlåtande deröfver.

l:o.

Väganläggningar och vägförbättringar.

Till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t. i sin ofvan

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sand, 1 Afd. 14 Höft. (N:o 15). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

berörda proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,

att Riksdagen måtte för år 1897 bevilja 800,000 kronor, eller samma

belopp, hvarmed detta anslag utgått från och med år 1892.

Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1895 sålunda

fördelats, att till sammanlagdt 68 arbeten med en våglängd af

504,5 kilometer och en beräknad kostnad af 1,418,516 kronor 70 öre

anslag beviljats till följande belopp för företag inom nedan nämnda

län, nemligen:

inom

»

Kronobergs

K ri sti anstå d s

län .........

)> ........

......... Kr.

.......... »

34,300

35,200

)>

Hallands

)> .........

.......... »

45,''700

))

Göteborgs och Bohus

Elfsborgs

Vermlands

Östergötlands

Jönköpings

Skaraborgs

Stockholms

» .........

.......... )>

34,200

»

» .........

))

53''000

)>

» .........

.......... »

36''100

»

)> .........

........ »

3ö''000

))

» .........

.......... »

32,250

»

j> .........

...... »

8*600

»

» .........

......... )>

33''050

»

Upsala

Södermanlands

» .........

.......... »

1,850

7,700

)>

» ........

.......... »

Örebro

)> ........

......... »

12''600

30,000

57,250

»

V estmanlands

»

.......... »

V esternorrlands

)> ........

......... »

»

Jemtlands

.......... »

36,000

»

Vesterbottens

» ........

.......... )>

141,100

Norrbottens

)> .........

....... »

166,100

Kr. 800,000.

I det till vägföretag inom Vesterbottens län anvisade beloppet

141,100 kronor ingår bidrag till den 75,57 kilometer långa vägen mellan

Glommersträsk och Ruskträsk, som beräknats kosta 282,000 kronor.

Beträffande fördelningen af vägby^ggnadsfonden för år 1896 är

utskottet icke i tillfälle att derom meddela annan upplysning, än att,

sedan innevarande års fond blifvit disponerad, den beräknade kostnaden

för vägföretag, till Indika begärts, men i följd af bristande tillgång

ej kan förordas anslag, uppgår till omkring 2,600,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

må för år 1897 såsom bidrag för anläggning af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

3

nja samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar anvisa ett belopp af 800,000

kronor.

Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af Öar och farleder bär Kongl. Maj:t af Riksdagen

begärt ett anslag för år 1807 af 150,000 kronor, eller samma

belopp, som för ifrågavarande ändamål anvisats af de senaste sex årens

Riksdagar.

Enligt livad utskottet inhemtat, bär 1805 års anslag till hela* sitt

belopp fördelats mellan tre särskilda företag och från innevarande års

anslag bidrag med 15,300 kronor anvisats till eu brobyggnad inom

Kopparbergs län. Härförutom hafva till sju företag sökts bidrag å

163,000 kronor, hvarjemte ansökningar om bidrag inkommit för ytterligare

tre företag, hvilkas sammanlagda kostnad beräknats till 262,660

kronor, alternativt 302,550 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

må till understödjande af brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder för år 1897 anvisa 150,000

kronor.

3:o.

Frontmiiiskiiingsföretag.

Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af

sådana myr utdikning ar och vnltenaftappning ar, hvilkas ändamål är att minska

frostländigheten för ''närliggande bygd, har Kongl. Maj:t äskat anvisande för

år 1897 af 200,000 kronor, eller 50,000 kronor mera än det belopp,

hvarmed detta anslag beviljats för år 1896.

Till det vid statsverkspropositionen i utdrag fogade protokoll

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

öfver civilärenden den 13 sistlidne januari har statsrådet och chefen

för civildepartementet rörande ifrågavarande anslag till eu början erinrat

om följande förhållanden.

innan odlingslånefonden år 1883 bildades, hade med ifrågavarande

anslag varit afsedt att understödja sådana mvrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afsåge att minska frostländigheten, och

anslaget, hvilket användes såsom understöd utan återbetalningsskyldighet,

både för hvardera af åren 1874—1883 utgått med 80,000 kronor, hvarjemte

för sistnämnda år dessutom för samma ändamål anvisats ett belopp

af 70,000 kronor att utgå såsom lån. 1 sammanhang med inrättande

af nämnda fond hade den förändring vidtagits, att anslaget efter år 1883

skulle användas till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan

att kunna med fördel odlas, sprede frostskador öfver omgifvande nejd.

Tillika höjdes anslagets belopp till 100,000 kronor, hvaremot medel att

utgå såsom lån icke vidare för ändamålet anvisades. Nämnda förändring

i afseende å anslagets användande hade emellertid föranledt

en minskning i anspråken på understöd från anslaget, och anslagets

belopp nedsattes derför från och med år 1889 till 50,000 kronor. Med

anledning af en utaf Kongl. Maj:t i ämnet gjord framställning hade

Riksdagen år 1891 besluta den förändring af ifrågavarande anslags

ändamål, att detsamma skulle användas till understödjande, medelst

anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar, livilkas ändamål vore att minska frostländigheten

för närliggande bygd, och i sammanhang dermed anslagets belopp åter

höjts till 100,000 kronor, vid hvilket belopp anslaget sedermera bibehållits,

till dess detsamma år 1895, i enlighet med Kongl. Maj:ts till nämnda

års Riksdag aflåtna proposition, för år 1896 höjts till ett belopp af

150,000 kronor.

Chefen för civildepartementet har härefter omförmält, att hushållningssällskapens

i november år 1895 församlade ombud uti en till

Kongl. Maj:t ingifven skrift i underdånighet gjort framställning om

ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag till 300,000 kronor och i

sådant afseende anfört hufvudsakligen följande:

Sedan vilkoren för användningen af anslaget, såsom ofvan nämnts,

år 1891 ändrats och anslaget höjts till 100,000 kronor samt år 1895

till 150,000 kronor, hade anspråken på detsamma så tillväxt, att do

med sistnämnda belopp icke kunde motsvaras, såsom bevis hvarpå

åberopades, att, enligt hvad ombuden inhemtat, 1895 års anslag disponerats

redan under år 1894 och början af år 1895, samt att i början

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

5

åt'' november 1895 funnits på pröfning beroende ansökningar om understöd

till belopp af sammanlagdt 224,540 kronor. Dessa stegrade anspråk

på understöd syntes i och för sig innebära giltig anledning till fondens

skäliga förhöjning. Men man syntes derjemte vara berättigad att af

denna ökning i anspråk, sedan fonden vunnit betydligare förhöjning,

och det hastiga aftagande intresset för utdikningar af frostmarker med

understöd af statsmedel under de år, densamma nedsatts till en obetydlighet,

draga den slutsatsen, att intresset för dessa utdikningar skulle

tilltaga i ännu högre grad, om fonden höjdes till ett belopp, som bättre

än det nuvarande motsvarade anspråken och det stora ändamål densamma

egde. Ehuru utdikningarne för frostminskning, såsom naturligt

vore, talrikast förekommit i de nordliga delarna af landet, hade likväl

understöd kommit dylika arbeten till del jemväl i rikets södra delar,

på sätt följande tablå öfver fördelningen af 1892, 1893, 1894 och 1895

årens anslag för ifrågavarande ändamål utvisade:

Beviljade bidrag:

för 1892, 1

1893 och | för år 1895

S u m m a

V

1894,

Kronobergs län.........................................................

870

700

1,570

—

1,300

__

__

1,300

_

1,970

1,970

18,900

i8,yoo

Skaraborgs * .........................................................

4,000

—

—

—

4,000

—

Upsala > .........................................................

5,650

—

—

—

5,660

—

Gefieborgs » .........................................................

4,900

—

—

-

4,900

—

Vesternorrlands > .........................................................

1,030

—

1,850

2,880

—

Jemtlands > .........................................................

121,280

—

7,600

—

128,780

-

Vesterbottens » .........................................................

88,240

—

47,510

—

136,760

—

Norrbottens > .........................................................

39,990

41,740

—

81,730

—

Kopparbergs > .........................................................

—

700

—

700

—

Summa

288,130

_

100,000

—

388,130

—

Den omfattande erfarenhet, som vunnits rörande de under så lång

tid pågående utdikningsarbetena med understöd af statsmedel, både

ådagalagt, att deras verkan i allmänhet varit synnerligen gynsam.

Yttranden från myndigheter och fackmän likasom den allmänna opinionen

inom de mera frostländiga delarna af landet öfverensstämde deri

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

att fonden i synnerlig grad visat sig motsvara sitt ändamål. Det hade

intygats, särskild t från landets nordligaste län, att ingen åtgärd från

statens sida för dess materiella förkofran medfört så jemförelsevis storartade

förbättringar i flera rigtningar, som frostmiuslcningsfonden, hvilken

verkat eri märkbar minskning’ i frostländigheten, eu ökad uppodling,

bättre afdikning jemväl af den förut odlade jorden samt möjligen äfven

eu, såsom i orten antoges, stadigvarande förmildring af klimatet. Då

liknande erfarenhet vunnits i alla landsdelar, hvarest frostdikningar i

större skala skett, syntes giltiga skäl tala för att fortgå på den väg,

som ledt till så lyckliga resultat.

Någon utredning rörande vidden af den vattenskadade marken i

öfrig t förefunnes ännu icke, men kändt vore, att odlingsbara mossar

och ängsmarker funnes i alla provinser delvis i storartad utsträckning,

synnerligast i de norra länen, af hvilka de två nordligaste beräknades

innehålla öfver 200 qvadratmil mossmarker, hvaraf eu större del antagligen

vore odlingsbar. Skulle dessa marker inom rimlig tid kunna

i större omfattning torrläggas och delvis omskapas till bärande jord,

som erbjöde hem och utkomst åt eu tillväxande befolkning, så måste

statens understöd tillmätas i rikligare mått än hittills.

Ett ytterligare skäl att nu öka understödet för ifrågavarande ändamål

vore, att samfärdsmedlens storartade utveckling under den sista

tiden gjort ett ökadt odlingsarbete möjligt och lönande inom vidsträcktare,

afsides belägna landsdelar, som förut saknat kommunikationer, såvida

dessa orter i väsentlig grad kunde befrias från frostens härjningar.

Genom utsträckning af jernvägarna till rikets alla delar och genom

utläggning af ett storartadt landsvägsuät genom förut väglösa trakter,

hade åt dessa beredts det första vilkoret för eu ökad odling, som likväl

för att vinna eu snabbare utveckling än hittills behöfde ett kraftigare

stöd från staten för sumpmarkernas torrläggning.

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att väg- och vatteubyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrclsen, med förklarande att de

fullkomligt delade ombudens uppfattning om den stora betydelsen för

landets odling af frostminskningsföretagen, såsom ytterligare skäl för

den gjorda framställningen anfört att, då årsanslagets jemförelsevis

ringa belopp icke medgifvit understödjande af mera omfattande företag,

nyttan af anslagets användning icke kunnat vinnas i så vidsträckt mån,

som ensidigt varit. Genom anslagets höjning skulle jemväl berörda

ändamål kunna ernås och fördelarna af anslaget mera, än hittills egt

rum, komma de frostländiga orterna inom landets alla delar till gagn,

jemväl de vidsträckta inom mellersta Sveriges högland belägna hvit
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

mossar, hvilkas afdikning för beredande af möjligheten af en framtida

odling vore i hög grad önskvärd, men till följd af otillräckligheten af

ifrågavarande anslag ännu icke i någon nämnvärd mån kunnat framkallas.

Det förhållande att, på sätt styrelserna uti underdånig skrifvelse

den 6 oktober 1894 uppgifva, då funnes inneliggande ansökningar om

understöd från fonden till belopp af 110,050 kronor, men att i november

1895, enligt hvad ofvan omförmälts, de sökta understöden uppginge

till ett belopp af 224,540 kronor, utvisade, att intresset för frostminskningsföretag

samt anspråken på statsbidrag för sådana arbetens utförande

i betydlig grad tilltagit, och att nuvarande anslagsbelopp sålunda

vore alldeles otillräckligt för att tillgodose de ökade behofven.

På grund häraf hade styrelserna ansett sig böra tillstyrka bifall till

den af hushållningssällskapens ombud gjorda framställningen.

Till närmare upplysning angående i hvilken mån de till ifrågavarande

ändamål anslagna belopp kunde anses hafva motsvarat behofvet,

hade från kamreraren i väg- och vat,tenbyggnadsst}rrelsen aflemnats eu

promemoria, af hvilken, bland annat, framginge, att ansökningarne om

bidrag från ifrågavarande anslag på senare åren högst betydligt stigit,

och att de sökta bidragen från och med 1893 för hvarje år uppgått

till öfver 200,000 kronor. Under år 1895 hade inkommit ansökningar

om bidrag till belopp af 292,186 kronor 32 öre.

För egen del har departementschefen anfört, att för år 1896 anslaget

väl af sistlidna års Piksdag höjts till 150,000 kronor, men att af

den nu lemnade redogörelsen syntes uppenbart, att icke heller detta

belopp kunde anses tillräckligt för behofvets tillgodoseende. Det syntes

departementschefen således lämpligt, att en ytterligare förhöjning af

ifrågavarande anslag korame till stånd, om ock icke till det stora belopp,

som i detta ärende blifvit ifrågasatt, utan borde denna förhöjning,

då anslaget af förra årets Riksdag ökades med 50,000 kronor, äfven nu

inskränkas till enahanda siffra.

Emot den af Kong]. Maj:t föreslagna böjningen af ifrågavarande

anslag har utskottet icke haft något att erinra. Men då utskottet sålunda

förordar bifall till densamma, har utskottet emellertid ej velat

underlåta att fästa uppmärksamheten derpå, att, på sätt Riksdagen år

1891 framhöll i sin skrifvelse, n:o 16, till Konungen, frostminskningsfonden

är afsedd att medelst statsbidrag till en tredjedel af kostnaden

understödja utdikningsföretag till frostländiglietens minskande för närliggande

bygd, alltså aflägsnande!, af frosthärdar i närheten af redan

odlad mark, men icke ett omedelbart vinnande af odlingsbar jord, samt

afl Riksdagen för torrläggning af mark, som efter afdikning» verkstäl
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

lande kan med fördel odlas, anvisat en särskild fond, den s. k. odlingslånefonden,

hvadan frostminskningsfonden icke får användas för understödjande

af företag, livilkas främjande bör ske genom lemnande af

, odlingslån.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

må för understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

, af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska

frost.ländigheten för närliggande bygd, för år 1897

anvisa 200,000 kronor.

4:o.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af de här

ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena

utföras enligt faststälda planer, har Kongl. Magt icke föreslagit någon förändring.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må besluta, att de med afseende

å de här ofvan i detta utlåtande omförmälda statsbidrag

meddelade allmänna vilkor och föreskrifter,

hvilka finnas intagna i Riksdagens skrivelser till

Konungen den 27 april 1881 (n:o G9), den 11 juni

1883 (n:o G7) och den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande

skola blifva gällande.

Stockholm den 11 februari 189G.

På statsutskottets vägnar:

dill*. Lmideberg.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 189B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:10 Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning a s. 10 i texten